Post 3968 av 10931 träffar
SFS-nummer ·
2000:344 ·
Visa register
Lag (2000:344) om Schengens informationssystem
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2000-05-25
Ändring införd: t.o.m. SFS 2020:1006
Ikraft: 2000-12-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2021:1187
En svensk enhet av Schengens informationssystem
1 § Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad
behandling föra ett register som ska vara den svenska
nationella enheten i Schengens informationssystem (SIS).
Myndigheten ska också behandla tilläggsinformation enligt
12 §.
Registret ska vara anslutet till den centrala enheten i SIS.
Polismyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling
av personuppgifter som myndigheten utför enligt denna lag.
Lag (2014:595).
Förhållandet till annan reglering
1 a § Denna lag gäller utöver brottsdatalagen (2018:1177).
Lag (2019:433).
1 b § Vid behandling av personuppgifter som inte omfattas av
brottsdatalagen (2018:1177) kompletterar denna lag
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den
27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data-
skyddsförordning).
Vid behandling av personuppgifter enligt första stycket gäller
lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i
anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag
eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Lag (2019:433).
Ändamål
2 § Registret ska vara ett hjälpmedel för de stater som anges
i andra stycket att göra framställningar som avses i 3 §, för
att främja samarbete som avser polisiära och rättsliga frågor.
Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006
av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av
andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II),
nedan benämnd SIS II-förordningen, framgår att registret också
ska vara ett hjälpmedel för att göra framställningar om att en
person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i
Schengenstaterna.
Det samarbete som avses i första stycket bedrivs mellan de
stater (Schengenstaterna) som har tillträtt eller anslutit sig
till konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14
juni 1985, som har slutit avtal om samarbete enligt
konventionen med dessa stater eller med Europeiska unionens
råd, eller som efter beslut av Europeiska unionens råd helt
eller delvis tillämpar konventionens bestämmelser.
Lag (2010:380).
Innehåll
Framställningar som får föras in i registret
3 § Registret ska innehålla framställningar om
1. omhändertagande av en person som har efterlysts för
överlämnande eller utlämning,
2. lämnande av uppgift om uppehållsort för en person som har
anmälts försvunnen,
3. tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till
dennes eller någon annans säkerhet,
4. lämnande av uppgift om uppehållsort för
- en person som har förelagts att inställa sig för att höras
vid domstolsförhandling i brottmål,
- en åtalad person som ska delges handlingar inom ramen för
ett brottmålsförfarande,
- en person som ska inställa sig för verkställighet av
frihetsberövande påföljd, eller
- en person som ska delges ett föreläggande av ordningsbot
eller ett straffföreläggande,
5. dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder, och
6. omhändertagande eller annan åtgärd beträffande fordon eller
föremål som har efterlysts för att tas i beslag eller för att
användas som bevismaterial vid en rättegång i brottmål.
I SIS II-förordningen finns bestämmelser om att registret även
ska innehålla framställningar om att en person ska nekas
tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna.
Lag (2010:380).
3 a § Kan en person, om vilken uppgifter har registrerats
enligt 3 §, förväxlas med en person vars identitet har
missbrukats, ska registreringen kompletteras med uppgifter om
den andra personen.
Registrering av kompletterande uppgifter enligt första stycket
får ske endast om den som uppgifterna avser har lämnat sitt
samtycke. Lag (2010:380).
Uppgifter som får registreras när det gäller framställningar
som rör personer
4 § När det gäller framställningar som rör personer får
endast följande uppgifter registreras:
1. efternamn, förnamn, tidigare använda namn, namn vid
födseln och annat namn som personen använder,
2. särskilda bestående fysiska kännetecken,
3. fotografier och fingeravtryck,
4. födelsedatum och födelseort,
5. kön,
6. medborgarskap,
7. om personen kan vara beväpnad eller kan tillgripa våld,
8. om personen har avvikit från en inrättning där han eller
hon med stöd av lag har varit berövad friheten,
9. syftet med framställningen,
10. begärd åtgärd,
11. om en försvunnen person behöver omhändertas eller inte,
12. den myndighet som har lagt in registreringen,
13. en hänvisning till det beslut som har föranlett
registreringen,
14. typ av brott som avses i framställningen, samt
15. övriga uppgifter som ska anges i en europeisk eller
nordisk arresteringsorder.
