Post 3765 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2001:937 ·
Visa register
Socialtjänstförordning (2001:937)
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 2001-11-29
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:1173
Ikraft: 2002-01-01 överg.best.
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till
- socialtjänstlagen (2001:453),
- lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
- lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
och
- lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
De uttryck och benämningar som används i förordningen har
samma betydelse som i dessa lagar. Förordning (2024:96).
2 § I förordningen finns bestämmelser om
- riksnormen och särskilda boendeformer för äldre (2 kap.),
- vad som avses med stödboende, skyddat boende, hem för vård
eller boende och familjehem (3 kap. 1-2 §§ ),
- verksamheten vid stödboende, skyddat boende, hem för vård
eller boende och familjehem (3 kap. 3-9 §§ ),
- inskrivning i och utskrivning från stödboende, skyddat
boende och hem för vård eller boende (3 kap. 10-16 §§ ),
- hem som drivs av Statens institutionsstyrelse (3 kap. 17 och
18 §§ ),
- vissa tillsynsfrågor som gäller barn och unga (3 kap. 19 och
20 §§ ),
- tillståndspliktig verksamhet och verksamhet som står under
Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn (4 kap.),
- vissa uppgifter för socialnämnden (5 kap.),
- avgifter vid vissa stöd- och hjälpinsatser samt vid vård av
barn (6 kap.),
- sammanställningar av personuppgifter och gallring (7 kap.),
- erkännande av utländsk utbildning för utförande av vissa
uppgifter (7 a kap.), och
- vissa bemyndiganden (8 kap.). Förordning (2024:96).
2 kap. Bestämmelser om riksnormen och särskilda boendeformer
för äldre
1 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Riksnormen för beräkning av skäliga kostnader enligt
4 kap. 3 § första stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453)
grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och
konsumtionsundersökningar och delas upp på olika hushållstyper
och åldersintervaller.
Riksnormen för ett hushåll under 2024 utgör summan av de
personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och
de gemensamma hus-hållskostnaderna beräknade enligt följande
tabeller.
Personliga kostnader i kronor per hemmavarande barn och
skolungdom
ej lunch 5 dagar/vecka
under 1 år 1-2 år 3 år 4-6 år
2 470 2 700 2 410 2 620
med lunch
under 1-2 3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20
1 år år år år år år år år
2 640 2 940 2 620 2 940 3 680 4 230 4 780 4 820
Personliga kostnader i kronor - vuxna
Ensamstående Sambor
3 800 6 850
Gemensamma hushållskostnader i kronor - medlemmar i hushållet
1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 5 pers. 6 pers. 7 pers.
1 230 1 360 1 720 1 950 2 240 2 540 2 730
För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för
varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan
hushåll med 6 respektive 7 personer.
För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som
ingår i hushållsgemenskap med flera personer, beräknas normen
såsom personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de
gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i
hushållet. Förordning (2023:630).
1 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Riksnormen för beräkning av skäliga kostnader enligt
4 kap. 3 § första stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453)
grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och
konsumtionsundersökningar och delas upp på olika hushållstyper
och åldersintervaller.
Riksnormen för ett hushåll under 2025 utgör summan av de
personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och
de gemensamma hushållskostnaderna beräknade enligt följande
tabeller.
Personliga kostnader i kronor per hemmavarande barn och
skolungdom
ej lunch 5 dagar/vecka
under 1 år 1-2 år 3 år 4-6 år
2 540 2 780 2 480 2 700
med lunch
under
1 år 1-2 3 4-6 7-10 11-14 15-18 19-20
år år år år år år år
2 720 3 030 2 700 3 030 3 790 4 350 4 920 4 960
Personliga kostnader i kronor - vuxna
Ensamstående Sambor
3 910 7 050
Gemensamma hushållskostnader i kronor - medlemmar i hushållet
1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 5 pers. 6 pers. 7 pers.
1 270 1 400 1 770 2 010 2 310 2 620 2 810
För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för
varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan
hushåll med 6 respektive 7 personer.
För en vuxen person som inte är att anse som sambo, men som
ingår i hushållsgemenskap med flera personer, beräknas normen
såsom personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av de
gemensamma kostnaderna för hushållet och antalet medlemmar i
hushållet. Förordning (2024:1016).
1 a § Har upphävts genom förordning (2015:995).
1 b § Har upphävts genom förordning (2015:995).
