Post 2821 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
2007:825 ·
Visa register
Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
Departement: Finansdepartementet SFÖ
Utfärdad: 2007-11-08
Ändring införd: t.o.m. SFS 2017:250
Övrigt: Rättelseblad 2009:95 har iakttagits.
Ikraft: 2008-01-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2017:868
Upphävd: 2017-11-01
Uppgifter
1 § I varje län finns en länsstyrelse som svarar för den
statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon
annan myndighet har ansvaret för särskilda
förvaltningsuppgifter.
2 § Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får
genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala
förhållanden och förutsättningar.
Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta
sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde
samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters
insatser.
Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa
tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som
är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels
händelser som inträffat i länet.
Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som
riksdagen eller regeringen har ålagt den.
Förordning (2008:1346).
3 § Länsstyrelsen har bland annat uppgifter i fråga om
1. trafikföreskrifter,
2. livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära
frågor,
3. regional tillväxt,
4. infrastrukturplanering,
5. hållbar samhällsplanering och boende,
6. energi och klimat,
7. kulturmiljö,
8. skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar,
9. naturvård, samt miljö- och hälsoskydd,
10. lantbruk och landsbygd,
11. fiske,
12. folkhälsa,
13. jämställdhet, och
14. integration.
Förordning (2010:215).
4 § Länsstyrelsens uppgifter omfattar också
1. de allmänna valen,
2. tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och
samordning av åtgärder mot djursjukdomar, och
3. tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap.
7 § ärvdabalken. Förordning (2008:1346).
Sektorsövergripande uppgifter
5 § Länsstyrelsen ska
1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet
genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt
flickors och pojkars villkor,
2. genomgående analysera och presentera individbaserad
statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det
inte finns särskilda skäl mot detta,
3. vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera
konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till
barns bästa,
4. vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för
tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning,
5. integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet
genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den
egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering,
6. verka för att det av riksdagen fastställda nationella
folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom
länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt,
samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak,
7. i sin verksamhet verka för att förenkla för företag,
8. samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till
ett förändrat klimat, och
9. i sin verksamhet verka för att behovet av bostäder
tillgodoses. Förordning (2017:222).
5 a § Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för
miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har
fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för
miljöarbetets utveckling.
Länsstyrelsen ska särskilt
1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,
2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram
med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och
miljökvalitetsmålen,
3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med
generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och
4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får
genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt
bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.
Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till
Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken
rapportering som behövs. Förordning (2013:815).
Särskilda uppgifter och bestämmelser för vissa länsstyrelser
och län
6 § Vissa länsstyrelser har särskilda uppgifter.
1. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län har uppgifter i fråga om rennäring m.m.
2. Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län har uppgifter i fråga om fjällförvaltningen i
länen.
3. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län är förvaltande och attesterande myndighet för vissa
program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete inom
EU:s strukturfonder enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om
fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska
regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden,
Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden,
om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska
regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden,
Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden
samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
4. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län är ansvariga för kontroller enligt artikel 23.4 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av
den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från
Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt
territoriellt samarbete.
5. Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län har
uppgifter i fråga om Barentssamarbetet.
6. Länsstyrelsen i Norrbottens län har uppgifter i fråga om
valen till Sametinget enligt sametingslagen (1992:1433).
7. Länsstyrelsen i Örebro län prövar frågor om tillstånd att
anordna kampsportsmatch och utövar tillsyn enligt lagen
(2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher.
8. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne
län är ansvariga för viss tillsyn enligt förordningen
(2009:92 ) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism.
9. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och
Norrbottens län prövar frågor om auktorisation och
godkännande samt utövar tillsyn enligt lagen (2010:1933 ) om
auktorisation av delgivningsföretag.
10. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska vara medlem i en
sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen
(2011:840).
11. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Västra
Götalands län ska göra de utredningar om det allmänna
fiskeintresset som begärs av andra myndigheter i
ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken.
