Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Allmänna föreskrifter 1 § I denna förordning finns föreskrifter om specialskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100). Förordning (2000:448). 2 § I 7 § förordningen (2009:1216) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten anges att Specialpedagogiska skolmyndigheten är den styrelse för specialskolan som avses i 7 kap. 5 § skollagen (1985:1100). Förordning (2009:1217). 3 § Specialskolan ska ha fem skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor) och tre skolenheter för elever från hela landet (riksskolor). Förordning (2008:391). 4 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och fritidshemsverksamheten. Förordning (2008:391). 5 § I denna förordning avses med - funktionshinder: fysiska funktionshinder; medicinskt, psykiskt eller neurologiskt betingade funktionsnedsättningar; svåra läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) samt utvecklingsstörning och andra funktionshinder som avses i 1 kap. 16 § skollagen (1985:1100), - hemskola: den skola där eleven skulle ha fullgjort sin skolgång om eleven inte hade mottagits för utbildning vid specialskolan, - hörselskada: nedsättning av hörseln, - skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning ska äga rum, - språkstörning: specifik störning av tal- och språkutvecklingen, - synskada: nedsättning av synförmågan, - undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning, och - ämne: ämne för vilket regeringen eller Statens skolverk har meddelat föreskrifter om en kursplan. Förordning (2008:391). Regionskolor 6 § Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid riksskolan. Förordning (2000:448). 7 § Regionskolor skall finnas i 1. Örebro (Birgittaskolan) med Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som upptagningsområde, 2. Härnösand (Kristinaskolan) med Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som upptagningsområde, 3. Stockholm (Manillaskolan) med Stockholms, Uppsala och Gotlands län som upptagningsområde, 4. Vänersborg (Vänerskolan) med Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län som upptagningsområde, och 5. Lund (Östervångsskolan) med Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län som upptagningsområde. Förordning (2000:448). Riksskolor 8 § Riksskolor ska finnas för 1. döva eller hörselskadade elever som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola (Åsbackaskolan), 2. elever med synskada och ytterligare funktionshinder (Ekeskolan), och 3. elever med grav språkstörning (Hällsboskolan). Förordning (2008:391). 9 § Vid Åsbackaskolan ska också tas emot elever som är dövblindfödda. Förordning (2008:391). Uppgiftslämnande 10 § Skolorna är skyldiga att lämna de uppgifter som Specialpedagogiska skolmyndigheten begär. Förordning (2008:391). 11 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, i slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling. Förordning (2008:391). Skolhälsovård 12 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen (1985:1100) sköts av staten såsom huvudman för specialskolan får i stället fullgöras av en kommun eller ett landsting, om specialskolmyndigheter och kommunen eller landstinget är ense om detta. Förordning (2000:448). Samverkan med elevernas hemkommuner 13 § Om en elev ska gå över till grundskolan eller särskolan enligt 3 kap. 4 eller 6 § skollagen (1985:1100) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och hemkommunen gemensamt planera övergången. Eleven och elevens vårdnadshavare ska beredas tillfälle att delta i planeringen. Förordning (2008:391). Föräldraråd 14 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om att det vid varje skolenhet ska finnas ett föräldraråd. Förordning (2008:391). 2 kap. Har upphävts genom förordning (2008:391). 3 kap. Utbildningens innehåll Läroplan 1 § För specialskolan gäller en läroplan. Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen. Läroplanen fastställs av regeringen. Förordning (2000:448). Kursplaner 2 § Kursplanerna för grundskolan ska också tillämpas i specialskolan, om inte något annat följer av 3 eller 4 §. Föreskrifterna i grundskolans kursplaner om mål som ska ha uppnåtts i slutet av det femte och det nionde skolåret ska dock i stället avse mål som ska ha uppnåtts i slutet av det sjätte respektive tionde skolåret. Föreskrifterna i grundskolans kursplaner för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk om mål som ska ha uppnåtts i slutet av det tredje skolåret ska i stället avse mål som ska ha uppnåtts i slutet av det fjärde skolåret. Förordning (2008:391). 3 § I den utsträckning som grundskolans kursplaner inte kan användas på grund av elevernas funktionshinder skall Statens skolverk fastställa särskilda kursplaner för specialskolan. Förordning (2000:448). 4 § För utvecklingsstörda elever skall särskolans kursplaner tillämpas. Förordning (2000:448). Timplaner 5 § För Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan, Vänerskolan, Östervångsskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan gäller den timplan som framgår av bilagan. Timplanen anger den minsta totala undervisningstid i timmar som ska erbjudas elever i årskurserna 1-10. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om hur undervisningstiden ska fördelas på ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val. När särskolans kursplaner ska tillämpas gäller dock i stället 6 §. Förordning (2008:391). 5 a § I Ekeskolan ska eleverna i årskurserna 1-10 erbjudas en minsta total undervisningstid om 7 465 timmar. När de kursplaner som avses i 2 och 3 §§ ska tillämpas, ska Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om hur undervisningstiden ska fördelas på ämnen eller ämnesgrupper som finns i grundskolans timplan, samt på språkval och elevens val. Förordning (2008:391). 6 § När särskolans kursplaner tillämpas för utvecklingsstörda elever skall den totala undervisningstiden fördelas på särskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 7-11 §§ särskoleförordningen (1995:206) skall tillämpas. Förordning (2000:448). 7 § Det ska anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighetens omfattning. Förordning (2008:391). Vissa föreskrifter om timplanen 8 § När undervisningen baseras på de kursplaner som avses i 2 och 3 §§ gäller bestämmelserna i 9-13 §§. Förordning (2000:448). Språkval 9 § Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. Förordning (2000:448). Skyldighet att anordna undervisning i ett språk som erbjudits enligt första stycket finns, om 1. antalet elever vid skolenheten som önskar språket uppgår till minst tre, och 2. eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Även andra språk än de som anges i första stycket får erbjudas eleverna som språkval. Därvid gäller inte kravet i andra stycket 1. Vidare får finska och samiska erbjudas eleverna som språkval. Därvid gäller inte kraven i andra stycket. Förordning (2000:448). 10 § Som språkval för en elev skall i stället för språk enligt 9 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det: - det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i, - svenska som andraspråk, - svenska, - engelska, eller - teckenspråk. Skyldighet att anordna undervisning i ett sådant språk finns, om minst tre elever vid skolenheten väljer språket. Kravet på minst tre elever gäller dock inte i fråga om modersmålsundervisning för samiska, tornedalsfinska eller romska elever. Förordning (2000:448). Elevens val 11 § Utrymmet för elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare fått undervisning i (nybörjarspråk). Undervisningen skall till sitt innehåll och inriktning vara förenlig med målen i den kursplan som fastställts för det ämne eller ämnen som utgör elevens val. Förordning (2000:448). 12 § Eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisning i ett nybörjarspråk skall anordnas som elevens val, om antalet elever vid skolan som önskar ämnet uppgår till minst tre och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Förordning (2000:448). Skolans val 13 § Utrymmet för skolans val skall användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Utrymmet kan även användas för insatser avsedda att kompensera elevens funktionshinder samt för andra särskilda insatser och för praktisk arbetslivsorientering. När undervisning i ett ämne utgör skolans val skall undervisningen till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i de kursplaner som gäller för ämnena. Förordning (2000:448). Avvikelser från timplaner 14 § För utvecklingsstörda elever får avvikelser göras från timplanen. Föreskrifter om avvikelser från timplanerna vid stödundervisning och anpassad studiegång finns i 6 kap. 3 och 7 §§. Vidare kan beslut som avses i 5 kap. 4 § medföra avvikelser från timplanerna. Förordning (2000:448). Modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk 15 § Bestämmelserna om modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk i 2 kap. 9-16 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) gäller i tillämpliga delar i specialskolan. Förordning (2000:448). Arbetsplan 16 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan för varje skolenhet. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2000:448). Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (2000:448). Läromedel 17 § Av 7 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna. Förordning (2000:448). 4 kap. Samverkansformer Samverkan mellan olika intressegrupper 1 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom varje skolenhet skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga. Förordning (2000:448). Elevvårdskonferens 2 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det vid varje skolenhet finnas en elevvårdskonferens. Förordning (2000:448). 3 § I elevvårdskonferensen ska som ledamöter ingå 1. rektorn, 2. företrädare för elevvården, och 3. berörd klassföreståndare och annan berörd personal. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. Förordning (2008:391). 