2 § För det fall makar, sambor eller registrerade partner
beviljas boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5
kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) skall med skälig
levnadsnivå förstås att båda bereds plats i samma boende, om de
begär det. Förordning (2006:287).
3 § I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 §
andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån
den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal
dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende
behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den
hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller
hälsa. Förordning (2018:1935).
3 kap. Vård utanför det egna hemmet
Definitioner
1 § Med hem för vård eller boende avses ett hem inom
socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller
behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs
av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse
eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten
bedrivs yrkesmässigt.
Som hem för vård eller boende räknas inte sådana särskilda
boendeformer som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena
eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453).
Förordning (2018:1935).
1 a § Med ett stödboende avses en verksamhet inom
socialtjänsten som tar emot enskilda i åldern 16–20 år i ett
eget boende med individanpassat stöd. Om en sådan verksamhet
drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en
stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att
verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Förordning (2015:995).
1 b § Med skyddat boende avses ett boende inom socialtjänsten
som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse
tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av
skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant
boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en
stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att
verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Förordning (2024:96).
2 § Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av
socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran
eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte
bedrivs yrkesmässigt.
Verksamheten
3 § Verksamheten vid stödboenden, skyddade boenden och hem för
vård eller boende ska bygga på förtroende för och samarbete
med den enskilde och utformas så att vistelsen i boendet eller
hemmet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet ska
respekteras. De insatser som görs ska anpassas till den
enskildes individuella behov och förutsättningar.
Förordning (2024:96).
3 a § Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och
tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot,
våld och andra övergrepp.
Om boendet tar emot barn ska det vara lämpligt för barn,
oavsett ålder och kön, och det ska finnas personal med
kunskaper om barns behov och rättigheter. Det ska dessutom
finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge
information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för
barnet, ansvara för kontakterna med socialtjänsten i fråga om
barnet och följa upp barnets utveckling under tiden i det
skyddade boendet. Förordning (2024:96).
4 § Verksamheten skall bedrivas i fortlöpande samarbete med den
socialnämnd som har det sammanhållande ansvaret för att den
enskilde får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver.
5 § Vid varje stödboende, skyddat boende och hem för vård
eller boende ska det finnas en person med lämplig utbildning
som är föreståndare för verksamheten. Det ska också finnas
sådan personal som i övrigt behövs för att bedriva en
ändamålsenlig verksamhet. Förordning (2024:96).
5 a § Föreståndaren vid ett skyddat boende eller vid ett hem
för vård eller boende ansvarar för att det finns
ordningsregler för de dagliga rutinerna på boendet eller
hemmet. De ska syfta till att skapa trygghet och säkerhet för
alla som vistas där.
Ordningsreglerna ska utarbetas under medverkan av företrädare
för de boende och följas upp regelbundet.
Ordningsreglerna ska vara tillgängliga och välkända för både
boende och personal. Förordning (2024:96).
6 § Hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga skall ha tillgång till läkare. En
sådan läkare bör ha specialistkompetens inom barn- och
ungdomspsykiatri eller allmän psykiatri.
Hem som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel bör ha tillgång till
läkare med särskilda kunskaper som är lämpade för denna
verksamhet.
Dessutom bör hem som avses i denna bestämmelse ha tillgång till
psykologisk expertis.
7 § Den som vårdas i ett familjehem, stödboende eller hem för
vård eller boende och vars skolplikt har upphört bör vid
behov ges möjlighet till kompletterande undervisning och
lämplig yrkesutbildning. I varje fall bör han eller hon ges
möjlighet till sådan arbetsträning eller annan grundläggande
yrkesträning som underlättar för honom eller henne att få
anställning eller fortsatt yrkesutbildning.
Förordning (2015:995).
8 § Om den som vårdas i ett stödboende eller hem för vård
eller boende drabbas av allvarlig sjukdom eller av allvarligt
olycksfall ska någon anhörig till denne samt socialnämnden
underrättas utan dröjsmål. Förordning (2015:995).
9 § Om en domstol eller en annan myndighet begär att den som
vårdas i ett hem för vård eller boende skall inställa sig hos
myndigheten, skall han eller hon ges möjlighet att göra det. Om
inställelsen skulle vara uppenbart olämplig ur vårdsynpunkt
eller annat hinder finns mot inställelsen, skall detta
omedelbart anmälas hos myndigheten.