12. Länsstyrelsen i Stockholms län är centralmyndighet för
internationella delgivningsfrågor samt mottagande organ för
vissa ansökningar om bistånd med delgivning i Sverige på
utländsk begäran.
13. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län är behöriga myndigheter enligt lagen
(2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, vid kontroller och
inspektioner avseende de program som anges i 3.
Förordning (2017:250).
7 § För vissa län finns särskilda bestämmelser.
1. I lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen finns
bestämmelser om att samverkansorgan kan bildas i länen med
vissa uppgifter som annars är länsstyrelsens.
2. I lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa
län finns bestämmelser om att landsting som avses i lagen
övertar ansvaret för vissa uppgifter som annars är
länsstyrelsens.
3. I län med landsting som avses i lagen om regionalt
utvecklingsansvar i vissa län eller samverkansorgan ska
länsstyrelsen medverka i genomförandet av det regionala
tillväxtarbetet i enlighet med förordningen (2007:713) om
regionalt tillväxtarbete. I övriga län ska länsstyrelsen
samordna genomförandet av det regionala tillväxtarbetet i
enlighet med den förordningen.
4. I lagen (1997:1144) om försöksverksamhet med vidgad
samordnad länsförvaltning i Gotlands län finns bestämmelser om
att länsstyrelsen under viss tid fullgör uppgifter som annars
är Skogsstyrelsens. Vid Länsstyrelsen i Gotlands län ska det
finnas sakkunniga för skogsfrågor. Innan länsstyrelsen beslutar
om sådana anställningar ska länsstyrelsen samråda med
Skogsstyrelsen. Förordning (2010:1754).
8 § Har upphävts genom förordning (2008:1346).
Samråd m.m.
9 § Innan en statlig myndighet meddelar ett beslut som är av
väsentlig betydelse för ett län, ska myndigheten samråda med
länsstyrelsen.
10 § Länsstyrelsen ska samråda med andra statliga myndigheter i
och utanför länet i sådana frågor inom länsstyrelsens
verksamhetsområde som påverkar eller har betydelse för den
myndighetens verksamhet.
11 § Länsstyrelsen bör, i den utsträckning det inte strider mot
vad som är föreskrivet i en lag eller någon annan författning,
informera motsvarande myndighet i nordiska länder i sådana
frågor om samhällsplanering och insatser för regional tillväxt
inom länsstyrelsens verksamhetsområde som kan antas ha
betydelse för den utländska myndighetens verksamhet.
Ledning
12 § Länsstyrelsen leds av en myndighetschef.
13 § Vid länsstyrelsen ska det finnas ett insynsråd som består
av högst åtta ledamöter.
Delegering
14 § Landshövdingen får, om det finns synnerliga skäl för det,
överlåta till en tjänsteman att avgöra ärenden som avser
föreskrifter som inte är av principiellt slag eller annars av
större vikt.
Särskilda organ
15 § För en sådan miljöprövningsdelegation som avses i 16 §,
vattenmyndighet som avses i 22–30 §§, kampsportsdelegation som
avses i 38–40 §§ och viltförvaltningsdelegation som avses i
40 a § ska det för organisationen och verksamheten finnas en
särskild arbetsordning eller ett särskilt beslut.
Förordning (2011:1238).
Miljöprövningsdelegationer
16 § Inom länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands,
Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län ska det finnas en miljöprövningsdelegation
vars uppgifter framgår av förordningen (2011:1237) om
miljöprövningsdelegationer. Förordning (2011:1238).
17 § Har upphävts genom förordning (2011:1238).
18 § Har upphävts genom förordning (2011:1238).
19 § Har upphävts genom förordning (2011:1238).
20 § Har upphävts genom förordning (2011:1238).
21 § Har upphävts genom förordning (2011:1238).
Vattendelegationer m.m.
22 § Av 5 kap. 10 § första stycket miljöbalken framgår att för
förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön ska Sveriges
landområden och kustvattenområden delas in i fem
vattendistrikt.
