Post 3730 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2001:761 ·
Visa register
Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 2001-11-01
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:206
Ikraft: 2003-01-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:111
Upphävd: 2011-01-01
Rätten till bostadstillägg, m.m.
1 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om
vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen
innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse
och om anmälan m.m. Lag (2004:852).
1 a § Ärenden enligt denna lag handläggs av Försäkringskassan
och Pensionsmyndigheten enligt den fördelning mellan
myndigheterna som följer av 21 a och 21 b §§.
Lag (2009:1006).
2 § Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som
uppbär
1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702)
om garantipension,
2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn,
4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen
(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn,
5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av
lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn,
6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen
(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension, eller
7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en
stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under
förutsättning att förmånen motsvarar svensk pension eller
ersättning enligt 1-6.
Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund
av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn inte uppbär
änkepension.
Bostadstillägg kan också utges när sjukersättning eller
aktivitetsersättning har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 §
lagen om allmän försäkring eller har dragits in i fall som
avses i 16 kap. 20 § samma lag.
Bostadstillägg kan också utges till en person som enbart på
grund av bestämmelserna i 16 a kap. 4 § lagen om allmän
försäkring inte uppbär sjukersättning. Lag (2008:867).
3 § Bostadstillägg utges trots bestämmelserna i 2 § inte till
1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före
den månad då han eller hon fyller 65 år,
2. en kvinna som beviljats änkepension på grund av dödsfall
efter utgången av år 2002 och som är född år 1945 eller senare,
eller
3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med
den månad då hon fyller 65 år.
4 § Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 20 och 21 §§ till
den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag.
5 § En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever
åtskild från sin make skall likställas med ogift person, om
inte särskilda skäl talar mot detta.
Sambor skall likställas med makar.
Kommer det fram omständigheter som gör det sannolikt att två
personer är sambor, skall dessa likställas med sambor, om inte
den som ansöker om bostadstillägg eller som sådant bidrag
betalas ut till visar att de inte är sambor. Lag (2006:366).
6 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställda
prisbasbeloppet.
7 § Bostadstillägg utges endast för den bostad där den
bidragsberättigade har sitt huvudsakliga boende
(permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas
bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende
i en- och tvåbäddsrum.
En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild
boendeform eller i ett liknande boende är berättigad till
bostadstillägg för sin ursprungliga permanentbostad under
högst sex månader från det att den handläggande myndigheten
har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda
boendeformen som stadigvarande.
I fråga om den som är intagen i anstalt och avtjänar
fängelsestraff som överstiger två år utges bostadstillägg
under längst två månader efter det att vistelsen i anstalt
inleddes eller verkställigheten av fängelsestraffet på annat
sätt påbörjades. Bostadstillägg får dock utges för tiden från
och med den tredje månaden före den månad då frigivning ska
ske eller från och med den månad då den intagne påbörjar en
vistelse utanför anstalt enligt 58 § lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt. Lag (2009:1006).
8 § Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som
fastställs med beaktande av den bidragsberättigades inkomst.
Bostadstilläggets storlek
9 § Bostadstillägg utges med 93 procent av bostadskostnaden
per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den
som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. För var
och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av
deras sammanlagda bostadskostnad.
Vid beräkningen av bostadskostnaden enligt första stycket,
för makar den gemensamma, ska även hemmavarande barns andel
av bostadskostnaden medräknas under förutsättning att barnet
inte har fyllt 20 år och inte är självförsörjande. Detsamma
ska gälla så länge barnet får förlängt barnbidrag enligt
lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).
Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del den
överstiger 2 250 kronor per månad för var och en av de boende
vid boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform.
Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del
bostadskostnaden motsvaras av preliminärt bostadsbidrag
enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Lag (2009:1486).
10 § Storleken på det bostadstillägg som skall utges är
beroende av den sökandes, och om sökanden är gift även makens,
bidragsgrundande inkomst och reduceringsinkomst. Med
bidragsgrundande inkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som någon kan antas komma att få under den närmaste
tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst som återstår
efter det att beräkning gjorts enligt 18 och 19 §§.