Inskrivning
10 § Statens institutionsstyrelse beslutar om inskrivning i de
hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 3 §
socialtjänstlagen (2001:453).
Av 25 § andra stycket lagen (1988:870) om vård av missbrukare i
vissa fall framgår att det förutom ett beslut om inskrivning
fordras ett särskilt intagningsbeslut för den som tas in med
stöd av nämnda lag.
För ungdomar som vårdas enligt lagen (1998:603) om
verkställighet av sluten ungdomsvård gäller särskilda regler.
Förordning (2005:473).
11 § Inskrivning i ett stödboende, i ett skyddat boende eller
i ett annat hem för vård eller boende än ett sådant som
bedrivs av Statens institutionsstyrelse, sker efter ansökan.
Föreståndaren beslutar om inskrivning, om inte huvudmannen har
bestämt annorlunda. Har huvudmannen bestämt en annan ordning
för inskrivningen ska denne meddela Inspektionen för vård och
omsorg vad som gäller.
Vid inskrivningsbeslutet ska det särskilt kontrolleras att
hemmet eller boendet är lämpligt med hänsyn till den enskildes
behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga
förhållanden i övrigt. Förordning (2024:96).
12 § Om socialnämnden ansöker om inskrivning enligt 10 eller
11 §§ skall nämnden foga sin utredning i ärendet till ansökan. Om
ansökan görs av någon annan skall den som beslutar om
inskrivning höra socialnämnden, om det behövs.
13 § Om det för den som ansökan avser finns ett beslut om
omhändertagande eller om vård enligt lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, ska en kopia
av eller en annan underrättelse om det verkställbara beslutet
lämnas in samtidigt med ansökan. Detsamma gäller beslut om
skyddat boende eller en omedelbar sådan insats enligt lagen
(2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
Förordning (2024:96).
Utskrivning
14 § När behovet av vård i hemmet eller boendet har upphört
ska den som vårdas skrivas ut. Statens institutionsstyrelse
beslutar om utskrivning från sådana hem för vård eller boende
som avses i 6 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453). I övriga
fall beslutar föreståndaren om utskrivning, om inte
huvudmannen har bestämt annorlunda. För den som vårdas enligt
socialtjänstlagen ska utskrivning ske tidigare om den enskilde
eller dennes vårdnadshavare begär det. Om den enskilde har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken och
angelägenheten omfattas av förvaltarens uppdrag, ska
utskrivning för den som vårdas enligt socialtjänstlagen ske
tidigare om förvaltaren begär det.
Om den enskilde vårdas med stöd av lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga får han eller hon
skrivas ut bara om socialnämnden har begärt eller medgett det.
Om Statens institutionsstyrelse enligt 11 § första stycket
samma lag beslutar att den unge tillfälligtvis ska vistas på
ett annat särskilt ungdomshem får dock han eller hon skrivas
ut utan att socialnämnden har begärt eller medgett det. I
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall finns
bestämmelser om utskrivning från vård med stöd av den lagen.
Om ett barn är placerat i ett skyddat boende med stöd av lagen
(2024:79) om placering av barn i skyddat boende, får han eller
hon skrivas ut bara om socialnämnden har begärt eller medgett
det. Om den vårdnadshavare som barnet är placerat tillsammans
med begär det får dock barnet skrivas ut utan att
socialnämnden har begärt eller medgett det.
Särskilda regler om fastställande av slutdag för
verkställighet av sluten ungdomsvård finns i lagen (1998:603)
om verkställighet av sluten ungdomsvård. Förordning (2024:96).
15 § Föreståndaren vid ett stödboende, ett skyddat boende
eller ett hem för vård eller boende ska, om en enskild vårdas
med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med
särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (2024:79)
om placering av barn i skyddat boende, snarast underrätta
socialnämnden om han eller hon bedömer att den enskilde som
vårdas i hemmet eller boendet omöjliggör eller allvarligt
försvårar meningsfulla vård- eller hjälpinsatser för sig själv
eller andra som vistas där, eller om den enskilde behöver
annan vård än den hemmet eller boendet kan erbjuda.
Förordning (2024:96).
16 § Statens institutionsstyrelse skall omgående underrätta
socialnämnden när det finns anledning till utskrivning. Nämnden
skall underrättas i sådan tid att det finns möjlighet att vidta
eller förbereda andra behövliga insatser.
Förordning (2005:473).
