Post 3052 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2006:924 ·
Visa register
Lag (2006:924) om Antarktis
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet
Utfärdad: 2006-06-08
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:852
Ikraft: 2006-10-01 överg.best.
Definitioner
1 § I denna lag avses med
Antarktis: området söder om 60 sydlig bredd,
Antarktisfördraget: 1959 års fördrag om Antarktis (SÖ 1984:5),
miljöskyddsprotokollet: 1991 års miljöskyddsprotokoll till
Antarktisfördraget (SÖ 1994:52),
part: stat som är part i Antarktisfördraget,
huvudman: den fysiska eller juridiska person på vilkens uppdrag
en vistelse eller verksamhet i Antarktis organiseras, bedrivs
eller avses att bedrivas,
miljön i Antarktis: miljön i Antarktis och de ekosystem som
beror av eller hänger samman med miljön i Antarktis,
miljöfarlig olycka: en händelse som medför eller kan medföra en
betydande skada på miljön i Antarktis,
utländskt tillstånd: tillstånd eller medgivande som enligt
motsvarande lagstiftning hos en annan part krävs för en
vistelse eller verksamhet i Antarktis,
fartyg: fartyg, oavsett typ, som används i den marina miljön
och fasta eller flytande plattformar,
observatör: en person som är utsedd av en annan part för att
observera efterlevnaden av Antarktisfördraget eller
miljöskyddsprotokollet och som den andra parten har anmält till
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller
en person som har utsetts vid Antarktisfördragets konsultativa
möten för att utföra inspektioner enligt förfaranden som skall
fastställas av ett sådant möte,
särskilda dragningsrätter: de av Internationella valutafonden
använda särskilda dragningsrätterna (SDR).
Lagens tillämpningsområde
2 § Denna lag gäller
1. svenska medborgare och svenska juridiska personer,
2. utländska medborgare som har hemvist i Sverige, och
3. utländska medborgare som deltar i en expedition eller annan
verksamhet som har tillstånd enligt denna lag.
De särskilda bestämmelserna om fartyg i Antarktis i 11 § gäller
svenska fartyg och andra utländska fartyg än statsfartyg som
används i en verksamhet i Antarktis där huvudmannen är svensk
medborgare, svensk juridisk person eller utländsk medborgare
som har hemvist i Sverige.
Trots första stycket skall lagen inte tillämpas på en
observatör eller den som från en annan parts expedition eller
station i Antarktis utbytesvis deltar i en verksamhet som har
tillstånd enligt denna lag eller har fått dispens från kravet
på tillstånd.
Allmänna bestämmelser om skydd för miljön i Antarktis
3 § Det är förbjudet att utan tillstånd enligt denna lag vistas
eller bedriva verksamhet i Antarktis.
Första stycket gäller inte
1. överflygning, eller
2. utövande av sådan rätt till fri sjöfart som följer av
folkrätten om det fria havet.
4 § Den som vistas eller bedriver verksamhet i Antarktis skall
vidta de åtgärder som med anledning av vistelsen eller
verksamheten behövs för att
1. förebygga att avfall uppkommer och lämnas kvar i Antarktis,
2. i övrigt skydda och bevara miljön i Antarktis.
5 § Det är förbjudet att genomföra en atomexplosion eller
placera radioaktivt avfall i Antarktis.
6 § I den mån annat inte uttryckligen framgår av ett tillstånd
enligt 3 §, är det i Antarktis förbjudet att
1. efterforska, samla in, undersöka, utvinna eller bearbeta
mineraltillgångar och meteoriter,
2. samla in eller skadligt påverka en växt- eller djurart som
är naturligt förekommande i Antarktis,
3. på land, på isshelfen eller i vattnet föra in exemplar av en
växt- eller djurart som inte är naturligt förekommande i
Antarktis, eller
4. besöka särskilt skyddsvärda områden.
Första stycket 2 gäller inte fångst som är tillåten enligt
konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i
Antarktis, daterad i Canberra den 20 maj 1980 (SÖ 1984:21). För
sådan fångst finns bestämmelser i rådets förordning (EG) nr
600/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa tekniska
åtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av
konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i
Antarktis, rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars
2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för
fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om
bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis och om
upphävande av förordningarna (EEG) nr 3943/90, (EG) nr 66/98
och (EG) nr 1721/1999 samt i fiskelagen (1993:787) och i
bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen.
