Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Bestämmelser om Arvsfondsdelegationen finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Delegationen skall därutöver informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. 2 § Myndigheten leds av en nämnd. Nämnden består av en ordförande, en vice ordförande och högst sju andra ledamöter. Ledamöterna utses för högst två år med möjlighet till nytt förordnande. Förordning (2018:1551) 2 a § Kammarkollegiet utför administrativa och handläggande uppgifter åt Arvsfondsdelegationen. Förordning (2013:864). 3 § Arvsfondsdelegationen kan förordna sakkunniga för visst angivet uppdrag. De sakkunniga har förslags- och yttranderätt i delegationen, men saknar rösträtt. 4 § Arvsfondsdelegationen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. 5 § Arvsfondsdelegationen får, utöver vad som framgår av 4 och 5 §§ myndighetsförordningen (2007:515), i arbetsordningen besluta om att lämna över till någon som utför administrativa och handläggande uppgifter åt delegationen enligt 2 a § att 1. besluta i administrativa ärenden och ärenden som inte ska prövas i sak, 2. besluta om att godkänna redovisning som lämnas enligt 11 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, och 3. pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar. Förordning (2015:314) 6 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på Arvsfondsdelegationen: 7 § Om medverkan i EU-arbetet och annat internationellt samarbete, 8 § om arbetsgivarpolitik, 15 § om beslutförhet, och 20 § tredje stycket om beslut utan föredragning. Förordning (2007:1133). 7 § Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall inte tillämpas på Arvsfondsdelegationen. 8 § Arvsfondsdelegationen skall varje år före mars månads utgång lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndigheters stödgivning ur Allmänna arvsfonden som avser det senast avslutade räkenskapsåret. Ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden 9 § Ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden skall ges in till Arvsfondsdelegationen eller, om regeringen enligt 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden har överlämnat till en annan myndighet att fördela stöd, till denna myndighet. 10 § Ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden skall innehålla en beskrivning av det ändamål (projekt) för vilket stöd söks, ekonomisk kalkyl, tid och plats för genomförandet och plan för dokumentation av projektet. Till ansökan skall i förekommande fall bifogas sökandens stadgar och senaste verksamhetsberättelse samt uppgifter om styrelsens sammansättning. 11 § Om en ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden inte uppfyller föreskrifterna i 10 §, skall sökanden ges möjlighet att komplettera ansökan inom en viss tid. Om sökanden inte följer en uppmaning att komplettera ansökan, får denna prövas i befintligt skick. Förvaltning och redovisning 11 a § Fonddelegationen inom Kammarkollegiet beslutar om långsiktig placeringsinriktning, ramar och riktlinjer för hantering av risker samt andra strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital. Förordning (2011:1149). 11 b § Redovisningen som föreskrivs i 16 a § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska även innefatta en balansräkning, en resultaträkning och noter upprättade i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554). Vid upprättandet av balansräkning, resultaträkning och noter ska Allmänna arvsfonden betraktas som en sådan stiftelse som tillgodoser sitt syfte genom att ur avkastningen lämna bidrag (avkastningsstiftelse). Förordning (2018:12). Underrättelse till Kammarkollegiet 12 § Skatteverket ska underrätta Kammarkollegiet, om det vid ett dödsfall inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden eller om fonden är universell testamentstagare. Skatteverket ska även underrätta Kammarkollegiet när verket har förordnat om kungörelse enligt 16 kap. 1 eller 2 § ärvdabalken i fråga om en arvinge som vistas på okänd ort eller är okänd och när den avlidne, såvitt det är känt för Skatteverket, inte har efterlämnat någon annan arvinge som är berättigad till arvet före Allmänna arvsfonden. Förordning (2011:989). Arvsavstående 13 § Kammarkollegiet får besluta om att avstå från arv eller försäkringsbelopp enligt 24 och 25 §§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, när någon har ansökt om att egendom ska avstås. Om det i ett ärende om avstående av arv eller försäkringsbelopp som tillfallit Allmänna arvsfonden uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, ska kollegiet lämna över frågan med eget yttrande till regeringen för avgörande. Förordning (2013:864). 