16 a § När Statens institutionsstyrelse enligt 11 § första
stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga beslutar att den unge tillfälligtvis ska vistas på annat
särskilt ungdomshem ska styrelsen omgående underrätta
socialnämnden om beslutet. Förordning (2007:1316).
Särskilda bestämmelser om hem som drivs av Statens
institutionsstyrelse
17 § Statens institutionsstyrelse anger vilka av de hem som
avses i 6 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) som utgör hem
för särskild tillsyn.
18 § För den som vårdas på ett särskilt ungdomshem ska det i
journalen alltid antecknas den undersökning som vidtas enligt
15 q § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga och de beslut som fattas av Statens institutionsstyrelse
enligt 11 § första stycket, 15 a-15 d, 15 f-15 h, 15 j, 15 m,
15 n, 15 p, 16-17 a, 19 och 20 §§ och 43 § 3 samma lag. Även
beslut enligt 31-32 a, 33 a-36 §§ och 45 § 4 lagen (1998:870)
om vård av missbrukare i vissa fall ska antecknas i journalen.
Förordning (2024:261).
18 a § Upptagningar och uppteckningar som har tillkommit vid
Statens institutionsstyrelses kontroll av elektronisk
kommunikation ska förstöras så snart de inte längre behövs.
Förordning (2024:261).
Vissa tillsynsfrågor som gäller barn och unga
19 § Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn över
stödboenden, skyddade boenden och hem för vård eller boende
som tar emot barn eller unga ska omfatta regelbundna
inspektioner. Inspektioner ska göras minst en gång per år.
Inspektionen för vård och omsorg ska i anslutning till en
inspektion samtala med de barn och unga som samtycker till
det.
I 13 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser
om att de boendes samtycke krävs för tillträde till bostäder
vid tillsyn. Förordning (2024:96).
19 a § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och
omsorg anmäla beslut om att placera barn eller unga i ett
familjehem eller jourhem om beslutet innebär att fler än tre
barn eller unga kommer att vara placerade i familjehemmet
eller jourhemmet. Förordning (2016:516).
20 § Inspektionen för vård och omsorg ska ta fram information
som riktar sig till barn och unga som stadigvarande vistas i
familjehem, hem för vård eller boende, stödboenden eller
sådana hem som avses i 6 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453)
och till deras vårdnadshavare. Informationen ska kunna
distribueras på lämpligt sätt och innehålla uppgifter om
1. barns och ungas rättigheter,
2. inspektionens tillsyn,
3. barns och ungas möjligheter att kontakta inspektionen samt
hur de når rätt person inom myndigheten, och
4. inspektionens möjligheter att samtala med barn utan att
vårdnadshavaren har samtyckt till det eller är närvarande.
Inspektionen för vård och omsorg ska även ta fram sådan
information till barn och unga som vistas i skyddat boende och
till deras vårdnadshavare. Förordning (2024:96).
4 kap. Föreskrifter om enskild verksamhet och om
anmälningsplikt
Tillståndsplikt och anmälningsplikt
1 § En ansökan till Inspektionen för vård och omsorg om
tillstånd som avses i 7 kap. 1 § första stycket
socialtjänstlagen (2001:453) för att bedriva enskild
verksamhet ska vara skriftlig och ange
1. vilken verksamhet som ska bedrivas,
2. vem som ska bedriva verksamheten,
3. hur verksamheten ska bedrivas och dess omfattning,
4. för vilka grupper verksamheten är avsedd,
5. hur verksamheten ska finansieras,
6. vem som ska förestå verksamheten, och
7. uppgifter om personalen samt dess utbildning och
erfarenhet.
För en ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet som
avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen och som
det hänvisas till i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag
gäller inte första stycket 4, 6 och 7.
Ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur
brandskyddet är ordnat ska ges in samtidigt med ansökan. Detta
gäller inte verksamhet enligt 7 kap. 1 § första stycket 5 och
6 socialtjänstlagen. För en ansökan om tillstånd att bedriva
sådan verksamhet som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket
socialtjänstlagen och som det hänvisas till i 7 kap. 1 §
första stycket 2 samma lag gäller inte kravet på att ritningar
över verksamhetens lokaler ska ges in samtidigt med ansökan.
Vid en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet i form av
stödboende eller skyddat boende ska även en förteckning över
de lägenheter eller motsvarande som ska ingå i verksamheten
ges in samtidigt med ansökan.
