Post 5292 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1994:741 ·
Visa register
Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1994-06-09
Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:54
Ikraft: 1994-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:2039
Upphävd: 2011-02-01
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning finns bestämmelser om gymnasiesärskolan
utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).
2 § I denna förordning avses med
arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanelagd utbildning på ett
program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan,
kärnämen: de ämnen som ingår i alla nationella program, dvs. svenska
eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap,
religionskunskap, naturkunskap, idrott och hälsa samt estetisk
verksamhet.
Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen
(1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor.
Förordning (1995:888).
Läroplan
3 § För gymnasiesärskolan gäller en läroplan.
Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för
utbildningen.
Läroplanen fastställs av regeringen.
Program
4 § De nationella programmen framgår av bilaga 1.
Programmål
5 § För vart och ett av de nationella programmen gäller
programmål som regeringen fastställer.
Kurser och kursplaner
6 § En kurs skall omfatta minst 50 timmar.
En kurs får inte delas upp i delkurser.
7 § För varje kurs skall det finnas en kursplan. Av kursplanen
skall framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla
elever minst skall ha uppnått vid kursens slut.
Kursplaner fastställs av Statens skolverk, om inte annat följer
av tredje stycket.
Kursplaner för lokala kurser fastställs av styrelsen för
utbildningen. Förordning (2001:744).
Timplaner
8 § Av 6 kap. 11 § skollagen (1985:1100) framgår att den minsta
garanterade undervisningstiden är 3 600 timmar. I timplaner finns
riktvärden för undervisningens omfattning.
Timplaner för de nationella och specialutformade programmen
framgår av bilaga 2 och för yrkesträning inom individuella program
av bilaga 3.
9 § Timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur
mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de
kunskapsmål som anges i respektive kursplan. Styrelsen för
utbildningen bestämmer antalet timmar som skall gälla för en kurs.
Rektorn får befria en elev från delar av undervisningen, om det
finns särskilda skäl.
Fördelning av undervisningstid
10 § Styrelsen för utbildningen beslutar om fördelningen av
undervisningstiden över läsåren.
Arbetsplaner
11 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen
skall det finnas en arbetsplan.
Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig
berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om
arbetsplanen.
Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.
Förordning (1995:1379).
Skolhälsovård
12 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt
skollagen (1985:1100) kommunen skall sköta såsom huvudman för
utbildningen, får i stället skötas av ett landsting, om kommunen
och landstinget är ense om detta.
I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för
skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i stället
fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är ense om
detta.
Formulär
13 § Statens skolverk fastställer de formulär som behövs för
tillämpningen av denna förordning.
2 kap. Lokala kurser
1 § Styrelsen för utbildningen får besluta att inrätta lokala kurser.
En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett
bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte
tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.
2 § Styrelsen för utbildningen fastställer det antal timmar som
undervisningen på en lokal kurs omfattar.
3 § I de fall en kursplan för en lokal kurs skall tillämpas inom ett
nationellt program skall den vara förenlig med de nationellt
fastställda programmålen. Den lokalt fastställda kursen skall
tillföra ytterligare mål.
4 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om lokala
kurser.
3 kap. Lärotider
1 § Utbildningen skall bedrivas under läsår. Om inte regeringen
föreskriver något annat, skall läsåret omfatta 40 veckor och vara
uppdelat på en hösttermin och en vårtermin.
Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar.
Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för
planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.
2 § Om regeringen inte föreskriver något annat, skall läsåret börja i
augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på
naturbruksområdet får dock styrelsen för utbildningen med hänsyn
till utbildningens krav bestämma andra tider.
Dagarna för höst- och vårterminens början och slut bestäms av
styrelsen för utbildningen.
3 § Styrelsen för utbildningen bestämmer hur många dagar som
skall användas för idrott och friluftsverksamhet utöver den minsta
garanterade undervisningstiden för idrott och hälsa.
4 § Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.
5 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag -- fredag och skall
vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan skall den
arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn
bestämmer annat.
Arbetets fördelning
6 § Rektorn fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema
som skall innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass samt
om lärarnas namn.
