Post 4338 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1998:674 ·
Visa register
Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1998-06-11
Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1463
Ikraft: 1999-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:111
Upphävd: 2011-01-01
FÖRSTA AVDELNINGEN
FÖRSÄKRINGENS OMFATTNING OCH INTJÄNANDE AV PENSIONSRÄTT M.M.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Försäkringens omfattning m.m.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkring för
inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension,
tilläggspension och premiepension samt om premiepension till
efterlevande.
2 § Försäkringen och kostnaderna för förvaltningen av den skall
finansieras genom ålderspensionsavgifter enligt
socialavgiftslagen (2000:980), allmänna pensionsavgifter enligt
lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och statliga
ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel.
Lag (2000:986).
3 § Inkomstpension och premiepension skall beräknas utifrån de
pensionsrätter för respektive pension som fastställts för en
försäkrad. Tilläggspension skall beräknas utifrån de
pensionspoäng som tjänats in av en försäkrad. Pensionsrätt och
pensionspoäng skall fastställas årligen och grundas på de
inkomster och andra belopp som är pensionsgrundande enligt
denna lag. Inkomstpensionens storlek är också beroende av den
allmänna inkomstutvecklingen och storleken av premiepensionen
är beroende av värdeutvecklingen på de medel som fonderats.
Tilläggspensionens storlek är vidare genom
följsamhetsindexering beroende av den allmänna
inkomstutvecklingen.
4 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om
vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen
innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse
och anmälan, m.m.
Om allmänt ombud för socialförsäkringen finns särskilda
bestämmelser. Lag (2009:996).
Indexering
5 § Vissa beräkningar enligt denna lag ska göras med ledning
av ett inkomstindex. Detta index ska visa den relativa
förändringen av genomsnittet av de försäkrades årliga
pensionsgrundande inkomster utan den begränsning som anges i
2 kap. 1 § andra stycket, efter avdrag för allmän
pensionsavgift, vilka har uppburits av dem som under
inkomståret har fyllt minst 16 år och högst 64 år.
Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år
ska motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de
inkomster som anges i första stycket under en period av tre
år före det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av
inkomsterna ska den årliga förändringen i det allmänna
prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma
period frånräknas. Det framräknade värdet ska därefter
omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni
månad två år före det år indexet avser och det allmänna
prisläget i juni månad året närmast före det året.
Regeringen ska för varje år fastställa inkomstindexet efter
det att det har beräknats av Pensionsmyndigheten. För år 1999
ska inkomstindexet vara lika med 100,00. Lag (2009:996).
5 a § Regeringen ska för varje år fastställa ett balanstal.
Detta tal ska visa förhållandet mellan fördelningssystemets
avgiftstillgång och fördelningssystemets pensionsskuld vid
utgången av det andra året före det år balanstalet avser. Vid
denna beräkning ska till avgiftstillgången läggas medelvärdet
av de redovisade marknadsvärdena av tillgångarna hos Första–
Fjärde och Sjätte AP-fonderna vid utgången av det andra,
tredje respektive fjärde året före det år balanstalet avser.
Med avgiftstillgång avses avgiftsinkomsterna till
fördelningssystemet multiplicerade med medelvärdet av den tid
i år räknat som förflyter från det att en pensionsrätt tjänas
in till det att den betalas ut i form av pension
(omsättningstiden). Med pensionsskuld avses det totala
pensionsåtagandet i fördelningssystemet. Lag (2009:1018).
5 b § Avgiftsinkomsterna beräknas som
1. genomsnittet av inkomsterna det andra–fjärde året före det
år balanstalet avser, multiplicerat med
2. den beräknade årliga relativa förändringen av inkomsterna
under det andra–femte året före det år balanstalet avser. Vid
beräkningen av den relativa förändringen av inkomsterna ska
den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från
juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det
framräknade värdet ska därefter omräknas med förändringen i
det allmänna prisläget i juni månad tre år före det år
balanstalet avser och det allmänna prisläget i juni månad
året efter det förstnämnda året.
Omsättningstiden beräknas som medianen av omsättningstiden
för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet
avser.
Pensionsskulden beräknas för det andra året före det år
balanstalet avser, som summan av
1. pensionsbehållningar enligt 5 kap. 2 §,
2. det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension
enligt 4 kap. 2–6 §§,
3. utbetalad pension för varje åldersgrupp i december månad
multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalningar av
ett genomsnittligt pensionsbelopp för samma åldersgrupp
justerat med den räntefaktor som anges i 5 kap. 12 § andra
stycket, och
4. det beräknade värdet av kommande utbetalningar av
tilläggspension för dem som inte påbörjat uttag av sådan
pension.
Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens
bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av
regeringen. Beräkningarna ska göras av Pensionsmyndigheten.
Lag (2009:996).
5 c § Understiger balanstalet för ett år 1,0000 skall
regeringen för det året fastställa ett balansindex som skall
användas vid vissa beräkningar enligt denna lag. Ett
balansindex skall därefter fastställas för varje år fram till
dess att det minst når samma värde som inkomstindex. För en
sådan period skall balansindexet första gången räknas fram på
så sätt att balanstalet multipliceras med inkomstindexet för
samma år. För varje därpå följande år under perioden skall det
fastställda balansindexet multipliceras med kvoten mellan
inkomstindexet efter årsskiftet och inkomstindexet före
årsskiftet och därefter med det balanstal som skall gälla efter
årsskiftet. Lag (2003:301).
6 § Regeringen skall för varje år fastställa ett
inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet skall räknas fram genom
att bastalet 43 313 multipliceras med kvoten mellan
inkomstindexet för det år inkomstbasbeloppet skall avse och
inkomstindexet för år 2005. Det omräknade beloppet skall
avrundas till närmaste hundratal kronor. Lag (2005:328).
Definitioner m.m.
7 § har upphävts genom lag (1999:802).
8 § I denna lag avses, där inte annat föreskrivs, med
1. år: kalenderår,
2. månad: kalendermånad,
3. intjänandeår: det kalenderår en inkomst som är pensions-
grundande har uppburits respektive det kalenderår för vilket
ett annat pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst
skall fastställas, och
4. fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.
Om en inkomst som är pensionsgrundande har uppburits under ett
beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår skall den
inkomsten anses ha uppburits under kalenderåret närmast före
taxeringsåret.
9 § Har upphävts genom lag (1999:802).
10 § Har upphävts genom lag (2001:492).
2 kap. Pensionsgrundande inkomst
1 § Inkomster av anställning enligt 3-5 §§ samt inkomster av
annat förvärvsarbete enligt 6-8 §§ är pensionsgrundande om inte
annat föreskrivs i 9-17 §§. Sådana inkomster skall beräknas
enligt 18-22 §§ och var för sig avrundas till närmaste lägre
hundratal kronor. Summan av en försäkrads inkomster av
anställning och inkomster av annat förvärvsarbete under ett år
utgör den försäkrades pensionsgrundande inkomst det året.
Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst skall
det bortses från inkomster av anställning och inkomster av
annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger
sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande
inkomstbasbeloppet. Sådana belopp som det skall bortses ifrån
skall i första hand räknas av från den försäkrades inkomster av
annat förvärvsarbete.
2 § För varje år som en person har varit försäkrad och har
haft inkomster här i landet som är pensionsgrundande, skall
hans eller hennes pensionsgrundande inkomst fastställas. Detta
gäller dock endast om summan av de inkomster som är
pensionsgrundande uppgått till minst 42,3 procent av det för
intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
För det år då den försäkrade har avlidit skall
pensionsgrundande inkomst inte fastställas i annat fall än om
överföring av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes
make skall göras för det året. Pensionsgrundande inkomst skall
inte heller fastställas för den som är född år 1937 eller
tidigare. Lag (2002:981).
Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete
Inkomster av anställning
3 § Lön eller annan ersättning i pengar eller annan skatte-
pliktig förmån som en försäkrad har fått som arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst, är pensionsgrundande som inkomst
av anställning. Med lön likställs kostnadsersättning som inte
undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt 8 kap. 19 eller
20 § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan skattepliktig
intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har
utgetts på grund av kundtrohet eller liknande, skall också
anses som inkomst av anställning, om den som slutligt har stått
för de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon
annan än den som är skattskyldig för förmånen.
Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört
arbete, dock inte pension, samt tillfällig förvärvsinkomst av
verksamhet som inte bedrivits självständigt är pensions-
grundande som inkomst av anställning, även om mottagaren inte
har varit anställd hos den som betalat ut ersättningen. Den som
har utfört arbetet likställs i sådana fall med en arbetstagare
och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare.
I 6 § andra stycket, 7 §, 8 § och 10 § andra stycket finns
bestämmelser om att ersättning för utfört arbete som avses i
första och andra styckena i vissa fall inte skall anses som
inkomst av anställning.
4 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas även
stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen
(1999:1229) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, om
stipendiet har betalats ut av en fysisk person bosatt i Sverige
eller av en svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett
sådant stipendium anses som arbetsgivare. Lag (1999:1301).
5 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare
1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning eller särskild
arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts
enligt annan författning eller på grund av regeringens
förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt i
stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst,
2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård,
4. ersättning som har utgetts enligt 20 § lagen (1991:1047) om
sjuklön,
5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning
och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning
för merkostnader,
8. dagpenning från arbetslöshetskassa,
10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program,
11. utbildningsbidrag för doktorander,
14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar (TUFF),
15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får
dagpenning enligt de grunder som gäller för
totalförsvarspliktiga,
16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i
den utsträckning som regeringen så föreskriver, samt
17. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad
aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen om allmän försäkring.
Lag (2004:784).
Inkomster av annat förvärvsarbete
6 § Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är
1. inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 §
inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet,
2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven
verksamhet,
3. ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner,
4. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande
ersättning som har utgetts enligt annan författning eller på
grund av regeringens förordnande, i den utsträckning
ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-3,
5. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen skall
tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte
skall räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten
utgör ersättning för utfört arbete från ett handelsbolag eller
en europeisk ekonomisk intressegruppering till en delägare i
handelsbolaget respektive en medlem i intressegrupperingen.
Lag (1999:1367).
7 § Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i
annat fall än om den har betalats ut från semesterkassa, som
pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete om den har
betalats ut till en mottagare som hade en F-skattsedel antingen
när ersättningen bestämdes eller när den betalades ut. Om
mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §
skattebetalningslagen (1997:483) räknas ersättningen som
inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har
åberopats skriftligen.
Den som har lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en
anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig
handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och
betalningsmottagarens namn och adress eller andra för
identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om
betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller
organisationsnummer skall anses ha haft en sådan skattsedel.
Uppgiften om innehav av en F-skattsedel gäller även som sådant
skriftligt åberopande av F-skattsedel som avses i första
stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som har
betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av
F-skattsedel var oriktig. Lag (1999:1060).
8 § Som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete
räknas också ersättning för arbete som avses i 3 § om
1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,
2. den ersättning som har betalats ut inte har utgjort utgift i
en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit,
3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete
från samma utbetalare under inkomståret har understigit 10 000
kronor,
4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan
överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a § andra stycket 2 d
lagen (1962:381) om allmän försäkring, och
5. det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i
12 kap. 16 § föräldrabalken. Lag (1999:1060).
Övriga bestämmelser
9 § Som pensionsgrundande inkomst skall inte räknas
1. ersättning som avses i 3 §, om ersättningen härrör från en
och samma arbetsgivare och under ett år inte har uppgått till
sammanlagt 1 000 kronor,
2. inkomst som avses i 6 § första stycket 1 eller 2 om denna
under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor,
3. ersättning som avses i 6 § första stycket 3 eller i 7 eller
8 §, om ersättningen från den för vilken arbetet utförts under
ett år inte har uppgått till 1 000 kronor, eller
4. stipendium som avses i 4 § eller 6 § första stycket 5 om
stipendiet under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor.
10 § Lön eller annan ersättning som den försäkrade har fått
från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk
juridisk person och som saknar fast driftställe i Sverige är
pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete om
arbetsgivaren och arbetstagaren har träffat överenskommelse om
detta. Lag (1999:802).
11 § har upphävts genom lag (1999:802).
12 § har upphävts genom lag (1999:802).
13 § Ersättning som en idrottsutövare har fått från en sådan
ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket
inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt
syfte att främja idrottslig verksamhet, är inte
pensionsgrundande som inkomst av anställning om ersättningen
från föreningen under ett år har understigit hälften av det för
det året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Lag (1999:1301).
14 § Ersättning från en stiftelse som har till väsentligt
ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är
eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat
bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en
annan juridisk person med motsvarande ändamål, är inte
pensionsgrundande om ersättningen avser en sådan anställd och
inte har utgjort ersättning för arbete för den juridiska
personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag
arbetsgivaren har lämnat till den juridiska personen varit
avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på
likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda.
Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett
fåmanshandelsbolag gäller första stycket inte ersättning som
den juridiska personen har lämnat till sådan företagsledare
eller delägare i företaget eller en person som är närstående
till någon av dem. Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag,
företagsledare och närstående avses detsamma som i
inkomstskattelagen (1999:1229).
Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall alltid bortses
från sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör
från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under åren 1988-1991.
Lag (1999:1301).