Om sökanden är ett bolag, en förening, en samfällighet eller
en stiftelse ska sökanden också bifoga bolagsordningen eller
stadgarna och uppge vem som har behörighet att företräda
bolaget, föreningen, samfälligheten eller stiftelsen.
Förordning (2024:96).
1 a § En anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt
7 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska vara
skriftlig och ange
1. vem som bedriver verksamheten,
2. hur verksamheten bedrivs och dess omfattning,
3. för vilka grupper verksamheten är avsedd,
4. vem som förestår verksamheten, och
5. uppgifter om personalen samt dess utbildning och
erfarenhet.
För en anmälan om att bedriva sådan verksamhet som avses i
5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen och som det
hänvisas till i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller
inte första stycket 3-5.
Ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur
brandskyddet är ordnat ska ges in samtidigt med anmälan. För
en anmälan om att bedriva sådan verksamhet som avses i 5 kap.
5 § tredje stycket socialtjänstlagen och som det hänvisas till
i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller inte kravet på
att ritningar över verksamhetens lokaler ska ges in samtidigt
med anmälan.
Vid en anmälan om att bedriva verksamhet i form av stödboende
eller skyddat boende ska även en förteckning över de
lägenheter eller motsvarande som ingår i verksamheten ges in
samtidigt med anmälan. Förordning (2024:96).
1 b § Om den som ansöker om tillstånd enligt 7 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453) är en juridisk person, ska
ansökan innehålla, utöver vad som anges i 1 §, följande
handlingar gällande den juridiska personen:
1. handling som visar vem som är verkställande direktör och
annan person som har ett bestämmande inflytande över
verksamheten,
2. handling som visar vem som är styrelseledamot eller
styrelsesuppleant,
3. handling som visar samtliga bolagsmän, om sökanden är ett
kommanditbolag eller annat handelsbolag,
4. handling som visar personer som genom ett direkt eller
indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över
verksamheten, och
5. årsredovisning, årsbokslut eller motsvarande
sammanställning av den juridiska personens räkenskaper samt
verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för de närmast
föregående räkenskapsåren, om verksamhet tidigare har
bedrivits i den juridiska personen. Förordning (2018:1572).
2 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Avgift för en ansökan om att bedriva enskild
verksamhet ska betalas med följande belopp:
Ärendeslag Avgift kronor
Ansökan om att bedriva en ny
verksamhet 30 000
Ansökan om ändring av ett tillstånd
att bedriva verksamhet 21 000
Förordning (2018:1572).
2 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Avgift för en ansökan om att bedriva enskild verksamhet
ska betalas med följande belopp:
Ärendeslag Avgift kronor
Ansökan om att bedriva en ny
verksamhet 77 500
Ansökan om ändring av ett tillstånd
att bedriva verksamhet 21 000
Förordning (2024:1173).
3 § Inspektionen för vård och omsorg ska utfärda ett
skriftligt bevis när tillstånd har meddelats. Beviset ska
innehålla uppgifter om den juridiska eller fysiska person som
ska bedriva verksamheten, för vilken grupp verksamheten är
godkänd, det högsta antal personer som samtidigt får vårdas i
eller omfattas av verksamheten, vem som ska förestå
verksamheten samt övriga villkor för tillståndet. För sådan
verksamhet som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket
socialtjänstlagen (2001:453) och som det hänvisas till i
7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag gäller inte kraven på
uppgifter om för vilka grupper verksamheten är avsedd, om det
högsta antalet personer som samtidigt får vistas eller vårdas
i verksamheten och kravet på uppgift om vem som ska förestå
verksamheten.
Ett tillstånd ska meddelas tills vidare. Till verksamhet som
kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 § socialtjänstlagen
(2001:453) har överlämnat till enskild att utföra får även
tidsbegränsade tillstånd meddelas.
Tillståndet får inte överlåtas. Förordning (2018:1935).
Register
3 a § Inspektionen för vård och omsorg ska föra ett register
över
1. dem som har tillstånd att bedriva verksamhet enligt 7 kap.
1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453), och
2. dem som har anmält verksamhet enligt 7 kap. 1 § andra
stycket socialtjänstlagen.
Registret ska utgöra underlag för tillsynsverksamheten.
Förordning (2017:213).
Direktåtkomst
3 b § Socialstyrelsen får ha direktåtkomst till uppgifterna i
det register som förs enligt 3 a § om uppgifterna behövs hos
Socialstyrelsen för kunskapsutveckling, statistikframställning,
uppföljning, utvärdering eller epidemiologiska studier.
