Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om vem som omfattas av social trygghet genom social försäkring och vissa bidragssystem (socialförsäkringen). Lagen gäller för de försäkringar och bidragssystem som anges i 3 kap. Rätten till en förmån skall grundas på bosättning eller förvärvsarbete i Sverige om inte något annat särskilt anges. 2 § I de författningar som anges i 3 kap. finns närmare bestämmelser om rätt till förmåner m.m. 3 § Frågor om förmåner inom socialförsäkringen handhas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Lag (2009:1001). 4 § Gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygghet som ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i tillämpligheten av bestämmelserna i denna lag. 2 kap. Bosättning och arbete i Sverige Bosättning i Sverige 1 § Vid tillämpning av denna lag skall en person anses vara bosatt i Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år skall anses vara bosatt här, om inte synnerliga skäl talar mot det. En utlänning som enligt 4 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) inte skall folkbokföras skall inte heller anses vara bosatt här. En i Sverige bosatt person som lämnar landet skall fortfarande anses vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Lag (2002:1116). Särskilda bestämmelser Statsanställda 2 § Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt i Sverige. När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för arbete för arbetsgivarens räkning skall den personen inte anses vara bosatt i Sverige. Diplomater m.fl. 3 § En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat eller dess betjäning skall anses vara bosatt i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare. En person som på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall skall anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen. Biståndsarbetare m.fl. 4 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbetsgivarens räkning skall fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon är anställd av 1. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller 2. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet. Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år. Utlandsstuderande m.fl. 5 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land skall fortfarande anses vara bosatt i Sverige så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbildningsbidrag för doktorander. Den som kommer till Sverige för att studera skall inte anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag för doktorander. Familjemedlemmar 6 § Vad som sägs om personer som avses i 2-5 §§ gäller även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. Arbete i Sverige 7 § Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av denna lag förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall verksamhet hänförlig dit anses bedriven här i landet. Lag (2000:788). Särskilda bestämmelser Arbete på fartyg 8 § Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg anses som arbete i Sverige. Detta gäller även om arbetet utförs 1. i anställning på utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon arbetsgivare som redaren har anlitat, eller 2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat. Med sjöman avses den som enligt sjömanslagen (1973:282) skall anses som sjöman. Utsändning m.m. 9 § Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige skall anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år. När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder någon till Sverige för arbete skall arbete i Sverige inte anses föreligga. I fall som anges i 2 § gäller första och andra styckena även om utsändningstiden kan antas vara längre än ett år. Diplomater m.fl. 10 § Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat skall anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare. Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall skall anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen. 3 kap. Socialförsäkringsskyddet Bosättningsbaserad försäkring 1 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som anges i lagen (1962:381) om allmän försäkring: 1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan, 2. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, 3. sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, samt 4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan. Lag (2004:780). 2 § Den som är bosatt i Sverige omfattas även av 1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, 4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder, 5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, 6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn, 7. lagen (1993:389) om assistansersättning, 8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 9. lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 11. lagen (1998:702) om garantipension, 12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, 13. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om - garantipension till omställningspension och änkepension, - efterlevandestöd till barn, och - pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, beräknad i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i Sverige, 14. lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, och 15. lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Lag (2008:152). 3 § Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får förmåner enligt 1 och 2 §§ utges tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner utges även om uppehållstillstånd inte har beviljats. Förmåner enligt första stycket betalas inte ut för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade om förmånerna är av motsvarande karaktär. Lag (2005:727). Arbetsbaserad försäkring 4 § Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring: 1. sjukpenning och havandeskapspenning, 2. föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå och tillfällig föräldrapenning, 3. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning, samt 4. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om förmåner som beslutas av Försäkringskassan. Lag (2006:362). 5 § Den som arbetar i Sverige omfattas även av 1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 2. lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 3. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och 4. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension med undantag av sådan pension som avses i 2 § 13. Lag (2001:497). Försäkringstid 6 § För arbetstagare gäller försäkringen enligt 4 och 5 §§ från och med den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen dock från och med den dag då arbetet har påbörjats. Försäkringen upphör att gälla tre månader, eller för sådana förmåner som anges i 4 § 3 ett år, efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäkringen upphör tidigare än som nu sagts om den enskilde påbörjat arbete i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl. Lag (2001:497). 7 § Om en förmån som avses i 4 eller 5 § utges när försäkringen skall upphöra enligt 6 § andra stycket, fortsätter försäkringen enligt 4 eller 5 § att gälla under den tid för vilken förmånen utges. Lag (2000:1403). 8 § Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 5 § 1, 3 och 4 skall gälla när rätten till en förmån enligt de lagar som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå enligt 4 § 2. Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12 och 13 §§. Lag (2006:362). 9 § För biståndsarbetare m.fl. enligt 2 kap. 4 § som till följd av utlandsarbete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige skall efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst fem år. 10 § Försäkringen enligt 4 eller 5 § fortsätter att gälla efter efterskyddstiden enligt 6 § andra stycket så länge skyddsbestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst i 3 kap. 5 § tredje stycket 1-6 lagen (1962:381) om allmän försäkring är tillämpliga. Lag (2000:1403). Arbetstillstånd 11 § Den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha arbetstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till förmåner enligt 4 och 5 §§ förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning får därvid utges tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt 5 § 1. Lag (2005:727). Speciella försäkringssituationer 12 § En person som uppbär inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension beräknad på denna ersättning. Lag (2001:497). 13 § Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och inkomstrelaterad efterlevandepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn: 1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, 2. dagpenning från arbetslöshetskassa, 3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 4. utbildningsbidrag för doktorander, 7. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), 8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller 9. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Lag (2002:633). 14 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande belopp för barnår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension. Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1999:1413). 15 § Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada är försäkrad för arbetsskada enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om detta. Gemensamma bestämmelser 16 § Den som, i enlighet med förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, omfattas av lagstiftningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna lag som motsvarar förmåner som avses i förordningen. 4 kap. Förmåner vid utlandsvistelse Bosättningsbaserade förmåner 1 § För tid då en försäkrad inte vistas i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz får förmåner som grundas på bosättning utges endast i de fall som avses i 2 och 3 §§. Lag (2001:66). 2 § Förmåner får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Äldreförsörjningsstöd får dock utges endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre månader. När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands. Förmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 6, 11 och 13 utges så länge den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap. Lag (2001:855). 3 § Tidsbegränsningen i 2 § första stycket gäller inte sådana statsanställda och deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 2 och 6 §§. Tidsbegränsningen gäller inte heller familjestöd enligt 3 kap. 1 § 2 eller 2 § 1, 3, 5 och 10 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som avses i 2 kap. 4-6 §§. 4 § Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning av bestämmelserna om bosättning i 2 kap. eller bestämmelserna om utlandsvistelse i 1–3 §§, får förmånen efter ansökan hos Försäkringskassan eller, om det gäller ersättning som handhas av Pensionsmyndigheten, hos Pensionsmyndigheten fortsätta att utges om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Lag (2009:1001). Arbetsbaserade förmåner 5 § För tid då en försäkrad vistas utomlands får förmåner vid sjukdom, havandeskap, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 3 kap. 4 § 1, 2 och 4 endast utges i följande fall: 1. om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där utför sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige enligt 2 kap., 2. om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet. Lag (2004:780). 