Post 5268 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1994:954 ·
Visa register
Lag (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och
sjukvårdens område
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1994-06-09
Ändring införd: t.o.m. SFS 1996:790
Ikraft: 1994-10-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 1998:532
Upphävd: 1999-01-01 överg.best.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäller hälso- och sjukvårdspersonal i deras
yrkesutövning inom hälso- och sjukvården. I lagen ges
bestämmelser om
1. disciplinpåföljd,
2. återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvården och begränsning av
behörighet att förskriva narkotiska och alkoholhaltiga läkemedel
samt teknisk sprit,
3. förfarandet i ärenden som avses i 1 och 2.
2 § Med hälso- och sjukvårdspersonal förstås i denna lag personal
som omfattas av lagen (1994:953) om åligganden för personal inom
hälso- och sjukvården.
3 § Bestämmelserna i 4--6 §§ gäller endast yrkesutövning som har
samband med undersökning, vård och behandling av patienter eller
klinisk forskning på människor.
Disciplinpåföljd
4 § Om den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen uppsåtligen
eller av oaktsamhet inte fullgör vad som åvilar honom eller henne
enligt 2, 3, 5, 7, 8 och 9 §§ lagen (1994:953) om åligganden för
personal inom hälso- och sjukvården eller enligt någon annan
föreskrift som är av direkt betydelse för säkerheten i vården, får
disciplinpåföljd åläggas. Om felet är ringa eller om det framstår
som ursäktligt får disciplinpåföljd underlåtas.
Disciplinpåföljd är erinran eller varning.
Disciplinpåföljd får, om det finns särskilda skäl till det, åläggas
även den som har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen men inte
längre gör det.
Disciplinpåföljd får inte åläggas en arbetstagare därför att han eller
hon deltagit i strejk eller någon därmed jämförlig stridsåtgärd.
5 § Om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har anmälts
till åtal, får disciplinärt förfarande enligt denna lag inte inledas
eller fortsättas i fråga om den förseelse som avses med åtgärden.
Underrättelse om anmälan enligt 25 § får dock ske.
Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett
disciplinärt förfarande inledas eller fortsättas bara om gärningen,
av någon annan orsak än bristande bevisning, inte har ansetts vara
något brott. Lag (1996:790).
6 § Disciplinpåföljd får inte åläggas någon, om han eller hon inte
inom två år efter förseelsen har underrättats om anmälan enligt 25
§ denna lag eller enligt 21 § tredje stycket lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän eller 5 § förordningen
(1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.
Disciplinpåföljd får inte åläggas senare än fem år efter förseelsen.
Återkallelse av legitimation m. m.
7 § Legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården skall
återkallas om den legitimerade
1. varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke eller på annat sätt
visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket,
2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan
utöva yrket tillfredsställande,
3. begär att legitimationen skall återkallas och det inte finns hinder
mot återkallelse från allmän synpunkt.
Har någon på grund av auktorisation i ett annat land inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) fått legitimation
inom hälso- och sjukvården och återkallas den auktorisationen,
skall även legitimationen återkallas.
8 § Om det finns grundad anledning att anta att legitimationen bör
återkallas enligt 7 § första stycket 2, får den legitimerade föreläggas
att låta sig undersökas av läkare som anvisas honom eller henne.
Om ett föreläggande om läkarundersökning har beslutats, får
legitimationen återkallas för tiden till dess frågan om återkallelse av
legitimationen har prövats slutligt.
Har den legitimerade inte följt ett föreläggande om
läkarundersökning inom ett år från det att han eller hon fick del av
detta, får legitimationen återkallas.
9 § Om en läkare eller tandläkare missbrukar sin behörighet att
förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk
sprit, får denna behörighet dras in eller begränsas. Behörigheten får
också dras in eller begränsas om läkaren eller tandläkaren själv
begär det.
10 § Om det finns sannolika skäl för misstanke om sådant missbruk
som avses i 9 §, får den aktuella behörigheten dras in eller begränsas
till dess frågan om indragningen eller begränsningen av
behörigheten har prövats slutligt.
Beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns
särskilda skäl får beslutets giltighet förlängas med ytterligare högst
sex månader.
11 § Har en legitimation återkallats eller har en behörighet att
förskriva narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk
sprit dragits in eller begränsats, skall en ny legitimation respektive
behörighet meddelas när förhållandena medger det.
12 § Annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
än legitimation som meddelats enligt lagen (1984:542) om
behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m. m. får
återkallas om den som fått behörigheten
1. varit oskicklig vid utövningen av yrket eller på annat sätt visat
sig olämplig att utöva yrket,
2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan
utöva yrket tillfredsställande.
Om det finns grundad anledning att anta att behörigheten bör
återkallas, får den återkallas för tiden till dess frågan om
återkallelse har prövats slutligt.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
13 § Frågor om disciplinpåföljd enligt denna lag prövas av Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Nämnden prövar även frågor som avses i 7--12 §§.