11 § Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av
reduceringsinkomsten till den del den inte överstiger ett
prisbasbelopp. Till den del reduceringsinkomsten överstiger
detta belopp minskas bostadstillägget med 50 procent av
inkomsten.
Beräkning av bidragsgrundande inkomst
12 § Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i
1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10
kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),
2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet
beräknat enligt 13 §, och
3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för
året före det år då ansökan om bostadstillägg görs.
Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp
enligt 15-17 §§.
I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den
bidragsgrundande inkomsten för den bidragsberättigade och hans
eller hennes make var för sig. Lag (2002:326).
13 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet
beräknat enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229)
skall ökas respektive minskas med
- avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för
egen pension till den del det inte överstiger ett halvt
prisbasbelopp, och
- avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40
kap. inkomstskattelagen.
14 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital
beräknat enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229)
ska ökas respektive minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget
med undantag för
– avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar
kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 §
inkomstskattelagen,
– avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen
vid byte av bostad, och
– avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap.
inkomstskattelagen.
Föreligger ett överskott enligt första stycket ska detta
minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b §
inkomstskattelagen. Lag (2009:1486).
15 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras
för
1. inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i
inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser
tilläggsbidrag,
3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000
kronor per månad,
4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall
som inträffat före år 1991,
5. vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt
vårdnadsbidrag, och
6. etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Lag (2010:206).
16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras
för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år
då ansökan om bostadstillägg görs enligt vad som anges i
denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som anges i lagen
(2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.
Lag (2009:1054).
17 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras
med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger
100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för
makar. Det framräknade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till
helt tusental kronor.
I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av
dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet
efter avdrag enligt första stycket.
17 a § När den bidragsgrundande inkomsten beräknas skall
bortses från sådan förändring i utbetalning av
aktivitetsersättning, sjukersättning, pensionsförmåner,
äldreförsörjningsstöd och livränta som föranleds av att den
bidragsberättigade är häktad, är intagen i
kriminalvårdsanstalt, är intagen i ett hem som avses i 12 §
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för
verkställighet av sluten ungdomsvård eller på grund av
skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant
familjehem eller hem för vård eller boende som avses i
socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2002:305).
Beräkning av reduceringsinkomst
18 § Reduceringsinkomsten utgörs av summan av
– pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt
2 §,
– pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk
lagstiftning,
– inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,
– tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och
17 §§,
– 50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten
som utgör arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket
inkomstskattelagen (1999:1229),
– 50 procent av de delar av inkomster enligt 15 § 1 som,
bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av
motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första
stycket inkomstskattelagen, och
– 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande
inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 19 §.
Vad som föreskrivs i 17 a § om beräkning av bidragsgrundande
inkomst gäller också när reduceringsinkomsten beräknas.
Lag (2009:198).
19 § Det fribelopp som avses i 18 § skall motsvara 2,17 gånger
prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,935 gånger
prisbasbeloppet för den som är gift.
Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller
aktivitetsersättning enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller motsvarande utländsk förmån skall i stället
för vad som anges i första stycket ett avdrag göras med ett
belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning
enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om allmän försäkring. Detta
gäller dock längst till och med månaden före den då den
bidragsberättigade fyller 65 år.
Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt
2 § berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan
göras med det belopp som är mest förmånligt för den
bidragsberättigade.
Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är
den bidragsberättigades reduceringsinkomst. I fråga om makar
skall reduceringsinkomsten för var och en av dem beräknas
utgöra hälften av deras sammanlagda reduceringsinkomst.
Beräkning av särskilt bostadstillägg
20 § Särskilt bostadstillägg ska utges med det belopp som den
bidragsberättigades inkomster efter avdrag för skälig
bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat
per månad.
En skälig levnadsnivå enligt första stycket ska anses
motsvara en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet för
den som är ogift och en tolftedel av 1,1446 gånger
prisbasbeloppet för den som är gift.
