Post 4102 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1999:1078 ·
Visa register
Bokföringslag (1999:1078)
Departement: Justitiedepartementet L1
Utfärdad: 1999-12-02
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:342
Ikraft: 2000-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för
vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller
bestämmelser om
- kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),
- räkenskapsår (3 kap.),
- bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),
- löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),
- hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),
- arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),
- utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt
- överklagande (9 kap.).
Definitioner
2 § I denna lag betyder
1. företag: en fysisk eller juridisk person som är
bokföringsskyldig enligt denna lag,
2. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som
omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,
3. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt
definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
4. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1
kap. 4 § årsredovisningslagen,
5. filial: ett sådant avdelningskontor med självständig
förvaltning som omfattas av lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m. eller ett kontor som tillhör en europeisk
ekonomisk intressegruppering med säte utomlands,
6. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen
eller huvudbokföringen,
7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och
sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på
företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och
utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna
tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor
eller annat,
8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en
affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen,
9. räkenskapsinformation:
a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i
– 4 kap. 3 § (balansräkning),
– 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring),
– 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring),
– 5 kap. 6 § (verifikation),
– 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar
till),
– 5 kap. 11 § (systemdokumentation och
behandlingshistorik),
– 6 kap. 2 § (årsredovisning),
– 6 kap. 4 och 5 §§ (årsbokslut),
– 6 kap. 6 § (förenklat årsbokslut), samt
– 6 kap. 8 § (specifikation av balansräkningspost),
b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att
belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt
c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det
ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas
behandling i bokföringen,
10. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda
tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag
för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är
direkt knuten till omsättningen.
Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § ska vid
tillämpningen av bestämmelser i denna lag som hänför sig till
nettoomsättning, till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor,
medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Lag (2017:437).
3 § Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas
inte på dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som
sägs om fysiska personer.
Språk
4 § Räkenskapsinformation som företaget självt upprättar enligt
denna lag skall avfattas på svenska, danska, norska eller
engelska.
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att ett
företag, trots bestämmelserna i första stycket, upprättar
räkenskapsinformationen på annat språk. Ett företag som har
fått ett sådant tillstånd skall dock, om en myndighet begär
det, på egen bekostnad översätta räkenskapsinformationen till
något av de språk som anges i första stycket.
Tillstånd enligt andra stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.
Av 2 kap. 5 §, 7 kap. 7 § och 9 kap. 1 § årsredovisningslagen
(1995:1554) följer att en årsredovisning, en koncernredovisning
och en delårsrapport alltid skall avfattas på svenska.
Lag (2006:874).
2 kap. Kretsen av bokföringsskyldiga
När juridiska personer är bokföringsskyldiga
1 § En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat
anges i 2-5 §§.
2 § Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den
utsträckning som anges i andra-fjärde styckena:
1. ideella föreningar,
2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska
delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om
trossamfund,
3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter,
4. viltvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (2000:592) om
viltvårdsområden,
5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden.
Juridiska personer som anges i första stycket är
bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt
4 §, överstiger en och en halv miljon kronor.
Bokföringsskyldigheten inträder
1. från och med tidpunkten för den juridiska personens
bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna
gränsbeloppet, eller
2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av
tillgångarna överstiger gränsbeloppet.
Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om
tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste
räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.
Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är
moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om
förutsättningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda.
Lag (2006:874).
3 § Stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet av
tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv
miljon kronor. Bokföringsskyldigheten inträder
1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om
tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller
2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av
tillgångarna överstiger gränsbeloppet.
Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör om
tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste åren har
varit lägre än det angivna gränsbeloppet.
Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om
förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda:
1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,
2. stiftelser som är moderstiftelser,
3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen
(1994:1220),
4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,
5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten,
en kommun eller en region,
6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m.,
7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag. Lag (2019:905).
4 § När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 §
första stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett
värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en
försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och
byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet,
om ett sådant värde finns.
5 § Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga
enligt denna lag:
1. staten, kommunerna, regionerna, kommunalförbunden och
regionförbunden,
2. konkursbon, samt
3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får
användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.
Lag (2019:905).