14 § Ansvarsnämnden består av ordförande och åtta andra
ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden skall ha
varit ordinarie domare. Övriga ledamöter skall ha särskild insikt i
hälso- och sjukvård.
För ordföranden skall för samma tid utses en eller flera
ställföreträdare. En sådan ställföreträdare skall vara eller ha varit
ordinarie domare. För varje annan ledamot skall det finnas ett
tillräckligt antal ersättare som skall utses för samma tid som
ledamoten.
15 § Ansvarsnämnden är beslutför med ordförande och sex andra
ledamöter. Till sammanträde med nämnden skall samtliga
ledamöter kallas. Om en ledamot anmäler förhinder, skall en
ersättare kallas.
16 § Ordföranden får ensam fatta beslut
1. som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte beslut om
föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt 8 § första
stycket eller om tillfällig återkallelse enligt 8 § andra stycket, 10 §
eller 12 § andra stycket eller om utdömande av vite enligt 23 §,
2. som innebär att ett ärende om disciplinpåföljd avgörs i sak, om
beslutet inte gäller en fråga av principiell beskaffenhet och det finns
grundad anledning att anta att ärendet inte kan leda till någon
disciplinpåföljd,
3. om återkallelse av legitimation eller behörighet på egen begäran i
fall när hinder mot återkallelse inte kan antas föreligga, eller
4. om återkallelse av legitimation enligt 8 § tredje stycket då den
legitimerade inte följt föreläggande om läkarundersökning.
Ärenden som har avgjorts enligt första stycket skall anmälas vid
nästa sammanträde med nämnden.
17 § I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i
ansvarsnämnden skall bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken
om jäv mot domare tillämpas.
18 § I fråga om omröstning i ansvarsnämnden skall bestämmelserna
i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast
lagfarna ledamöter tillämpas. Ordföranden säger sin mening först.
Handläggning i ansvarsnämnden
19 § Frågor om disciplinpåföljd skall tas upp på anmälan av
Socialstyrelsen eller av den patient som saken gäller eller, om
patienten inte själv kan anmäla saken, en närstående till patienten.
Frågor som avses i 7--12 §§ tas upp på anmälan av Socialstyrelsen
eller på ansökan av den som saken gäller.
Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för
Justitiekanslern att göra anmälan i ärende som avses i första eller
andra stycket finns i 6 § tredje stycket lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 § första stycket
lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.
20 § Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall göras
skriftligen.
21 § Anmälan eller ansökningshandling skall innehålla uppgift om
1. den enskilde anmälarens eller sökandens namn, födelsetid och
postadress,
2. namn och adress för ställföreträdare eller ombud om talan förs
av sådan,
3. vem anmälan eller ansökan avser och, om uppgift kan lämnas
utan särskild utredning, dennes yrke, adress och arbetsplats,
4. vilken anmärkning som riktas mot en anmäld,
5. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller
ansökan.
Anmälan eller ansökan av enskild skall vara egenhändigt
undertecknad.
Om part företräds av ombud skall fullmakt ges in.
22 § Är anmälan eller ansökan så ofullständig att den inte kan
läggas till grund för prövning i sak, skall ansvarsnämnden förelägga
anmälaren eller sökanden att inom en viss tid inkomma med
kompletterande uppgifter vid påföljd att ärendet annars inte tas
upp till prövning.
23 § Ansvarsnämnden skall se till att varje ärende blir tillräckligt
utrett. Överflödig utredning skall avvisas.
Nämnden får förelägga den som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen att ge in patientjournaler eller andra
handlingar som behövs för utredningen. I föreläggandet får vite
sättas ut. Vitet döms ut av nämnden.
24 § Förfarandet är skriftligt. Muntlig förhandling får dock
förekomma, när det kan antas vara till fördel för utredningen.
25 § Anmälan eller ansökan enligt 19 § och det som hör till
handlingen skall snarast överlämnas till den som anmälan eller
ansökan avser. Mottagaren skall föreläggas att svara inom en viss
tid.
En sådan underrättelse behövs inte om det är uppenbart att
anmälan eller ansökan inte kan bifallas eller att underrättelsen är
onödig.
26 § Den som förelagts att svara skall göra det skriftligen, om inte
ansvarsnämnden bestämmer att svaret får lämnas vid en muntlig
förhandling.
Av svaret skall framgå om den svarande godtar eller motsätter sig
den åtgärd som sätts i fråga. I det senare fallet bör svaranden ange
skälen för sin inställning och de omständigheter som åberopas.
27 § Kräver en fråga särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden
inhämta yttrande från myndigheter, tjänstemän eller andra som är
skyldiga att lämna yttrande i ämnet. Nämnden får också anlita
andra sakkunniga i frågan.
I fråga om sådana sakkunniga som avses i första stycket tillämpas
40 kap. 2--7 och 12 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.
Ersättning för utlåtande av myndigheter, tjänstemän eller andra
som är skyldiga att lämna yttrande lämnas endast om det är särskilt
föreskrivet.
