Post 3628 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
2002:472 ·
Visa register
Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering
och höjd beredskap
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 2002-05-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2004:998
Ikraft: 2002-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2006:942
Upphävd: 2006-09-01
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter som dels reglerar
fredstida krishantering, dels ansluter till vad som föreskrivs
i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
Bestämmelserna i denna förordning skall tillämpas bara om något
annat inte följer av lag eller annan förordning.
2 § Bestämmelserna i 3-12 och 22 §§ gäller för statliga
myndigheter under regeringen, med undantag av Regeringskansliet
och Försvarsmakten. Förordning (2004:998).
Fredstida krishantering
Risk- och sårbarhetsanalys
3 § Varje myndighet skall i syfte att stärka sin
krishanteringsförmåga årligen analysera om det finns sådan
sårbarhet och sådana risker inom myndighetens ansvarsområde som
synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet
inom området.
Vid denna analys skall myndigheten särskilt beakta
1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan
förvarning,
2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med
andra samhällsorgan,
3. situationer som allvarligt påverkar samhällets
funktionsförmåga eller tillgång på nödvändiga resurser, och
4. förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom
myndighetens ansvarsområde.
Myndigheten skall värdera och sammanställa resultatet av
arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. Analysen skall lämnas
till Regeringskansliet vid samma tidpunkt som gäller för
inlämnande av årsredovisningen.
Särskilt ansvar för fredstida krishantering
4 § Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning
skall planera och vidta förberedelser för att förebygga,
motverka och begränsa identifierad sårbarhet och risker inom de
samverkansområden som anges i bilagan.
Myndigheterna skall därvid särskilt
1. samverka med länsstyrelserna i deras roll som
områdesansvarig myndighet,
2. samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner,
landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda,
3. beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och
annan kunskapsinhämtning, och
4. beakta säkerhetskraven för de tekniska system som är
nödvändiga för att de skall kunna utföra sitt arbete.
5 § Myndigheter med ansvar enligt 4 § skall, när en situation
av den omfattning som avses i 3 § uppstår, hålla regeringen
informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den
förväntade utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt om
vidtagna och planerade åtgärder.
Beredskapsplanering och åtgärder vid höjd beredskap
Myndigheternas beredskapsplanering
6 § Varje myndighet skall i sin verksamhet beakta
totalförsvarets krav. I myndigheternas planering för
totalförsvaret skall ingå att myndigheten under höjd beredskap
skall fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med
hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.
Myndigheternas planering för totalförsvaret skall ske i
samverkan med de statliga myndigheter, kommuner, landsting,
sammanslutningar och näringsidkare som är berörda.
7 § Personal som är anställd hos en myndighet och som inte tas
i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av
anställningsavtalet, krigsplaceras vid myndigheten.
Personal som är krigsplacerad vid myndigheten med stöd av
anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att
tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är
anställd, skall genom myndighetens försorg ges skriftligt
besked om sin krigsplacering eller avsedda tjänstgöring.
Beskedet skall innehålla uppgift om inställelseplats.
Särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap
8 § Av bilagan till denna förordning framgår vilka myndigheter
som har ett ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom
respektive ansvarsområde vid höjd beredskap
(bevakningsansvariga myndigheter). Dessa myndigheter skall
särskilt
1. planera för att kunna anpassa verksamheten inför en
förändrad säkerhetspolitisk situation,
2. genomföra den omvärldsbevakning och de risk- och
sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för
att myndigheten skall klara sina uppgifter vid höjd beredskap,
3. ta ut, utbilda och öva berörd personal för myndighetens
verksamhet vid höjd beredskap om dessa aktiviteter inte kan
anstå till en skärpt säkerhetspolitisk situation,
4. av medel anvisade för höjd beredskap anskaffa de
förnödenheter och den utrustning som myndigheten behöver för
att klara sina uppgifter vid höjd beredskap om denna
anskaffning inte kan anstå till en skärpt säkerhetspolitisk
situation.
9 § De bevakningsansvariga myndigheterna skall vid höjd
beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som
har betydelse för totalförsvaret. Den fredstida verksamheten
skall om möjligt upprätthållas i normal omfattning.
10 § Vid höjd beredskap skall de bevakningsansvariga
myndigheterna hålla regeringen informerad om
händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade
utvecklingen inom respektive ansvarsområde samt om vidtagna och
planerade åtgärder.
11 § En bevakningsansvarig myndighet ansvarar för att dator-
och kommunikationssystem uppfyller sådana säkerhetskrav att
myndighetens uppgifter kan utföras på ett tillfredsställande
sätt även under höjd beredskap.
12 § En bevakningsansvarig myndighet som tilldelats
signalskyddssystem skall under kontorstid kunna ta emot och
sända krypterade meddelanden. Vid höjd beredskap skall
myndigheten kunna ta emot och sända krypterade meddelanden även
under icke kontorstid.
13 § Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt,
Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut,
Totalförsvarets pliktverk och Fortifikationsverket skall lämna
Försvarsmakten det underlag som den behöver för att kunna
fullgöra sin informationsskyldighet enligt 8 § förordningen
(2000: 555) med instruktion för Försvarsmakten.
Hur beslut om höjd beredskap tillkännages
14 § Att beredskapen i Sverige höjts till skärpt eller högsta
beredskap tillkännages, förutom på det sätt som föreskrivs i 4
§ lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar, i ljudradion och televisionen. Om det råder
högsta beredskap i hela landet, kan regeringen besluta att
detta skall tillkännages även genom beredskapslarm.
15 § Beredskapslarm ges på anläggningar för utomhusalarmering
genom trettio sekunder långa signaler med femton sekunders
uppehåll mellan signalerna under sammanlagt fem minuter.