Förordning (2013:184).
Uppgiftsskyldighet
3 c § Inspektionen för vård och omsorg ska på begäran av
Socialstyrelsen lämna ut uppgifter ur det register som förs
enligt 3 a § om uppgifterna behövs hos Socialstyrelsen för
kunskapsutveckling, statistikframställning, uppföljning,
utvärdering eller epidemiologiska studier.
Första stycket gäller inte uppgifter om adresser till skyddade
boenden och till hem för vård eller boende som bedriver
verksamhet som motsvarar skyddat boende eller uppgifter om
beteckning på fastigheter och tomträtt till fastigheter där
sådana verksamheter bedrivs.
Socialstyrelsen har rätt att ta del av uppgifterna i det
register som förs enligt 3 a § vid direktåtkomst enligt 3 b §.
Förordning (2024:96).
4 § Bestämmelserna i 3 kap. 3–5 och 8 §§ ska gälla på
motsvarande sätt för verksamhet i form av
1. boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 § andra
stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen
(2001:453) och som det hänvisas till i 7 kap. 1 § första
stycket 2 samma lag,
2. hem för viss annan heldygnsvård som avses i 7 kap. 1 §
första stycket 3 socialtjänstlagen, eller
3. verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård
under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten
bedrivs som avses 7 kap. 1 § första stycket 4
socialtjänstlagen. Förordning (2018:1935).
5 § Om den som bedriver sådan enskild verksamhet som avses i
13 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) lägger
ner verksamheten, ska denne omedelbart anmäla detta till
Inspektionen för vård och omsorg. Förordning (2013:184).
5 kap. Vissa uppgifter för socialnämnden
1 § En ansökan enligt 4 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga skall, om det inte möter särskilda
hinder, särskilt beskriva
1. den unges hälsa, utveckling, sociala beteende och skolgång
samt relationer till anhöriga och andra närstående,
2. socialnämndens bedömning av den unges behov av vård och hans
eller hennes vårdnadshavares förmåga att tillgodose detta
behov, och
3. den unges och hans eller hennes vårdnadshavares syn på
behovet av vård och förhållandena i övrigt.
En ansökan skall även innehålla en vårdplan.
Förordning (2003:304).
1 a § En vårdplan enligt 11 kap. 3 § första stycket
socialtjänstlagen (2001:453) ska, om det inte möter särskilda
hinder, beskriva
1. de särskilda insatser som behövs,
2. det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar,
vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,
3. målet med vården, och
4. den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller
hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården.
En genomförandeplan enligt 11 kap. 3 § tredje stycket
socialtjänstlagen ska, om det inte möter särskilda hinder,
beskriva
1. målet med de särskilda insatser som behövs,
2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,
3. när och hur genomförandeplanen ska följas upp,
4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder
och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,
5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare
och andra närstående ska ordnas,
6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och
7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes
vårdnadshavares syn på genomförandet av den planerade vården.
Förordning (2020:1261).
1 b § Innan socialnämnden fattar beslut om vård av ett barn
i ett familjehem eller jourhem enligt 6 kap. 6 §
socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden inhämta
uppgifter från belastningsregistret som förs enligt
förordningen (1999:1134) om belastningsregister och uppgifter
från misstankeregistret som förs enligt förordningen
(1999:1135) om misstankeregister avseende den eller dem som
nämnden avser att anlita för vård av ett barn i ett
familjehem eller jourhem. Förordning (2016:516).
1 c § För att följa situationen för vuxna placerade i
familjehem bör den socialnämnd som är ansvarig för en sådan
placering fortlöpande hålla sig väl förtrogen med förhållandena
i hemmen och ge såväl dessa som de placerade behövligt stöd
genom personliga besök av representanter för nämnden och på
annat lämpligt sätt. Förordning (2003:304).
1 d § En arbetsplan för ungdomstjänst enligt 5 kap. 1 b § andra
stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall innehålla uppgifter
om var arbetet skall utföras, vilka arbetstider som skall
gälla, det lägsta och det högsta antalet timmar som den dömde
har att fullgöra per vecka eller månad samt de övriga villkor
som är nödvändiga för verksamheten. Arbetsplanen skall också
innehålla uppgifter om innehållet i och omfattningen av annan
särskilt anordnad verksamhet. Förordning (2006:1193).