4 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöter na är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll. Elevinflytande 5 § I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:602). 5 kap. Lärotider och schema Lärotider 1 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får högst fem studiedagar inom läsåret läggas ut för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om 1. när höst- och vårterminen börjar respektive slutar, och 2. hur lång skoldagen ska vara och när den tidigast får börja och senast får sluta. Förordning (2008:391). 2 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Förordning (2000:448). 3 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får besluta att antalet skoldagar i veckan ska begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. Förordning (2008:391). 4 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter att ha hört elevvårdskonferensen och efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta om andra lärotider för eleven än de som anges i 1-3 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska och psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår. Förordning (2008:391). Schema 5 § För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för undervisningen. Förordning (2000:448). 6 kap. Särskilda stödinsatser 1 § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:208). Studiehandledning på modersmålet 2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:602). Stödundervisning 3 § En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som enligt kursplanerna ska ha uppnåtts i slutet av det fjärde, det sjätte och det tionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Stödundervisning kan även omfatta insatser avsedda att kompensera elevens funktionshinder. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanerna eller som ett komplement till sådan utbildning. Förordning (2008:391). Särskild undervisning 4 § I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild undervisning. Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det. Bestämmelserna i denna förordning om Specialpedagogiska skolmyndigheten gäller också för sådana huvudmän och för sådana institutioners ledning. Förordning (2008:391). 5 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i. 6 § Särskild undervisning skall inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning. Anpassad studiegång 7 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får Specialpedagogiska skolmyndigheten efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Den anpassade studiegången får avvika från timplanen. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven ska i dessa fall ha en handledare och stöd av skolans personal. Förordning (2008:391). 7 kap. Elever Mottagande i specialskolan 1 § I 3 kap. 4 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om mottagande av elever i specialskolan. Beslut i sådana ärenden fattas av nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning. Förordning (2008:391). Elever från utlandet 2 § Ett barn som inte räknas som bosatt i Sverige får tas emot i specialskolan, om det finns särskilda skäl såsom att barnet är svenskspråkigt. Elever som tas emot i specialskolan med stöd av första stycket har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan skolan och hemorten i utlandet. Förordning (2001:980). 2 a § I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i specialskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:980). Klasser och grupper 3 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper. Förordning (2000:448). Uppflyttning 4 § Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-9 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5 eller 7 §. Förordning (2000:448). 5 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte ska flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. Förordning (2008:391). 6 § Om en elev har goda förutsättningar att delta i utbildningen i en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, får Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta att eleven ska flyttas till den högre årskursen. En förutsättning för detta är dock att elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2008:391). 7 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs. Förordning (2008:391). Ledighet 8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska hindret snarast anmälas till skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Förordning (2008:391). 9 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Sådan ledighet får beviljas för sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Om det finns synnerliga skäl, får längre ledighet beviljas. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Förordning (2000:448). Frånvaro 9 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:208). Ordningsregler 9 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:208). Disciplinära åtgärder 10 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. Förordning (2000:448). 