4 kap. Samverkansorgan
1 § Formerna för samverkan mellan elever och personal inom
rektorns arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala
förhållandena. Detta gäller om det inte enligt författning eller
kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en
viss fråga.
Elevvårdskonferens
2 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en
elevvårdskonferens vid varje gymnasiesärskola.
Ledamöter i elevvårdskonferensen är
1. rektorn,
2. företrädare för elevvården, och
3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd
personal.
Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av
elevvårdskonferensen. Rektorn eller den ledamot som rektorn utser
är ordförande.
Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är
närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.
3 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.
Klassråd
4 § För en klass eller motsvarande i gymnasiesärskolan skall
det, där detta med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är
möjligt, finnas ett klassråd.
Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras
klassföreståndare eller motsvarande.
Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse
för klassens elever.
Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall
anges i arbetsplanen. Förordning (1997:607).
5 kap. Utbildningens innehåll
Kärnämnen
1 § De nationella och specialutformade programmen skall innehålla
kärnämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik,
samhällskunskap, naturkunskap, religionskunskap, idrott och hälsa
samt estetisk verksamhet.
En elev som har ett annat språk än svenska som hemspråk får läsa
svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska, om eleven
behöver och önskar det. En sådan elev kan läsa svenska på tid för
individuellt val. Förordning (1995:888).
Yrkesämnen och estetiska ämnen
2 § Statens skolverk bestämmer vilka ämnen och kurser som skall ingå
i ämnesblocken yrkesämnen och estetiska ämnen. Sådana kurser får vara
alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser).
Styrelsen för utbildningen får, inom ramen för programmålen,
fastställa lokalt valbara kurser som alternativ eller komplement till
de av Skolverket fastställda valbara kurserna. Förordning (1995:1056).
2 a § En elev som går på ett nationellt eller specialutformat
program får, om rektorn bedömer att eleven kan klara av det,
läsa kurser enligt gymnasieskolans kursplaner i karaktärsämnen
som har en yrkesinriktad eller estetisk profil.
Förordning (2001:744).
Individuellt val
3 § Som individuellt val skall eleverna erbjudas varje kurs som
förekommer på ett nationellt program i kommunen. Även
modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kan förekomma
som individuellt val. Förordning (2001:744).
Lokalt tillägg
4 § Styrelsen för utbildningen skall besluta om lokala tillägg. Lokalt
tillägg kan vara en eller flera kurser. Lokalt tillägg kan även
innebära att undervisningstiden för ett eller flera ämnen inom
respektive nationella program utökas utöver den undervisningstid
som framgår av timplanen. Vidare kan på tid för lokalt tillägg
anordnas annan utbildning än sådana som anordnas på kurser.
Individuella program
5 § Ett individuellt program kan
1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt
program eller ett specialutformat program,
2. ge eleven yrkesträning,
3. ge eleven verksamhetsträning, eller
4. möta speciella behov hos eleven.
6 § För de elever som får yrkesträning skall, om rektorn bedömer
att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta ämnena svenska,
matematik, samhällsorientering, idrott och hälsa och estetisk
verksamhet samt yrkesträning och praktik.
7 § För elever som får verksamhetsträning skall, om rektorn
bedömer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta
kommunikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och
omvärldskunskap, estetisk verksamhet, idrott och hälsa samt
vardagsaktiviteter. Vidare bör praktik förekomma om rektorn
bedömer att det är till gagn för eleven.
Specialutformat program
8 § Ett specialutformat program skall i fråga om utbildningens nivå
motsvara ett nationellt program och bestå av delar av nationella
program.
Arbetsplatsförlagd utbildning
9 § Arbetsplatsförlagd utbildning skall förekomma på alla nationella
och specialutformade program. Styrelsen för utbildningen ansvarar för
att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns
på utbildningen. I skolplanen bör redovisas de arbetslivskontakter
som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda
utbildningen.
Endast kurser i yrkesämnen får arbetsplatsförläggas. Den
arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 22 veckor.
Varje sådan vecka skall anses motsvara 24 timmar undervisning i
skolan enligt timplanen (bilaga 2).
Rektorn beslutar om hela eller delar av dessa kurser skall
arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren skall göras.
Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för
den arbetsplatsförlagda utbildningen. Förordning (1995:408).
