Post 4799 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
1996:378 ·
Visa register
Förordning (1996:378) med instruktion för Högsta förvaltningsdomstolen
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 1996-05-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:773
Ikraft: 1996-07-01
Organisation
1 § I Högsta förvaltningsdomstolen finns det justitieråd,
kanslichef, justitiesekreterare och andra anställda. Det får
också finnas en eller flera beredningschefer.
Förordning (2010:1801).
2 § Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är administrativ
chef för domstolen. Han eller hon ansvarar för verksamheten och
ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt
och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen samt att domstolen hushållar väl med statens
medel. Förordning (2010:1801).
2 a § Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är skyldig att
vid domstolen genomföra den interna styrning och kontroll som
Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med
instruktion för Domstolsverket. Förordning (2010:1801).
3 § Vid Högsta förvaltningsdomstolen finns ett kansli. Chef för
kansliet är kanslichefen. Förordning (2010:1801).
4 § Högsta förvaltningsdomstolen får besluta att domstolen ska
vara indelad i avdelningar. Om Högsta förvaltningsdomstolen är
indelad i avdelningar, delar domstolen för viss tidsperiod in
justitieråden till tjänstgöring på avdelningarna. Den som är
ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen.
Förordning (2010:1801).
4 a § I en arbetsordning ska Högsta förvaltningsdomstolen
meddela de föreskrifter som behövs om domstolens organisation
och formerna för domstolens verksamhet.
Högsta förvaltningsdomstolen får i arbetsordningen meddela
föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får
begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i
administrativa ärenden. Förordning (2010:1801).
Myndighetsförordningens tillämpning
5 § Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515)
tillämpas på Högsta förvaltningsdomstolen:
6 § om allmänna uppgifter,
8 § om arbetsgivarpolitik,
19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och
21 § om myndighetens beslut.
Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om
administrativa ärenden. Förordning (2010:1801).
Handläggningen av målen
6 § Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter
som anges i arbetsordningen.
Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av
arbetsordningen. Förordning (2018:427).
7 § För varje mål ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig
beredningschef eller en ansvarig justitiesekreterare.
Den närmare ansvarsfördelningen ska framgå av arbetsordningen.
Ansvarsfördelningen ska ordnas så att ansvaret ska kunna utövas
på ett effektivt sätt.
Högsta förvaltningsdomstolen får besluta att beredningen av ett
mål ska ledas av ett justitieråd. I sådana fall ansvarar
justitierådet för de åtgärder han eller hon beslutar om. Det
justitieråd som leder beredningen av ett mål deltar i
handläggningen och avgörandet av målet. Förordning (2010:1801).
7 a § Ledamöterna i Högsta förvaltningsdomstolen ska, när det
behövs, lämna justitiesekreterare råd för beredningen av målen.
Förordning (2010:1801).
8 § En beredningschefs och en justitiesekreterares behörighet
vid beredningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Av
arbetsordningen ska det också framgå vilka uppgifter som får
delegeras till någon annan som har tillräcklig kunskap och
erfarenhet och som är anställd vid en allmän
förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd.
Förordning (2017:547).
9 § Målen tas upp till beredning och föredragning i den ordning
som de har kommit in, om inte omständigheterna motiverar en
annan ordning.
Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål ska
handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild
anledning bör avgöras skyndsamt. Förordning (2008:305).
10 § Om ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål bör
avgöras skyndsamt, ska en beredningschef eller en
justitiesekreterare genast anmäla detta för kanslichefen.
Förordning (2010:1801).
11 § Har upphävts genom förordning (2008:305).
12 § Har upphävts genom förordning (2008:305).
Handläggningen av administrativa ärenden
13 § Administrativa ärenden avgörs av Högsta
förvaltningsdomstolen i plenum eller i kollegium, av domstolens
ordförande, av kanslichefen eller, om domstolen är indelad i
avdelningar, på avdelning. Förordning (2010:1801).
14 § Plenum består vid handläggning av administrativa ärenden
av justitieråden och kanslichefen. Förordning (2010:1801).
15 § Kollegium består av Högsta förvaltningsdomstolens
ordförande, av tre andra justitieråd som utses särskilt och av
kanslichefen. Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är
ordförande i kollegiet.
För varje annan ledamot än Högsta förvaltningsdomstolens
ordförande och kanslichefen ska det finnas en personlig
ersättare som träder in när ledamoten har förhinder.
De ledamöter som ska utses särskilt och ersättarna för dem
utses för högst ett år i taget. Förordning (2010:1801).
16 § En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett
administrativt ärende bestäms av Högsta förvaltningsdomstolen.
Förordning (2010:1801).
17 § I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna för
dem. I plenum beslutas vidare om riktlinjer för ledamöternas
tjänstgöring, ordningen för handläggning av målen och, om
domstolen är indelad i avdelningar, avdelningarnas
sammansättning. I plenum avgörs dessutom de ärenden som har
hänskjutits dit av kollegiet eller Högsta
förvaltningsdomstolens ordförande.
I fråga om Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av
ärenden enligt lagen (2003:333) om Lagrådet finns bestämmelser
i den lagen. Förordning (2010:1801).
18 § I kollegium avgörs de ärenden som avser
1. viktigare frågor om Högsta förvaltningsdomstolens
organisation eller arbetsformer som inte ska avgöras i plenum,
2. riktlinjer för beredningen av målen och fördelningen av
dessa på de organisatoriska enheterna samt för beredningschefs
och justitiesekreterares tjänstgöring,
3. förslag till Domstolsverket i fråga om
anslagsframställningar,
4. anställning som beredningschef eller justitiesekreterare för
längre tid än sex månader i de fall kollegiet inte tidigare
beslutat om anställningen eller den sammanlagda tiden
överstiger sex år,
5. annat skiljande från anställningar och uppdrag än
avskedande, och
6. frågor som Högsta förvaltningsdomstolens ordförande
hänskjuter till kollegiet.
Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, hänskjuta
ärenden som avses i första stycket till plenum.
Förordning (2010:1801).
19 § Ärenden som inte ska avgöras i plenum eller i kollegium
eller på avdelning avgörs av Högsta förvaltningsdomstolens
ordförande, om de är av sådan vikt att ordföranden bör avgöra
dem eller ordföranden av annat skäl har förbehållit sig
beslutanderätten.
Högsta förvaltningsdomstolens ordförande får hänskjuta ärenden
till kollegiet. Ärenden som avser yttranden i
lagstiftningsfrågor och inte är sådana att de bör handläggas i
kollegium får hänskjutas till plenum. Förordning (2010:1801).
20 § Andra ärenden än de som avses i 17–19 §§ avgörs av
kanslichefen.
Högsta förvaltningsdomstolen får genom bestämmelser i
arbetsordningen eller genom särskilda beslut lämna över till
någon annan anställd än kanslichefen att avgöra ärenden som
inte är av sådan art att de bör avgöras av kanslichefen.
Under samma förutsättningar får sådana ärenden lämnas över
till någon som är anställd vid en annan allmän
förvaltningsdomstol, en allmän domstol, en hyresnämnd eller
Rättshjälpsmyndigheten. Förordning (2017:547).
21 § I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är
Högsta förvaltningsdomstolen beslutför, när minst hälften av
dem som ska delta är närvarande. När ärenden som är av större
vikt handläggs, bör om möjligt samtliga vara närvarande.
Förordning (2010:1801).
22 § När Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är
frånvarande får det varken fattas beslut som är av större vikt
och kan anstå utan olägenhet eller utan ordförandens medgivande
vidtas åtgärder som rubbar eller ändrar föreskrifter som
domstolen har meddelat eller riktlinjer som domstolen har
beslutat. Förordning (2010:1801).
23 § Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om föredragning i
administrativa ärenden. Förordning (2010:1801).
Anställningar m.m.
24 § Bestämmelser om utnämning av justitieråd tillika
ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga
justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen finns i lagen
(2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.
Högsta förvaltningsdomstolen ska anmäla till Domstolsverket när
det finns en ledig anställning som justitieråd som behöver
tillsättas.
Andra anställningar beslutas av Högsta förvaltningsdomstolen.
Förordning (2010:1801).
25 § Vid anställning av beredningschefer och justitiesekreterare
tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).
Beredningschefer och justitiesekreterare anställs för högst
sex år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen
förlängas med ytterligare högst två år.
Om anställningen ska upphöra vid anställningstidens utgång,
gäller inte 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Förordning (2020:413).
26 § Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva
anställning som kanslichef, beredningschef eller
justitiesekreterare.
Beredningschef och justitiesekreterare ska vara lagfarna. Om
kunskaper om ett särskilt rättsområde behövs får även den som
inte är lagfaren anställas som justitiesekreterare.
Förordning (2010:1801).
27 § Tillfälliga ledamöter enligt 3 § tredje stycket lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar förordnas av
Högsta förvaltningsdomstolen.
Vid tidsbegränsad anställning som tillfällig ledamot enligt
3 § tredje stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar
gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Förordning (2023:773).
Ledigheter m.m.
28 § Högsta förvaltningsdomstolen beslutar om ledighet för
justitieråd och övrig personal med de begränsningar som följer
av särskilda föreskrifter om ledighet för icke ordinarie
domare. Förordning (2010:1801).
29 § När Högsta förvaltningsdomstolens ordförande är förhindrad
att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig,
fullgörs uppgifterna som ordförande av det i anställningen
äldsta justitierådet. Om Högsta förvaltningsdomstolen är
indelad i avdelningar, fullgörs uppgifterna i stället av den i
anställningen äldste ordföranden på avdelning eller av det i
anställningen äldsta justitieråd som tjänstgör som ordförande
på avdelning.
När en ordförande på en avdelning är förhindrad att utöva sin
anställning eller när anställningen är ledig, leds arbetet på
avdelningen av det i anställningen äldsta justitierådet på
avdelningen. Förordning (2010:1801).
30 § Domstolsverket utövar myndighetens befogenhet enligt
4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen
är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs
genom beslut av regeringen. Förordning (2019:590).
31 § Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar,
åtalsanmälan och avskedande när det gäller kanslichef,
beredningschef och justitiesekreterare.
Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra
anställda än justitieråd, kanslichef, beredningschef eller
justitiesekreterare. Förordning (2010:1801).
31 a § En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen
efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta
hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket
senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om
Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall
ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:772).
32 § Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen
(1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av
Domarnämnden när det gäller ordföranden i Högsta
förvaltningsdomstolen.
Det finns också bestämmelser i kollektivavtal om skyldigheten
för justitieråd att anmäla bisyssla. Vid tillämpningen av
avtalsbestämmelserna om bisyssla är regeringen arbetsgivare
för ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta
förvaltningsdomstolen arbetsgivare för de övriga
justitieråden. Förordning (2019:137).
Överklagande av administrativa beslut
33 § Högsta förvaltningsdomstolens beslut i andra
administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas
hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt
föreskrivet.
Beslut om indelningen av anställda på organisatorisk enhet, om
att ett visst mål ska tilldelas en viss organisatorisk enhet
samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål får inte
överklagas. Förordning (2010:1801).
Övergångsbestämmelser
2006:1416
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i
sådana ärenden om anställning av kanslichef eller
regeringsrättssekreterare som har meddelats före
ikraftträdandet.