Åtgärder vid höjd beredskap
16 § När beredskapen höjts, skall Försvarsmakten
krigsorganiseras i den omfattning som regeringen bestämmer. Vid
beredskapslarm skall hela Försvarsmakten krigsorganiseras.
17 § När beredskapen höjts, skall de bevakningsansvariga
myndigheterna vidta åtgärder enligt 9-13 §§.
I lagen (1994:1720) om civilt försvar och förordningen
(1995:128) om civilt försvar finns bestämmelser om vilka
åtgärder kommuner och landsting skall vidta vid höjd beredskap.
Vid högsta beredskap skall kommuner och landsting övergå till
krigsorganisation.
Vid beredskapslarm skall kommuner och landsting samt de
trossamfund och andra enskilda organisationer och de
näringsidkare som enligt överenskommelse eller på annan grund
är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig övergå till
krigsorganisation.
18 § Vid beredskapslarm skall följande författningar omedelbart
tillämpas i sin helhet:
- lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller
upplåtelse av fartyg m.m.,
- lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med
svenska fartyg,
- lagen (1957:684) om betalningsväsendet under
krigsförhållanden,
- kungörelsen (1960:516) med tillämpningsföreskrifter till
lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med
svenska fartyg,
- lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av
vattenkraft vid krig m.m.,
- krigshandelslagen (1964:19),
- förfogandelagen (1978:262),
- ransoneringslagen (1978:268),
- lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m.,
- arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),
- lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,
förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller
krigsfara m.m.,
- prisregleringslagen (1989:978),
- förordningen (1991:1195) om det offentliga skolväsendet under
krig och vid krigsfara m.m.,
- förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor
under krig och vid krigsfara,
- lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring,
- lagen (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång,
- lagen (1995:439) om beskattning, förtullning och
folkbokföring under krig eller krigsfara m.m. och
- lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller
krigsfara m.m.
Beredskapslarm medför vidare att 54-59 §§ förordningen
(2002:864) med länsstyrelseinstruktion omedelbart skall
tillämpas. Förordning (2002:917).
19 § Vid beredskapslarm skall
1. motorreparationstjänsten börja sin verksamhet enligt
förordningen (2000:754) om motorreparationstjänsten och
2. byggnads- och reparationsberedskapen börja sin verksamhet
enligt förordningen (1989:205) om byggnads- och
reparationsberedskapen.
20 § Beredskapslarm innebär föreskrift om allmän tjänsteplikt
enligt 6 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Beredskapslarm innebär vidare föreskrift enligt 1 §
förordningen (1982:314) om utnyttjande av Kustbevakningen inom
Försvarsmakten.
Beredskapslarm innebär även förordnande enligt 2 § lagen
(1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska
fartyg samt förordnande enligt 4 kap. 1 § sjötrafikförordningen
(1986:300).
21 § Beredskapslarm innebär order till den som är krigsplacerad
inom totalförsvaret enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt eller på annan grund att omedelbart inställa
sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller
motsvarande handling. Beredskapslarm innebär också att egendom
som tagits ut i fredstid med stöd av förordningen (1992:391) om
uttagning av egendom för totalförsvarets behov omedelbart skall
tillhandahållas i enlighet med tidigare lämnade
uttagningsbesked.
Verkställighetsföreskrifter
22 § Krisberedskapsmyndigheten får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för verkställigheten av 6-12 §§ utom i
fråga om Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt,
Kustbevakningen, Försvarshögskolan, Totalförsvarets
forskningsinstitut och Fortifikationsverket.
Bilaga
Förteckning över samverkansområden och myndigheter som har
särskilt ansvar inom områdena
Samverkans- Myndigheter med sär- Myndighet Myndighet
områden skilda uppgifter inom med ansvar med ansvar
samverkansområdena enligt 4 § enligt 8 §
Teknisk Affärsverket x x
infrastruktur svenska kraftnät
Elsäkerhetsverket x x
Krisberedskaps- x x
myndigheten
Livsmedelsverket x x
Post- och x x
telestyrelsen
Statens energi- x x
myndighet
Statens kärnkraft- x x
inspektion
Transporter Banverket x x
Luftfartsstyrelsen x x
Sjöfartsverket x x
Vägverket x x
Spridning av Kustbevakningen x x
allvarliga Livsmedelsverket x x
smittämnen, Rikspolisstyrelsen x x
giftiga Smittskyddsinstitutet x x
kemikalier Socialstyrelsen x x
och radioak- Statens jordbruks- x x
tiva ämnen verk
Statens kärnkraft- x x
inspektion
Statens räddnings- x x
verk
Statens strål- x x
skyddsinstitut
Statens veterinär- x x
medicinska anstalt
Tullverket x x
Ekonomisk Arbetsmarknads- x
säkerhet styrelsen
Ekonomistyrnings- x x
verket
Finansinspektionen x x
Försäkringskassan x x
Riksgäldskontoret x x
Skatteverket x x
Statens energi- x x
myndighet
Statens jordbruks- x x
verk
Tullverket x x
Verket för närings- x x
livsutveckling
Områdesvis Ekonomistyrnings- x x
samordning, verket
samverkan och Krisberedskaps- x x
information myndigheten
Lantmäteriverket x x
Länsstyrelserna x x
Skatteverket x x
Statistiska central- x x
byrån
Styrelsen för
psykologiskt försvar
Skydd, Kustbevakningen x x
undsättning Luftfartsstyrelsen x x
och vård Migrationsverket x x
Rikspolisstyrelsen x x
Sjöfartsverket x x
Socialstyrelsen x x
Statens räddningsverk x x
Statens strål- x x
skyddsinstitut
Tullverket x x
Förordning (2004:998).