Den länsstyrelse som enligt 5 kap. 11 § första stycket
miljöbalken ska vara vattenmyndighet med ansvar för
förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet är
1. Länsstyrelsen i Norrbottens län för Bottenvikens
vattendistrikt,
2. Länsstyrelsen i Västernorrlands län för Bottenhavets
vattendistrikt,
3. Länsstyrelsen i Västmanlands län för Norra Östersjöns
vattendistrikt,
4. Länsstyrelsen i Kalmar län för Södra Östersjöns
vattendistrikt, och
5. Länsstyrelsen i Västra Götalands län för Västerhavets
vattendistrikt.
23 § Bestämmelser om förvaltningen av kvaliteten på
vattenmiljön finns i förordningen (2004:660) om förvaltning av
kvaliteten på vattenmiljön.
24 § För varje vattenmyndighet ska det finnas en särskild
vattendelegation med uppgift att besluta inom
vattenmyndighetens ansvarsområde.
Vattendelegationen får överlåta åt länsstyrelsen att utarbeta
förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram,
förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram samt genomföra
åtgärdsprogram och miljöövervakning, ansvara för samordningen
inom delområden och fatta beslut i frågor om förvaltningen av
kvaliteten på vattenmiljön i övrigt. Vattendelegationen får
dock inte överlåta åt länsstyrelsen att fatta beslut om
miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner.
I administrativa frågor och andra frågor som inte rör
förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön fattar
länsstyrelsen beslut.
25 § Vattendelegationen ska bestå av högst elva ledamöter som
utses av regeringen för bestämd tid.
Delegationen ska bestå av sakkunniga företrädare för
länsstyrelser och andra sakkunniga.
Landshövdingen vid den länsstyrelse som utgör vattenmyndighet
ska vara delegationens ordförande. Vid landshövdingens frånvaro
ska landshövdingens ställföreträdare vara ordförande i
delegationen.
26 § Vattenmyndigheten ska på lämpligt sätt dela in distriktet
i delområden. Innan en sådan indelning görs ska
vattenmyndigheten samråda med de övriga länsstyrelser som
berörs.
Vattenmyndigheten får överlåta sådana uppgifter som avses i 24
§ andra stycket åt övriga länsstyrelser i distriktet.
Vattenmyndigheten får dock inte överlåta åt länsstyrelserna att
fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och
förvaltningsplaner.
27 § Övriga länsstyrelser inom distriktet ska biträda
vattenmyndigheten. Inom varje länsstyrelse ska det finnas ett
beredningssekretariat för att biträda i samordningen av arbetet
med förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.
Vattenmyndigheter och övriga länsstyrelser ska när det är
lämpligt bilda referensgrupper med olika intressenter för att
skapa den samverkan som avses i 2 kap. 4 § förordningen
(2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.
28 § Vid sammanträden med vattendelegationen har en
representant från en länsstyrelse som inte finns representerad
i delegationen närvaro- och yttranderätt när frågor som berör
länet behandlas.
Vid sammanträden med vattendelegationen för Bottenvikens
vattendistrikt har en representant från den eller de
myndigheter i Finland som har motsvarande uppgifter i de
internationella avrinningsområden som omfattas av distriktet
närvaro- och yttranderätt.
Vid sammanträden med vattendelegationen för Bottenvikens,
Bottenhavets och Västerhavets vattendistrikt har en
representant från den eller de myndigheter i Norge som har
motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsområden
som omfattas av distriktet närvaro- och yttranderätt.
Närvaro- och yttranderätten innebär inte någon rätt att delta i
vattendelegationens beslut.
29 § Vattendelegationen är beslutför när ordföranden och minst
hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Om delegationen inte är enig om ett beslut ska omröstning ske.
Vid omröstning ska den mening gälla som omfattas av mer än
hälften av ledamöternas röster. Vid lika röstetal har
ordföranden utslagsröst.
30 § Vattenmyndighetens beslut eller, vid sådan delegering som
avses i 26 § andra stycket, länsstyrelsens beslut enligt
förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på
vattenmiljön får inte överklagas.
Rennäringsdelegationer
31 § En delegation för rennäringsfrågor ska finnas inom var och
en av länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län.
