Post 4813 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1996:271 ·
Visa register
Förordning (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 1996-04-11
Ändring införd: t.o.m. SFS 2021:549
Ikraft: 1996-07-01
Allmän bestämmelse
1 § Denna förordning gäller vid handläggningen av mål och
ärenden i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
Förordning (2008:177).
Mål- och ärenderegister
2 § Varje mål och ärende skall registreras. Vid registreringen
skall mål och ärenden ges löpande nummer för kalenderår i den
ordning som de kommer in till domstolen. Förordning (2002:261).
3 § Sådana ärenden som skall handläggas enligt
rättegångsbalken registreras som tvistemål eller brottmål.
Förordning (1998:1374).
4 § Registreringen görs med hjälp av automatiserad behandling
eller i dagböcker. Domstolsverket får meddela ytterligare
föreskrifter om registreringen. Förordning (2021:549).
5 § Under handläggningen av ett mål eller ärende skall det
fortlöpande registreras vilka handlingar som kommer in till
domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i målet eller ärendet
och vad som i övrigt förekommer i detta eller i samband med
överklagande av ett meddelat avgörande.
6 § Har upphävts genom förordning (2015:730).
Inkommande handlingar
7 § När en handling i ett mål eller ärende kommer in till domstolen
skall det på handlingen antecknas vilken dag detta skedde.
Aktbildning
8 § De handlingar som kommer in i eller upprättas i ett mål
eller ärende ska föras samman till en akt. Handlingarna ska
efter hand som de kommer in eller upprättas numreras i löpande
följd, om de inte är av det slaget att de vid arkivering får
gallras bort enligt 37 §. På varje handling ska det finnas
uppgift om domstolen och målets eller ärendets beteckning.
Förordning (2012:352).
8 a § När en handling återlämnas enligt 5 kap. 6 § andra
stycket konkurrensskadelagen (2016:964) ska någon kopia av
handlingen inte behållas i akten. Förordning (2016:969).
9 § En akt kan avse flera mål eller flera ärenden som handläggs
eller har handlagts gemensamt eller som av någon annan orsak har ett
omedelbart samband med varandra.
10 § Om domstolen avvisar ett överklagande av domstolens beslut,
skall överklagandet och avvisningsbeslutet tas in i akten. Har ett
överklagande skett i ett mål eller ärende som inte till alla delar
avgjorts av domstolen, tas även den högre domstolens avgörande in i
akten.
11 § När en domstol prövar ett överklagande från en lägre domstol
skall den akt som upprättats hos den lägre domstolen inte ingå i den
högre domstolens akt.
Felsända skrivelser
12 § Om en klagande har gett in sitt överklagande direkt till den
domstol som skall pröva överklagandet, skall den domstolen samma dag
på telefon, telefax eller liknande upplysa den domstol eller
förvaltningsmyndighet som har meddelat det överklagade avgörandet om
att avgörandet har överklagats. Dessutom skall överklagandet genast
sändas dit med uppgift om när det kom in. Åtgärderna skall antecknas
i en särskild förteckning.
13 § En domstol som överlämnar en skrivelse genom vilken ett mål
eller ärende har inletts till en annan domstol skall samtidigt på
telefon, telefax eller liknande upplysa den domstolen om att
skrivelsen har kommit in, om dagen för skrivelsens ingivande kan ha
betydelse för rätten att inleda målet eller ärendet. Åtgärden skall
antecknas.
Anteckningar från handläggning
14 § I fråga om anteckningar vid ett sammanträde enligt lagen
(1996:242) om domstolsärenden tillämpas 6 kap. 3-6 §§
rättegångsbalken. Förordning (2000:363).
15 § Vid ett sammanträde skall anteckningar enligt 6 kap. 3
eller 4 § rättegångsbalken göras i ett protokoll över
sammanträdet, om inte uppgifterna framgår av en dom eller ett
särskilt uppsatt beslut som tillkommer i anslutning till
sammanträdet eller om uppgifterna antecknas i målregistret
eller på någon handling i akten.
Uppgifterna skall redovisas på ett sådant sätt att de lätt kan
återfinnas. Förordning (2000:363).