13 a § Uppdrag att utreda frågor om arvsavstående enligt 27 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden lämnas till 1. Länsstyrelsen i Stockholms län, när den avlidne senast haft sitt hemvist i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gotlands eller Västmanlands län, 2. Länsstyreslen i Östergötlands län, när den avlidne senast har haft sitt hemvist i Östergötlands, Jönköpings eller Kalmar län, 3. Länsstyrelsen i Skåne län, när den avlidne senast har haft sitt hemvist i Skåne, Kronobergs eller Blekinge län, 4. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, när den avlidne senast har haft sitt hemvist i Västra Götalands eller Hallands län, 5. Länsstyrelsen i Dalarnas län, den avlidne senast har haft sitt hemvist i Dalarna, Värmlands, Örebro eller Gävleborgs län, 6. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, när den avlidne senast har haft hemvist i Västernorrlands eller Jämtlands län, och 7. Länsstyrelsen i Norrbottens län, när den avlidne senast har haft sitt hemvist i Norrbottens eller Västernorrlands län. Förordning (2012:357). Försäljning av Allmänna arvsfondens fasta egendom m.m. 14 § Allmänna arvsfondens fasta egendom skall säljas så snart det kan ske, till högsta möjliga pris och på ett ändamålsenligt sätt. 15 § Kammarkollegiet skall underrätta berörd kommun eller statlig myndighet om en blivande försäljning, när det med hänsyn till egendomens läge och beskaffenhet eller annars ter sig sannolikt att kommunen eller myndigheten behöver förvärva egendomen a) för ett kommunalt eller statligt ändamål (samhällsbyggnadsändamål), eller b) för att tillgodose intressen som den har att bevaka. 16 § Frågan om försäljning av egendom prövas av Kammarkollegiet, om egendomens värde är högst 10 miljoner kronor, och av regeringen, om värdet är högre. Med värde avses taxeringsvärdet eller, om sådant saknas, det marknadsvärde som har bedömts vid en särskild värdering. 17 § Kammarkollegiet har hand om försäljningen. Kammarkollegiet får till sin hjälp med försäljningen anlita andra myndigheter under regeringen. 18 § Vid försäljning av en bostadsfastighet för permanent bruk skall eventuella hyresgäster erbjudas att köpa fastigheten till dess marknadsvärde. Detta gäller dock inte om Kammarkollegiet eller regeringen beslutat att fastigheten skall säljas till den kommun där den finns för att användas för samhällsbyggnadsändamål. 19 § Kammarkollegiet får meddela de ytterligare föreskrifter som kan behövas för verkställigheten av bestämmelserna i 14-18 §§. 20 § Bestämmelserna i 14-19 §§ skall också gälla tomträtt. Kostnader 20 a § Arvsfondsdelegationens kostnader för fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden och Kammarkollegiets kostnader för att förvalta och företräda fonden, ska betalas med högst de belopp som regeringen bestämmer för varje år. Beloppen fastställs efter en bedömning av vad som utgör rimliga administrativa kostnader i förhållande till Allmänna arvsfondens medel. Kammarkollegiet ska till regeringen senast i augusti varje år lämna ett kostnadsförslag för det kommande årets verksamhet. När de gäller kostnader för fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden ska Kammarkollegiet samråda med Arvfondsdelegationen innan kostnadsförslaget lämnas till regeringen. När det gäller kostnader för att förvalta Allmänna arvsfondens kapital ska dock förslaget lämnas av fonddelegationen inom Kammarkollegiet senast i oktober varje år. Förordning (2017:434). Överklagande 21 § Myndigheters beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2013:864 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om ansökan om avstående kommit in till Kammarkollegiet före ikraftträdandet. 2014:1330 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Den nya bestämmelsen ska dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014. 2018:12 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Bestämmelsen i 11 b § i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleddes den 1 januari 2017.