Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Allmänna föreskrifter 1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om den obligatoriska särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). 2 § I denna förordning avses med -- skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum, -- styrelsen: styrelsen för utbildningen, -- särskolan: grundsärskolan och träningsskolan, -- undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever tillsammans i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå och som eleverna genomför under en lärares ledning, -- ämne: ämne för vilket Statens skolverk har fastställt en kursplan. Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985: 1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor. 3 § Statens skolverk fastställer de formulär som behövs för tillämpningen av denna förordning. 4 § Särskolan skall ha ändamålsenliga lokaler. Den skall också ha utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. 5 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för utbildningen får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta. 2 kap. Utbildningens innehåll Läroplan 1 § För särskolan gäller en läroplan. Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen. Läroplanen fastställs av regeringen. Kursplaner 2 § För varje ämne i grundsärskolan och för varje ämnesområde i träningsskolan finns en kursplan. I kursplanen anges -- de mål som undervisningen skall sträva mot, -- de mål som eleverna i grundsärskolan skall ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret, och -- de mål som eleverna i träningsskolan skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Kursplanerna fastställs av Statens skolverk. Timplaner 3 § För särskolan gäller de timplaner som framgår av bilagorna 1 och 2 till denna förordning. Timplanerna anger den minsta totala undervisningstid i timmar som skall erbjudas elever i årskurserna 1--10 i särskolan. Kommunerna får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den tid som anges i timplanerna. 4 § Styrelsen beslutar efter förslag av rektorn om fördelningen mellan årskurserna av antalet timmar för ämnen, ämnesområden och elevens val. 5 § I särskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Avvikelser från timplanerna 6 § Rektorn får efter samråd med elevernas vårdnadshavare besluta att timplanerna modifieras i den omfattning som krävs för att anpassa undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och behov. I 5 kap. 3 och 8 §§ finns föreskrifter om avvikelser från timplanerna vid stödundervisning och anpassad studiegång. Vidare kan beslut som avses i 4 kap. 4 § medföra avvikelser från timplanerna. Vissa föreskrifter om grundsärskolans timplan Elevens val 7 § I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som gäller för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val. 8 § Styrelsen skall erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Styrelsen skall sträva efter att tillgodose elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen för gällande bestämmelser. Skolans val 9 § I timplanen anges ett visst antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val skall användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering. När undervisning i ämnen utgör skolans val skall undervisningen till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i de kursplaner som gäller för ämnena. Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val skall användas. Därvid får dock antalet timmar för varje ämne i timplanen inte minskas i oproportionerligt stor omfattning. Modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk 9 a § Bestämmelserna om modersmålsundervisning och om undervisning i svenska som andraspråk i 2 kap. 9-16 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) skall tillämpas på grundsärskolan. Det som sägs där om språkval skall dock inte tillämpas. Förordning (1997:601). Vissa föreskrifter om träningsskolans timplan Elevens val 10 § Som elevens val kan förekomma samtliga ämnesområden i timplanen och praktisk arbetslivsorientering. Föreskrifterna i 7 och 8 §§ skall tillämpas. Det som där sägs om ämnen gäller i stället ämnesområden. Fördelningsbar undervisningstid 11 § Den fördelningsbara tiden i timplanen skall fördelas dels på timplanens ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk arbetslivsorientering. Tiden kan även användas för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden skall användas. Förordning (1997:601). Arbetsplan 12 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. 3 kap. Samverkansformer Samverkan mellan olika intressegrupper 1 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom en rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga. Elevvårdskonferens 2 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde. 3 § I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå 1. rektorn, 2. företrädare för elevvården, och 3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektorn eller den arbetstagare som rektorn utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. 4 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll. Elevinflytande 5 § I varje klass eller undervisningsgrupp där det men hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är möjligt skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:601). 4 kap. Lärotider 1 § Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. Styrelsen bestämmer -- när höst- och vårterminerna börjar respektive slutar, och -- hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta. 2 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. 3 § Styrelsen får besluta att antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. 4 § Rektorn får efter att ha hört elevvårdskonferensen och efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta om andra lärotider för eleven än de som anges i 1--3 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska och psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår. Schema 5 § För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för undervisningen. Rektorn fastställer schema. Därvid skall beaktas att eleverna får såväl en väl avvägd total skoltid som väl avvägda läsår och skoldagar. Övriga föreskrifter 6 § Beslut om befrielse för en elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas av rektorn, om inte elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § andra stycket skollagen (1985:1100) har begärt att frågan skall prövas av styrelsen. Förordning (1996:1075). 5 kap. Särskilda stödinsatser 1 § Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 8 §. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:207). Studiehandledning på modersmålet 2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:601). Stödundervisning 3 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör eller i en specialklass. Rektorn skall besluta om särskilt stöd för en elev efter samråd med eleven, om det kan ske, och elevens vårdnadshavare. