Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § I denna lag ges bestämmelser som behövs för att de stöd och den pris- och marknadsreglering som ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna genomföras i Sverige. Med EG:s förordningar om jordbruksprodukter avses i denna lag EG:s förordningar om 1. marknadsreglering av jordbruksprodukter, 2. produkter som omfattas av Romfördragets bilaga I men som inte omfattas av någon marknadsreglering, 3. produkter som har framställts av jordbruksprodukter, 4. uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhållanden och driftsekonomiska förhållanden i jordbruket, 5. särskilda omräkningskurser som används inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och 6. direktstöd och särskilda stödsystem för jordbrukare. Denna lag tillämpas inte i fråga om sådana bestämmelser i EG:s förordningar om jordbruksprodukter som helt faller inom tillämpningsområdet för livsmedelslagen (2006:804). Lag (2006:825). Nationella föreskrifter 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om EG: s förordningar om jordbruksprodukter meddela 1. kompletterande föreskrifter till förordningarna, 2. föreskrifter om verkställigheten av förordningarna. Uppgiftsskyldighet 3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att en näringsidkare som tar befattning med produkter som omfattas av EG: s förordningar om jordbruksprodukter skall lämna uppgifter om 1. produktion, inköp, försäljning, import och export, 2. andra förhållanden av betydelse för tillämpningen av förordningarna. Tillsyn och kontroll 4 § Tillsyn och annan kontroll över efterlevnaden av reglerna i EG:s förordningar om jordbruksprodukter och av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt någon annan myndighet att utöva viss tillsyn. Om tillsyn överlåts, skall vad som sägs om tillsynsmyndighet i lagen gälla även den myndighet till vilken tillsyn har överlåtits. 5 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i EG: s förordningar om jordbruksprodukter och föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite. 6 § För tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i samband med hantering av jordbruksprodukter. Tillsynsmyndigheten får göra de undersök- ningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att ersättning lämnas. Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Den som är föremål för tillsyn skall tillhandahålla den hjälp som behövs för till- synen. Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen. Lag (1997:106). 7 § Bestämmelserna i 6 § första och andra styckena gäller också för EG: s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer. 7 a § Bestämmelserna i 6 och 7 §§ denna lag ska inte tillämpas vid kontroller och inspektioner på plats som genomförs enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Lag (2017:247). 8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att 1. den som tar emot stöd eller betalar avgifter enligt EG: s förordningar om jordbruksprodukter skall föra anteckningar om mottaget stöd och betalda avgifter, 2. anteckningar som avses under 1 och andra handlingar av betydelse för kontroll av mottaget stöd och betalda avgifter skall bevaras under viss tid. 9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas. Ränta 10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att ränta skall betalas på belopp enligt EG: s förordningar om jordbruksprodukter, om 1. beloppet betalas efter förfallodagen, 2. mottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall återbetalas. Avgifter 11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för en myndighets kostnader för tillsyn, märkning och registrering enligt denna lag och för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Lag (1998:131). Straff 12 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1. föreskrifter meddelade med stöd av 2 § 1 eller 8 §, 2. EG: s förordningar om jordbruksprodukter eller föreskrifter meddelade med stöd av denna lag i fråga om kvalitetsnormer och andra bestämmelser för handeln med jordbruksprodukter eller villkor i beslut som har meddelats med stöd av förordningarna eller föreskrifterna. I ringa fall döms inte till ansvar. Lag (1997:106) 13 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter när en uppgift skall lämnas 1. för att läggas till grund för beslut enligt EG: s förordningar om jordbruksprodukter, 2. enligt föreskrifter meddelade med stöd av 3 §. I ringa fall döms inte till ansvar. Lag (1997:106). 14 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Till ansvar enligt denna lag skall inte heller dömas om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken eller lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Lag (2000:1255). Överklagande 15 § En myndighets beslut i ett särskilt fall enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Lag (1997:106). Övergångsbestämmelser 1994:1710 Denna lag träder i kraft den dag lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen träder i kraft. Genom lagen upphävs lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. och lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden som har väckts och i fråga om avgiftsskyldighet som har uppkommit under lagarnas giltighetstid. Detsamma gäller i fråga om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av avgift som hänför sig till den tiden.