15 § Ersättning som anges i 1 § första stycket 1-5 och fjärde
stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster och ersättning enligt gruppsjukförsäkring
eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada enligt 2 § första
stycket samma lag är inte pensionsgrundande i den utsträckning
ersättningen utgör underlag för särskild löneskatt.
16 § Intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1-4 inkomstskattelagen
(1999:1229) är inte pensionsgrundande inkomst.
Lag (2000:986).
17 § Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för
vilken det skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3
kap. 4 § eller pensionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut
av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en
försäkrad och den försäkrade senare för samma månad har
beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och
samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är den
senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den
del den avser tid före utbetalningsmånaden.
Beviljas vid samma tidpunkt inkomstrelaterad sjukersättning
eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring och livränta enligt 4 kap.
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande
livränta som bestäms med tillämpning av den lagen, skall det
vid tillämpning av första stycket anses som om sjukersättningen
eller aktivitetsersättningen har betalats ut före livräntan.
Lag (2004:784).
17 a § Utges livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms
med tillämpning av den lagen tillsammans med sjukersättning
eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring är livräntan inte pensionsgrundande till den del den
har samordnats med inkomstrelaterad sådan ersättning.
Lag (2001:492).
Beräkning av pensionsgrundande inkomst
18 § Till grund för beräkning av en försäkrads
pensionsgrundande inkomst ett visst intjänandeår skall, då det
gäller andra inkomster än som avses i 19 §, läggas den
försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för det året.
19 § Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en
försäkrad inte är skattskyldig i Sverige enligt
inkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmas med ledning av
kontrolluppgift enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer
och kontrolluppgifter. Lag (2004:784).
20 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som
bestäms i enlighet med 8 kap. 14-17 §§ skattebetalningslagen
(1997:483). Om det finns skäl till detta får avvikelse ske från
det förmånsvärde som Skatteverket bestämt enligt 9 kap. 2 § andra
stycket samma lag. Lag (2003:725).
21 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster
av anställning ska avdrag göras för kostnader som denne har
haft i arbetet, i den utsträckning kostnaderna, minskade med
kostnadsersättning som den försäkrade har fått, överstiger
5 000 kronor. Avdrag ska också göras för debiterad allmän
pensionsavgift som den försäkrade ska betala för dessa
inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Avdraget för den allmänna pensionsavgiften ska i första hand
göras från inkomst enligt 5 §. Lag (2007:1310).
22 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster
av annat förvärvsarbete skall avdrag göras för debiterad allmän
pensionsavgift som den försäkrade skall betala för dessa
inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Avdraget skall i första hand göras från inkomst enligt 6 §
första stycket 4.
Vid beräkning av pensionsgrundande inkomster av annat
förvärvsarbete får underskott i en förvärvskälla inte dras av
från inkomst av en annan förvärvskälla.
3 kap. Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande
inkomst
1 § Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst
är belopp som beräknats på visst sätt för en försäkrad som har
uppburit inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad
aktivitetsersättning, för en försäkrad som har fullgjort
plikttjänstgöring, för en försäkrad förälder till små barn samt
för en försäkrad som har studerat med studiemedel.
Lag (2006:1470).
2 § Belopp som avses i 1 § skall fastställas för varje år för
vilket en person som då var försäkrad enligt denna lag
uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas sådana
belopp. Varje pensionsgrundande belopp skall avrundas till
närmaste lägre hundratal kronor om inte annat följer av
bestämmelsen i andra stycket.
Pensionsgrundande belopp skall fastställas enligt första
stycket endast i den utsträckning dessa belopp tillsammans med
den försäkrades pensionsgrundande inkomst inte överstiger sju
och en halv gånger det för intjänandeåret gällande
inkomstbasbeloppet.
Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år
före det år då den försäkrade fyllt 16 år eller för det år då
den försäkrade har avlidit. Andra pensionsgrundande belopp än
pensionsgrundande inkomst skall inte heller fastställas för den
som är född år 1937 eller tidigare.
3 § Vid tillämpning av 2 § andra stycket skall det bortses från
pensionsgrundande belopp i följande ordning:
1. pensionsgrundande belopp enligt 10 §,
2. pensionsgrundande belopp enligt 24 §,
3. pensionsgrundande belopp enligt 8 §, och
4. pensionsgrundande belopp enligt 4 §.
Lag (2000:1410).
Sjukersättning och aktivitetsersättning
4 § En försäkrad som för någon del av ett år har uppburit
inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad
aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring, skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp
för det året, om inte annat följer av 6 eller 7 §.
Bestämmelser om pensionsgrundande inkomst med anledning av
inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad
aktivitetsersättning finns i 2 kap. Lag (2001:492).
5 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 4 § ska för hel
inkomstrelaterad sjukersättning och hel inkomstrelaterad
aktivitetsersättning beräknas enligt följande. Den
antagandeinkomst som ligger till grund för den
inkomstrelaterade ersättningen ska minskas med ett belopp
motsvarande 7 procent av antagandeinkomsten. Det
pensionsgrundande beloppet utgör för varje månad som hel
ersättning uppburits skillnaden mellan en tolftedel av den
minskade antagandeinkomsten och den pensionsgrundande inkomsten
av nämnda ersättning efter avdrag enligt 2 kap. 21 §.
Har den försäkrade för en månad uppburit en fjärdedels, halv,
två tredjedels eller tre fjärdedels sjukersättning eller
aktivitetsersättning ska vid beräkning enligt första stycket
användas så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot
graden av sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Utbetalas för hel månad endast en del av sjukersättning eller
aktivitetsersättning enligt bestämmelserna i 16 kap. 20 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring ska vid beräkning enligt första
stycket användas så stor andel av antagandeinkomsten som svarar
mot den utbetalade delen.
Om en inkomstrelaterad sjukersättning har minskats enligt
bestämmelserna i 16 a kap. 4 § lagen om allmän försäkring ska
det pensionsgrundande beloppet beräknas med bortseende från
sådan minskning. Lag (2008:1429).
6 § Om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen med
tillämpning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med pensionsgrundande
livränta ska följande gälla.
Den del av antagandeinkomsten som avses i 5 § eller, om endast
en del av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen har
varit samordnad med livräntan, en andel av det beloppet som
svarar mot den samordnade delen av sjukersättningen eller
aktivitetsersättningen, ska tillgodoräknas den försäkrade som
pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning det
överstiger den försäkrades livränta efter samordning.
Om en pensionsgrundande livränta har minskats med tillämpning
av 16 a kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ska det
pensionsgrundande beloppet enligt andra stycket beräknas med
bortseende från sådan minskning. Lag (2008:1429).
7 § Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av
Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad
och den försäkrade senare för samma månad har beviljats
sjukersättning eller aktivitetsersättning som är samordnad med
den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrundande
belopp med anledning av sjukersättningen eller
aktivitetsersättningen inte tillgodoräknas till den del denna
ersättning avser tid före den månad då den har betalats ut.
Lag (2004:784).
Plikttjänstgöring
8 § En försäkrad som under någon del av ett år har genomgått
grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för det året.
Ett sådant belopp skall dock tillgodoräknas endast om
tjänstgöringen har pågått sammanlagt minst 120 dagar utan att
grundutbildningen avbrutits. Därvid skall hänsyn tas enbart
till dagar för vilka den försäkrade har erhållit dagersättning
enligt lagen om totalförsvarsplikt.
9 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 8 § skall, för varje
dag under året som tjänstgöringen har pågått och för vilken den
försäkrade har erhållit dagersättning enligt lagen (1994:1809)
om totalförsvarsplikt, motsvara hälften av genomsnittet av
samtliga för intjänandeåret fastställda pensionsgrundande
inkomster för försäkrade som under det året har fyllt högst 64
år, delat med 365.
Beräkning enligt första stycket skall avse de pensionsgrundande
inkomsterna såsom de var bestämda den 1 december
fastställelseåret.
Föräldrar till små barn
10 § En försäkrad förälder skall under de förutsättningar som
anges i 11 och 12 §§ tillgodoräknas ett pensionsgrundande
belopp för år då han eller hon har haft små barn. För samma år
och barn skall dock endast en av barnets föräldrar
tillgodoräknas sådant pensionsgrundande belopp. Detsamma skall
gälla om två föräldrar har eller har haft fler än ett gemensamt
barn för vilka pensionsgrundande belopp för samma år kan
tillgodoräknas någon av föräldrarna. En förälder skall inte
heller för samma år tillgodoräknas mer än ett pensionsgrundande
belopp enligt denna paragraf.
Pensionsgrundande belopp enligt första stycket får överlåtas
enligt bestämmelserna i 14-15 §§.
Förutsättningar för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande
belopp enligt 10 §
11 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall
tillgodoräknas för år då barnet
1. inte har uppnått fyra års ålder, om barnet är fött under
månaderna januari-–juni, eller
2. har uppnått ett men inte fem års ålder, om barnet är fött
under månaderna juli-–december. Lag (2002:206).
I det fall en försäkrad med socialnämndens medgivande har
tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte
att adoptera det skall den tidpunkt då den försäkrade fick
barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse. Om
barnet har tagits emot under månaderna januari-–juni får dock
ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter
det år då barnet fyller nio år. Har barnet tagits emot under
månaderna juli-–december får ett pensionsgrundande belopp inte
tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller tio år.
Pensionsgrundande belopp får inte heller tillgodoräknas för mer
än fyra år per barn. Om det finns synnerliga skäl får dock
pensionsgrundande belopp tillgodoräknas för längre tid.
Lag (2002:206).
12 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall
tillgodoräknas endast om
1. föräldern hela året har varit försäkrad enligt denna lag och
bosatt i Sverige,
2. barnet har varit bosatt i Sverige hela året eller, om barnet
inte har levt hela året, den del av året barnet levt,
3. föräldern under året har fyllt högst 64 år,
4. föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva året,
samt
5. föräldern under minst halva året har bott tillsammans med
barnet.
Vid tillämpning av första stycket skall, om barnet har avlidit
under året och föräldern då hade vårdnaden om och bodde
tillsammans med barnet, det anses som om föräldern även under
resterande del av året har haft vårdnaden om och bott
tillsammans med barnet. Om ett barn har avlidit under samma år
som det fötts och föräldern då hade vårdnaden om och var bosatt
tillsammans med barnet, skall ett pensionsgrundande belopp
enligt 10 § tillgodoräknas föräldern för det året även om
bestämmelserna i första stycket 4 och 5 inte är uppfyllda och
oavsett vad som har föreskrivits i 11 §.
Överlåtelse m.m.
13 § Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan
tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § får
de, genom anmälan till Pensionsmyndigheten, ange vem av dem
som ska tillgodoräknas ett sådant belopp.
Görs inte anmälan enligt första stycket ska beloppet
tillgodoräknas den av föräldrarna som, för det år beloppet
hänför sig till, har lägst pensionsunderlag enligt 4 kap.
2 §. Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det
året eller har de lika högt underlag, ska det
pensionsgrundande beloppet tillgodoräknas modern eller, om
föräldrarna är av samma kön, den äldre av dem.
Vid beräkning enligt andra stycket av pensionsunderlaget ska
bortses från pensionsgrundande belopp enligt 10 §. Vidare ska
vid sådan beräkning med pensionsgrundande inkomst likställas
inkomster som avses i 18 §. Lag (2009:996).
14 § Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett
år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt
10 § för ett barn, får denna förälder, genom anmälan till
Pensionsmyndigheten, överlåta rätten att för det året
tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till den
andra föräldern om det enda skälet till att den andra
föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller
hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva
året. Detta gäller dock endast om sistnämnda förälder
1. under året har bott tillsammans med barnet i inte
obetydlig omfattning, och
2. inte enligt 11 och 12 §§ själv för samma år kan
tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för
ett annat barn. Lag (2009:996).
15 § En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan
tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för
ett barn får också, om den andra föräldern har avlidit under
det året eller tidigare, genom anmälan till
Pensionsmyndigheten överlåta rätten att för det året
tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till en annan
försäkrad som föräldern under intjänandeåret var gift med
eller hade gemensamt barn med och stadigvarande sammanbodde
med.
Överlåtelse enligt första stycket får ske endast om den
försäkrade till vilken överlåtelse avses ske uppfyller de
förutsättningar som anges i 12 § första stycket 1, 3 och 5
och denne inte heller enligt 11 och 12 §§ för samma år själv
kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 §
för ett annat barn. Lag (2009:996).
16 § Görs överlåtelse enligt 14 eller 15 § får den som har
gjort överlåtelsen inte för samma år tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp enligt 10 § för helsyskon till det
barn som överlåtelsen av rätt till pensionsgrundande belopp
avser.
Beräkning av ett pensionsgrundande belopp enligt 10 §
17 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall motsvara
det högsta av
1. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten
och pensionsgrundande belopp enligt 4, 8 och 24 §§ för den
försäkrade under intjänandeåret understiger summan av dennes
fastställda pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande
belopp enligt 4 § under året före barnets födelse,
2. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten
och pensionsgrundande belopp enligt 4, 8 och 24 §§ för den
försäkrade under intjänandeåret understiger 75 procent av
genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda
pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året
har fyllt högst 64 år, eller
3. det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.
Uppfyller den försäkrade villkoren för att tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp enligt 10 § för fler än ett barn,
skall beräkning enligt första stycket 1 göras med utgångspunkt
i det alternativ som är förmånligast för den försäkrade.