Första stycket 3 gäller inte livsmedel som hanteras under
betryggande kontroll.
7 § Den som vistas eller bedriver verksamhet i Antarktis skall
vidta de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs
för att förebygga uppkomsten av miljöfarliga olyckor.
Innan verksamheten i Antarktis påbörjas skall huvudmannen
upprätta den eller de beredskapsplaner som med anledning av
verksamhetens innehåll behövs i fråga om att hantera
miljöfarliga olyckor. Beredskapsplanerna skall hållas aktuella
så länge verksamheten bedrivs.
8 § Om det visar sig att en verksamhet som omfattas av
tillstånd enligt denna lag medför eller kan befaras medföra en
tidigare oförutsedd skada på miljön i Antarktis, skall
verksamheten omedelbart avbrytas.
9 § Om en miljöfarlig olycka inträffar som en följd av en
verksamhet i Antarktis skall huvudmannen och den som orsakar en
sådan olycka vidta de rimliga åtgärder som behövs för att
snabbt och effektivt undvika, minimera eller begränsa
effekterna av olyckan.
10 § Om det finns skäl att anta att en mineraltillgång, en
meteorit, en växt eller ett djur har åtkommits i strid med
bestämmelserna i denna lag, är det förbjudet att befatta sig
med materialet, växten eller djuret på ett sätt som är ägnat
att försvåra ett återställande.
Särskilda bestämmelser om fartyg i Antarktis
11 § I havet i Antarktis är det förbjudet att från ett fartyg
släppa ut
1. oljor eller oljehaltiga blandningar,
2. andra skadliga flytande ämnen, kemiska ämnen eller andra
ämnen i kvantiteter eller koncentrationer som är skadliga för
den marina miljön,
3. obehandlat toalettavfall, eller
4. fast avfall.
När ett fartyg är i Antarktis skall oljeslam, förorenad
barlast, tankspolvatten och andra oljehaltiga rester och
blandningar behållas ombord.
Trots första stycket 3 får toalettavfall släppas ut från fartyg
som inte är avsett för fler än tio personer, om utsläppet sker
längre ut än 12 nautiska mil från land eller isshelfen.
Trots första stycket 4 får matrester släppas ut, om utsläppet
sker längre ut än 12 nautiska mil från land eller isshelfen och
matresterna har passerat genom en sönderdelare eller
avfallskvarn och är så finfördelade att de kan passera genom
ett såll med öppningar som inte är större än 25 millimeter.
Tillstånd
12 § Frågor om tillstånd enligt denna lag prövas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
13 § En ansökan om tillstånd skall innehålla den
miljökonsekvensbeskrivning som behövs för att göra en samlad
bedömning av vistelsens eller verksamhetens påverkan på miljön
i Antarktis.
14 § Tillstånd får ges endast om
1. vistelsen eller verksamheten inte kan befaras medföra annat
än en obetydlig eller övergående påverkan på miljön i
Antarktis, och
2. sökanden ställer godtagbar säkerhet för det ekonomiska
ansvar som sökanden har i händelse av en miljöfarlig olycka.
Om det finns särskilda skäl får tillstånd, trots första stycket
1, ges till en vistelse eller verksamhet som kan befaras
medföra mer än en obetydlig eller övergående påverkan på miljön
i Antarktis.
Tillstånd för verksamhet som avses i 6 § första stycket 1-3 får
ges bara om verksamheten ingår i en vetenskaplig forskning.
Staten behöver inte ställa en sådan säkerhet som avses i första
stycket 2.
15 § Ett tillstånd skall förenas med de villkor som behövs med
hänsyn till skyddet för miljön i Antarktis.
16 § Ett tillstånd får återkallas om tillståndshavaren inte
fullgör sina skyldigheter enligt denna lag, föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen eller villkor i tillståndet.
Verksamheter där huvudmannen inte omfattas av lagens
tillämpning
17 § Den som yrkesmässigt anordnar eller deltar i en vistelse
eller verksamhet i Antarktis skall, om huvudmannen inte
omfattas av denna lag, förvissa sig om att huvudmannen har ett
utländskt tillstånd i den mån ett sådant tillstånd krävs.