Andra sakkunniga har rätt till ersättning av allmänna medel för sitt
uppdrag. Nämnden får bevilja förskott på sådan ersättning.
28 § Om ansvarsnämnden finner att ett vittne eller en sakkunnig
behöver höras vid domstol eller att någon behöver föreläggas att
tillhandahålla en skriftlig handling eller ett föremål som bevis, skall
nämnden begära detta hos den tingsrätt inom vars område den
person vistas som skall höras eller på annat sätt berörs av åtgärden.
Om det inte finns laga hinder mot det skall rätten hålla förhör eller
meddela föreläggande. I fråga om sådana åtgärder skall i tillämpliga
delar gälla vad som föreskrivs om bevisupptagning i rättegång utom
huvudförhandling.
29 § Till muntlig förhandling skall parterna kallas. En enskild får
föreläggas att inställa sig personligen vid påföljd att om han eller
hon uteblir det inte utgör hinder för ärendets vidare handläggning
och avgörande.
En enskild part som har inställt sig till en muntlig förhandling får
av ansvarsnämnden beviljas skälig ersättning av allmänna medel
för kostnader för resa och uppehälle. Nämnden får bevilja förskott
på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott
meddelas av regeringen.
30 § Bestämmelserna i 20 och 21 §§ förvaltningslagen (1986:223)
skall tillämpas även på beslut enligt 8 § första och andra stycket,
10 § första stycket och 12 § andra stycket.
Överlämnande av vissa ärenden
31 § En anmälan beträffande arbetstagare får helt eller delvis
överlämnas av ansvarsnämnden till arbetsgivaren för den åtgärd
som kan ankomma på arbetsgivaren, om det är uppenbart att
ärendets behandling i nämnden inte är påkallad från allmän
synpunkt eller för att tillvarata patientens rätt.
32 § Innehåller en anmälan till ansvarsnämnden klagomål över
brister i kontakten mellan en patient och hälso- och
sjukvårdspersonalen hos ett landsting eller en kommun eller över
något annat liknande förhållande och finns det grundad anledning
att anta att anmälan inte kan föranleda disciplinpåföljd enligt
denna lag, får nämnden överlämna anmälan i den delen till
landstinget eller kommunen för åtgärd.
33 § Finner ansvarsnämnden i ett ärende att de i 20 § lagen
(1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården angivna
förutsättningarna för anmälan till åtal föreligger, skall nämnden
göra sådan anmälan. Lag (1996:790).
34 § Bestämmelser om handläggning av sådana ärenden om
disciplinpåföljd eller om återkallelse eller begränsning av
behörighet som prövas efter anmälan av Riksdagens ombudsmän
eller Justitiekanslern finns i 6 § femte stycket lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän och i 6 § tredje stycket
lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.
Överklagande m. m.
35 § Ansvarsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos
kammarrätten.
36 § Ansvarsnämndens slutliga beslut får överklagas av
1. Socialstyrelsen för att tillvarata allmänna intressen,
2. enskild, som enligt 19 § första stycket har anmält en fråga om
disciplinpåföljd, om beslutet har gått den enskilde emot,
3. någon annan som beslutet angår, om det har gått honom eller
henne emot.
Överklagande av Socialstyrelsen skall ske inom tre veckor från det
att beslutet har meddelats.
Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för
Justitiekanslern att överklaga beslut om disciplinpåföljd eller i
behörighetsfråga med anledning av fel i yrkesutövning finns i 7 §
lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och i
7 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn. Sådant
överklagande skall ske inom tre veckor från det att beslutet har
meddelats.
37 § Andra beslut av ansvarsnämnden än som avses i 36 § får
överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller
henne emot.
38 § Beslut av ansvarsnämnden som inte innebär att ett ärende
avgörs, får överklagas endast i samband med överklagande av det
slutliga beslutet i ärendet.
Ett beslut som inte är slutligt får dock överklagas särskilt när
nämnden
1. ogillat en invändning om jäv mot ledamot av nämnden eller en
invändning om att det finns hinder mot prövningen,
2. avvisat ombud eller biträde,
3. förordnat om saken i avvaktan på att ärendet avgörs,
4. förelagt någon att genomgå läkarundersökning enligt 8 § första
stycket,
5. förelagt någon vid vite enligt 23 § andra stycket att inkomma
med patientjournaler eller andra handlingar,
6. utdömt vite eller
7. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.
39 § Beslut i frågor som avses i 7--12 §§ gäller omedelbart om inte
annat anges i beslutet.
40 § Om inte något annat föreskrivits, är Socialstyrelsen motpart
till den yrkesutövare som överklagat ansvarsnämndens eller
domstols slutliga beslut enligt denna lag. Om en enskild har anmält
disciplinärendet är också han eller hon yrkesutövarens motpart.
Övergångsbestämmelser
1994:954
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994 då lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. skall upphöra att
gälla. Ärenden som dessförinnan anmälts till Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd prövas enligt äldre bestämmelser.
Disciplinpåföljd får dock inte åläggas om så inte kan ske även enligt
den nya lagen.