Rennäringsdelegationer avgör frågor inom av länsstyrelsen
fastställda ansvarsområden.
32 § Rennäringsdelegationen ska bestå av sju ledamöter. För
ledamöterna ska det finnas lika många ersättare. Länsstyrelsen
ska utse ledamöter och ersättare i delegationen. Tre ledamöter
och deras ersättare ska vara rennäringsutövare och utses efter
samråd med Sametinget.
Landshövdingen, eller den landshövdingen utser inom
länsstyrelsen, är ordförande i delegationen.
33 § Ledamöterna och ersättarna utses för fyra år. De ska vara
folkbokförda i länet eller, när det är fråga om
rennäringsutövare, vara medlemmar i en sameby som är
registrerad hos Sametinget.
Om en ledamot eller ersättare avgår, utses en ny ledamot eller
ersättare för återstoden av uppdragstiden.
34 § En rennäringsdelegation är beslutför när ordföranden och
minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Minst en av de närvarande ska vara rennäringsutövare.
35 § Den som i en fråga som rennäringsdelegationen ska avgöra
vill anmäla avvikande mening enligt 19 § första eller andra
stycket förvaltningslagen (1986:223) ska göra det innan
sammanträdet med delegationen avslutas.
Vid sammanträden med rennäringsdelegationen får företrädare för
samefondens styrelse närvara och yttra sig, men inte delta i
besluten.
Fjälldelegationen
36 § En gemensam delegation för fjällfrågor, Fjälldelegationen,
ska finnas för länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.
Fjälldelegationen är ett organ för samverkan i frågor som
särskilt rör fjällområdet. Arbetsområdet ska vara fjällfrågor
med inriktning mot en hållbar utveckling i landets
fjällområden.
37 § Fjälldelegationen ska bestå av landshövdingarna från de
län som anges i 36 §.
Vart och ett av länen svarar under två års tid för
ordförandeskapet i delegationen. Landshövdingen i det län som
svarar för ordförandeskapet är ordförande i delegationen.
Kampsportsdelegationen
38 § Att Länsstyrelsen i Örebro län prövar frågor om tillstånd
att anordna kampsportsmatch samt utövar tillsyn enligt lagen
(2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher
framgår av förordningen (2006:1068) om tillståndsplikt för
vissa kampsportsmatcher. För prövning av frågor om tillstånd
att anordna kampsportsmatch och återkallelse av tillstånd ska
en delegation för kampsport, kampsportsdelegationen, finnas
inom länsstyrelsen.
Protokoll ska föras över sammanträden där
kampsportsdelegationen fattar beslut enligt första stycket.
39 § Kampsportsdelegationen ska bestå av en ordförande, en
medicinskt sakkunnig och en sakkunnig i idrott med kunskap om
kampsporters regelverk. För var och en av dem ska det finnas en
ersättare.
Ordföranden i kampsportsdelegationen ska vara jurist med
domarerfarenhet. Detta krav gäller även för ordförandens
ersättare. Ordföranden och ersättaren för ordföranden utses av
regeringen för en bestämd tid.
Den medicinskt sakkunnige ska ha erfarenhet inom området
klinisk neurovetenskap. Detta krav gäller även för den
medicinskt sakkunniges ersättare. Den medicinskt sakkunnige och
ersättaren utses av Länsstyrelsen i Örebro län efter förslag
från Socialstyrelsen. Den sakkunnige i idrott med kunskap om
kampsporters regelverk och ersättaren utses av Länsstyrelsen i
Örebro län efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund.
40 § Ärenden vid kampsportsdelegationen bereds av anställda vid
länsstyrelsen i samråd med ordföranden.
Ordföranden får ensam vidta förberedande åtgärder och meddela
beslut om avskrivning. Beslut i övriga frågor fattas av
ordföranden och de sakkunniga gemensamt.
Andra än ordföranden eller de sakkunniga har inte rätt att
delta i kampsportsdelegationens beslut.
Viltförvaltningsdelegationer
40 a § Inom varje länsstyrelse ska det finnas en
viltförvaltningsdelegation, vars uppgifter framgår av
förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer.