18 § Den som deltar i en vistelse eller verksamhet för vilken
huvudmannen har ett utländskt tillstånd får trots
bestämmelserna i 3-11 §§ vistas och vidta åtgärder inom ramen
för vad som är tillåtet enligt det utländska tillståndet.
Ersättningsskyldighet för åtgärder efter en miljöfarlig olycka
19 § Om skyldigheten att vidta åtgärder enligt 9 § inte har
fullgjorts skall huvudmannen betala ersättning till den part
som i den åtgärdsskyldiges ställe har vidtagit åtgärderna.
Ersättningen skall motsvara kostnaden för de vidtagna
åtgärderna.
20 § /Träder i kraft I:den dag regeringen bestämmer/
Om skyldigheten att vidta åtgärder enligt 9 § inte har
fullgjorts och sådana åtgärder inte har vidtagits av någon
annan, är huvudmannen skyldig att betala ersättning till den
myndighet som regeringen bestämmer för vidarebefordran till den
fond som administreras av Antarktisfördragets sekretariat.
Ersättningen skall så långt som möjligt motsvara kostnaderna
för att vidta åtgärderna.
21 § En huvudman är inte ersättningsskyldig enligt 19 och 20 §§
om huvudmannen visar att den miljöfarliga olyckan har orsakats
av
1. en handling eller underlåtenhet som var nödvändig för att
skydda människors liv eller säkerhet,
2. en naturhändelse av exceptionell karaktär som inte skäligen
kunde förutses med hänsyn till de normala omständigheterna i
Antarktis och som fått effekter som inte skäligen kunnat
undvikas eller minimeras med skyddsåtgärder eller andra
försiktighetsmått i verksamheten,
3. en terroristhandling,
4. en krigshandling som riktats mot verksamheten, eller
5. en åtgärd som någon på uppdrag av staten vidtagit för att
avhjälpa en miljöfarlig olycka som hänt i någon annans
verksamhet, om det med hänsyn till omständigheterna var
motiverat att vidta åtgärden.
22 § En huvudmans ersättningsskyldighet enligt 19 eller 20 §
när en miljöfarlig olycka har inträffat som en följd av en
verksamhet som bedrivs på ett fartyg är begränsad till 1 miljon
särskilda dragningsrätter om fartygets dräktighetstal inte
överstiger 2 000.
Om fartygets dräktighetstal är högre höjs ansvarsgränsen
1. med 400 särskilda dragningsrätter för varje dräktighetstal
från och med dräktighetstalet 2 001 till och med
dräktighetstalet 30 000,
2. med 300 särskilda dragningsrätter för varje dräktighetstal
från och med dräktighetstalet 30 001 till och med
dräktighetstalet 70 000, och
3. med 200 särskilda dragningsrätter för varje dräktighetstal
över 70 000.
23 § En huvudmans ersättningskyldighet enligt 19 eller 20 §, i
andra fall än de som avses i 22 §, är begränsad till 3 miljoner
särskilda dragningsrätter.
24 § Bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 22 och 23 §§ gäller
inte om den miljöfarliga olyckan har orsakats med uppsåt eller
av grov oaktsamhet.
25 § En annan parts rätt till ersättning från en huvudman för
en icke-statlig verksamhet enligt 19 § går förlorad om parten
inte har väckt talan om ersättning vid Stockholms tingsrätt
senast tre år efter det att de ersättningsgrundande åtgärderna
påbörjades eller, om följande tidpunkt infaller senare, senast
tre år efter det att parten fick eller borde ha fått kännedom
om identiteten på huvudmannen för den verksamhet eller vistelse
i vilken olyckan hände.
Om talan enligt första stycket inte har väckts inom 15 år från
den dag åtgärderna började vidtas, bortfaller rätten till
ersättning.
Dispens
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får i det enskilda fallet ge dispens från tillståndskravet i 3
§. Dispens får ges bara om vistelsen eller verksamheten saknar
betydelse för miljön i Antarktis.
Nöd
27 § Bestämmelserna om förbud och skyldigheter i 3-11 och 17 §§
gäller inte i en nödsituation som avser skyddet för miljön
eller säkerheten för mänskligt liv, luftfartyg, fartyg eller
egendom med ett stort ekonomiskt värde.
I en sådan nödsituation skall var och en handla så att miljön i
Antarktis påverkas så lite som möjligt.