11 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, ska saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen ska efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Om detta inte hjälper ska elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till Specialpedagogiska skolmyndigheten för övervägande om lämplig åtgärd. Förordning (2008:391). 8 kap. Betyg m.m. Utvecklingssamtal 1 § Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 6 kap. 1 §. Förordning (2008:522). Betygssättning 2 § För elever som undervisas enligt särskolans kursplaner gäller i fråga om betyg bestämmelserna i 7 kap. 2-7 §§ särskoleförordningen (1995:206). För övriga elever i specialskolan gäller bestämmelserna i 3- 19 §§. Förordning (2000:448). 3 § Betyg skall sättas i specialskolans ämnen. Om undervisningen i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen (ämnesblock) helt eller i huvudsak varit ämnesövergripande, får läraren besluta att ett sammanfattande betyg skall sättas för ämnesblocket. Om frågan om ett sammanfattande betyg skall sättas är beroende av flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall rektorn besluta i frågan. Med samhällsorienterande ämnen avses geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Med naturorienterande ämnen avses biologi, fysik och kemi. Förordning (1999:686). 4 § Betyg skall sättas 1. i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats, och 2. när ett ämne eller ämnesblock har avslutats. 5 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:686). 6 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas: Godkänt (G) Väl godkänt (VG) Mycket väl godkänt (MVG). Förordning (2007:55). 7 § När ett betyg sätts innan ett ämne eller ämnesblock har avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller ämnesblocket. Förordning (1999:686). 8 § När betyg sätts efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av 1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i specialskolan, och 2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Betyget Godkänt ska motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av det tionde skolåret. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanerna som krävs för respektive betyg. Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det tionde skolåret. Med särskilda skäl avses andra funktionshinder än de som enligt 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är grund för mottagande i specialskolan, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst mål. Förordning (2008:391). 9 § Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det tionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. Betyg ska inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket. I fall som avses i första stycket ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Förordning (2008:522). Ämnesprov 10 § Ämnesprov ska användas i följande ämnen och årskurser för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet och, i årskurs 10, även som stöd för betygssättning: 1. svenska och matematik i årskurs 4, 7 och 10, 2. engelska i årskurs 7 och 10, och 3. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10. Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen. Statens skolverk får dock meddela föreskrifter om att ämnesprov som avser årskurs 10 får genomföras vid en annan tidpunkt. Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Föreskrifter om ämnesprov som avses i första stycket 3 ska utformas så att varje elev deltar i prov i endast ett ämne. Förordning (2010:1037). Betygskatalog m.m. 11 § En elevs betyg ska antecknas i en betygskatalog. Beslut enligt 7 och 9 §§ att inte sätta betyg i ett ämne eller ett ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller efter det att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats. Skriftliga bedömningar enligt 9 § ska hållas samlade. Förordning (2008:846). Utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg 12 § Terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i årskurs 9 och vid slutet av höstterminen i årskurs 10. Terminsbetyget skall innehålla det senast satta betyget i varje ämne. Det skall framgå om ämnet eller ämnesblocket har avslutats. Terminsbetyg skall inte utfärdas om eleven skall få ett slutbetyg enligt 13 §. Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna terminsbetyget. Förordning (1999:686). 13 § Slutbetyg ska utfärdas när skolplikten upphör. En elev som därefter har slutfört årskurs 10 har rätt att få ett nytt slutbetyg. Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs eleven genomgått och om elevens senaste betyg i ämnen och ämnesblock. Betyg satta enligt 7 § ska inte ingå i slutbetyget. Till slutbetyget ska det i förekommande fall fogas sådana skriftliga bedömningar som avses i 9 §. Rektorn ska underteckna slutbetyget. Förordning (2008:846). 14 § Om en elev avgår från en skolenhet utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgången utfärdas. Förordning (1999:686). Intyget skall innehålla uppgifter om 1. den årskurs från vilken eleven avgått, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen och ämnesblock i vilka eleven undervisats, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen och ämnesblock, och 5. antal timmar undervisning som eleven erbjudits. Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna intyget. Förordning (1999:686). 15 § Intyg om avgång skall sändas till den skolenhet där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt. Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. Förordning (2000:448). Prövning m.m. 16 § Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att gå igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan. Bestämmelserna i 5, 6, 8 och 11 §§ skall tillämpas i fråga om prövningen. Betyg över prövningen skall utfärdas av rektorn eller den som rektorn bestämmer. Förordning (1999:686). 17 § Den som redan har slutbetyg från specialskolan har efter prövning i ett eller flera ämnen eller ämnesblock rätt att få ett nytt slutbetyg. Rektorn utfärdar det nya slutbetyget. Om prövningen avser hela utbildningen för den som inte redan har slutbetyg från specialskolan, skall rektorn utfärda slutbetyg. Förordning (1999:686). 18 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg över prövning. Förordning (1999:686). 19 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel eller liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller betyg över prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga betyget förstöras. Rättelsen skall antecknas i betygskatalogen. Förordning (1999:686). 9 kap. Personal Skolledning 1 § Behörig som rektor är den som uppfyller kraven i 2 kap. 2 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (2000:448). 2 § Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Förordning (2000:448). 2 a § Bestämmelserna i 2 kap. 2 a § skollagen (1985:1100) om kommuners och landstings skyldighet att se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna gäller också för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Förordning (2009:1523). Lärare 3 § Lärare är skyldiga att fullgöra uppgifter som hör samman med den utbildning som deras tjänstgöring omfattar samt andra uppgifter som ligger inom ramen för deras yrkeskvalifikationer och som stämmer överens med deras roll enligt läroplan eller föreskrifter i andra författningar. 4 § En lärare är skyldig att på uppdrag 1. vara klassföreståndare enligt 5 §, 2. vara huvudlärare och förestå en institution, 3. biträda vid lärarutbildning vid den skolenhet där läraren tjänstgör. 5 § Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass. Klassföreståndaren skall särskilt leda elevvården inom klassen. Klassföreståndaren skall biträda skolledningen i frågor som rör klassen. 6 § I en anställning som lärare, dock inte timläraranställning, får det som fyllnadstjänstgöring ingå tjänstgöring som lärare vid någon annan skolform inom det offentliga skolväsendet. I en anställning som lärare i musik får det även ingå fyllnadstjänstgöring vid en kommunal musikskola. 7 § Vid anställning av lärare skall 2 kap. 3-5 §§ skollagen (1985:1100) tillämpas, om inte något annat följer av andra stycket. Timlärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 § skollagen får anställas tills vidare längst till en viss tidpunkt under läsåret. I annat fall skall timläraren anställas tills vidare dock längst till en viss tidpunkt under terminen. När en lärare skall anställas bör den lediga anställningen anmälas till den offentliga arbetsförmedlingen, om det inte framstår som onödigt. Om en sådan anmälan inte görs skall information om den lediga anställningen lämnas på den berörda skolenhetens anslagstavla. Förordning (2000:448). Annan personal 8 § I 14 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att det för skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska. Vid anställning av sådan personal skall 7 § tredje stycket tillämpas. 10 kap. Överklagande 1 § Av 3 kap. 5 § skollagen (1985:1100) följer att beslut av nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning enligt 7 kap. 1 § om mottagande i specialskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Förordning (2008:391). 2 § Av 21 § anställningsförordningen (1994:373) följer att beslut i anställningsärenden enligt denna förordning får överklagas hos Statens överklagandenämnd. Av 21 § anställningsförordningen följer vidare att beslut om att avbryta ett anställningsförfarande inte får överklagas. Förordning (2008:391). 3 § Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten i andra ärenden enligt denna förordning än sådana som avses i 2 § får inte överklagas. Förordning (2008:391). 4 § Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2000:448). 