Post 5089 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
1994:2077 ·
Visa register
Lag (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet AA
Utfärdad: 1994-12-15
Övrigt: Lagen (1994:2077) träder i kraft 1995-07-01
Ikraft: 1995-07-01
Förutsättningar för lagens tillämpning
1 § Om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för
totalförsvaret skall kunna upprätthållas, får regeringen när det
råder höjd beredskap föreskriva att 2--4 §§ skall tillämpas.
Förbud mot privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
den omfattning som det behövs föreskriva om förbud mot annan
arbetsförmedling än den offentliga samt om inskränkning i rätten
att utöva sådan annan arbetsförmedling.
Arbetsförmedlingstvång och företrädesbestämmelser
3 § För att tillgodose behovet av arbetskraft inom en viss
verksamhet får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva om förbud för arbetsgivare att anställa
arbetstagare som inte anvisats av en offentlig arbetsförmedling eller
med dess medgivande (arbetsförmedlingstvång). I föreskrifterna
skall anges det behov av arbetskraft, åt vilket företräde skall lämnas
(företrädesbestämmelse).
Så länge det företrädesberättigade behovet inte är fyllt, får den som
förmedlar arbete inte lämna en arbetssökande anvisning eller
medgivande att ta annat arbete inom den verksamhet för vilken
arbetsförmedlingstvång gäller.
4 § Har ett avtal om anställning träffats i strid med vad som
föreskrivits om arbetsförmedlingstvång och kan anställningen inte
godkännas med hänsyn till en företrädesbestämmelse, får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer vid vite
förelägga arbetstagaren att frånträda anställningen.
5 § Föreskrifterna i 3 och 4 §§ gäller inte, om
a) anställningen endast är tillfällig,
b) arbetstagaren är under sexton eller över sjuttio år,
c) parterna i ett anställningsförhållande är makar eller sambor eller
om ena parten eller hans make eller sambo är den andra partens
avkomling eller styv- eller fosterbarn eller dess avkomling eller
syskon, halvsyskon eller fostersyskon.
Straff
6 § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud enligt 2 § eller 3 §
första stycket första meningen skall dömas till böter eller fängelse i
högst sex månader.