10 § Om styrelsen för utbildningen inte har möjlighet att anskaffa
platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning
som anges i 9 §, får den utbildningen i stället bytas ut mot
motsvarande utbildning förlagd i skolan.
Styrelsen skall i ett sådant fall vidta alla åtgärder för att
utbildningen så snart som möjligt kan arbetsplatsförläggas.
Styrelsen skall vidare ofördröjligen underrätta Statens skolverk om
att arbetsplatsförläggning inte kunnat ske.
Modersmålsundervisning
11 § Föreskrifterna om modersmålsundervisning i 5 kap. 7-13 §§
och 8 kap. 5 och 6 §§ gymnasieförordningen (1992:394) skall
tillämpas i gymnasiesärskolan. Förordning (1999:1034).
6 kap. Elever
Elever från utlandet
1 § Ungdomar under 18 år som räknas som bosatta i utlandet har samma
rätt till skolgång i gymnasiesärskolan som barn bosatta i Sverige, om
minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. De skall på
skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i gymnasiesärskolan
i den kommun där de vistas stadigvarande Förordning (1996:561).
1 a § I förordningen (2001:976) om utbildning,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn
m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i
gymnasiesärskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:982).
Urval
1 b § Om antalet platser på ett nationellt eller ett specialutformat
program är färre än antalet sökande skall företräde ges till dem som
har störst behov av utbildningen. Förordning (2001:982).
Ledighet
2 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan
delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast
anmälas till skolan.
Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten
skall fullgöras.
3 § Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en elev ledighet
från skolarbetet för enskilda angelägenheter.
Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från
undervisning vissa undervisningspass eller från annat skolarbete.
Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som
utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från
undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget.
Rektorn beslutar om sådan ledighet.
Frånvaro
3 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet
skall rektorn, om eleven är under 18 år och inte heller ingått
äktenskap, se till att en kontakt upprättas mellan skolan och
elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:204).
Ordningsregler
3 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för
varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp
under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare
för eleverna. Förordning (2006:204).
Åtgärder för elevers tillrättaförande
4 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt
olämpligt, skall läraren på ett lämpligt sätt uppmana eleven att
ändra sitt uppförande. Om eleven inte bättrar sig skall läraren
försöka utreda orsaken till beteendet.
Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst
återstoden av det pågående undervisningspasset.
5 § Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller
fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall
rektorn försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall
skolläkaren och någon annan företrädare för elevvården medverka
vid utredningen.
Med ledning av vad som kommit fram vid utredningen skall
rektorn försöka få eleven att bättra sig. Rektorn får därvid tilldela
eleven en skriftlig varning.
I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått
äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärder
som avses i andra stycket.
6 § Om syftet med åtgärder enligt 5 § inte uppnås eller om elevens
uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det
finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från
undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen
eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasiesärskola
för en viss tid, högst tre terminer utöver den när beslutet meddelas.
Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund
av den bara om han erkänt denna eller om tingsrätten funnit utrett
att han begått gärningen.
7 § Frågor om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för
utbildningen.
Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever
och skolans personal får rektorn, i avvaktan på att styrelsen skall
avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med
omedelbar verkan interimistiskt stänga av en elev.
Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet
prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.
8 § Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om
avstängning eller förvisning görs en utredning som allsidigt
klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets
bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen inleds omgående
och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven och, om eleven
inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens
vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför
styrelsen för utbildningen.
Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en
elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen
samråda med den kommunala nämnd som har hand om sociala
frågor för eleven.
Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning
eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan.
7 kap. Betyg m.m.
1 § Betyg skall sättas på varje avslutad kurs. Betyg skall
dock inte sättas på verksamhetsträning.
Betyg skall sättas i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 1 §
första stycket och 2-5 §§ gymnasieförordningen (1992:394), om
en elev läst en kurs enligt gymnasieskolans kursplan.
Förordning (2001:744).
2 § Som betyg skall någon av beteckningarna Godkänt (G) och Väl
godkänt (VG) användas. För den elev som inte uppnår betyget
Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen.
Förordning (2007:54).
3 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera
lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av
rektorn.