2 § Om socialnämnden får veta att någon åtgärd behöver vidtas i
fråga om vårdnad, umgänge eller förmynderskap för ett barn, ska
nämnden göra en framställning eller ansökan om det hos den
domstol till vilken ärendet hör. Detsamma gäller om nämnden
bedömer att ett barn är i behov av målsägandebiträde.
Framställningen eller ansökan ska göras av socialnämnden i den
kommun som enligt 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453)
ansvarar för att tillgodose barnets behov av stöd och hjälp.
I fråga om särskilt förordnad vårdnadshavare enligt lagen
(2005:429) om god man för ensamkommande barn, gäller
bestämmelserna i den lagen i stället för första och andra
styckena. Förordning (2011:334).
3 § Socialnämnden skall anmäla till överförmyndaren om den
finner
1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör
förordnas för någon,
2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller
3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att
förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt.
4 § När socialnämnden har fått en underrättelse enligt 16
kap. 2 eller 7 a § utsökningsförordningen (1981:981) om tiden
för en avhysning eller ett avlägsnande, ska nämnden samma dag
sända en bekräftelse av att underrättelsen tagits emot till
Kronofogdemyndigheten. I bekräftelsen ska det anges vem som
är ansvarig handläggare vid socialnämnden.
Vid avhysning ska en kopia av bekräftelsen sändas till den
som avhysningen gäller. Förordning (2017:472).
6 kap. Avgifter m.m.
Vissa stöd- och hjälpinsatser
1 § Den ersättning för uppehälle som kommunen får ta ut vid
stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär enligt 8 kap.
1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) får uppgå till
högst 80 kronor per dag.
Vård av barn
2 § Föräldrarnas skyldighet enligt 8 kap. 1 § andra stycket
socialtjänstlagen (2001:453) att bidra till kommunens
kostnader för ett barns vård i ett annat hem än det egna
bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma
betalningsskyldighet för var och en av dem enligt 19 kap.
socialförsäkringsbalken.
Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med får
dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar
underhållsstödsbeloppet enligt 18 kap. 20 §
socialförsäkringsbalken.
Skatteverket ska på begäran lämna kommunen de inkomst- och
förmögenhetsuppgifter som behövs för att fastställa en
förälders del i kommunens kostnader enligt första stycket.
Förordning (2010:1716).
3 § Om en förälder har fullgjort en fastställd
underhållsskyldighet mot ett barn genom att betala ett
engångsbidrag eller annat bidrag till barnets underhåll till en
behörig ställföreträdare för barnet för den tid då detta vårdas
i ett annat hem än det egna, är föräldern i motsvarande mån fri
från skyldighet att ersätta kommunen för dess kostnad under
samma tid.
4 § Har socialnämnden fått underhållsbidrag enligt 8 kap. 1 §
andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) skall nämnden
redovisa den del av underhållsbidraget som överstiger vad
kommunen får tillgodoräkna sig till den som annars haft rätt
till bidraget.
7 kap. Sammanställningar av personuppgifter och gallring
1 § Socialnämnden ska föra en förteckning över de barn som
enligt nämndens beslut vistas i familjehem eller efter
nämndens medgivande i något annat enskilt hem. Förteckningen
ska föras på en särskild blankett.
Inspektionen för vård och omsorg får meddela föreskrifter om
den särskilda blanketten.
Socialnämnden ska senast den 31 januari varje år ge in en
kopia av förteckningen till Inspektionen för vård och
omsorg. Förordning (2013:184).
2 § Handlingar som avses i 7 kap. 3 a § andra stycket och 12
kap. 2 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska av
hänsyn till forskningens behov undantas från gallring i de
kommuner som ingår i Östergötlands, Gotlands och
Västernorrlands län samt i Göteborgs kommun. I landets övriga
kommuner ska sådana handlingar undantas från gallring när det
gäller personer födda den femte, femtonde och tjugofemte i
varje månad. Förordning (2007:1316).
7 a kap. Erkännande av utländsk utbildning för utförande av
vissa uppgifter
1 § Socialstyrelsen prövar ansökningar om bevis om behörighet
att utföra uppgifter enligt 3 kap. 3 a § andra stycket
socialtjänstlagen (2001:453) för den som har en utländsk
utbildning. Förordning (2014:63).