En bostadskostnad som uppgår till högst 6 200 kronor för den
som är ogift och 3 100 kronor för den som är gift, ska anses
som skälig bostadskostnad enligt första stycket.
Lag (2009:1486).
21 § Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas:
1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 §
första stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och
avgiftssats som följer av tilllämplig skattetabell enligt 11
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). Om det för den
bidragsberättigade inte kan beslutas någon tillämplig
skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som
följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om
sådant beslut hade kunnat fattas.
2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 §
första stycket 3 efter avdrag med 30 procent.
3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 § 1
efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av
bestämmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undantagits
från beskattning i Sverige på grund av 3 kap. 9-14 §§
inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal.
4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §
2-4, 16 och 17 §§.
5. Bostadstillägg enligt 11 §.
Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst en tolftedel av det för den
bidragsberättigade gällande beloppet enligt 19 § efter avdrag
för beräknad preliminär skatt enligt första stycket 1. I fråga
om makar skall inkomsterna för var och en av dem beräknas
utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster. För den som är
född 1938 eller senare skall från och med den månad då han
eller hon fyller 65 år inkomsterna, i stället för de belopp som
anges i 19 § första stycket, alltid anses utgöra lägst en
tolftedel av 2,13 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift
och 1,9 gånger prisbasbeloppet för den som är gift efter avdrag
för beräknad preliminär skatt enligt första stycket 1.
Lag (2007:113).
Handläggande myndighet
21 a § Försäkringskassan handlägger ärenden som avser
bostadstillägg till bidragsberättigad som uppbär sådan
ersättning som anges i 2 § första stycket 2 eller sådan
utländsk invaliditetsförmån som avses i 2 § första stycket 7
samt i de fall som avses i 2 § tredje och fjärde styckena.
Lag (2009:1006).
21 b § Pensionsmyndigheten handlägger ärenden som avser
bostadstillägg till bidragsberättigad som uppbär eller har
rätt till någon annan av de förmåner som anges i 2 § än
sådana som enligt 21 a § ska handläggas av Försäkringskassan.
Pensionsmyndigheten handlägger ärenden som avser
bostadstillägg till makar om någon av makarna uppbär sådan
förmån som enligt första stycket ska handläggas av
Pensionsmyndigheten.
Om ett ärende om bostadstillägg vid tillämpning av 21 a § och
första stycket denna paragraf ska handläggas av såväl
Försäkringskassan som Pensionsmyndigheten ska
Pensionsmyndigheten handlägga ärendet. Lag (2009:1006).
Ansökan
22 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan
ska göras skriftligen hos den myndighet som enligt 21 a eller
21 b § ska handlägga ärendet.
Ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma
sökandens rätt till bostadstillägg.
Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och
samvete av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans
eller hennes make. Lag (2009:1006).
Utbetalning av bostadstillägg
23 § Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i
ansökan. Bostadstillägg får dock inte utges för längre tid
tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det
finns särskilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre
tid, dock längst för en tid av 36 månader.
24 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet
skall avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med
tolv.
Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte
ut. Om särskilt bostadstillägg ingår eller om äldreförsörj-
ningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd
betalas ut, skall dock bostadstillägget alltid betalas ut.
Lag (2001:854).
25 § Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till
en bidragsberättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för
samma tid, skall bostadstillägget minskas på sådant sätt att
det sammanlagda beloppet under denna tid motsvarar de
bostadstillägg som skulle ha utgivits om beslut om båda
ersättningarna hade förelegat samtidigt.
Ändrade förhållanden
26 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är
skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till den
handläggande myndigheten
1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2
samt 15 § väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes
make,
2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena
ändras, eller
3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.
Lag (2009:1006).
27 § Bostadstillägg ska omprövas när något förhållande som
bestämmer tilläggets storlek har ändrats.
Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse
om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som
betalas ut av Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan,
pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller
motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma
ska gälla när ändring sker av
– sådant belopp som avses i 19 §,
– preliminärt bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om
bostadsbidrag, eller
– taxeringsvärde för annan fastighet än sådan som avses i 5 §
lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa
förmåner. Lag (2009:1054).
28 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med
månaden efter den månad då anledningen till ändring har
uppkommit. En ändring av bostadstillägget skall dock gälla från
och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit
som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den
månaden.
Uppgiftsskyldighet
29 § Banker och andra penninginrättningar ska på begäran
lämna domstol, Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan
sådana uppgifter om en namngiven person som gäller
förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag.
Lag (2009:1006).
Återbetalning
30 § Den handläggande myndigheten ska besluta om
återbetalning av bostadstillägg, om den som uppburit
bostadstillägget genom att lämna oriktiga uppgifter eller
genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har
lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma
gäller om bostadstillägg i annat fall har lämnats felaktigt
eller med ett för högt belopp och den som uppburit
bostadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett
detta.
Om det finns särskilda skäl får den handläggande myndigheten
helt eller delvis efterge krav på återbetalning.
Om en person som har befunnits återbetalningsskyldig enligt
första stycket har träffat avtal med den handläggande
myndigheten om en avbetalningsplan eller har medgetts anstånd
med betalningen av det återkrävda beloppet, ska ränta tas ut
på beloppet. Räntan ska tas ut efter en räntesats som vid
varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två
procentenheter. Räntan ska beräknas från den dag då avtalet
om avbetalningsplanen träffades eller anstånd medgavs, dock
inte för tid innan återkravet förfallit till betalning.
Om ett belopp som har återkrävts enligt första stycket inte
betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta tas ut på beloppet.
För uttag av dröjsmålsränta gäller i tillämpliga delar
räntelagen (1975:635).
Om det finns särskilda skäl får den handläggande myndigheten
helt eller delvis efterge kravet på ränta enligt tredje och
fjärde styckena. Lag (2009:1006).
31 § Avdrag på bostadstillägg får göras med skäligt belopp om
den bidragsberättigade enligt beslut av den handläggande
myndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som
har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.
Lag (2009:1006).
Omprövning och överklagande m.m.
32 § Bestämmelserna i 20 kap. 10–13 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring om omprövning, ändring samt överklagande av
beslut ska tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna
lag. Lag (2009:1006).
Övriga bestämmelser
33 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna
lag:
- 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,
- 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,
- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,
- 20 kap. 5 § om preskription,
- 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot
överlåtelse,
- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och
- 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.
Lag (2004:852).
34 § Om en ansökan, anmälan, begäran om omprövning eller
annan handling i ärende som enligt denna lag ska lämnas till
Pensionsmyndigheten, i stället har kommit in till
Försäkringskassan, ska den anses inkommen till
Pensionsmyndigheten samma dag. Detsamma gäller om sådan
handling i ärende enligt denna lag som ska lämnas till
Försäkringskassan i stället har kommit in till
Pensionsmyndigheten. Lag (2009:1006).
Övergångsbestämmelser
2001:761
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen
upphävs lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.
2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid
före ikraftträdandet.
3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer vid utgången av
år 2002 skall ha rätt att fortsätta att få bostadstillägget
utbetalt, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller dock
endast så länge den försäkrade är bosatt i Sverige och uppbär
sådan förmån som berättigar till bostadstillägg enligt
bestämmelserna i den gamla lagen eller motsvarande förmån.
Därvid skall 4 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)
tillämpas. Vad nu sagts skall även gälla särskilt
bostadstillägg.
4. Bostadstillägget får under den tid som avses i punkten 3
betalas ut med samma belopp som betalades ut till den
försäkrade för december 2002. Om förhållandena ändras av sådan
anledning som anges i 26 § eller om bostadstillägget skall
omprövas av någon annan anledning under tiden den 1 januari-30
juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas.