Lag (2000:1411).
18 § Vid tillämpning av 17 § skall med pensionsgrundande
inkomst under intjänandeåret likställas ersättning, i annan
form än pension, som inte är pensionsgrundande enligt
bestämmelserna i denna lag och som en försäkrad under det året
har erhållit
1. för arbete utfört utomlands, eller
2. för arbete vid främmande makts beskickning eller lönade
konsulat här i landet eller hos en arbetsgivare, som tillhör
sådan beskickning eller sådant konsulat.
19 § Vid beräkning enligt 17 § första stycket 1 skall summan av
den pensionsgrundande inkomst och det pensionsgrundande belopp
för inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad
aktivitetsersättning enligt 4 § som avser året före barnets
födelse räknas om med hänsyn till förändringar av
prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Den omräknade summan skall rundas av till närmaste lägre
hundratal kronor.
Om den försäkrade inte inom föreskriven tid till fullo har
betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för
inkomster av annat förvärvsarbete som hänför sig till året före
barnets födelse, skall det, vid sådan beräkning som avses i
första stycket, bortses från pensionsgrundande inkomster av
annat förvärvsarbete för det året till den del avgifterna inte
har betalats för inkomsterna. Lag (2001:492).
20 § Beräkning av genomsnittet av de fastställda
pensionsgrundande inkomsterna enligt 17 § första stycket 2
skall avse de pensionsgrundande inkomsterna såsom de var
bestämda den 1 december fastställelseåret.
21 § För en försäkrad som under intjänandeåret har erhållit
sådan ersättning som avses i 18 § skall det belopp som anges i
17 § första stycket 3 minskas med det belopp som summan av den
försäkrades pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande
belopp enligt 4, 8 och 24 §§ samt de i 18 § omnämnda
inkomsterna och det belopp som avses i 17 § första stycket 3
överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret
gällande inkomstbasbeloppet. Sådan minskning skall också göras
om det pensionsgrundande belopp som beräknas enligt 17 § första
stycket 1 tillsammans med summan av den försäkrades
pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt
4, 8 och 24 §§ samt de i 18 § angivna inkomsterna överstiger
sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande
inkomstbasbeloppet. Lag (2005:328).
Övriga bestämmelser
22 § Med förälder likställs vid tillämpningen av 10-–16 §§
1. särskilt förordnad vårdnadshavare, och
2. den som med socialnämnds medgivande har tagit emot ett barn
för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.
Den tid under vilken en försäkrad med socialnämnds medgivande
har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i
syfte att adoptera det, skall likställas med tid under vilken
en försäkrad har haft vårdnaden om ett barn. För ett sådant
barn skall vidare vad som föreskrivs i 12 § första stycket 2 om
bosättning i Sverige endast gälla från och med den tidpunkt då
barnet först har anlänt till Sverige.
Vad som sägs i 13 § om modern skall också gälla en kvinnlig
vårdnadshavare respektive en kvinna som med socialnämnds
medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och
fostran i syfte att adoptera det. Lag (2002:206).
23 § För den som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara
far till ett barn eller vars faderskap har fastställts genom
bekräftelse eller dom men som genom en senare dom som har
vunnit laga kraft har förklarats inte vara far till barnet
skall, när det gäller tiden innan den sistnämnda domen har
vunnit laga kraft, bestämmelserna i 10-16 §§ tillämpas som om
han vore far till barnet.
Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1
kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:450).
Studier
24 § En försäkrad som under någon del av ett år har uppburit
studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap.
studiestödslagen (1999:1395) skall tillgodoräknas ett
pensionsgrundande belopp för det året. Pensionsgrundande belopp
tillgodoräknas dock inte för den del som avser tilläggsbidrag.
Lag (2006:1470).
25 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 24 § skall motsvara
138 procent av i den paragrafen angivet bidrag som den
försäkrade har uppburit under året. Lag (1999:1408).
4 kap. Fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng m.m.
1 § För varje år för vilket det för en försäkrad har
fastställts pensionsgrundande inkomst eller andra
pensionsgrundande belopp, skall, om inte annat följer av 4 §,
pensionsrätt fastställas för den försäkrade. För det år då den
försäkrade har avlidit skall endast pensionsrätt för
premiepension fastställas. Pensionsrätt skall inte fastställas
för den som är född år 1937 eller tidigare.
För varje år för vilket pensionsgrundande inkomst har
fastställts skall också, om inte annat följer av 8 och 9 §§,
pensionspoäng fastställas för den försäkrade. Pensionspoäng
skall dock inte fastställas för det år då den försäkrade har
avlidit eller för år efter det då en försäkrad har fyllt 64 år.
Pensionspoäng skall inte heller fastställas för den som är född
år 1954 eller senare.
Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de
förutsättningar som anges i 12 §. Vårdår skall dock inte
tillgodoräknas för år före det då den försäkrade fyllt 16 år
och inte heller för det år då han eller hon har avlidit eller
för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår
skall inte heller tillgodoräknas om den försäkrade
tillgodoräknas pensionspoäng för samma år eller om
pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket inte
tillgodoräknats den försäkrade på grund av bristande eller
underlåten avgiftsbetalning. Lag (2002:207).
Beräkning av pensionsrätt
2 § Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för
premiepension för ett år skall beräknas var för sig på summan
av den försäkrades pensionsgrundande inkomst och andra
pensionsgrundande belopp för det året (pensionsunderlag). Vid
beräkning av sådan pensionsrätt skall avrundning göras till
närmaste lägre hela krontal.
3 § Om inte annat följer av 4-6 §§ utgör den försäkrades
pensionsrätt för inkomstpension 16 procent av pensions-
underlaget och pensionsrätt för premiepension 2,5 procent av
pensionsunderlaget.
4 § Pensionsrätt skall beräknas på pensionsgrundande inkomst
som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete endast på den
andel av den inkomsten som motsvarar den andel av till året
hänförlig ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för
sådan inkomst som enligt 16 kap. 12 § skattebetalningslagen
(1997:483) skall anses ha betalats inom föreskriven tid.
5 § På den del av pensionsunderlaget för en försäkrad som avser
pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §,
pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt
3 kap. 10 § eller pensionsgrundande belopp för studier enligt 3
kap. 24 §, skall pensionsrätt för premiepension beräknas endast
om den försäkrade senast vid den tidpunkt då dessa belopp har
fastställts har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomster och
pensionsgrundande belopp enligt vad som anges i 5 kap. 13 §. Om
den försäkrade då ännu inte har tillgodoräknats
pensionsgrundande inkomster och belopp i sådan omfattning skall
den försäkrades pensionsrätt för inkomstpension utgöra 18,5
procent av den delen av pensionsunderlaget. Detsamma gäller om
pensionsgrundande inkomster och belopp senare ändras så att
villkoret enligt 5 kap. 13 § inte är uppfyllt.
Lag (1999:1408).
6 § För en försäkrad som är född under något av åren 1938-1953
skall pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för
premiepension minskas med en tjugondel för varje helt år som
har förflutit från och med året efter födelseåret till utgången
av år 1954. Detta gäller dock inte pensionsrätt för år efter
det då den försäkrade har fyllt 64 år.
Överföring av pensionsrätt
7 § Hela den pensionsrätt för premiepension som för ett år har
fastställts för en försäkrad skall överföras till dennes make
om anmälan om detta har gjorts enligt 15 kap. 8 §. Sådan
pensionsrätt får dock endast överföras till make som antingen
har omfattats av socialförsäkringslagen (1999:799) någon gång
under intjänandeåret eller tidigare har tillgodoräknats
pensionsrätt för premiepension. Lag (2000:1411).
Beräkning av pensionspoäng
8 § Om inte annat följer av andra stycket eller av 9 eller 10 §
utgör den försäkrades pensionspoäng kvoten mellan den
pensionsgrundande inkomsten, sedan det för intjänandeåret
gällande förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring dragits av, och detta basbelopp. Det förhöjda
prisbasbeloppet skall i första hand räknas av mot inkomster av
anställning. Pensionspoäng beräknas med två decimaler, lägst
till en hundradels poäng.
Vad som i 4 § föreskrivs om beräkning av pensionsrätt på
pensionsgrundande inkomst som härrör från inkomster av annat
förvärvsarbete skall även gälla beräkning av pensionspoäng. Den
andelsberäkning som därvid skall ske skall göras på den
pensionsgrundande inkomsten innan det förhöjda prisbasbeloppet
dras av.
9 § Vid tillämpning av 8 § skall med pensionsgrundande inkomst
likställas pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 §.
Lag (2001:492).
10 § Den pensionspoäng som tillgodoräknas en försäkrad för ett
år får sammanlagt inte överstiga den högsta pensionspoäng som
någon för det året kan tillgodoräknas för pensionsgrundande
inkomst.
Vårdår
11 § Vid tillämpningen av denna lag skall vårdår likställas med
år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats. Vårdår skall
dock inte beaktas vid beräkning av det medeltal av
pensionspoäng som anges i 6 kap. 2 § eller vid tilllämpningen
av 6 kap. 1 § första stycket.
12 § Vårdår ska efter ansökan hos Pensionsmyndigheten
tillgodoräknas en förälder som är bosatt här i landet och som
under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som
inte har fyllt tre år och som är bosatt här. För samma barn
och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en förälder.
Vid tillämpningen av första stycket ska med barn likställas
fosterbarn och med en förälder likställas den, med vilken en
förälder är eller har varit gift eller har eller har haft
barn om de stadigvarande sammanbor. Lag (2009:996).
ANDRA AVDELNINGEN
FÖRDELNINGSSYSTEMET
5 kap. Inkomstpension
Uttag av inkomstpension
1 § Inkomstpension får tas ut tidigast från och med den månad
då den pensionsberättigade fyller 61 år. Uttaget får begränsas
till att avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av
pensionen.
Uttag av inkomstpension får ändras och återkallas enligt vad
som föreskrivs i 12 kap. om inte annat framgår av tredje
stycket.
Inkomstpension får tas ut av den som är född under något av
åren 1938-1953 och som har rätt till tilläggspension enligt
denna lag endast om han eller hon gör motsvarande uttag av
sistnämnda pension. Återkallar eller minskar en sådan person
sitt uttag av inkomstpension gäller återkallelsen respektive
minskningen endast om den pensionsberättigade återkallar eller
minskar uttaget av tilläggspension i motsvarande utsträckning.
Den som uppbär tilläggspension enligt 6 kap. 8 § andra stycket
har inte rätt till inkomstpension för samma tid. Vid beräkning
av pensionsbehållning skall 2 och 3 §§ tillämpas som om den
pensionsberättigade har uppburit inkomstpension. Lag (2000:1415).
2 § Till grund för beräkning av inkomstpension skall läggas den
pensionsberättigades pensionsbehållning. Med pensionsbehållning
avses summan av de pensionsrätter för inkomstpension som har
fastställts för den pensionsberättigade, omräknade enligt
bestämmelserna i 4, 6, 7 och 9 §§. Om den pensionsberättigade
uppbär inkomstpension skall i pensionsbehållningen inte räknas
in belopp som legat till grund för beräkning av den pensionen.
3 § Om en pensionsberättigad har återkallat eller minskat sitt
uttag av inkomstpension skall hans eller hennes
pensionsbehållning ökas med produkten av
1. det delningstal som skulle ha använts om den
pensionsberättigade från och med den månad då pensionsuttaget
upphört eller minskat, hade gjort nytt uttag av inkomstpension,
och
2. den årliga inkomstpension som skulle ha utgetts om
återkallelse inte hade skett, respektive den andel därav med
vilken pensionen minskats.
Omräkning av pensionsbehållning
4 § Pensionsbehållningar för personer som har avlidit skall, om
inte annat följer av andra stycket, fördelas till kvarlevande
födda samma år som de avlidna genom årlig omräkning av de
kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen skall göras med
hjälp av arvsvinstfaktorer.
Pensionsbehållningar för personer som har avlidit före det år
då de skulle ha fyllt 17 år skall fördelas till kvarlevande,
som är under 17 år det år som personerna avled, genom årlig
omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen
skall göras med hjälp av arvsvinstfaktorer.
Fördelning av pensionsbehållningar enligt första och andra
styckena skall avse, när det gäller fördelning efter personer
som har avlidit före det år då de skulle ha fyllt 60 år, året
efter dödsfallen och, när det gäller fördelning efter andra
avlidna, året för dödsfallen. Vid fördelningen skall det
bortses från pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt
för året för dödsfallen och därefter. Fördelning efter personer
som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 60 år
eller senare skall göras sedan fördelning som avser
pensionsbehållningar för personer som har avlidit tidigare har
gjorts och sedan pensionsrätt för året före det år fördelningen
avser har fastställts. Lag (2005:328).
5 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av
pensionsbehållningar efter personer som har avlidit efter det
år då de har fyllt 16 år, men före det år då de skulle ha fyllt
60 år skall grundas på förhållandet mellan summan av
pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året
före det år omräkningen avser och summan av
pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde
vid utgången av samma år. Vid bestämmande av dessa
pensionsbehållningar skall bortses från förändringar efter den
1 december det år fördelningen avser.
Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar
efter personer som har avlidit före det år då de skulle ha
fyllt 17 år skall grundas på förhållandet mellan summan av
pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året
före det år omräkningen avser och summan av
pensionsbehållningarna för de personer under 17 år som levde
vid utgången av samma år. Förändringar efter den 1 december det
år fördelningen avser skall det bortses från vid bestämmandet
av dessa pensionsbehållningar.
Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar
efter personer som har avlidit det år då de har fyllt eller
skulle ha fyllt 60 år eller senare skall grundas på
förhållandet mellan det beräknade antalet personer som har
avlidit det år då de uppnått eller skulle ha uppnått samma
ålder som den person för vilken beräkningen skall göras och det
beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.
Förhållandet skall, för en person som inte har uppnått 65 års
ålder, beräknas med ledning av officiell statistik avseende
livslängden hos befolkningen i Sverige under den femårsperiod
som närmast har föregått det år då han eller hon uppnådde 60
års ålder. Från och med det år nämnda person fyller 65 år skall
beräkningen göras med ledning av officiell statistik för den
femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon
uppnådde 64 års ålder.
Arvsvinstfaktorerna skall vara lika för kvinnor och män. De
skall årligen fastställas av regeringen eller av den myndighet
som regeringen bestämmer. Lag (2005:328).
6 § Om inkomstindex förändras mellan det år omräkningen enligt
4 § avser eller, om sådan omräkning inte skall göras,
fastställelseåret och året därefter, skall pensionsbehållningen
räknas om med hänsyn till denna förändring. För år då
balansindex fastställs skall beräkningen göras med hänsyn till
detta index i stället för inkomstindexet. Den angivna
beräkningen skall göras sedan pensionsrätt för närmast
föregående år har fastställts och sedan omräkning har gjorts
enligt 4 §.
Om inkomstpension har tagits ut under det i första stycket
först nämnda året eller om uttaget det året har förändrats,
skall den del av pensionsbehållningen som inte utgörs av ökning
på grund av omräkning enligt 4 § för det året eller härrör från
fastställd pensionsrätt för närmast föregående år, räknas om
med beaktande av
1. att den pensionsbehållning som är att hänföra till
pensionsrätt som har tillgodoräknats den pensionsberättigade
för åren till och med det andra året före det år omräkningen
enligt 4 § avser respektive det fastställelseår som avses i
första stycket och som har omräknats på det sätt som anges i
denna paragraf och i 4, 7 och 9 §§ för åren till och med det
närmast föregående året har uppgått till skilda belopp under
året, och
2. den omräkning som skall göras enligt 14 §. Lag (2001:222).
7 § Pensionsbehållningen skall minskas med hänsyn till
kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för
inkomstpension och tilläggspension enligt denna lag.
Avdrag från pensionsbehållningen skall därvid göras genom att
denna, sedan pensionsrätt för närmast föregående år har
fastställts och sedan omräkning har gjorts enligt 4 och 6 §§,
multipliceras med den förvaltningskostnadsfaktor som bestämts
för det år omräkningen enligt 4 § avser. Lag (1998:1760).
8 § Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 7 § skall
årligen fastställas av regeringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer. Den skall grundas på förhållandet mellan
kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för
inkomstpension och tilläggspension det år faktorn avser och
summan av alla pensionsbehållningar. Hänsyn skall också tas
till skillnaden mellan det belopp varmed pensionsbehållningarna
minskats genom föregående års omräkning enligt 7 § och de
faktiska kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för
inkomstpension och tilläggspension för det året.
När förvaltningskostnadsfaktorn för åren 1999-2001 bestäms
skall vad som föreskrivs i första stycket avse 60 procent av
kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomst-
pension och tilläggspension. För tid därefter till och med år
2021 skall denna andel öka med två procentenheter per år.
Lag (1998:1760).
9 § Sedan omräkning för ett år gjorts enligt 4, 6 och 7 §§
skall pensionsbehållningen avrundas till närmaste lägre hela
krontal.
10 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens
bestämmelser om omräkning enligt 4-9 §§ och om bestämmande av
arvsvinstfaktorer och förvaltningskostnadsfaktorer meddelas av
regeringen.
Beräkning av årlig inkomstpension
11 § Årlig inkomstpension skall beräknas med hjälp av
delningstal. Hel sådan pension skall för år räknat utgöra
kvoten mellan den pensionsberättigades pensionsbehållning vid
den tidpunkt från vilken pensionen skall beräknas och det
delningstal som gäller för den pensionsberättigade vid det
tillfället.
Pensionsbehållning som avses i första stycket skall beräknas på
pensionsrätt som har tillgodoräknats den pensionsberättigade
för åren till och med det andra året före det år då uttaget av
pensionen görs och som har omräknats enligt 4, 6, 7 och 9 §§
för åren till och med det år som närmast har föregått
pensionsuttaget. För den som har uppburit folk- eller
tilläggspension i form av ålderpension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring för tid före den 1 januari 2001, skall
pensionsbehållningen därvid minskas med 0,5 procent för varje
månad före år 2001 för vilken sådan pension har betalats ut. Om
den pension som har tagits ut begränsats till viss andel, skall
minskning av pensionsbehållningen begränsas till motsvarande
andel.
Tre fjärdedelar, hälften och en fjärdedel av årlig
inkomstpension skall beräknas på en motsvarande andel av den
pensionsbehållning som följer av bestämmelserna i andra
stycket.
Minskning enligt andra stycket andra och tredje meningarna
skall inte göras beträffande belopp med vilket
pensionsbehållningen har ökats enligt 3 §.
12 § Delningstal för beräkning av inkomstpension enligt 11 §
skall fastställas av regeringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer.
Delningstal skall beräknas med utgångspunkt i att värdet av
pensionsutbetalningarna under genomsnittlig återstående
livslängd för personer i den pensionsberättigades ålder från
den tidpunkt då pension skall börja utges skall motsvara
pensionsbehållningen. En kommande månadsutbetalning skall
därvid antas ha ett värde som motsvarar värdet av en
månadsutbetalning vid den tidpunkt då inkomstpension skall
börja utges, delat med en årlig räntefaktor om 1,016 fram till
tiden för den kommande pensionsutbetalningen. Antalet kommande
pensionsutbetalningar skall beräknas med ledning av den
officiella statistik som anges i 5 § andra stycket.
Delningstalen skall vara lika för kvinnor och män.
Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens
bestämmelser om beräkning och fastställande av delningstal
meddelas av regeringen.
13 § Vid beräkning av inkomstpension skall hänsyn tas till
pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §, pensionsgrundande belopp
för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § och
pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 § endast
om det för den pensionsberättigade, senast det år han eller hon
fyller 70 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster som
för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger
det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.
Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket
skall inte utges för tid före året efter fastställelseåret för
pensionsgrundande inkomst det sista år som avses i första
stycket.
Vid bedömning enligt första och andra styckena skall bortses
från pensionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om
bristande eller underlåten avgiftsbetalning i 4 kap. 4 § inte
legat till grund för beräkning av pensionsrätt. Vidare skall
vid bedömning enligt första och andra styckena med
pensionsgrundande inkomst likställas pensionsgrundande belopp
för sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 3 kap. 4 §.
Lag (2001:492).
Omräkning av inkomstpension
14 § Den inkomstpension som en pensionsberättigad uppbär vid
ett årsskifte skall räknas om (följsamhetsindexeras) genom att
multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet efter årsskiftet
och inkomstindexet före årsskiftet sedan denna kvot har
dividerats med talet 1,016. För år då balansindex fastställs
skall beräkningen göras med hänsyn till detta index i stället
för inkomstindexet. Lag (2001:222).
15 § För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han
eller hon fyller 65 år skall pensionen räknas om från och med
det år då den pensionsberättigade uppnår denna ålder om ändrat
delningstal föranleder det. Pensionen skall räknas om genom att
multipliceras med kvoten mellan det delningstal som den pension
som utges har beräknats efter och det delningstal som med
ledning av den officiella statistik som avses i 5 § andra
stycket tredje meningen har fastställts för pensionsberättigade
i samma ålder som den pensionsberättigades ålder vid den
tidpunkt den utgivna pensionen beräknades.
16 § Den inkomstpension som en person uppbär vid ett årsskifte
skall också, efter omräkning enligt 14 och 15 §§, räknas om som
om uttaget av pension har återkallats från och med januari
månad året efter årsskiftet samtidigt som nytt uttag av
inkomstpension har gjorts från och med den månaden. Detta
gäller dock inte om den pensionsberättigade har uppburit hel
inkomstpension hela året före nämnda årsskifte och han eller
hon inte heller har tillgodoräknats pensionsrätt för andra året
före det årsskiftet.
Ökar eller minskar den som uppbär inkomstpension sitt uttag av
sådan pension skall motsvarande omräkning göras för tid från
och med månaden för det ändrade uttaget. Det skall därvid anses
som om återkallelse och nytt uttag har gjorts den nämnda
månaden.
6 kap. Tilläggspension
Uttag av tilläggspension
1 § Den som är född år 1953 eller tidigare och som har
tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år får ta ut
tilläggspension tidigast från och med den månad då han eller
hon fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att avse tre
fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.
Uttag av tilläggspension får ändras och återkallas enligt vad
som föreskrivs i 12 kap. om inte annat framgår av tredje
stycket.
Tilläggspension får tas ut av den som är född under något av
åren 1938-1953 endast om han eller hon gör motsvarande uttag av
inkomstpension. Återkallar eller minskar en sådan person sitt
uttag av tilläggspension gäller återkallelsen respektive
minskningen endast om den pensionsberättigade återkallar eller
minskar uttaget av inkomstpension i motsvarande utsträckning.
Beräkning av årlig tilläggspension
2 § Tilläggspension utgör, om inte annat följer av
bestämmelserna i 3-7 §§, för år räknat summan av
1. 60 procent av produkten av det för året gällande prisbas-
beloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och
medeltalet av de pensionspoäng som tjänats in av den pensions-
berättigade, eller, om pensionspoäng tjänats in för mer än 15
år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen, och
2. 96 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt
lagen om allmän försäkring eller, för den som är gift, 78,5
procent av detta basbelopp.
3 § Om en pensionsberättigad har tjänat in pensionspoäng för
färre än 30 år, skall hänsyn tas endast till så stor del av den
produkt som anges i 2 § 1 och till det belopp som avses i 2 § 2
som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka
pensionspoäng har tjänats in och talet 30.
4 § Vid beräkning av tilläggspension för år efter det år då den
pensionsberättigade har fyllt 65 år skall det prisbasbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring användas som
gällde sistnämnda år. För tid från och med årsskiftet efter det
att den pensionsberättigade har fyllt 65 år skall
följsamhetsindexering göras enligt bestämmelserna i 5 kap.
14 §.
5 § Om tilläggspension tas ut tidigare än från och med den
månad då den pensionsberättigade fyller 65 år, skall pensionen
minskas med 0,5 procent för varje månad som, från och med den
månad från vilken pensionen tas ut, återstår till den månad då
han eller hon fyller 65 år.
Tas pensionen ut senare än från och med den månad då den
pensionsberättigade fyller 65 år, skall pensionen, sedan
omräkning gjorts enligt 4 §, ökas med 0,7 procent för varje
månad som har förflutit från ingången av den månad då han eller
hon uppnådde nämnda ålder till och med månaden före den som
pensionen börjar tas ut. Därvid skall det bortses från tid
efter ingången av den månad då den pensionsberättigade har
fyllt 70 år.
6 § Skall tilläggspension börja utges efter återkallelse eller
ökas uttag av sådan pension efter tidigare minskning, skall det
vid beräkning av pensionen bortses från den minskning
respektive ökning som tidigare har gjorts enligt 5 §. I stället
skall, sedan pensionen har beräknats på nytt enligt 2-5 §§,
avdrag göras för varje månad för vilken pensionen tidigare har
utgetts. Avdraget skall, för tid före den månad då den
pensionsberättigade har fyllt 65 år, motsvara 0,5 procent och,
för annan tid, 0,7 procent av pensionen beräknad enligt 2-4 §§.
7 § Då uttag avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel
av tilläggspension skall 2-6 §§ gälla motsvarande del av
pensionen.
Särskilda bestämmelser för personer födda under åren 1938-1953
8 § För den som är född under något av åren 1938-1953 skall
tilläggspensionen minskas med en tjugondel för varje helt år
som har förflutit från och med år 1935 till utgången av
födelseåret.
För den som är född år 1938 eller 1939 och som i december 2000
har uppburit ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall tillläggspensionen inte minskas enligt första
stycket. Detta gäller till dess pensionstagaren ändrar sitt
uttag av ålderspension, dock längst till och med månaden före
den då han eller hon fyller 65 år. Lag (2000:1415).
8 a § För den som är född under något av åren 1938-1953 skall,
om ett balansindex fastställts för det år den
pensionsberättigade fyller 65 år, vid beräkning av
tilläggspension pensionen från och med den månad den
pensionsberättigade fyller 65 år multipliceras med det för det
året fastställda balanstalet eller, om det före det året finns
en sammanhängande period med fastställda balansindex, med
produkten av de balanstal som har fastställts under denna
period till och med det aktuella året. Lag (2001:222).
9 § En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938-
1953 har rätt till ett tillägg till tilläggspensionen från och
med den månad då han eller hon fyller 65 år om så följer av
andra stycket och av 10 och 11 §§.