Avräkningsunderlag
16 § Den tid en person har varit frihetsberövad på ett sådant
sätt som avses i 2 § lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av
tid för frihetsberövande, ska antecknas i en handling som
bifogas domen eller beslutet (avräkningsunderlag). Om ett
domsbevis utfärdas ska avräkningsunderlaget också bifogas
domsbeviset.
Om Kriminalvården har underrättat domstolen enligt 2-4 §§
förordningen (2019:96) om tillgodoräknande av tid för
frihetsberövande, ska avräkningsunderlaget innehålla en
anteckning om det. Förordning (2019:100).
17 § Har upphävts genom förordning (2000:363).
18 § Har upphävts genom förordning (2000:363).
Ljud- och bildupptagningar m.m.
19 § Har upphävts genom förordning (2008:782).
20 § En ljudupptagning eller ljud- och bildupptagning ska
gallras senast sex veckor efter det att målet eller ärendet har
avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga
kraft. Förordning (2008:782).
Domar och beslut
21 § Domstolsverket får meddela föreskrifter om utformningen av
tingsrätternas och hovrätternas domar och beslut i brottmål
samt om utformningen av avräkningsunderlag enligt 16 §.
Förordning (2000:678).
22 § Innehållet i en dom i tvistemål som enligt 17 kap. 8 §
rättegångsbalken utfärdas i förenklad form behöver inte redovisas i
skilda avdelningar. De omständigheter som yrkanden eller bestridanden
grundas på får redovisas i bilaga.
I en dom genom vilken en domstol fastställer en överklagad dom
behöver skälen för domen anges endast när de avviker från skälen i
den överklagade domen.
23 § I ett ärende som handläggs enligt lagen (1996:242) om
domstolsärenden skall ett slutligt beslut sättas upp särskilt eller
tas in i ett protokoll, om beslutet går en part emot.
Beslutet eller protokollet skall innehålla uppgifter om
1. domstolen samt när och var beslutet meddelades,
2. parterna och deras ombud eller biträden,
3. saken i korthet,
4. det slut som domstolen kommit till,
5. parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som
dessa grundats på,
6. skälen för beslutet med uppgift om vad som är utrett i ärendet,
och
7. hur den som vill överklaga beslutet skall bära sig åt för att
göra detta.
Om ärendet hos den domstol som beslutar har inletts genom ett
överklagande, skall beslutet eller protokollet dessutom innehålla
uppgifter om det överklagade beslutet. Innebär beslutet att det
överklagade avgörandet fastställs, behövs det inga uppgifter om de
omständigheter på vilka parterna grundar sina yrkanden och
invändningar. Skälen för beslutet behöver i sådant fall uppges endast
när de avviker från skälen i det överklagade beslutet.
24 § Ett särskilt uppsatt beslut ska skrivas under av de lagfarna
domare som har deltagit i avgörandet.
Om ett beslut skrivs under elektroniskt, ska det göras med en
sådan elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av
den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda
tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden
och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga
lydelsen. Förordning (2018:504).
25 § Ett sådant beslut i ett mål eller ärende som inte sätts upp
särskilt eller tas in i ett protokoll får skrivas på en handling i
akten eller föras in i mål- och ärenderegistret.
Expediering av domar och beslut till parterna m.fl.
26 § En dom eller ett slutligt beslut skall sändas till
parterna inom den tid och på det sätt som anges i förordningen
(2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut,
m.m. Om det har förekommit en skiljaktig mening skall den
bifogas.
Om ett beslut som varken är slutligt eller har meddelats vid
ett sammanträde kan överklagas särskilt, bör det inom samma tid
och på samma sätt sändas till den som kan överklaga beslutet.
Om beslutet har fattats utan att en part har hörts, behöver
dock beslutet inte sändas till den parten förrän det kan göras
utan att verkställigheten av beslutet riskeras.
Förordning (2003:238).
27 § När en dom eller ett beslut i brottmål sänds till en part,
skall avgörandet samtidigt sändas till den som är offentlig
försvarare eller målsägandebiträde. Domen eller beslutet skall
samtidigt sändas även till en målsägande som inte har fört talan, om
han eller hon har begärt att få del av avgörandet.
Om en part har ombud, bör domen eller beslutet sändas till partens
ombud i stället för till parten själv.