Bostadstillägget får dock inte dras in enbart av den
anledningen att bidragstagaren inte uppfyller kraven i de nya
bestämmelserna i 2 § för rätt till bostadstillägg.
5. För den som uppbär eller beviljas bostadstillägg för
december 2002 enligt de bestämmelser som gäller för gift
pensionsberättigad, men vars make inte är berättigad till
bostadstillägg skall följande gälla. I stället för vad som
anges i 9 § får bestämmelserna i 4 § lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer tillämpas. Detta gäller längst
till och med månaden före den då maken fyller 65 år eller
dessförinnan börjar uppbära sådan förmån som enligt 2 §
berättigar till bostadstillägg. Om de äldre bestämmelserna
tillämpas skall inte sådant avdrag som avses i 19 § göras vid
beräkning av makens reduceringsinkomst. Om bostadstillägget har
börjat utges helt enligt de nya bestämmelserna, får inte de
äldre bestämmelserna tillämpas därefter.
6. Bostadstillägg som betalas ut i juni 2003 enligt äldre
bestämmelser med stöd av punkterna 3 och 4 får även betalas ut
för juli och augusti 2003. Detta gäller endast under
förutsättning att den försäkrade uppfyller förutsättningarna
för rätt till bostadstillägg enligt 2 § och att ansökan kommit
in till försäkringskassan enligt 22 § före den 1 juli 2003.
Lag (2003:425).
2003:852
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Beträffande omprövning eller överklagande av beslut som har
meddelats av en allmän försäkringskassa tillämpas
föreskrifterna i punkt 4 ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (2004:781) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare tillämpas
föreskriften i punkt 5 samma ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser om avvisningsbeslut har meddelats av en
allmän försäkringskassa.
2004:1248
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
2005:1179
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
2006:366
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 i fråga om 5 § och
i övrigt den 1 januari 2007.
2. Äldre bestämmelser i 21 § skall fortfarande tillämpas på
bostadstillägg som avser tid före utgången av år 2006.
2006:980
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på bostadstillägg
som avser tiden före ikraftträdandet.
3. För varje månad som en bidragsberättigad, enligt
bestämmelserna för bidragsberättigad som har fyllt 65 år, har
fått eller skulle ha fått bostadstillägg under perioden april-
juni 2006 skall ett tilläggsbelopp utges. Tilläggsbeloppet
skall utges med 2 procent av bostadskostnaden enligt 9 §.
2006:1472
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen
(2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
2006:1491
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en
verkställighet enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt som pågår vid ikraftträdandet.
2006:1526
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas
första gången i fråga om 2008 års taxering. Lagen tillämpas
dock även i det fall den skattskyldige vid 2007 års taxering
har gjort avdrag för uppskovsbelopp med stöd av punkt 2 av
övergångsbestämmelserna till lagen (2006:1520) om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229).
2006:1541
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid
före ikraftträdandet.
2007:113
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid
före ikraftträdandet.
2007:211
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på sådana
återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter
ikraftträdandet.
2007:653
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
2008:867
Denna lag träder i kraft den 1 december 2008. Bestämmelserna
ska dock tillämpas först för tid från och med den 1 januari
2009.
2008:1427
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande beträffande särskilt bostadstillägg som
avser tid före ikraftträdandet.
2009:198
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.
2009:1006
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Under åren 2010 och 2011 ska äldre bestämmelser i 30 §
tredje–femte styckena samt 31 § fortfarande tillämpas på det
sätt som anges i 2 § lagen (2009:986) med anledning av
inrättande av Pensionsmyndigheten. Det som sägs om beslut av
Försäkringskassan i 31 § ska därvid också gälla beslut av
Pensionsmyndigheten.
3. I andra fall än vad som följer av punkten 2 är
Försäkringskassan under åren 2010 och 2011 behörig att
besluta om avdrag enligt 31 § i dess äldre lydelse.
2009:1054
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för bostadstillägg som avser
tid före ikraftträdandet.
2009:1486
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för bostadstillägg som avser
tid före ikraftträdandet.