Tillägget skall för år räknat motsvara skillnaden mellan
1. hel årlig tilläggspension för den pensionsberättigade vid
ingången av år 1995 beräknad enligt 2 och 3 §§ men med
beaktande av hans eller hennes civilstånd vid ingången av den
månad tillägget avser samt omräknad enligt 4 §, och
2. summan av den pensionsberättigades inkomstpension och
tilläggspension beräknad för ett år.
10 § Har den pensionsberättigade tagit ut inkomstpension eller
tilläggspension före den månad han eller hon fyller 65 år skall
hel årlig tilläggspension enligt 9 § andra stycket 1 minskas
med 0,5 procent för varje sådan månad för vilken pensionen
utgetts.
Om uttag av tilläggspension och inkomstpension avser tre
fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pensionsförmån
skall det belopp som avses i 9 § andra stycket 1 gälla
motsvarande andel av det beloppet.
11 § Vid beräkning enligt 9 § andra stycket 2 skall den
pensionsberättigades inkomstpension beräknas som om
pensionsrätt för denna pension har utgjort 18,5 procent av
pensionsunderlaget före reducering enligt 4 kap. 6 §.
Särskilda bestämmelser för personer födda år 1937 eller
tidigare
12 § För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som
sägs i 4 § om det år då den pensionsberättigade fyller 65 år i
stället avse år 2001.
13 § Vad som föreskrivs i 5 § andra stycket om att bortse från
viss tid skall, för den som är född år 1937 eller tidigare,
också gälla tid under vilken den pensionsberättigade har
uppburit folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
14 § Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och född
under något av åren 1896-1914 skall, vid tillämpning av 3 §,
talen 30 bytas ut mot talen 20. Om den pensionsberättigade är
svensk medborgare och född under något av åren 1915-1923 skall,
vid tillämpning av 3 §, talen 30 bytas ut mot talen 20 ökat med
ett för varje helt år som förflutit från och med år 1915 till
utgången av den pensionsberättigades födelseår.
15 § Om en pensionsberättigad som inte är svensk medborgare är
född under år 1923 eller tidigare, skall vid tillämpning av 3 §
från talen 30 räknas av det antal år före år 1960, för vilka
till statlig inkomstskatt taxerad inkomst beräknats för honom
eller henne.
Högst tio år får räknas av enligt första stycket. Är den
pensionsberättigade född under något av åren 1915-1923, skall
dock det högsta antal år som får räknas av minskas med ett för
varje helt år som förflutit från och med år 1915 till utgången
av hans eller hennes födelseår.
16 § För en pensionsberättigad som är född under något av åren
1911-1927 skall tilläggspension beräknas som om pensionspoäng
kunnat tillgodoräknas om han eller hon hade fått rätt till
förtidspension enligt 13 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, i dess lydelse före den 1 januari 2003, från och
med januari månad det år han eller hon uppnått 65 års ålder.
Detta gäller dock endast om pensionen därigenom blir större.
Lag (2001:492).
Övriga bestämmelser
17 § Vid tillämpning av 2 § 2 och 9 § andra stycket 1 skall med
gift pensionsberättigad likställas den som stadigvarande
sammanbor med annan, med vilken den pensionsberättigade har
varit gift eller har eller har haft barn. Med ogift
pensionsberättigad skall likställas den som är gift men
stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda
skäl föranleder annat.
18 § För en utländsk medborgare skall, vid bedömning enligt 1 §
av rätten till sådan tilläggspension som avses i 2 § 2, år före
år 1974, för vilka sjömansskatt betalats, likställas med år för
vilka pensionspoäng beräknats. Motsvarande gäller vid beräkning
av sådan pension enligt 2 § 2 och 3 §. Lag (2000:782).
TREDJE AVDELNINGEN
PREMIEPENSIONSSYSTEMET
7 kap. Allmänna bestämmelser om premiepensionssystemet
1 § Premiepensionssystemet innebär att
- medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension
fonderas,
- de enskilda har möjlighet att själva bestämma om
förvaltningen av de medel som fonderas för deras räkning, och
- pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen på de
fonderade medlen.
2 § Pensionsmyndigheten är försäkringsgivare för
premiepension. Myndighetens verksamhet i fråga om
premiepension ska bedrivas enligt försäkringsmässiga
principer. Lag (2009:996).
3 § Med pensionssparare avses var och en, för vilken det har
fastställts pensionsrätt för premiepension och förts över medel
till förvaltning enligt 8 kap. 2 §. Med fastställd pensionsrätt
likställs pensionsrätt som mottagits från make enligt 4 kap. 7 §.
Premiepensionskonton
4 § Pensionsmyndigheten ska för varje pensionssparare föra
ett premiepensionskonto som visar utvecklingen av
pensionsspararens tillgodohavande i premiepensionssystemet.
Lag (2009:996).
8 kap. Kapitalförvaltning m.m.
Den tillfälliga förvaltningen
1 § Pensionsmyndigheten ska ansvara för förvaltningen av de
avgiftsmedel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av
socialavgifter och 8 § lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift ska föras till Riksgäldskontoret, till
dess att medlen förs över enligt 2 § till annan förvaltning.
Pensionsmyndigheten ska sträva efter att med ett lågt
risktagande och med hänsyn till kravet på betalningsberedskap
uppnå så god avkastning på medlen som möjligt. Regeringen får
meddela föreskrifter om i vilka tillgångsslag medlen under
den tillfälliga förvaltningen ska placeras.
Avkastningen ska fördelas mellan pensionsspararna i
förhållande till storleken av vars och ens fastställda
pensionsrätt. Lag (2009:1461).
Placering hos fondförvaltare
2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare
har fastställts, ska Pensionsmyndigheten föra över medel som
motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra
stycket till förvaltning i
1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §,
eller
2. fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen
(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av
livränta enligt 9 kap. 2 §, ska medlen i stället föras över
till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet. Lag (2009:1458).
3 § Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till
fonder som har anmälts för registrering hos
Pensionsmyndigheten och som förvaltas av fondförvaltare som
1. har rätt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46)
om investeringsfonder,
2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,
3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana
informationshandlingar som avses i 4 kap. 15 och 18 §§ lagen
om investeringsfonder till pensionssparare som har valt eller
överväger att välja någon av förvaltarens fonder i
premiepensionssystemet,
4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen
av fondandelar,
5. har åtagit sig att, med eller utan särskild
prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som
godtagits av myndigheten, och
6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten
rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden,
uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnadsbelopp som
dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, med
angivande av hur stor del som avser förvaltningskostnader,
inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna.
Medlen får inte placeras i fonder som enligt de för fonden
gällande bestämmelserna kan dela ut medel till andra än
andelsägarna. Medlen får inte heller placeras i andra
fondföretag än som avses i 1 kap. 7 § lagen om
investeringsfonder utom i de fall som anges i tredje stycket.
Pensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från
Finansinspektionen, medge att medlen placeras i fondföretag
som avses i 1 kap. 9 § lagen om investeringsfonder om
fondföretaget uppfyller krav motsvarande dem som ställs i
rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra
författningar som avser företag för kollektiva investeringar
i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG.
Pensionsmyndigheten får bestämma ett högsta antal fonder som
samtidigt får registreras för en fondförvaltare.
Lag (2009:996).
Val och byte av fond
4 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som
för spararens räkning ska föras över enligt 2 § första
stycket ska placeras. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ett högsta
antal fonder som samtidigt får antecknas på ett
premiepensionskonto.
Om pensionsspararen bestämmer att hans eller hennes medel ska
föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde
AP-fonden, ska överförda medel fördelas mellan fonderna
enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna
pensionsfonder (AP-fonder).
När pensionsrätt för premiepension första gången har
fastställts för pensionsspararen, ska spararen upplysas om
rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något
annat val inom den tid som Pensionsmyndigheten beslutar, ska
medlen föras över till en eller flera fonder som förvaltas av
Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-
fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt
5 kap. 1 § tredje stycket den lagen.
När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har
fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten
föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning
som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i
fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har
bestämt en sådan placering, ska medlen föras över till en
eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt
lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel
ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket
den lagen.
Pensionsspararen ska årligen upplysas om de åtgärder som
Pensionsmyndigheten enligt tredje stycket ska vidta när
pensionsrätt för premiepension har fastställts. Spararen ska
också upplysas om rätten att placera om fondmedlen enligt
5 §. Lag (2009:1458).
5 § På begäran av pensionsspararen ska Pensionsmyndigheten
placera om spararens fondmedel på det sätt spararen anger.
Lag (2009:996).
6 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens
bestämmelser om val och byte av fond meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Skadestånd
7 § Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att
fondandelar som Pensionsmyndigheten har förvärvat för en
eller flera pensionssparares räkning gått ned i värde, ska
skadeståndet betalas till myndigheten. Om myndigheten har
förklarat att den inte avser att föra talan om skadestånd och
inte heller har träffat någon uppgörelse om
skadeståndsskyldigheten, har en pensionssparare för vars
räkning sådana fondandelar har förvärvats rätt att föra talan
om skadestånd till myndigheten. Om en sådan talan väcks, får
någon uppgörelse om skadeståndsskyldigheten inte träffas utan
pensionsspararens samtycke.
En pensionssparare som för talan om skadestånd till
myndigheten svarar själv för rättegångskostnaderna men har
rätt till ersättning för dessa av myndigheten, i den
utsträckning de täcks av vad som har kommit myndigheten till
godo genom rättegången. Sådan ersättning ska dras av från
skadeståndsbeloppet innan fördelning enligt tredje stycket
görs.
När ett skadeståndsbelopp har betalats till myndigheten, ska
myndigheten, för varje pensionssparare för vars räkning
andelar förvärvats i den berörda fonden, beräkna hur mycket
av skadeståndsbeloppet som belöper på spararen. Myndigheten
ska öka tillgodohavandet på hans eller hennes
premiepensionskonto med detta belopp och föra över beloppet
till fonder på det sätt som anges i 4 § tredje stycket. Om
pensionsspararen har börjat ta ut pension i form av livränta
enligt 9 kap. 2 §, ska beloppet i stället föras över till
myndighetens livränteverksamhet. Lag (2009:996).
9 kap. Uttag av premiepension
1 § Premiepension får tidigast tas ut från och med den månad då
pensionsspararen fyller 61 år. Pensionen är livsvarig och skall
beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på
pensionsspararens premiepensionskonto. Premiepension skall
beräknas lika för kvinnor och män. Lag (1999:390).
2 § Pensionsspararen har rätt att på begäran få ut sin
premiepension i form av en livränta med garanterade belopp.
Den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar
tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto
övergår då på Pensionsmyndigheten. Pensionen ska bestämmas
med utgångspunkt i tillgångarnas värde vid inlösen av
innehavet. Inlösen ska ske snarast efter det att begäran kom
in till myndigheten, dock tidigast månaden före den då
livräntan första gången ska betalas ut.
En övergång till livränta får göras tidigast när
pensionsspararen börjar ta ut premiepension. En övergång som
begärs senare får verkan tidigast från och med månaden efter
den då begäran kom in till Pensionsmyndigheten.
När Pensionsmyndigheten har påbörjat inlösen av
pensionsspararens innehav, kan begäran inte återkallas.
Övergången måste avse hela tillgodohavandet på
premiepensionskontot och gäller även för medel som senare
tillförs kontot. Lag (2009:996).
3 § Uttaget av premiepension får begränsas till att avse tre
fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.
Pensionsspararen får återkalla uttaget av premiepension och
ändra den andel av pensionen som tas ut enligt vad som
föreskrivs i 12 kap.
10 kap. Efterlevandeskydd
1 § Har upphävts genom lag (2009:1463).
2 § Har upphävts genom lag (2009:1463).
3 § Har upphävts genom lag (2009:1463).
4 § Har upphävts genom lag (2009:1463).
5 § Har upphävts genom lag (2009:1463).
6 § Har upphävts genom lag (2009:1463).
7 § Efter ansökan av pensionsspararen ska Pensionsmyndigheten
meddela efterlevandeskydd under pensionstiden för en
pensionssparare som är gift eller som är ogift och
stadigvarande sammanbor med någon som är ogift och som
spararen tidigare varit gift med eller har eller har haft
barn tillsammans med. Skyddet innebär att det vid
pensionsspararens död till spararens efterlevande make eller
sammanboende betalas ut livsvarig premiepension till
efterlevande.
Omfattningen av efterlevandeskyddet ska beräknas med
utgångspunkt i tillgodohavandet på pensionsspararens
premiepensionskonto, varvid pensionsspararens egen
premiepension ska räknas om. Beräkningarna ska göras så att
pensionsspararens egen premiepension och premiepensionen till
efterlevande blir lika stora när samma andel av pensionen tas
ut.
Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin
död var gift med eller stadigvarande sammanbodde med den
person med vilken han var gift eller sammanboende vid ansökan
om skyddet. I fråga om sammanboende som inte är gifta med
varandra krävs också att inte någon av dem var gift med någon
annan vid dödsfallet. Lag (2009:996).
8 § En ansökan om efterlevandeskydd enligt 7 § ska göras
samtidigt med att pensionsspararen första gången begär att få
ut premiepension. Skyddet börjar då gälla vid ingången av den
första månad för vilken premiepension ska betalas ut till
pensionsspararen.