Därutöver får det, om det behövs, förekomma länkar till andra
registreringar i registret, och uppgifter om
verkställighetsförbud i Sverige med anledning av
framställningar från andra Schengenstater.
Kompletterande uppgifter enligt 3 a § får endast avse sådana
uppgifter om personen som anges i första stycket 1–6 samt
uppgifter om nummer och datum för personens
identitetshandlingar. Lag (2013:335).
Krav för att en framställning ska få registreras
4 a § En person får bli föremål för registrering endast om
uppgifter om efternamn, förnamn, kön, begärd åtgärd och, i
förekommande fall, en hänvisning till det beslut som har
föranlett registreringen, kan registreras om honom eller
henne. Övriga uppgifter enligt 4 § första stycket ska
registreras om de finns tillgängliga. Lag (2010:380).
Tillåten behandling
5 § Registret ska endast innehålla uppgifter som har
behandlats av behöriga myndigheter i Schengenstaterna, i
enlighet med respektive stats nationella lagstiftning.
Polismyndigheten får föra in uppgifter i registret endast om
behandling av motsvarande slag av uppgifter är tillåten
enligt brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1693) om
polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens
område eller någon annan författning. Lag (2018:1704).
6 § Polismyndigheten får registrera uppgifter endast om det
är nödvändigt för att vidta de åtgärder som anges i 3 § och
endast i ärenden som är av sådan vikt att registreringen
framstår som berättigad. Lag (2014:595).
Förbud mot registrering av vissa uppgifter
7 § Polismyndigheten får inte registrera uppgifter i SIS som
avslöjar etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller
filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, eller
uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Lag (2014:595).
Sekretess
8 § Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess
följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Lag (2009:486).
Rätt att få uppgifter ur registret
9 § Uppgifter som finns i registret ska lämnas ut om det
begärs av Säkerhetspolisen, åklagarmyndigheter, Tullverket
eller Kustbevakningen när dessa utför undersökningar och
andra kontroller än gränskontroller i sin verksamhet för att
förebygga och utreda brott.
I SIS II-förordningen finns särskilda bestämmelser om
utlämnande av uppgifter ur registret till myndigheter som
ansvarar för identifiering av tredjelandsmedborgare i samband
med gränskontroller och andra kontroller. I
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 av
den 20 december 2006 om tillträde till andra generationen av
Schengens informationssystem (SIS II) för de enheter i
medlemsstaterna som ansvarar för att utfärda
registreringsbevis för fordon, finns bestämmelser som innebär
att en sådan enhet ska ha direktåtkomst till registret.
Kompletterande uppgifter enligt 3 a § får endast lämnas ut
till en myndighet
1. som har rätt att få ut uppgifter om den registrering
enligt 3 § som de kompletterande uppgifterna avser, och
2. som behöver uppgifterna för att undvika en felaktig
identifiering.
Regeringen meddelar föreskrifter om att myndigheter som
prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd ska ha
tillgång till uppgifter som avses i 3 § andra stycket.
Regeringen meddelar också föreskrifter om att de myndigheter
som nämns i första och fjärde styckena får ha direktåtkomst
till registret. Lag (2014:595).
Användning av uppgifter i registret
10 § En uppgift, som behandlas i registret, får inte överföras
eller göras tillgänglig för ett tredjeland eller en
internationell organisation.
En uppgift i registret får inte heller i övrigt användas i
något annat syfte än det som den registrerande staten har
angett vid registreringen, om inte staten har lämnat sitt
samtycke.
Sådana uppgifter om en person, som har registrerats med stöd
av 3 a §, får endast användas i syfte att skilja personen från
en person som har registrerats med stöd av 3 § eller för att
den person vars identitet har missbrukats ska kunna styrka sin
identitet.