Förordning (2009:1475).
Anställningar och uppdrag
41 § Landshövdingen är myndighetschef.
42 § Vid länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra
Götalands län finns en chefstjänsteman som är länsöverdirektör.
Vid övriga länsstyrelser finns en chefstjänsteman som är
länsråd.
Chefstjänstemannen är ställföreträdare för landshövdingen.
43 § Anställningar som länsöverdirektör eller länsråd beslutas
av regeringen efter anmälan av landshövdingen.
44 § Vid länsstyrelsen ska det finnas en särskild sakkunnig för
frågor om jämställdhet. Förordning (2008:1346).
45 § En länsstyrelse får efter överenskommelse med en annan
länsstyrelse mot ersättning ställa någon av sina anställda till
den andra länsstyrelsens förfogande för att, som föredragande
eller på något annat sätt, delta i beredningen av ett visst
ärende eller en viss ärendegrupp eller avgöra ett ärende som
den senare länsstyrelsens anställda är förhindrade att avgöra
på grund av jäv eller av andra synnerliga skäl.
Förordning (2008:1346).
46 § Det finns särskilda föreskrifter om skyldighet för
anställda vid Trafikverkets region, Arbetsförmedlingen och
Skogsstyrelsen att på begäran, som föredragande eller på något
annat sätt, delta i handläggningen av en del ärenden.
Förordning (2010:158).
Personalansvarsnämnd
47 § Vid länsstyrelsen ska det finnas en personalansvarsnämnd.
Tillämpligheten av vissa förordningar
48 § Länsstyrelsen ska tillämpa personalföreträdarförordningen
(1987:1101).
Länsstyrelserna i Stockholms län, Skåne län, Västra Götalands
län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län ska
tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228).
Landshövdingens tjänstebostad
49 § Landshövdingen är skyldig att bo i den tjänstebostad som
anvisas honom eller henne.
50 § De delar av landshövdingens tjänstebostad som är avsedda
för representation ska vara försedda med möbler och annan
inredning enligt inventarieförteckning som fastställs av
Statens fastighetsverk.
51 § En landshövding ska lämna tjänstebostaden när han eller
hon avgår från anställningen, om inte regeringen beslutar något
annat.
Om landshövdingen avlider, ska dödsboet lämna tjänstebostaden
senast tre månader därefter, om inte regeringen beslutar något
annat.
Krisberedskap och höjd beredskap
52 § Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet
enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och
bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap
och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet.
Genom sin verksamhet ska länsstyrelsen minska sårbarheten i
samhället, bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i
samhällsplaneringen samt utveckla en god förmåga att hantera
sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd
beredskap. Förordning (2015:1060).
53 § Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift
att initiera och samordna det inledande arbetet för att
upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser
som berör länet.
Länsstyrelsen ska ha förmåga att vid en allvarlig kris, som
berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller
andra aktörer, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion för
bl.a. samordning och information.
54 § Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara
sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och
efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av
de åtgärder som behöver vidtas.
Länsstyrelsen ska särskilt
1. ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs
vid krissituationer,
2. stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i
länet avseende planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt
utbildning och övning,
3. ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och
krisberedskap, i vilket representanter för länsstyrelsen och
berörda aktörer i krishanteringssystemet bör ingå, för att
skapa nödvändig samordning,
4. upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som ska
kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers
krisberedskapsåtgärder,
5. följa upp kommunernas tillämpning av lagen (2006:544) om
kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap,
6. årligen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och
landsting vidtagit och samtidigt redovisa en bedömning av
effekten av de vidtagna förberedelserna, samt
7. verka för att den verksamhet som berörda aktörer bedriver
inom länet avseende krisberedskap bidrar till att en
grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås.
Förordning (2008:1346).
Bestämmelser vid höjd beredskap
55 § Är Sverige i krig, ska 56-61 §§ tillämpas. Då ska 1-51 §§
tillämpas bara i den utsträckning som de är förenliga med vad
som sägs i 56-61 §§.