När fysiska personer är bokföringsskyldiga
6 § En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är
bokföringsskyldig för denna.
Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en sådan
privatbostadsfastighet som avses i 2 kap. 13 §
inkomstskattelagen (1999:1229) inte anses som
näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en sådan
näringsfastighet som avses i 2 kap. 14 § nämnda lag skall
alltid anses som näringsverksamhet. Lag (1999:1304).
När utländska juridiska personer och utomlands bosatta
fysiska personer är bokföringsskyldiga
7 § En utländsk juridisk person som ska bedriva sin
näringsverksamhet i Sverige genom en filial är
bokföringsskyldig för verksamheten.
En utomlands bosatt fysisk person som bedriver
näringsverksamhet i Sverige är bokföringsskyldig för
verksamheten. Det som sägs i 6 § andra stycket om förfogandet
över vissa fastigheter gäller även i fråga om sådana
personer. Lag (2017:437).
8 § Utländska försäkringsgivare och utländska
tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet som avser
skadeförsäkring eller återförsäkring av skadeförsäkring genom
en sådan generalagent eller generalrepresentation som avses i
1 kap. 9 eller 12 § lagen (1998:293) om utländska
försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i
Sverige, är bokföringsskyldiga för verksamheten under
förutsättning att verksamheten bedrivs från ett sådant fast
driftställe som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen
(1999:1229). Lag (2017:437).
3 kap. Räkenskapsår
Normalt räkenskapsår
1 § Ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader.
Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska
beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana
samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap.
6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha
kalenderåret som räkenskapsår.
Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår
(brutet räkenskapsår). Lag (2010:1514).
Annat tolvmånaders räkenskapsår
2 § Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse
eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, får
Skatteverket i ett enskilt fall medge att en annan period av
tolv kalendermånader än som följer av 1 § andra stycket får
utgöra räkenskapsår. Lag (2010:1514).
Förkortat eller förlängt räkenskapsår
3 § När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret
läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv
månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader.
Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten
upphör.
Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter
4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det
tillämpa samma räkenskapsår för dessa.
Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag
5 § Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt
räkenskapsår.
Om det finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att
olika räkenskapsår får tillämpas.
Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger
ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan
att han är skyldig att upprätta koncernredovisning, får
aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket, ha brutet
räkenskapsår. Lag (2003:727).
Omläggning av räkenskapsår
6 § Räkenskapsår får läggas om endast om Skatteverket ger
tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte
1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,
2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses
i 4 § och 5 § första stycket. Lag (2003:727).
Föreläggande om rättelse
7 § Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med
1 § andra stycket, får Skatteverket förelägga företaget att
lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant
föreläggande får förenas med vite. Lag (2003:727).
Räkenskapsår i finansiella företag
8 § I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns
bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.
4 kap. Bokföringsskyldighetens innebörd
Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär
1 § Ett företag ska
1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt 5 kap. 1-5 §§,
2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6-9 §§
för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och
behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §,
3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och
sådana system som behövs för att presentera
räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1,
4. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och
5. avsluta den löpande bokföringen enligt 6 kap.
Lag (2024:342).
God redovisningssed
2 § Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som
överensstämmer med god redovisningssed.
Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten
inträder eller när grunden för denna ändras
3 § När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för
sådan skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål upprätta
en öppningsbalansräkning.
Vid upprättandet av öppningsbalansräkningen gäller 6 kap. 4 §
andra stycket eller, om företaget är ett sådant företag som
avses i 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen, 6 kap. 6 § i
tillämpliga delar. Lag (2010:1514).
Bokföring för flera verksamheter
4 § Om ett företag bedriver flera verksamheter, ska det ha en
bokföring som omfattar samtliga verksamheter.
Trots första stycket får ett företag som bedriver flera
verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om
det finns särskilda skäl och det är förenligt med god
redovisningssed. Ett företag som avses i 6 kap. 1 § ska i så
fall löpande bevara uppgifter om ställning och resultat i de
olika verksamheterna på ett sätt som möjliggör en överblick av
den samlade verksamhetens ställning och resultat. Om företaget
bedriver verksamhet på egen hand, ska uppgifterna bevaras i
anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.