Om pensionsspararen senare ingår äktenskap eller inleder ett
sådant sammanboende som avses i 7 § första stycket, får
ansökan göras inom tre månader från det att äktenskapet
ingicks eller sammanboendet inleddes. Detta gäller dock inte
om pensionsspararen var gift eller sammanboende med samma
person när spararen första gången begärde att få ut
premiepension.
I fall som avses i andra stycket första meningen inträder
skyddet vid det första månadsskiftet ett år efter det att
ansökan kom in till Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).
9 § Om äktenskapet eller sammanboendet upplöses på annat sätt
än genom dödsfall, ska Pensionsmyndigheten på begäran av
pensionsspararen räkna om försäkringen till att gälla bara på
spararens liv. Lag (2009:996).
10 § För den som har fått rätt till premiepension till
efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit
de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen
med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste
tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 7–9 och 11 §§ om
efterlevandeskydd. Lag (2009:1458).
11 § Om den som skulle ha haft rätt till premiepension till
efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14
kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot
pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på
det sätt som anges där, ska den paragrafen gälla i fråga om
hans eller hennes rätt till premiepension enligt 7 §.
Lag (2009:1458).
12 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens
bestämmelser om efterlevandeskydd meddelas av regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer.
11 kap. Kostnader för premiepensionsverksamheten
1 § De kostnader för Pensionsmyndighetens skötsel av
premiepensionssystemet som inte täcks på annat sätt ska
täckas genom avgifter som dras av från tillgodohavandena på
pensionsspararnas premiepensionskonton.
Myndigheten bestämmer när avgifterna ska tas ut. Avgifterna
disponeras av myndigheten.
Avgifterna ska bestämmas så att de beräknas täcka det
aktuella årets kostnader med skälig fördelning mellan
pensionsspararna. Härvid ska hänsyn tas till under- eller
överskott från det föregående året.
Avgifterna ska helt eller delvis anges som en procentsats av
tillgodohavandet på varje pensionssparares
premiepensionskonto. När procentsatsen fastställs får
myndigheten utgå från en uppskattning av det sammanlagda
värdet av tillgodohavandena på pensionsspararnas
premiepensionskonton.
Avgifter får tas ut från fondförvaltare för att täcka
Pensionsmyndighetens kostnader för registrering av och
information om fonder. Uppgift om att avgifter kan tas ut ska
finnas i det avtal mellan myndigheten och förvaltaren som
avses i 8 kap. 3 § första stycket 2. Bestämmelserna i andra
stycket gäller även för sådana avgifter.
Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av
avgifter för Pensionsmyndighetens kostnader för
premiepensionsverksamheten. Lag (2009:996).
2 § Pensionsmyndigheten får bestämma att återkallelse av
uttag av premiepension, nytt uttag av pension efter
återkallelse samt ändring av den andel av pensionen som tas
ut ska bekostas av pensionsspararen genom att kostnaden för
åtgärden dras av från tillgodohavandet på spararens
premiepensionskonto.
De pensionssparare som tagit emot överförd pensionsrätt från
make enligt 4 kap. 7 § ska svara för minskad arvsvinst och
övriga kostnader på grund av överföringen genom att
kostnaderna, efter skälig fördelning, dras av från
tillgodohavandet på spararnas premiepensionskonton. Ett
sådant avdrag ska beräknas lika för män och kvinnor.
Lag (2009:996).
3 § Pensionsmyndigheten får ta ut avgifter från
pensionssparare som genomför fondbyte.
Avgifterna disponeras av myndigheten.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om uttaget av avgifter. Lag (2009:1458).
FJÄRDE AVDELNINGEN
UTBETALNING OCH ÖVERKLAGANDE M.M.
12 kap. Utbetalning av pension m.m.
Ansökan om uttag och återkallelse m.m.
1 § Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan.
Sådan ansökan ska göras skriftligen hos Pensionsmyndigheten.
En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938–
1953 och som uppbär inkomstpension utan att ha rätt till
tilläggspension ska dock, utan särskild ansökan, erhålla
tilläggspension från och med den månad då han eller hon fått
rätt till sistnämnda pension.
Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag
och är bosatt i Sverige inte tre månader före ingången av den
månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av
inkomst- eller tilläggspension, ska Pensionsmyndigheten
utreda om den pensionsberättigade vill ta ut ålderspension.
För den som månaden före den då han eller hon fyller 65 år
har uppburit sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller särskild efterlevandepension enligt lagen
(2000:462) om införande av lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn ska
motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller
tilläggspension enligt denna lag inte har gjorts senast
förstnämnda månad. Lag (2009:996).
2 § Ålderspension ska utges från och med den månad som anges
i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan kom
in till Pensionsmyndigheten.
Har den pensionsberättigade uppburit sjukersättning enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring eller särskild
efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av
lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn omedelbart före 65 års ålder får inkomst- och
tilläggspension beviljas för högst tre månader före
ansökningsmånaden, dock tidigast från och med den månad då
den pensionsberättigade fyllde 65 år. Lag (2009:996).
3 § Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första
stycket gäller också i fråga om ökat uttag av ålderspension
enligt denna lag. Ökat uttag av premiepension kan dock
tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom
in till Pensionsmyndigheten.
Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt
denna lag får göras genom skriftlig anmälan till
Pensionsmyndigheten. Ändringen ska göras från och med den
månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden
efter den månad då anmälan kom in till Pensionsmyndigheten.
Lag (2009:996).
4 § Premiepension till efterlevande utges utan ansökan från och
med månaden efter den då pensionsspararen eller den som
tidigare hade rätt till pensionen har avlidit. Den som har fått
rätt till premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 §
får återkalla uttaget av sådan pension och ändra den andel av
pensionen som tas ut. I sådana fall gäller 3 § andra stycket.
Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag gäller 1 §
första stycket första och andra meningarna och 2 § första
stycket.
Utbetalning av pension
5 § Pension enligt denna lag skall betalas ut månadsvis.
Årspension som beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kronor
skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i
efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse
med den pensionsberättigade får utbetalning även i annat fall
ske en eller två gånger per år.
Vid beräkning av inkomst- och tilläggspension för månad skall
den årspension från vilken beräkningen utgår avrundas till
närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Vid denna
beräkning skall nämnda pensioner som skall betalas ut samtidigt
anses som en pension.
Premiepension och premiepension till efterlevande avrundas
månadsvis till närmaste hela krontal.
6 § Pension enligt denna lag skall utges till och med den månad
då den pensionsberättigade har avlidit eller till och med den
månad då rätten till pensionen annars har upphört. I 10 kap.
finns bestämmelser om att rätt till premiepension till
efterlevande i vissa fall skall övergå till annan om den som
har haft rätt till pensionen har avlidit.
Pension enligt denna lag skall räknas om från och med månaden
efter den då anledningen till omräkning uppkom. Lag (2000:1411).
7 § Har upphävts genom lag (1999:802).
8 § Om en person som är berättigad till pension enligt denna
lag har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453), får retroaktivt beviljad sådan
pension betalas ut till socialnämnden. Betalning till
socialnämnden får göras, till den del den enskilde inte har
återbelalat biståndet och det återstående beloppet överstiger
1 000 kr, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden
sammanlagt har betalat ut till den pensionsberättigade och
dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva
pensionen avser. Lag (2007:299).
Samordning med livränta
9 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på
grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om
försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om
försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag eller särskild
författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till
annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av
Försäkringskassan, skall inkomstpensionen och tilläggspensionen
minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall
gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om
yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund
av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag.
Medför skada för vilken livränta har börjat utges återigen
sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om
livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del
därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett
engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket
anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges
har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt
de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.
Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension
enligt lagen (1998:702) om garantipension skall minskas med tre
fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av
prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring och som den pensionsberättigade uppbär som skadad.
Minskning skall därvid i första hand göras på garantipensionen
och därefter på tilläggspensionen. Avdrag på inkomstpension och
tillläggspension enligt 6 kap. 2 § 1 får dock göras endast om
den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng
för minst ett år när skadan inträffade.
Sammanlagd hel pension enligt denna lag skall dock aldrig, på
grund av bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat
understiga 13 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift
och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift. Härvid
skall bestämmelserna i 6 kap. 17 § tillämpas på motsvarande
sätt. Lag (2004:784).
10 § För en pensionsberättigad som är född år 1937 eller
tidigare och som i december 2002 uppbar såväl ålderspension som
sådan yrkesskadelivränta såsom skadad som avses i 9 § första
stycket första och andra meningarna skall tilläggspensionen
minskas enligt vad som sägs i andra stycket.
Minskning skall ske med ett belopp som motsvarar det varmed den
pensionsberättigades ålderspension i december 2002 minskades
för livränta såsom skadad med stöd av 17 kap. 2 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Reduceras livräntan efter
utgången av år 2002, skall det belopp som minskar
tilläggspensionen reduceras i motsvarande mån. Lag (2000:803).
13 kap. Överklagande m.m.
Beslut m.m.
1 § Beslut i ärende om pensionsgrundande inkomst skall fattas
av Skatteverket. Lag (2003:725).
2 § Har upphävts genom lag (2009:996).
3 § Beslut som avses i 1 § får fattas genom automatisk
databehandling när skälen för beslutet får utelämnas enligt
20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).
Beslut får även sättas upp i form av elektroniska dokument.
Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har
gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars
innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst
tekniskt förfarande. Lag (2009:996).
4 § Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 §
ska fattas av Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).
5 § Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst-,
tilläggs- och premiepension får fattas genom automatiserad
behandling av Pensionsmyndigheten när skälen för beslutet får
utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen
(1986:223). Lag (2009:996).
6 § Vad som sägs i 1 och 4 §§ gäller inte om något annat
följer av annan bestämmelse i denna lag eller av annan
författning. Lag (2009:996).
Ändring av beslut
7 § Ett beslut enligt denna lag skall ändras om det föranleds
av en ändring som gjorts i beräkningsunderlaget för beslutet
eller av en ändring av ett beslut enligt skattebetalningslagen
(1997:483) som avser egenavgift. Detsamma gäller om det efter
en ändring av taxeringen står klart att pensionsrätt för
premiepension, till följd av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, inte
skulle ha tillgodoräknats.
Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng skall också ändras
när det följer av bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 8 § andra
stycket om obetalda avgifter.
Den som beslutet avser skall skriftligen underrättas om
ändringen och om hur man begär omprövning av beslutet.
Lag (2007:1010).
8 § Överförd pensionsrätt för premiepension skall ändras om ett
beslut för den som överfört pensionsrätten har ändrats och
detta föranleder en ändring av den överförda pensionsrätten.
Omprövning av beslut
9 § Ett beslut enligt denna lag ska omprövas om den som
beslutet avser begär det eller om det finns andra skäl.
Omprövning ska dock inte göras av beslut som meddelats enligt
11 eller 13 §.
Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller
pensionspoäng, prövning ska göras av den pensionsgrundande
inkomst som legat till grund för beslutet, ska
Pensionsmyndigheten överlämna ärendet i den delen till
Skatteverket som ska ompröva beslutet om denna inkomst. Den
enskildes begäran om omprövning ska i ett sådant fall även
anses som en begäran om omprövning av pensionsgrundande
inkomst enligt 2 kap. Lag (2009:996).
10 § Om den som ett beslut avser har avlidit får även annan som
är berörd av beslutet begära omprövning av detta.
11 § Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § ska
göra detta skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut
enligt 2 kap. ska ha kommit in till Skatteverket före
utgången av femte året efter det fastställelseår som beslutet
avser. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 3 eller 4
kap. ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten före utgången
av året efter det fastställelseår som beslutet avser. I fråga
om annat beslut ska begäran om omprövning ha kommit in inom
två månader från det att den som begär omprövningen fick del
av beslutet.
Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte
inom två månader före utgången av den tid som anges i första
stycket andra och tredje meningarna har fått kännedom om ett
beslut eller annan handling med uppgift om vad som har
beslutats, ska begäran om omprövning i stället ha kommit in
inom två månader från den dag då den som begär omprövningen
fick sådan kännedom. Lag (2009:996).
12 § Om en begäran om omprövning av ett beslut har kommit in
till Skatteverket, Pensionsmyndigheten eller en allmän
förvaltningsdomstol, som inte har fattat beslutet, ska
begäran om omprövning sändas till den myndighet som har
meddelat beslutet. Har begäran kommit in till någon av de
nämnda myndigheterna inom den tid som anges i 11 §, ska den
anses som inkommen i rätt tid. Lag (2009:996).
13 § Om ett beslut enligt 2-4 kap. omprövas utan att den
enskilde har begärt detta, skall omprövningsbeslutet meddelas
inom ett år efter fastställelseåret. Ett annat beslut enligt
denna lag får omprövas, utan att den enskilde har begärt detta,
inom två månader från det att beslutet meddelades, om
omprövningen är till hans eller hennes fördel. En omprövning
till den enskildes nackdel av ett annat beslut än ett beslut
enligt 2-4 kap. får ske bara när det finns anledning till
omprövning enligt andra eller tredje stycket.