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanerna eller som ett komplement till sådan utbildning. Särskild undervisning 4 § I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild undervisning. Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det. Bestämmelser i denna förordning om styrelsen gäller också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. 5 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i. 6 § Särskild undervisning skall inte ges en elev, om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning. 7 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem, om elevens vårdnadshavare medger det. Anpassad studiegång 8 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Då får avvikelser göras från timplanen. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall då ha handledare samt stöd av skolans personal. 6 kap. Elever Klasser och grupper 1 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av rektorn. En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i grundskolan eller sameskolan (integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Särskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. Efter beslut av rektorn i särskolan får de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan eller sameskolan. Förordning (1996:606). Uppflyttning 2 § Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-8 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 3 §. 3 § Rektorn får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att leeven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. Ledighet 4 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras. 5 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja sådan ledighet för sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Styrelsen får bevilja längre ledighet än som följer av andra stycket. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet. Frånvaro 5 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:207). Ordningsregler 5 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:207). Disciplinära åtgärder 6 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare. 7 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Om detta inte hjälper, skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd. Elever från utlandet 8 § Barn som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till skolgång i särskolan som barn bosatta i Sverige, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. De skall på skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i särskolan i den kommun där de vistas stadigvarande. Förordning (1996:606). 8 a § I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i särskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:979). 7 kap. Betyg m.m. Utvecklingssamtal 1 § Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne eller ämnesområde som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §. Förordning (2008:523). Intyg och studieomdöme 2 § Eleverna skall efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning eleverna gått igenom. Om en elevs vårdnadshavare begär det, skall intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet skall avse elevens möjlighet att bedriva studier. Studieomdömet skall undertecknas av rektorn eller den rektorn bestämmer. Betygssättning i grundsärskolan 3 § Om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det, skall betyg sättas 1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och 2. när ett ämne har avslutats. Förordning (1999:685). 4 § Betyg skall sättas i grundsärskolans ämnen. Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:685). 5 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas: Godkänt (G) Väl godkänt (VG). Förordning (2007:57). 6 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven skaffat sig i ämnet fram till och med den aktuella terminen. När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats, skall elevens kunskaper bedömas i relation till den kravnivå som anges i kursplanen. Om en elev inte når upp till kraven för betyget Godkänt i ett ämne, skall betyg inte sättas i ämnet. Förordning (2007:57). Utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg m.m. i grundsärskolan 7 § Föreskrifterna i 7 kap. 11-15, 18 och 19 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) om betygskatalog och utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg skall tillämpas. Förordning (1999:685). 8 kap. Överklagande 1 § Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. 2 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Bilaga 1 Timplan för grundsärskolan Utbildningens omfattning i årskurserna 1--10 i grundsärskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och totalt. Ämnen: Bild 250 Hem- och konsumentkunskap 650 Idrott och hälsa 900 Musik 460 Slöjd 880 Svenska 1 440 Engelska 200 Matematik 980 Naturorienterande ämnen 650 Samhällsorienterande ämnen 770 Elevens val 220 Totalt 7 400 Därav skolans val 2 000 Förordning (2002:11). Bilaga 2 Timplan för träningsskolan Utbildningens omfattning i årskurserna 1--10 i träningsskolan i timmar om 60 minuter för ämnesområden och totalt Ämnesområden: Estetisk verksamhet 1 050 Kommunikation 1 050 Motorik 1 050 Vardagsaktiviteter 1 050 Verklighetsuppfattning 1 050 Elevens val 200 Fördelningsbar undervisningstid 1 570 Totalt 7 020 Övergångsbestämmelser 1995:206 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Genom förordningen upphävs särskoleförordningen (1986:573). 3. I 6 kap. 1 § andra stycket föreskrivs att en elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i grundskolan (integrerad elev) under vissa förutsättningar. Om ett landsting övergångsvis är huvudman för särskolan krävs, utöver vårdnadshavarens medgivande, att berörda skolhuvudmän är ense om detta. 4. Följande bestämmelser i den nya förordningen skall inte tillämpas i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97: 1 kap. 2 §, 2 kap., 4 kap. 4 och 5 §§, .5 kap. 1--3 och 8 §§, 6 kap. 1 § samt 7 kap. Detsamma gäller för årskurs 10, om läroplanen för den obligatoriska särskolan (Lsä 90) tillämpas i årskursen läsåren 1996/97 och 1997/98. 5. Följande bestämmelser i den upphävda förordningen skall tillämpas i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97:3, 14 och 16--20 §§, 21 § i vad avser hänvisningen till 4 kap. 3 § grundskoleförordningen (1988: 655), 22, 25 a, 26 och 29 §§. Detsamma gäller för årskurs 10, om läroplanen för den obligatoriska särskolan (Lsä 90) tillämpas i årskursen läsåren 1996/97 och 1997/98. 1997:601 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997. Bestämmelserna i 2 kap. 9 a och 11 §§ samt 5 kap. 2 § skall inte tillämpas i årskurs 10 läsåret 1997/98, om läroplanen för den obligatoriska särskolan (Lsä 90) tillämpas. 2007:57 Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter den 1 juli 2007.