Lag (2024:342).
Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga
5 § Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan
bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och
endast om det är förenligt med god redovisningssed.
Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska
kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra
stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam
bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens
verksamheter. Vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen
(1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan
ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.
Redovisningsvaluta
6 § Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma
redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska
kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker,
försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får dock
redovisningsvalutan i stället vara euro.
Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett
nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med
byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen
(1995:1554).
Om företaget har bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte
göras endast om Skatteverket tillåter det. Tillstånd får
vägras endast om det finns anledning att anta att bytet har
ett otillbörligt syfte.
Trots första-tredje styckena får ett avdelningskontor som är
beläget utomlands och som har självständig förvaltning ha sin
redovisning i en valuta som i det andra landet godtas som
redovisningsvaluta. Lag (2020:669).
Utländska företags verksamhet i Sverige
7 § Bokföringsskyldighetens innebörd är densamma för en
filial som för ett svenskt företag av motsvarande slag.
Filialen ska ha en egen bokföring som är skild från det
utländska företagets bokföring i övrigt. Lag (2017:437).
8 § Bestämmelserna i 7 § ska tillämpas även på
försäkringsverksamhet som omfattas av 2 kap. 8 §.
Ett skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom
generalrepresentation ska anses utgöra en självständig filial
i förhållande till ett annat skadeförsäkringsföretag som
bedriver verksamhet genom samma generalrepresentation.
Lag (2017:437).
9 § Näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av en utomlands
bosatt fysisk person ska ha en egen bokföring som är skild
från den fysiska personens bokföring i övrigt. Lag (2017:437).
5 kap. Löpande bokföring och verifikationer
Grundbokföring och huvudbokföring
1 § Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras
i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk
ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt
att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i
bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp,
ställning och resultat.
En affärshändelse som avser mottagandet av en gåva behöver inte
bokföras, under förutsättning att
1. gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara
lågt, och
2. det är förenligt med god redovisningssed. Lag (2006:874).
Tidpunkten för bokföring
2 § Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast
påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser ska bokföras så
snart det kan ske.
Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första
stycket, om det finns skäl för det och det är förenligt med god
redovisningssed.
Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till
högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra
affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets
utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder
bokföras.
Tredje stycket gäller inte företag som omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Inte heller gäller tredje stycket
finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning
enligt någon av de nämnda lagarna. Lag (2010:1514).
Bokslutstransaktioner
3 § I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall
sådana poster som är nödvändiga för att bestämma
räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella
ställningen på balansdagen bokföras.
Sidoordnad bokföring
4 § Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar,
skulder och eget kapital specificeras i en sidoordnad bokföring
i den utsträckning det behövs för att ge en tillfredsställande
kontroll och överblick. Lag (2006:874).
Rättelse av bokföringspost
5 § Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen
har skett och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en
särskild rättelsepost, skall det samtidigt säkerställas att det
vid en granskning av den rättade bokföringsposten utan
svårighet går att få kännedom om rättelsen.
Verifikationer
6 § För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Om
företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den
form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, ska denna uppgift,
i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och
8 §§, användas som verifikation.
Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna
verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt
upprättad hänvisningsverifikation.
Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en
gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster
mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags
försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation. Den
gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en
kassaapparat, kassarapport eller annan uppgift som anger summan
av mottagna betalningar. Lag (2010:1514).
7 § Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har
sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna
avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I
förekommande fall skall verifikationen även innefatta
upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat
till grund för affärshändelsen samt var dessa finns
tillgängliga.
I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller
annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är
nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den
bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna
fastställas.
8 § Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det
är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i
verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god
redovisningssed.
9 § Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen
har skett och vem som har gjort den.
Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser
10 § Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra
bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.
Systemdokumentation och behandlingshistorik
11 § Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över
bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för
att ge överblick över systemet (systemdokumentation). Företaget
skall också upprätta sådana beskrivningar över genomförda
bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan
svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas
behandling (behandlingshistorik).
Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av
systemdokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter
ur övriga bokföringar kan erhållas.
Kassaregister
12 § I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns bestämmelser
om användning av kassaregister i vissa fall. Lag (2011:1399).