28 § I ett mål där rättegångsbalkens bestämmelser inte är omedelbart
tillämpliga får domstolen göra de undantag från reglerna om
översändande av domar och slutliga beslut som behövs med hänsyn till
målets beskaffenhet.
29 § Ett översändande får begränsas till sådana delar av en dom
eller ett beslut som berör den part som skall få del av domen eller
beslutet.
30 § En domstol som meddelat en dom eller ett beslut med anledning
av ett överklagande behöver inte sända en sådan bilaga till domen
eller beslutet som endast innehåller det överklagade avgörandet.
31 § I ett ärende om bevisupptagning till framtida säkerhet eller om
sjöförklaring skall domstolen sända sitt protokoll till parterna.
Dom- och beslutsböcker
32 § Domar ska årsvis föras samman i inbundna böcker. Även
utslag och sådana slutliga beslut som sätts upp särskilt ska
årsvis föras samman i inbundna böcker. Inom böckerna ordnas
avgörandena efter tidpunkten då de meddelades.
Slutliga beslut som inte sätts upp särskilt ska årsvis föras
samman i beslutsböcker. Inom böckerna ordnas besluten efter
tidpunkten då de meddelades.
Om ett slutligt beslut har upprättats enligt 25 § eller har
tagits in i ett protokoll, behöver endast beslutet samt en
sådan del av handlingen eller registret som visar i vilket mål
eller ärende beslutet fattats föras till beslutsboken.
Uppgifter för vilka det gäller sekretess enligt offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400) ska inte tas in i böckerna.
Förordning (2020:929).
33 § Har upphävts genom förordning (2020:929).
34 § Har upphävts genom förordning (2001:429).
Överklagande
35 § Om ett avgörande överklagas, skall domstolen utan dröjsmål
sända sin akt till den högre domstolen. När avgörandet inte innebär
att målet eller ärendet har prövats slutligt, är det dock
tillräckligt att domstolen i original eller kopior sänder de
handlingar som hänför sig till överklagandet.
36 § En domstol som prövar ett överklagande av ett beslut som inte
är slutligt skall utan dröjsmål underrätta den eller de domstolar
eller förvaltningsmyndigheter vilkas beslut har överklagats om sådana
beslut som kan ha betydelse för den fortsatta handläggningen hos den
domstolen eller förvaltningsmyndigheten.
När en dom eller ett slutligt beslut med anledning av ett
överklagande får laga kraft, skall den domstol som meddelat
avgörandet sända detta till den eller de domstolar eller
förvaltningsmyndigheter vilkas avgöranden har överklagats och
samtidigt upplysa om den laga kraften. En akt som har upprättats hos
en lägre domstol skall sändas tillbaka till den domstolen.
En sådan bilaga till domen eller beslutet som endast innehåller ett
överklagat avgörande behöver inte sändas till en domstol eller
förvaltningsmyndighet som har meddelat avgörandet eller prövat detta
efter ett överklagande. Högsta domstolen behöver inte lämna uppgift
om laga kraft.
Arkivering
37 § När ett mål eller ärende har avgjorts och avgörandet har
laga kraft, skall dubbletter av handlingar samt missiv och
delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift av betydelse
gallras bort ur akten.
Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från
vilket en part har uteblivit, får ett bevis om att parten har
delgetts den inledande skrivelsen och en kallelse till
sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i
målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller
ärendet utan att parten har svarat, får ett bevis om att parten
delgetts föreläggandet inte gallras bort. Förordning (2000:363).
38 § Riksarkivet får meddela föreskrifter om gallring av akter
utöver det som följer av 37 § och om andra åtgärder i anslutning till
arkivering av akter.
39 § Domstolsverket får meddela föreskrifter om användande av
systemstöd för digital arkivering. Förordning (2019:579).
Bilaga 1 har upphävts genom förordning 1998:1374.
Övergångsbestämmelser
2000:363
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000. I fråga om
minnesanteckningar och stenogram som gjorts före
ikraftträdandet gäller äldre lydelse av 37 §.
2001:429
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Den upphävda
paragrafen gäller dock fortfarande för ärenden som anhängiggjorts
hos tingsrätten före ikraftträdandet.
2019:100
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2019.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för frihetsberövanden
som ägt rum före ikraftträdandet.