2 § Den som har annan utländsk utbildning än sådan som avses
i 3 kap. 3 b § socialtjänstlagen (2001:453) ska få bevis om
behörighet enligt 1 § om
1. utbildningen till sin längd, nivå och till sitt innehåll
motsvarar svensk socionomexamen eller annan relevant examen
enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 3 §,
och
2. han eller hon har för yrket nödvändiga kunskaper i
svenska, danska eller norska språket och om svenska
författningar. Förordning (2016:164).
3 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
behörighet enligt detta kapitel samt föreskrifter om i vilken
form ett bevis om erkännande av utländsk utbildning ska
lämnas. Förordning (2016:164).
4 § Ny beteckning 2 § genom förordning (2016:164).
5 § Har upphävts genom förordning (2016:164).
6 § Ny beteckning 3 § genom förordning (2016:164).
8 kap. Vissa bemyndiganden
1 § Socialstyrelsen får meddela sådana föreskrifter inom
socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv,
personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser
1. barn och unga,
2. äldre personer,
3. personer med funktionsnedsättning,
4. missbrukare, och
5. personer som anges i 5 kap. 11 och 11 a §§
socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2021:649).
2 § Socialstyrelsen får meddela sådana föreskrifter som
behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet
eller hälsa i verksamhet vid sådana hem som avses i 6 kap.
3 § socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2009:861).
3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om kraven för
att en annan examen än socionomexamen ska anses relevant för
utförande av uppgifter enligt 3 kap. 3 a § andra stycket
socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2014:63).
3 a § Statens institutionsstyrelse får meddela föreskrifter om
att undantag från begränsningen av användningen av
elektroniska kommunikationstjänster enligt 15 f § första
stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
unga får göras för viss verksamhet eller i vissa situationer
under förutsättning att användningen är särskilt angelägen och
inte äventyrar säkerheten eller ordningen på hemmet.
Förordning (2024:261).
4 § Statens institutionsstyrelse får lämna medgivande enligt
18 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
samt 33 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
5 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
verkställigheten av
1. socialtjänstlagen (2001:453),
2. lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
3. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
i den utsträckning inte Statens institutionsstyrelse har en
sådan rätt enligt 5 a §, och
4. lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.
Myndigheten får även meddela föreskrifter om verkställigheten
av denna förordning. Förordning (2024:261).
5 a § Statens institutionsstyrelse får meddela föreskrifter om
verkställigheten av 12 § andra och tredje stycket samt 15-20 a
och 20 c §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård
av unga. Förordning (2024:261).
6 § Inspektionen för vård och omsorg får meddela
ytterligare föreskrifter om förfarandet vid ansökningar och
anmälningar enligt 7 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)
samt vid betalning av avgift vid sådana ansökningar.
Inspektionen för vård och omsorg får även meddela
föreskrifter om förfarandet vid ansökningar, anmälningar och
rapporteringar enligt 2 a kap. 11 §, 14 kap. 7 § och 16 kap.
6 f–6 i §§ socialtjänstlagen och enligt 4 kap. 5 § denna
förordning. Förordning (2018:1572).
7 § Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd får
meddela föreskrifter om handläggning och dokumentation av
ärenden som rör internationella adoptioner vid tillämpningen
av
1. 3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453),
2. 5 kap. 1 § socialtjänstlagen,
3. 6 kap. 6, 7 och 12-15 §§ socialtjänstlagen, och
4. 11 kap. 1 och 5 §§ socialtjänstlagen i samband med
utredares redovisning av utredning och förslag till beslut
till tingsrätten i enlighet med 4 kap. 15 § föräldrabalken.
Förordning (2021:845).
Övergångsbestämmelser
2001:937
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002, då
socialtjänstförordningen (1981:750) skall upphöra att gälla.
2. Ett tillstånd eller ett förbud enligt den gamla förordningen
skall anses som ett tillstånd eller förbud enligt denna
förordning.
2011:334
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2011.
2. Äldre föreskrifter tillämpas på ärenden som inletts före
ikraftträdandet om inte ärendet flyttas över till en annan
kommun enligt bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453).
2014:469
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Från och med ikraftträdandet till och med den 31 december
2014 begränsas högsta ersättningen för kostnader för
fritidsaktiviteter enligt 2 kap. 1 b § till 1 500 kronor per
barn.
2015:995
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en ansökan om
ersättning för kostnader för barns fritidsaktiviteter som har
kommit in före ikraftträdandet.
2024:96
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2024.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden och mål
om tillsyn som har inletts före ikraftträdandet.