4 § Det skall finnas betygskriterier för alla kurser som får
finnas i gymnasiesärskolan. Statens skolverk får meddela
föreskrifter om betygskriterier för andra kurser än lokala
kurser. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier
för lokala kurser. Vid betygssättningen skall läraren använda
dessa betygskriterier.
Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt
kursplanen som krävs för att få betyget Godkänt respektive Väl
godkänt. Förordning (2007:54).
5 § En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Detsamma
gäller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen
och intygen skall finnas samlade för varje elev. Betygskatalogen
skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har
satts och de intyg som har utfärdats. Rektorn ansvarar för förandet
av betygskatalogen.
Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett
utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.
6 § Om en elev övergår till en annan gymnasiesärskola eller
avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument
som innehåller de betyg och intyg som eleven redan har fått. När en
elev övergår till en annan gymnasiesärskola skall läraren lämna
skriftlig information till den nya skolan om de kurser eleven
påbörjat men inte slutfört.
Slutbetyg
7 § Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen och intygen i
samtliga kurser som eleven har slutfört.
Slutbetyget skall innehålla uppgifter om det program som
utbildningen avser.
Om en elev har fått betyg på en lokal kurs skall kursens innehåll och
omfattning framgå av slutbetyget.
8 § Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett program.
En elev som inom ett individuellt program endast fått
verksamhetsträning skall dock få ett intyg om avslutad utbildning.
Förordning (1995:408).
9 § Rektorn utfärdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning.
Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i
betygskatalogen. Förordning (1995:408).
Rättelse av betyg
10 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av
skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg och
intyg. Avser rättelsen en handling som har lämnats ut till eleven
skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta
göras i betygskatalogen.
8 kap. Särskilda stödinsatser
Stödundervisning
1 § För elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en
begränsad tid skall stödundervisning anordnas.
Genom stödundervisning kan också elevskyddsombud få ersättning
för undervisningspass som de gått miste om på grund av sina
uppdrag, om detta behövs.
För elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning
anordnas.
Åtgärdsprogram
1 a § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev,
elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att
eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se
till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven
behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett
åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka
behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall
följas upp och utvärderas.
Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått
äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta
när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:204).
Särskild undervisning
2 § För sådana elever i gymnasiesärskolan som på grund av
sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete skall
särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i
elevens hem eller på någon annan lämplig plats.
3 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den
undervisning som eleven inte kan delta i.
4 § har upphävts genom förordning (1997:607).
9 kap. Överklagande
1 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än
beslut om avstängning och förvisning av en elev enligt 6 kap.
7 § samt beslut om interimistisk avstängning enligt 6 kap. 7 §
får dock inte överklagas.
I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om
laglighetsprövning. Förordning (1998:1209).
2 § har upphävts genom förordning (1998:1209).
Bilaga 1
Nationella program i gymnasiesärskolan
Estetiska programmet
Fordonsprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet
Industriprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet
Förordning (1995:1056).
Bilaga 2
Timplaner
Undervisningstid i timmar om 60 minuter för de fyraåriga nationella
och specialutformade programmen
Estetiska Övriga
programmet program
Ämnen:
Svenska eller svenska 200 200
som andraspråk
Engelska 110 110
Matematik 150 150
Samhällskunskap
Religionskunskap 170 170
Naturkunskap
Idrott och hälsa 280 280
Estetisk verksamhet 70 70
Yrkesämnen 2 200
Estetiska ämnen 2 200
Individuella val 290 290
Lokalt tillägg 130 130
Totalt 3 600 3 600
Förordning (1995:1056).
Bilaga 3
Timplan
Undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom
individuellt program
Ämnen:
Svenska 200
Matematik 150
Samhällsorientering 170
Idrott och hälsa 280
Estetisk verksamhet 70
Yrkesträning och praktik 2 730
Totalt 3 600
Övergångsbestämmelser
1994:741
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994 och skall
tillämpas på undervisning på program.
2. Överklagande av beslut enligt 9 kap. 1 eller 2 § som meddelats
före den 1 oktober 1994 skall ske till kammarrätten.
1999:1034
Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2000 och skall
tillämpas på undervisning som sker efter den 1 juli 2000.
2007:54
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya
betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter
den 1 juli 2007.