Bemyndigande att meddela föreskrifter
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. avfallshantering i Antarktis,
2. vilka områden som är sådana särskilt skyddsvärda områden som
avses i 6 § första stycket 4,
3. skyldigheten att vidta förebyggande åtgärder enligt 7 §,
4. beredskapsplaner enligt 7 §,
5. vad som krävs av en miljökonsekvensbeskrivning enligt 13 §,
och
6. beräkning och betalning av ersättning enligt 20 §.
Tillsyn
29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
skall utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag,
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och bestämmelser i
tillstånd som getts enligt lagen.
30 § Den som har fått ett tillstånd enligt denna lag skall
1. på tillsynsmyndighetens begäran ge myndigheten de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen, och
2. på tillsynsmyndighetens eller en observatörs begäran ge
observatören de upplysningar och handlingar som observatören
behöver för sitt uppdrag.
31 § Tillsynsmyndigheten och en observatör har rätt att få
tillträde till en lokal, ett område eller ett transportmedel
där en verksamhet som omfattas av förbud eller tillståndskrav
enligt denna lag bedrivs.
Tillsynsmyndigheten har också rätt att undersöka förhållanden
som har betydelse för tillämpningen av en bestämmelse i denna
lag, i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller i
tillståndet.
32 § Det som sägs om en observatör i 30 och 31 §§ gäller enbart
på land och på isshelfen i Antarktis och på alla fartyg och
luftfartyg som befinner sig på platser för landsättning eller
ombordtagning av last eller personal på land eller på
isshelfen.
33 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och
förbud som behövs för efterlevnaden av denna lag, föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen och bestämmelser i tillstånd
som getts enligt lagen.
Ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.
Straff m.m.
34 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med
uppsåt eller av oaktsamhet
1. bryter mot ett förbud i 3, 5, 6, 10 eller 11 §,
2. bryter mot 8 § genom att fortsätta en verksamhet trots att
den skulle ha avbrutits,
3. bryter mot 9 § genom att underlåta att vidta en åtgärd som
behövs för att undvika, minimera eller begränsa effekterna av
en miljöfarlig olycka,
4. bryter mot ett villkor som med stöd av 15 § finns i ett
tillstånd,
5. bryter mot 17 § genom att underlåta att förvissa sig om att
huvudmannen har de tillstånd som behövs för verksamheten,
6. bryter mot 27 § andra stycket genom att i en nödsituation
handla på ett sätt som påverkar miljön mer än nödvändigt, eller
7. bryter mot en bestämmelse i 30 eller 31 § genom att
underlåta att lämna en upplysning eller handling, genom att
lämna en oriktig uppgift eller genom att vägra
tillsynsmyndigheten eller en observatör tillträde eller
tillsynsmyndigheten möjlighet att undersöka.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och
högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall
särskilt beaktas om det har medfört eller kunnat medföra
varaktiga skador av stor omfattning, om gärningen annars varit
av särskilt farlig art eller innefattat ett medvetet
risktagande av allvarligt slag eller om gärningsmannen, när det
krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har gjort sig
skyldig till en försummelse av allvarligt slag.
För försök till brott döms till ansvar enligt 23 kap.
brottsbalken.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Om en gärning som avses i första stycket 7 är belagd med straff
i brottsbalken, skall det för samma gärning inte dömas till
ansvar enligt denna lag.
35 § Till böter döms den som med uppsåt eller av grov
oaktsamhet
1. bryter mot en bestämmelse om avfallshantering som regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har
meddelat med stöd av 28 § 1,
2. bryter mot en bestämmelse om skyldighet att vidta
förebyggande åtgärder eller att upprätta beredskapsplaner som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet
har meddelat med stöd av 28 § 3.
I ringa fall döms inte till ansvar.
36 § Den som inte följer ett vitesföreläggande eller ett
vitesförbud enligt 33 § får inte dömas till ansvar enligt denna
lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller
förbudet.
37 § Har upphävts genom lag (2024:852).
Överklagande
38 § Beslut som i det enskilda fallet har meddelats av någon
annan än regeringen eller en allmän domstol enligt denna lag
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får överklaga
beslut om tillstånd som en förvaltningsmyndighet har meddelat
enligt denna lag eller enligt bestämmelser som har meddelats
med stöd av lagen. Lag (2011:611).