Om ett beslut har blivit felaktigt på grund av att den som
beslutet avser har lämnat oriktiga uppgifter eller har
underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet
enligt denna eller annan lag, får omprövning ske också efter de
tidpunkter som anges i första stycket. Detsamma skall i fråga
om premiepension till efterlevande gälla om pensionsspararen
eller den som tidigare hade rätt till sådan pension lämnat
oriktiga uppgifter eller underlåtit att lämna uppgifter enligt
vad som nu sagts. Omprövning efter nämnda tidpunkter får också
göras om det först därefter har visat sig att beslutet har
fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag
eller om det finns andra synnerliga skäl eller om beslutet
påverkas av en ändring av ett beslut enligt
skattebetalningslagen (1997:483) angående arbetsgivaravgift.
Om ett beslut omprövas på grund av att det påverkas av en
ändring som har gjorts beträffande ett beslut om
pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt som avser en annan
person än den försäkrade, får omprövning ske också efter de
tidpunkter som anges i första stycket.
14 § Har upphävts genom lag (2007:1010).
15 § Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar det
allmänna ombudet samma beslut, skall beslutet inte omprövas
utan ärendet i stället överlämnas till allmän
förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran om omprövning skall
då anses som ett överklagande. Lag (2004:784).
16 § En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en
allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket
eller Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).
Överklagande av beslut
17 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den som beslutet avser eller, om denne
har avlidit, av annan som är berörd av beslutet samt av det
allmänna ombudet. En enskild får dock endast överklaga sådana
beslut som har tillkommit genom omprövning. Även beslut som
innebär att en begäran om omprövning har avvisats får
överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett
annat beslut ska anses som en begäran om omprövning.
Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen
(1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som
har meddelats av Pensionsmyndigheten eller Skatteverket.
Lag (2009:996).
17 a § Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige
överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets
personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i
övriga fall överklagas till den förvaltningsrätt inom vars
domkrets det första beslutet i saken fattades.
Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var
folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet
fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades
här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men
som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år,
avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen
först var bosatt eller stadigvarande vistades. Lag (2009:830).
17 b § Det som sägs om Pensionsmyndigheten och det allmänna
ombudet i 15, 17, 19, 20 och 22 a §§ ska, när det gäller
omprövning och överklagande av beslut om pensionsgrundande
inkomst enligt 2 kap., i stället avse Skatteverket och det
allmänna ombudet hos Skatteverket enligt lagen (2003:643) om
allmänt ombud hos Skatteverket. Lag (2009:996).
Överklagande av enskild
18 § Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till
den myndighet som gjort omprövningen inom två månader från den
dag då klaganden fick del av beslutet om omprövning eller
avvisning.
Bestämmelserna i 12 § om begäran om omprövning skall tillämpas
i fråga om överklagande av en enskild. Lag (2004:784).
Överklagande av det allmänna ombudet
19 § Om det allmänna ombudet överklagar ett beslut enligt 2-4
kap. skall överklagandet ha kommit in före utgången av året
efter fastställelseåret. Om beslutet har meddelats efter den 31
oktober året efter det fastställelseår som beslutet avser, får
överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då
det överklagade beslutet meddelades.
Överklagar det allmänna ombudet ett annat beslut som meddelats
enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två
månader från den dag då beslutet meddelades.
För överklagande enligt första och andra styckena gäller
bestämmelserna i 12 §. Lag (2007:1010).
Överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut m.m.
20 § Om en enskild överklagar en allmän förvaltningsdomstols
beslut enligt denna lag ska överklagandet ha kommit in inom
två månader från den dag då den enskilde fick del av det
överklagade beslutet.
Om det allmänna ombudet eller Pensionsmyndigheten överklagar
en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt denna lag ska
överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då
beslutet meddelades. Lag (2009:996).
21 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten. Lag (2008:1246).
22 § Har upphävts genom lag (2007:1010).
22 a § Det allmänna ombudet får överklaga ett avgörande av en
allmän förvaltningsdomstol endast om ombudet har varit part i
målet där. Pensionsmyndigheten får inte överklaga ett
avgörande av allmän förvaltningsdomstol som kan överklagas av
det allmänna ombudet. Lag (2009:996).
23 § Ett beslut enligt denna lag skall gälla även om beslutet
har överklagats om inte annat har föreskrivits i beslutet eller
har bestämts av den domstol som har att pröva beslutet.
14 kap. Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad
pensionsrätt
Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad
pensionsrätt, m.m.
1 § Pensionsmyndigheten ska besluta om återbetalning av
inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen
genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta
att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har
orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för
högt belopp. Detsamma gäller om inkomst- eller
tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt eller med
ett för högt belopp och den som uppburit pensionen har insett
eller skäligen borde ha insett detta.
Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas
därefter pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av
bristande eller underlåten avgiftsbetalning, ska
Pensionsmyndigheten besluta om återbetalning av för mycket
utbetald pension.
Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension
enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald
sådan pension endast om beslut om återbetalning har meddelats
enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda
skäl får Pensionsmyndigheten helt eller delvis efterge krav
på återbetalning.
Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt
första eller andra stycket har träffat avtal med
Pensionsmyndigheten om en avbetalningsplan eller har medgetts
anstånd med betalningen av det återkrävda beloppet, ska ränta
tas ut på beloppet. Räntan ska tas ut efter en räntesats som
vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två
procentenheter. Räntan ska beräknas från den dag då avtalet
om avbetalningsplanen träffades eller anstånd medgavs, dock
inte för tid innan återkravet förfallit till betalning.
Om ett belopp som har återkrävts enligt första eller andra
stycket inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på
beloppet. För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga
delar räntelagen (1975:635).
Om det finns särskilda skäl får Pensionsmyndigheten helt
eller delvis efterge kravet på ränta enligt fjärde och femte
styckena. Lag (2009:996).
1 a § Om en tjänsteman enligt 2 § lagen (2002:125) om
överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från
Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt
för inkomstpension och värdet av rätt till tillläggspension
till gemenskaperna och om den fastställda pensionsrätten för
inkomstpension eller fastställda pensionspoäng för den
personen därefter har sänkts, ska Pensionsmyndigheten
återkräva av honom eller henne vad som har överförts för
mycket.
Återkrav ska ske om sänkningen beror på att den
pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete har
sänkts eller på att pensionsrätt eller pensionspoäng inte
borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4
kap. 4 eller 8 § om bristande eller underlåten
avgiftsbetalning. I andra fall ska beloppet återkrävas endast
om den som överfört värdet av pensionsrättigheter genom att
lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att
fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat
att pensionsrätt eller pensionspoäng har fastställts
felaktigt eller med ett för högt belopp. Om det finns
särskilda skäl får Pensionsmyndigheten helt eller delvis
efterge krav på återbetalning. Lag (2009:996).
Premiepension och premiepension till efterlevande
2 § När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har
ändrats, skall det belopp med vilket pensionsrätten har ändrats
ökas med den avkastning som enligt 8 kap. 1 § andra stycket har
tillförts eller skulle ha tillförts pensionsspararen för detta
belopp. Det ökade beloppet skall därefter räknas upp med
basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483)
för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret
till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten.
Det uppräknade beloppet skall vid höjning av pensionsrätt för
premiepension läggas till och vid sänkning av sådan
pensionsrätt dras av från pensionsspararens
premiepensionskonto.
När tillägg eller avdrag enligt andra stycket har gjorts,
tillämpas bestämmelserna i 3 eller 4 §. Lag (1999:390).
3 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för
premiepension har höjts, ska Pensionsmyndigheten föra över
medel som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 2 § till
fonder på det sätt som anges i 8 kap. 4 § tredje stycket. Om
pensionsspararen har börjat ta ut premiepension i form av
livränta enligt 9 kap. 2 §, ska beloppet i stället föras över
till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet. Lag (2009:996).
4 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för
premiepension har sänkts, ska Pensionsmyndigheten ta ut medel
som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 2 § från den
eller de fonder i vilka medel har placerats för
pensionsspararens räkning. Fonderna ska tas i anspråk i
förhållande till värdet av innehavet i varje fond. Har
pensionsspararen tagit ut premiepension i form av livränta
enligt 9 kap. 2 §, ska beloppet i stället betalas av
Pensionsmyndigheten med omräkning av fastställda
livräntebelopp.
Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på
pensionsspararens premiepensionskonto, ska det resterande
beloppet redovisas som ett underskott på kontot. Om det
senare fastställs ny pensionsrätt för spararen, ska
underskottet täckas innan medel förs över till förvaltning
enligt 8 kap. 2 §. Lag (2009:996).
5 § Om premiepension har lämnats felaktigt eller med ett för
högt belopp, ska Pensionsmyndigheten besluta om återbetalning
av pension, om den som uppburit pensionen
1. orsakat detta genom att lämna oriktiga uppgifter eller
underlåta att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet, eller
2. insett eller skäligen borde ha insett att pensionen
lämnades felaktigt eller med ett för högt belopp.
Pensionsmyndigheten ska dock besluta om återbetalning bara om
felet belastar övriga pensionssparare eller kan innebära en
avsevärd påverkan på framtida utbetalningar av pension till
pensionsspararen.
Det felaktigt utbetalda beloppet ska vid återkrav ökas med
basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483)
från utbetalningsdagen till och med dagen för
Pensionsmyndighetens beslut om återkrav.
Om det finns särskilda skäl får Pensionsmyndigheten helt
eller delvis efterge krav på återbetalning. Lag (2009:996).
6 § Bestämmelserna i 2-4 §§ gäller också för den som har fått
rätt till premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 §.
Bestämmelserna i 5 § gäller också för den som har fått rätt
till premiepension till efterlevande och, i det fall som avses
i första stycket första meningen i paragrafen, oavsett om det
är pensionsspararen eller den som har eller har haft rätt till
premiepension till efterlevande som har orsakat den felaktiga
utbetalningen.
Avdrag på pension
7 § Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt
belopp om den pensionsberättigade enligt beslut av
Pensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en
ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller en
annan författning. Lag (2009:996).
8 § Om en ersättning enligt en annan författning har betalats
ut efter beslut av Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan
eller en arbetslöshetskassa och beviljas senare pension
retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare
utbetalade ersättningen avser, ska avdrag göras på den
retroaktiva pensionen. Detta avdrag ska motsvara det belopp
som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om
beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.
Lag (2009:996).
9 § En pensionsberättigad ska betala för sitt uppehälle för
varje dag som han eller hon är
– häktad
– intagen i anstalt eller
– på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan
vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller
boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Vid vistelse
i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller
detta endast för den tid under vilken staten bekostar
vistelsen. Betalning ska ske genom att Pensionsmyndigheten,
efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),
gör avdrag från ålderspensionen när denna betalas ut. Om den
pensionsberättigade samtidigt med inkomstgrundad
ålderspension uppbär garantipension enligt lagen (1998:702)
om garantipension, äldreförsörjningsstöd enligt lagen
(2001:853) om äldreförsörjningsstöd, sjukersättning enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring eller livränta enligt 4
kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, ska endast
ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.
Avdraget uppgår till 80 kronor för dag. Det får dock utgöra
högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter
skatteavdrag delat med 30. Därvid ska det belopp varmed
minskning sker avrundas till närmaste lägre krontal.
Avdrag ska inte göras för tid under vilken den
pensionsberättigade vistas utanför anstalt enligt 58 § lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt. Avdrag ska heller inte
göras, om den pensionsberättigade är berättigad till
sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring men förmånen enligt 16 kap. 20 §
förstnämnda lag eller 6 kap. 8 § sistnämnda lag inte ska
utges. Lag (2009:996).
15 kap. Övriga bestämmelser
1 § Har upphävts genom lag (2004:784).
Tillsyn
2 § Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet ska stå
under tillsyn av Finansinspektionen. Ytterligare bestämmelser
om tillsynen finns i 10 § lagen (1998:710) med vissa
bestämmelser om Pensionsmyndighetens
premiepensionsverksamhet. Lag (2009:996).
Underrättelse till en enskild
3 § I fråga om en enskilds rätt att få del av uppgifter som har
tillförts ett ärende genom någon annan än honom eller henne
själv och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller
bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223). Beslut
enligt 2-4 kap. får dock fattas utan att den enskilde har
underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över uppgifter
som skall lämnas utan föreläggande i enlighet med
bestämmelserna i denna lag eller annan författning.
Beslut om omprövning enligt 13 kap. 13 § får inte fattas utan
att den enskilde fått tillfälle att yttra sig.
4 § Om den försäkrade har debiterats slutlig skatt, ska
underrättelse om Skatteverkets beslut om pensionsgrundande
inkomst enligt 2 kap. ske på beskedet om slutlig skatt. I
annat fall ska underrättelse ske genom särskilt besked senast
den 15 december fastställelseåret. Av underrättelsen ska
framgå hur man begär omprövning av beslutet.
Den försäkrade ska skriftligen underrättas om
Pensionsmyndighetens beslut om pensionsgrundande belopp,
pensionsrätt och pensionspoäng enligt 3 och 4 kap. senast den
31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen ska
framgå hur man begär omprövning av beslutet.
Underrättelser enligt första och andra styckena behöver inte
sändas till den som inte är bosatt i Sverige och vars adress
är okänd. Lag (2009:996).
Anmälan och uppgiftsskyldighet m.m.
5 § Har upphävts genom lag (2001:1240).
6 § Anmälan enligt 3 kap. 13–15 §§ ska vara skriftlig och ska
ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari
fastställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § ska göras
gemensamt av föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§
ska göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap. 11 och
12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp
enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse ska ske.