6 § Förmåner och skadeersättningar enligt 3 kap. 4 § 3 samt 5 § 1, 3 och 4 utges för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning på grundnivå eller över grundnivå enligt 3 kap. 4 § 2, 1. om barnet är bosatt i Sverige, eller 2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption. Lag (2006:362). Gemensamma bestämmelser 7 § För utbetalning av en förmån utomlands får krävas bevis om att rätten till förmånen består. 8 § Beträffande efterlevandeförmåner skall vad som sägs i detta kapitel om försäkrad gälla den försäkrades efterlevande. Lag (2001:497). 5 kap. Anmälan, m.m. 1 § Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till Försäkringskassan. Bosättningsbaserade förmåner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då anmälan gjordes eller Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen. Den som avses i 2 kap. 2 § första stycket och som inte är folkbokförd här skall anmäla sig till Försäkringskassan. Lag (2004:780). 2 § Arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § samt 5 § 2 och 3 får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om arbetet. En anmälan om arbete i Sverige som görs av den som arbetar här utan att vara bosatt i landet skall lämnas till Försäkringskassan. Lag (2004:780). 3 § Den som lämnar Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rättten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. skall anmäla detta till Försäkringskassan. Lag (2004:780). 4 § Har upphävts genom lag (2004:780). 5 § Har upphävts genom lag (2004:780). 5 a § Har upphävts genom lag (2004:780). 6 § Har upphävts genom lag (2004:780). 7 § Vid tillämpningen av denna lag ska följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas: 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 4 § om återbetalning, 20 kap. 4 b–4 d §§ om ränta, 20 kap. 8 § om uppgiftsskyldighet för den enskilde, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för myndigheter och arbetsgivare m.fl., 20 kap. 10 § om omprövning av beslut, 20 kap. 10 a § om ändring av beslut, och 20 kap. 11–13 §§ om överklagande av beslut m.m. Lag (2009:1001). Övergångsbestämmelser 1999:799 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. 2. Bestämmelserna i denna lag om personer som lämnar eller kommer till Sverige skall tillämpas även på personer som före den 1 januari 2001 har lämnat respektive kommit till landet. 3. Har arbete upphört under perioden oktober - december år 2000 skall efterskyddstiden i 3 kap. 6 § andra stycket räknas från lagens ikraftträdande. Lag (2000:381). 4. Den som vid lagens ikraftträdande uppbär hustrutillägg enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, är fortfarande försäkrad för denna förmån. 5. Har upphävts genom lag (2000:804). 6. För den som är född år 1937 eller tidigare skall till och med utgången av år 2002 vad som sägs i 3 kap. 1 § 3 och 4 § 3 och 4 även gälla folk- och tilläggspension i form av ålderspension. Vidare skall vad som sägs i 3 kap. 12 och 13 §§ även gälla tilläggspension i form av ålderspension. Lag (2000:788). 7. Den som vid utgången av år 2000 uppbär folkpension vid bosättning utomlands skall ha fortsatt rätt till utbetalning av sådan pension enligt äldre bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den som vid utgången av år 2002 uppbär folkpension vid bosättning utomlands skall från och med den 1 januari 2003 ha fortsatt rätt till utbetalning av sådan ersättning eller pension som träder i stället för folkpensionen enligt äldre bestämmelser i lagen om allmän försäkring eller enligt 4 kap. 4 eller 6 §. Efterlevandestöd till barn beviljas dock endast om det finns sådana skäl att bevilja stödet som avses i 4 kap. 4 §. Lag (2002:1080). 8. Vid tillämpning av 5 kap. 5 § skall Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa under åren 2001 och 2002 avgöra ärenden om pension för sjömän som inte är bosatta i Sverige. Lag (2000:1412). 9. Har upphävts genom lag (2007:1013). 10. En efterlevande som vid ingången av år 2003 uppbär eller har rätt till särskild efterlevandepension eller garantipension till sådan pension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, omfattas alltjämt av bestämmelserna i 4 kap. Bestämmelserna skall därvid tillämpas som om den efterlevande uppbar omställningspension eller garantipension till sådan pension. Lag (2002:212). 11. Överenskommelser som är i kraft i förhållande till Sverige och som regeringen före utgången av år 2000 har ingått med främmande makt om utsträckt tillämpning av lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller om undantag i vissa fall från vad som är stadgat i de lagarna, skall utan hinder av vad som sägs i socialförsäkringslagen tillämpas även efter år 2000. Lag (2003:302). 1999:1414 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Lag (2000:1402). 2000:804 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet. 2000:1403 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 3 kap. 13 § den 1 juli 2001 och i övrigt den 1 januari 2001. 2. Den äldre lydelsen av 3 kap. 13 § gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). 2004:780 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. 2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 5 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket om tid för vilken utbetalning av förmåner kan ske skall beaktas även tid under vilken den allmänna försäkringskassan har haft kännedom om bosättningen respektive arbetet. 2006:362 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om föräldrapenning för barn som är födda före den 1 juli 2006, varvid beloppet för lägstanivån skall beräknas enligt 4 kap. 6 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 juli 2006. 2007:209 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. 2. De nya bestämmelserna i 5 kap. 7 § tillämpas första gången på sådana återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.