Fotografier och fingeravtryck får användas för att fastställa
någons identitet vid en träff i registret efter en sökning med
hjälp av bokstäver, siffror, särskilda tecken eller
skiljetecken.
En sökning med hjälp av fingeravtryck för att identifiera en
person får göras i samtliga fall. Lag (2020:1006).
Gallring
11 § Uppgifter som Polismyndigheten har fört in i registret
får inte bevaras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn
till ändamålet med registreringen. Sådana uppgifter ska
gallras om de avser en
1. framställning som rör en person enligt 3 § första stycket
5, senast ett år efter registreringen,
2. framställning som rör en person i annat fall än som avses
i 1, senast tre år efter registreringen,
3. framställning som rör ett föremål enligt 3 § första
stycket 5, senast fem år efter registreringen, och
4. framställning som rör ett föremål enligt 3 § första
stycket 6, senast tio år efter registreringen.
Polismyndigheten får dock, innan den tid som anges i första
stycket har löpt ut, besluta att en uppgift ska stå kvar i
registret om det är nödvändigt för att uppnå syftet med
registreringen. Ett sådant beslut ska framgå av registret. Om
uppgifter står kvar med stöd av ett sådant beslut, ska de
gallras eller frågan om bevarande prövas på nytt senast vid
utgången av de tidsfrister som anges i första stycket. I
sådana fall ska tidsfristen anses löpa från dagen för
beslutet.
Uppgifter som har registrerats med stöd av 3 a § ska gallras
samtidigt som uppgifterna i den registrering enligt 3 § som
de hänför sig till. Uppgifterna ska gallras tidigare om den
person som de avser begär det. Lag (2014:595).
Tilläggsinformation
12 § Tilläggsinformation är information som inte ska
registreras i SIS men som hänför sig till registreringar i SIS
och som med hjälp av automatiserad behandling utbyts mellan
Schengenstaterna
- i samband med att de lägger in en registrering,
- efter en träff,
- när en åtgärd inte kan vidtas, eller
- när kontroller ska utföras. Lag (2010:380).
13 § Tilläggsinformation får endast användas för att uppnå det
syfte för vilket den har överlämnats. Lag (2010:380).
14 § Om tilläggsinformationen utgörs av personuppgifter som
har tagits emot från en annan stat, får den bevaras endast
under så lång tid som behövs för att uppnå det syfte för
vilket den har mottagits. Den får aldrig bevaras längre än
ett år efter det att de uppgifter i SIS som den avser har
gallrats. Lag (2014:595).
15 § Har upphävts genom lag (2019:433).
Skadestånd vid personuppgiftsbehandling som omfattas av
brottsdatalagen
16 § Bestämmelsen om skadestånd i 7 kap. 1 § brottsdatalagen
(2018:1177) ska tillämpas om behandling av personuppgifter som
omfattas av brottsdatalagen skett i strid med denna lag eller
föreskrifter som har meddelats i anslutning till den.
Lag (2019:433).
Administrativa sanktionsavgifter vid personuppgiftsbehandling
som omfattas av brottsdatalagen
17 § En sanktionsavgift får tas ut av den
personuppgiftsansvarige vid överträdelse av bestämmelserna om
gallring och bevarande av personuppgifter i 11 och 14 §§, om
överträdelsen skett vid behandling av personuppgifter som
omfattas av brottsdatalagen (2018:1177).
Sanktionsavgiften ska bestämmas till högst 10 000 000 kronor.
Lag (2019:433).
Övergångsbestämmelser
2010:380
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Äldre bestämmelser får fortsätta att tillämpas på uppgifter
som redan finns i registret, dock längst tre år efter
ikraftträdandet. Om en uppgift ändras eller nya uppgifter förs
in i registret efter ikraftträdandet ska dock de nya
bestämmelserna tillämpas på den framställning som uppgifterna
hör till. De nya bestämmelserna ska också tillämpas om det
blir träff i registret på en framställning som fanns i
registret när denna lag trädde i kraft.