Med en förälder ska därvid likställas en särskilt förordnad
vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande
tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och
fostran i syfte att adoptera det.
Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får
inte göras efter den dag då anmälan senast ska ha kommit in
till Pensionsmyndigheten. Återkallelsen ska vara skriftlig.
Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket ska
tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp inte enligt
3 kap. 12 § kan tillgodoräknas ett sådant belopp, ska
Pensionsmyndigheten bortse från anmälan. Lag (2009:996).
7 § En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan
ersättning som avses i 3 kap. 18 § och som för det året ska
tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap.
10 § är skyldig att upplysa Pensionsmyndigheten om
ersättningen. Lag (2009:996).
8 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 §
ska vara skriftlig och ska ha kommit in till
Pensionsmyndigheten senast den 31 januari det första år till
vilket den pensionsrätt som ska överföras är hänförlig.
Anmälan ska göras gemensamt av makarna och gäller tills
vidare om inget annat anges i anmälan.
Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare ska
upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till
Pensionsmyndigheten senast den 31 januari det år från och med
vilket överföringen ska upphöra. Om makarnas äktenskap har
upplösts ska överföringen upphöra från och med det år då
äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet upplösts genom att den
make från vilken överföringen ska ske har avlidit, ska dock
överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om
inte också den andra maken avled samma år.
Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena
får inte göras efter den dag då anmälan senast ska ha kommit
in till Pensionsmyndigheten. Återkallelsen ska vara
skriftlig. Lag (2009:996).
9 § En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4
kap. 12 § ska hos Pensionsmyndigheten göra en skriftlig
ansökan om detta senast den 31 januari andra året efter
utgången av det år för vilket vårdår ska tillgodoräknas.
Lag (2009:996).
10 § Har upphävts genom lag (2009:996).
11 § Efter föreläggande av Skatteverket, Pensionsmyndigheten
eller en allmän förvaltningsdomstol ska en enskild, i den
omfattning och inom den tid som har angetts i föreläggandet,
meddela de upplysningar som är av betydelse för tillämpningen
av denna lag. Lag (2009:996).
12 § Den som är ansvarig för grundutbildning av en
totalförsvarspliktig enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt skall underrätta Totalförsvarets pliktverk
om utbetald dagersättning samt i förekommande fall om
utbildningen har avbrutits.
13 § Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare och
försäkringsinrättningar ska på begäran lämna Skatteverket,
Pensionsmyndigheten och en allmän förvaltningsdomstol uppgift
som avser namngiven person när det gäller förhållande som är
av betydelse för tillämpningen av denna lag.
Arbetslöshetskassor ska på begäran lämna sådan uppgift till
Skatteverket, Pensionsmyndigheten och en allmän
förvaltningsdomstol.
Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet
enligt första stycket döms till penningböter. Lag (2009:996).
14 § För den som är omyndig eller har god man eller förvaltare
enligt föräldrabalken åligger uppgiftsskyldighet enligt denna
lag i stället förmyndaren eller, om det kan anses följa av
uppdraget, den gode mannen eller förvaltaren.
Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden
skall lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar
mot det.
Undantag från sekretess
15 § Skatteverket, Pensionsmyndigheten och en allmän
förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran
lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till
1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag eller en
arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med
ersättning därifrån, och till
2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs
vid tillämpningen av en internationell överenskommelse som
Sverige har anslutit sig till.
Skatteverket, Pensionsmyndigheten och en allmän
förvaltningsdomstol får utan hinder av sekretess på begäran
lämna ut uppgifter om pension enligt denna lag till en
arbetslöshetskassa, om uppgiften behövs för samordning med
ersättning därifrån. Lag (2009:996).
Utmätning och överlåtelse
16 § Innestående fordran på pension enligt denna lag får inte
utmätas. Fordran på pension enligt denna lag får inte heller
pantsättas eller överlåtas, innan pensionen är tillgänglig för
lyftning. Bestämmelserna i första och andra meningarna gäller
även för tillgodohavande på premiepensionskonto.
Bestämmelserna i första stycket hindrar inte utmätning enligt
vad som föreskrivs i 7 kap. utsökningsbalken.
Preskription
17 § Om ett pensionsbelopp inte har lyfts före utgången av
andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för
lyftning, är fordran på beloppet preskriberad.
Preskriptionslagen (1981:130) skall inte gälla för en enskilds
fordringar på pension enligt denna lag om inte annat följer av
första stycket.
Överenskommelse med främmande makt
18 § Har upphävts genom lag (1999:802).
19 § Har upphävts genom lag (2001:492).
Årlig redovisning
20 § Den myndighet regeringen bestämmer ska för varje år
upprätta en redovisning av det inkomstgrundade
ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling.
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten samt Första–Fjärde och
Sjätte AP-fonderna ska tillställa myndigheten de uppgifter
som behövs för detta. Lag (2009:996).
Övergångsbestämmelser
1998:674
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen
(1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.
1999:390
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. I fråga om 9 kap.
1 och 2 §§ samt 10 kap. 7 § gäller dock 3 § lagen (1998:675)
om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
1999:802
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om
inkomstgrundad ålderspension för tid före ikraftträdandet.
3. Om en förbindelse som anges i äldre bestämmelser i 2 kap. 11
och 12 §§ eller 15 kap. 18 § gäller vid ikraftträdandet skall
pensionsgrundande inkomst beräknas enligt äldre bestämmelser
även för åren 2001-2005.
1999:1301
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomst
för år 2001.
1999:1367
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas
första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomst
för år 2001.
1999:1408
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i
deras nya lydelse tillämpas från och med intjänandeåret 1999.
1999:1409
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 5 § och 3 kap. 24 § gäller
fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den
upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt
övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
3. Vid tillämpning av 3 kap. 24 § skall studiebidrag som utges
enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) likställas med
studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395).
2000:986
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser
skall fortfarande tillämpas i fråga om inkomster som uppburits
före ikraftträdandet.
2000:1411
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. De nya
bestämmelserna i 3 kap. 17 § skall tillämpas första gången för
intjänandeåret 1999.
2001:222
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Balanstal enligt
1 kap. 5 a § skall första gången fastställas för år 2003.
Beräkningen av balanstal skall göras med utgångspunkt från den
avgiftsnivå och det avgiftsunderlag som gäller från och med år
2003. Lag (2002:315).
2001:492
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande beträffande pensionsrätt för tid före
ikraftträdandet.
2001:839
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid
fastställande av pensionsgrundande inkomster för år 2003.
3. Äldre bestämmelser gäller vid fastställande av
pensionsgrundande inkomster för år 2002, dock skall
pensionsgrundande inkomster endast fastställas om summan av de
inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 29,3
procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
2002:206
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2002 i fråga om 12 kap.
9 §, 13 kap. 2 och 5 §§ och 14 kap. 7 §, den 1 januari 2003 i
fråga om 2 kap. 2 § och i övrigt den 1 januari 2005.
Lag (2002:980).
2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket tillämpas
första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomster
för år 2003. Lag (2002:980).
3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även
för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för åren 1999-
2004. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp
för åren 1999-2004 skall ha kommit in till Försäkringskassan
senast den 31 mars 2007. Sådan anmälan som enligt 15 kap. 6 §
skall göras senast den 31 januari fastställelseåret, skall för
åren 1999-2005 göras senast den 31 mars 2007. Lag (2006:1543).
2002:302
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas
beträffande ersättning som avser tid efter ikraftträdandet.
2002:981
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 2 § tillämpas även för
fastställande av pensionsgrundande inkomster för åren 1999-2003
för personer som är födda år 1938 eller senare.
3. Äldre bestämmelser i 2 kap. 2 § gäller fortfarande för
personer som är födda år 1937 eller tidigare beträffande
pensionsgrundande inkomst som avser tid före ikraftträdandet.
2003:301
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 12 kap.
2 § och i övrigt den 1 september 2003.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 5 och 5 c §§ tillämpas första gången
vid beräkning av inkomstindex och balanstal för år 2004.
3. Förändringen av det inkomstmått som används vid beräkningen
av de försäkrades årliga inkomster från år 2002 till år 2003
skall när det gäller inkomstindex för åren 2004-2006 beaktas på
följande sätt. Inkomstmåttet för det fjärde året före det år
inkomstindexet avser skall beräknas utan beaktande av utbetalda
förtidspensioner och de som endast uppburit sådan pension,
varefter genomsnittsinkomsten multipliceras med en särskild
kvot. Kvoten utgörs av det beräknade inkomstmåttet år 2003
delat med inkomstmåttet för samma år som har beräknats utan
beaktande av de pensionsgrundande inkomster som utgörs av
inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning och de som
endast uppburit sådan inkomst.
2003:725
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. De nya föreskrifterna i 2 kap. 20 § andra meningen gäller
även förmånsvärde som har bestämts av skattemyndighet.
3. Äldre föreskrifter i 13 kap. 12 § första stycket gäller
fortfarande om begäran om omprövning har kommit in till
skattemyndighet före ikraftträdandet.
4. De nya föreskrifterna i 13 kap. 17 § andra stycket gäller
även skattemyndighets avvisningsbeslut.
5. Om någon före ikraftträdandet har förelagts enligt äldre
föreskrifter i 15 kap. 11 § att lämna upplysningar, skall efter
ikraftträdandet i stället upplysningarna lämnas till
Skatteverket.
6. Om en skattemyndighet enligt äldre föreskrifter i 15 kap.
13 § första eller andra stycket har begärt uppgifter från
myndighet, arbetsgivare eller försäkringsinrättning, skall
efter ikraftträdandet i stället uppgifterna lämnas till
Skatteverket.
2004:64
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.
2. Vad som sägs i 8 kap. 3 § första stycket om fondförvaltare
skall också gälla sådan fondförvaltare som med stöd av 3 §
lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om
investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder. Medel får dock inte placeras i sådana
fonder som avses i 3 § lagen om värdepappersfonder i andra fall
än som anges i punkt 3.
3. Medgivande som har lämnats enligt 8 kap. 3 § tredje stycket
före den 1 april 2004 skall fortsätta att gälla så länge som
fondens placeringsinriktning inte ändras.
2004:544
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 kap. 2 § och 14 kap.
3-5 §§ den 1 juli 2004, och i övrigt den 1 januari 2005.
2. De nya bestämmelserna i 14 kap. 5 § tillämpas även för
pension som har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp
före lagens ikraftträdande.
2004:784
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 17 §, 3 kap. 7 § och 14 kap. 8 §
skall tillämpas även när en ersättning som där avses har
betalats ut av en allmän försäkringskassa.
3. Äldre bestämmelser i 13 kap. 17 § andra stycket skall
fortfarande tilllämpas såvitt avser beslut som har meddelats av
en allmän försäkringskassa.
4. Villkoret enligt 13 kap. 22 a § att det allmänna ombudet
skall ha varit part skall anses uppfyllt även om det är
Riksförsäkringsverket som har varit part i målet hos den
allmänna förvaltningsdomstolen.
2005:328
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005 i fråga om 1 kap.
6 § och i övrigt den 1 januari 2006.
2. Bestämmelsen i 1 kap. 6 § tillämpas första gången vid
beräkning och fastställande av inkomstbasbelopp för år 2006.
3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 21 § skall tillämpas första
gången för intjänandeåret 2006.
4. De nya bestämmelserna i 5 kap. 4 och 5 §§ skall tillämpas
första gången för fastställande av arvsvinster för
dödsfallsåret 2006.
2006:1470
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
2006:1489
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en
verkställighet enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt som pågår vid ikraftträdandet.
2006:1540
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande beträffande pensionsgrundande belopp som
tillgodoräknas för tid före ikraftträdandet.
2007:206
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana
återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter
ikraftträdandet.
2007:299
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. De nya bestämmelserna
tillämpas på beslut om retroaktiv pension som fattas efter
ikraftträdandet.
2007:1010
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. I fråga om
omprövning och överklagande av beslut som meddelats före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
2007:1310
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas
första gången vid fastställande av pensionsgrundande inkomst
för intjänandeåret 2008.
2008:713
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008 och tillämpas på
pensionsgrundande belopp som tillgodoräknas för tid från och
med den 1 januari 2008.
2009:996
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Under åren 2010 och 2011 ska äldre bestämmelser i 14 kap.
1 § fjärde–sjätte styckena och 7 § fortfarande tillämpas på
det sätt som anges i 2 § lagen (2009:986) med anledning av
inrättande av Pensionsmyndigheten. Vid tilllämpning av 14
kap. 7 § ska därvid det som sägs om Premiepensionsmyndigheten
i stället gälla Pensionsmyndigheten.
3. I andra fall än vad som följer av punkten 2 är
Försäkringskassan under åren 2010 och 2011 behörig att
besluta om avdrag enligt 14 kap. 7 § i dess äldre lydelse.
2009:1018
Denna lag träder i kraft den 25 november 2009 och tillämpas
första gången vid fastställande av balanstalet för år 2010.
2009:1458
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om 10
kap. och i övrigt den 3 maj 2010.
2. Medel som finns i Premiesparfonden ska senast den 31 maj
2010 föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden
enligt 8 kap. 2 § första stycket 2, med en fördelning mellan
fonderna efter pensionsspararens ålder.