6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas
När den löpande bokföringen ska avslutas med en
årsredovisning
1 § Företag som tillhör någon eller några av följande
kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med
en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:
1. aktiebolag,
2. ekonomiska föreningar,
3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är
delägare,
3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en
europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),
3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av
den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett
konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur
(Eric-konsortium),
3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska
stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar
för och finansiering av europeiska politiska partier och
europeiska politiska stiftelser,
4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag,
dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar
uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa
släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av
2 kap. 3 § första stycket,
6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:
a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och
ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40
miljoner kronor,
c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80
miljoner kronor,
7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller
mer än ett av följande villkor:
a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett
av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än
40 miljoner kronor,
c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart
och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än
80 miljoner kronor,
8. företag som har licens enligt spellagen (2018:1138), dock
inte sådana företag med licens enligt 6 kap. spellagen vars
balansomslutning för vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren inte uppgått till 5 miljoner kronor.
Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar
och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster,
elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som
hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom
förändring av internvinst. Lag (2018:1142).
Årsredovisningens innehåll m.m.
2 § En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt
bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i
förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i
stället för en årsredovisning
3 § Andra företag än sådana som avses i 1 § ska, om de inte
upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den
löpande bokföringen med ett årsbokslut.
Årsbokslutet ska upprättas enligt 4 och 5 §§. Företag i vilket
den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre
miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta
årsredovisning enligt 1 § får upprätta årsbokslutet i förenklad
form enligt 6 §. Lag (2010:1514).
3 a § Skyldigheten enligt 1 § att upprätta en
årsredovisning gäller inte för en filial, om det utländska
företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och
1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,
2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av
motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag,
3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de
företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag, eller
4. är ett europakooperativ.
Om filialen till följd av första stycket inte upprättar någon
årsredovisning, ska den i stället upprätta ett årsbokslut.
För årsbokslutet tillämpas
1. i en filial till ett företag som avses i första stycket 1
eller 4 och som inte är ett sådant företag som avses i samma
stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 4, 5, 7 och 8 §§,
2. i en filial till ett företag som avses i första stycket 2,
bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med
undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 §
årsredovisningslagen (1995:1554), och
3. i en filial till ett företag som avses i första stycket 3,
bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om
årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för
hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen.
Lag (2018:172).
3 b § Bestämmelserna i 3 a § ska tillämpas även på
försäkringsverksamhet som omfattas av 2 kap. 8 §.
Ett skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom
generalrepresentation ska anses utgöra en självständig filial
i förhållande till ett annat skadeförsäkringsföretag som
bedriver verksamhet genom samma generalrepresentation.
När bestämmelserna om årsbokslut i 3 a § andra stycket 3
tillämpas, gäller inte de föreskrivna begränsningarna i
första stycket i den paragrafen till företag som lyder under
lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet och till vissa slag av försäkringsföretag.
Lag (2017:437).
Årsbokslut
4 § Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en
balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar
form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska
anges i svenska kronor.
När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i
årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:
1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning
samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,
1 kap. 4–6 §§ om koncern, intresseföretag m.m.,
2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,
2 kap. 3 a § om väsentlighet,
2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,
2 kap. 7 § om undertecknande,
3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas
innehåll,
3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer,
3 kap. 9 § om redovisning av avsättningar,
3 kap. 11 § första stycket om resultaträkning i förkortad
form,
4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar,
4 kap. 3 § första stycket om anskaffningsvärdet för
anläggningstillgångar,
4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,
4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,
4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,
4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,
4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,
4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk
valuta, och
4 kap. 15 a § om värdering av avsättningar. Lag (2015:821).
5 § I årsbokslutet ska företaget lämna de ytterligare
upplysningar som anges i andra och tredje styckena.
Upplysningar ska lämnas om:
1. vilka principer för värdering av tillgångar, avsättningar
och skulder som har tillämpats,
2. hur värdet av varje post som tas upp som
anläggningstillgång i balansräkningen har beräknats,
3. hur stor del av de totala skulderna som ska betalas senare
än ett år efter balansdagen,
4. ställda säkerheter, med angivande av säkerheternas
omfattning, art och form, och
5. summan av garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden och
eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen
(eventualförpliktelser).
Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, ska en
upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen ska anges.
Lag (2015:821).
Förenklat årsbokslut
6 § Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning
och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god
redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk
form.
I fråga om undertecknande av årsbokslutet gäller 2 kap. 7 §
årsredovisningslagen (1995:1554) i tillämpliga delar.
Lag (2010:1514).
Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet
7 § Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske,
dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter
räkenskapsårets utgång. Lag (2010:1514).
Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut
8 § För varje sammandragen post i den balansräkning som skall
ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte
postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt,
de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild
förteckning, som inte behöver offentliggöras. Lag (2010:1514).
9 § Har upphävts genom lag (2010:1514).
10 § Ny beteckning 6 § genom lag (2010:1514).
11 § Ny beteckning 7 § genom lag (2010:1514).
12 § Ny beteckning 8 § genom lag (2010:1514).
7 kap. Arkivering av räkenskapsinformation m.m.
Former för bevarande
1 § Räkenskapsinformation ska bevaras i
1. vanlig läsbar form (pappershandling), eller
2. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt
uppfattas endast med tekniska hjälpmedel (elektronisk
handling) och som kan tas fram i en pappershandling genom en
omedelbar utskrift.
Pappershandlingar med räkenskapsinformation som företaget har
tagit emot från någon annan eller som företaget självt har
upprättat ska bevaras i det skick materialet hade när det kom
till företaget respektive fick när räkenskapsinformationen
sammanställdes av företaget.
Elektroniska handlingar med räkenskapsinformation som
företaget har tagit emot från någon annan eller som företaget
självt har upprättat ska bevaras i det format och med det
innehåll de hade när de kom till företaget respektive fick när
räkenskapsinformationen sammanställdes av företaget.
Lag (2024:342).
Tid och plats för förvaring
2 § De pappershandlingar och elektroniska handlingar som
används för att bevara räkenskapsinformation ska vara
varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med
det sjunde året efter utgången av det kalenderår då
räkenskapsåret avslutades (bevarandetid). De ska förvaras i
Sverige, i ett ordnat skick och på ett betryggande och
överskådligt sätt.
Den utrustning och de system som behövs för att presentera
räkenskapsinformationen i en pappershandling ska hållas
tillgängliga i Sverige under hela bevarandetiden.
Lag (2024:342).
Tillfällig förvaring av verifikation utomlands
3 § Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god
redovisningssed, får en pappershandling som innefattar en
verifikation, trots 2 §, tillfälligt förvaras utomlands.
Lag (2024:342).
Utomlands placerad utrustning m.m.
3 a § Trots 2 § får ett företag förvara elektroniska
handlingar och hålla utrustningen och systemen tillgängliga i
ett annat land inom Europeiska unionen om
1. platsen för förvaring och varje ändring av denna plats
anmäls till Skatteverket eller, när det gäller företag som
står under Finansinspektionens tillsyn, till
Finansinspektionen,
2. företaget på begäran av Skatteverket eller Tullverket
medger omedelbar elektronisk åtkomst till
räkenskapsinformationen för kontrolländamål under
bevarandetiden, och
3. företaget genom omedelbar utskrift kan ta fram
räkenskapsinformationen i Sverige i en pappershandling.
Första stycket gäller också förvaring i ett land utanför
Europeiska unionen med vilket det finns rättsliga instrument
om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad med de
som föreskrivs i
- rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt
bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter,
avgifter och andra åtgärder, i den ursprungliga lydelsen,
- rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om
administrativt samarbete i fråga om beskattning och om
upphävande av direktiv 77/799/EEG, i lydelsen enligt rådets
direktiv 2014/107/EU, och
- rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om
administrativt samarbete och kampen mot
mervärdesskattebedrägeri, i lydelsen enligt rådets förordning
(EU) nr 517/2013. Lag (2024:342).
4 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att
ett företag förvarar elektroniska handlingar utomlands även om
förutsättningarna enligt 3 a § inte är uppfyllda. I sådana
fall får den utrustning och de system som avses i 2 § andra
stycket hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får
förenas med villkor och begränsas till viss tid.
Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.
Lag (2024:342).
Förvaring av handlingar, utrustning och system som hör till en
verksamhet utomlands
5 § Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte
pappershandlingar, elektroniska handlingar, utrustning och
system som avser verksamhet som företaget bedriver genom ett
avdelningskontor som är beläget utomlands och som har
självständig förvaltning, om företaget är bokföringsskyldigt i
det andra landet. Lag (2024:342).
Överföring av räkenskapsinformation
6 § Ett företag får förstöra pappershandlingar och
elektroniska handlingar som används för att bevara
räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen överförs
till en annan pappershandling eller elektronisk handling.
Handlingarna får dock endast förstöras om överföringen med
hänsyn till tekniska metoder, organisatoriska åtgärder och
övriga omständigheter inte innebär risk för att
räkenskapsinformationen förändras eller försvinner.
Lag (2024:342).
Tillstånd att förstöra räkenskapsinformation
7 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket i enskilda
fall tillåta att pappershandlingar och elektroniska handlingar
som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före
utgången av bevarandetiden.
Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när
det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.
Även om ett tillstånd har meddelats, får pappershandlingar och
elektroniska handlingar som används för att bevara information
som omfattas av lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella
förbindelser m.m. inte förstöras förrän tidigast fem år efter
utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
Handlingarna får dock förstöras om informationen bevaras på
annat sätt. Lag (2024:342).
8 kap. Utvecklandet av god redovisningssed samt bemyndiganden
1 § Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god
redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet
av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa
företags särart.
Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i
försäkringsföretag och 23 kap. 15 § 3 lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden följer att regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
redovisning för finansiella företag. Lag (2007:551).
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om bokföringsskyldighetens
fullgörande enligt 4 kap. 7 § och om utformning av och
innehåll i den redovisning som enligt 6 kap. 3 a § ska lämnas
för verksamhet i en filial till
1. ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersbolag av
motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, och
2. ett utländskt försäkringsföretag av motsvarande slag som
de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Rätten att meddela föreskrifter gäller även sådan verksamhet
som avses i 4 kap. 8 § och 6 kap. 3 b §. Lag (2018:172).
9 kap. Överklagande
1 § En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Övergångsbestämmelser
1999:1078
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1999. I fråga om juridiska personer som avses i 2
kap. 2 § första stycket skall dock lagen tillämpas först från
och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31
december 2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid
utgången av år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt
bokföringslagen (1976:125) och som skulle vara
bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de
äger eller brukar en näringsfastighet.
2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för
räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om
juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med
undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar,
skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före
utgången av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på
understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i
lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om
understödsföreningar.
Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas
även för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31
december 1999.
3. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla
vid utgången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas
för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.
4. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till
någon föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller
jordbruksbokföringslagen (1979:141) som har ersatts av en
föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya
föreskriften.
1999:1304
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på
räkenskapsår som avslutas efter utgången av år 2000.
2000:31
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 2000.
2. Försäkringsbolag som avses i punkt 2 eller 5 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) får, trots bestämmelsen i 4
kap. 6 § första stycket tredje meningen, inte ha euro som
redovisningsvaluta.
2003:1135
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Villkor och begränsningar som följer av ett tillstånd som
har lämnats enligt 7 kap. 4 § i sin äldre lydelse behöver inte
längre tillämpas om de maskinläsbara medier som tillståndet
avser får förvaras med stöd av 7 kap. 3 a §.
2006:874
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 2006.
2007:134
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007 och tillämpas första
gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april
2007.
2009:249
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 december 2009.
2010:849
Denna lag träder i kraft den 1 november 2010 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter
den 31 oktober 2010.
2010:1514
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 2 § och 6 kap. 3–5 §§ i sin nya
lydelse tillämpas första gången för årsbokslut som avser
räkenskapsår som avslutas närmast efter den 31 december 2010.
2015:821
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 december 2015.
2020:669
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om
medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den
31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas
närmast efter detta datum.
2024:342
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Räkenskapsinformation som vid ikraftträdandet bevaras i
mikroskrift får fortsatt bevaras i den formen.