5 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2000:448). Bilaga Timplan för specialskolan för döva och hörselskadade elever Undervisningstid i timmar om 60 minuter Ämnen: Bild 250 Hem- och konsumentkunskap 130 Idrott och hälsa 540 Rörelse och drama 245 Slöjd 350 Teckenspråk 725 Svenska 1 560 Engelska 515 Matematik 1 040 Geografi 940 Historia Religionskunskap Samhällskunskap Biologi 850 Fysik Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 380 Totalt 7 845 Därav skolans val 600 Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas. För hörande elever med grav språkstörning gäller följande. Musik ersätter rörelse och drama. Svenska ersätter teckenspråk. Förordning (2009:561). Övergångsbestämmelser 1995:401 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Genom förordningen upphävs specialskolförordningen (1965:478). 3. För lärare som är anställda med konstitutorial, eller med ett förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial ska tillämpas, ska tjänstgöringen tills vidare vara förlagd till en viss skolenhet. Förläggningen av tjänstgöringen får ändras av rektorn, om det fordras på grund av omorganisation av skolenheten eller om det annars finns särskilda skäl till det. Ett sådant beslut får överklagas hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. Myndighetens beslut får inte överklagas. Förordning (2008:391). 4. En lärare som är anställd med konstitutorial eller med ett förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas skall, om det inte finns särskilda skäl till avvikelse, ha företräde till tjänstgöring vid den specialskola där läraren är anställd framför 1. lärare med kortare anställningstid, 2. lärare som är anställda tills vidare eller har en tidsbegränsad anställning, och 3. lärare vid andra skolor eller läroanstalter. 5. Följande bestämmelser i den nya förordningen skall inte tillämpas i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96, i årskurserna 9 och 10 läsåret 1996/97 och i årskurs 10 läsåret 1997/98: 1 kap. 2 §, 3 kap., 5 kap. 4 och 5 §§, 6 kap. 1--3 och 7 §§ samt 8 kap. 6. Följande bestämmelser i den upphävda förordningen skall tillämpas i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96, i årskurserna 9 och 10 läsåret 1996/97 och i årskurs 10 läsåret 1997/98: 10 och 16 §§, 17 § andra stycket, 19--26, 28--30, 34--35, 37 a och 43 §§. Hänvisningen i 25 § tredje stycket till 5 kap. 5--10 och 12 §§ grundskoleförordningen (1988:655) skall i stället avse 5 kap. 5--7 och 9--12 §§. 7. Bestämmelserna i 101 § andra stycket och 102 a § andra stycket den upphävda förordningen gäller fortfarande, om beslut i första instans har meddelats före den 1 juli 1995. 1996:1074 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 5 § och 5 kap. 6 § den 1 januari 1997, och i övrigt den 1 december 1996. 1997:602 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997. Bestämmelserna i 3 kap. 16 a § och 6 kap. 2 § skall inte tillämpas i årskurs 10 läsåret 1997/98. 1999:1417 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. 2000:448 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 1 kap. 9 § och i övrigt den 1 juli 2000. Förordning (2002:238). 2. Om inte något annat sägs i punkt 3 ska bestämmelserna i 1 kap. 4, 5 och 10-13 §§ samt 3-10 kap. tillämpas även i fråga om elever som avses i punkterna 2, 3, 7 och 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100). Förordning (2008:392). 3. Elever som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) skall erbjudas en total undervisningstid på minst 7 465 timmar i årskurserna 1-–10. Förordning (2002:238) 4. Bilagan till förordningen i dess äldre lydelse skall fortfarande tillämpas i fråga om elever som avses i punkt 3 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100). Förordning (2002:238). 2002:238 1. Denna förordning träder i kraft den 27 maj 2002. 2. I fråga om synskadade eller talskadade elever som avses i punkterna 2, 3 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) skall vad som sägs i 8 kap. 8 § tredje stycket om funktionshinder utöver dövhet eller hörselskada i stället avse funktionshinder utöver synskada eller talskada. 2007:55 Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter den 1 juli 2007. 2007:943 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Har upphävts genom förordning (2008:393). 2008:391 1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2008 i fråga om 3 kap. 2 § samt 6 kap. 3 § och i övrigt den 1 juli 2008. 2. I fråga om synskadade eller talskadade elever som avses i punkterna 2, 3 och 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) ska punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2002:238) om ändring i specialskoleförordningen (1995:401) fortfarande gälla. 2008:846 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009. 2. Den nya lydelsen av 8 kap. 10 § ska i fråga om ämnesprov i årskurs 6 tillämpas första gången läsåret 2008/09 och i fråga om ämnesprov i årskurs 4 och 10 läsåret 2009/10. 3. Äldre bestämmelser om ämnesprov i svenska, engelska och matematik i årskurs 10 ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2008/09. 2009:1523 Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2010 och tillämpas på anställningar som tillträds efter ikraftträdandet. 2010:1037 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2010. Bestämmelserna om ämnesprov i årskurs 7 tillämpas första gången läsåret 2011/12.