Är Sverige inte i krig, ska 56-61 §§ tillämpas bara i den
utsträckning som regeringen beslutar särskilt.
56 § Länsstyrelsen ska som högsta civila totalförsvarsmyndighet
inom länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås.
Länsstyrelsen ska särskilt
1. samordna de civila försvarsåtgärderna,
2. verka för att sådan verksamhet hos civila myndigheter och
andra civila organ som har betydelse för
försvarsansträngningarna bedrivs med en enhetlig inriktning,
3. i samråd med Försvarsmakten verka för att det civila och det
militära försvaret samordnas, och
4. verka för att länets tillgångar fördelas och utnyttjas så
att försvarsansträngningarna främjas.
57 § En länsstyrelse får meddela föreskrifter om verksamheten
hos andra regionala eller lokala civila myndigheter med
statliga förvaltningsuppgifter inom länet om den bedömer det
nödvändigt för samordningen av försvarsansträngningarna.
Sådana föreskrifter får dock inte meddelas för riksdagens
myndigheter.
58 § Länsstyrelsen ska på alla sätt försöka upprätthålla
förbindelse med regeringen, centrala myndigheter och
länsstyrelserna i angränsande län.
59 § Föreskrifter om länsstyrelsens befogenheter i vissa fall
när förbindelsen har avbrutits med regeringen finns i lagen
(1988:97) om förfarandet hos kommunerna,
förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller
krigsfara m.m. och i förordningen (1988:1215) om förfarandet
hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under
krig eller krigsfara m.m.
I sådana fall ska länsstyrelsen självständigt genomföra de
åtgärder som behövs för den civila försvarsverksamheten och
till stöd för det militära försvaret.
60 § Länsstyrelsen får överlåta åt en kommunal myndighet att i
ett visst ärende eller i vissa grupper av ärenden på eget
ansvar meddela beslut eller genomföra åtgärder som annars
skulle vara länsstyrelsens uppgift, om föreskrifter i lag inte
hindrar det.
61 § Om länsstyrelsen anser det nödvändigt att besluta om en
åtgärd som det saknas medel för och om regeringens beslut inte
kan avvaktas, får länsstyrelsen själv tillhandahålla de medel
som behövs.
En sådan utbetalning ska anmälas till regeringen så snart som
möjligt.
62 § Har upphävts genom förordning (2016:1365).
63 § Har upphävts genom förordning (2016:1365).
Bevakning av grundläggande betaltjänster
64 § Länsstyrelserna ska bevaka att det finns grundläggande
betaltjänster som motsvarar samhällets behov. Om det i länet
finns organ med uppgift att svara för frågor om regional
tillväxt, ska bevakningen ske i samverkan med dessa organ.
I bevakningen av att de grundläggande betaltjänsterna motsvarar
samhällets behov ingår att bedöma tillgängligheten till
tjänsterna för äldre personer och personer med
funktionsnedsättning. Vidare ingår att bedöma om tillgången
till tjänsterna på en ort eller landsbygd minskat i sådan
utsträckning att samhällets behov inte längre tillgodoses.
Förordning (2008:284).
65 § Länsstyrelsen i Dalarnas län har ett samordningsansvar för
bevakningen av att de grundläggande betaltjänsterna motsvarar
samhällets behov. Förordning (2008:1262).
Avgifter
66 § Avgiftsinkomster får disponeras av länsstyrelsen när det
gäller inkomster enligt
1. djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen
(1988:539),
2. lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter och
förordningen (2006:814) om foder och animaliska biprodukter
som avser animaliska biprodukter,
3. förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken för tillsyn över dammsäkerhet, och
4. 22 § delgivningsförordningen (2011:154).
Förordning (2014:1086).
67 § Begränsningarna i 4 § andra stycket avgiftsförordningen
(1992:191) ska inte tillämpas på myndigheten när det gäller
sådana avgifter för offentlig inköps- och resurssamordning som
länsstyrelsen tar ut av statliga myndigheter, kommuner och
landsting inom ett län. Samma sak gäller när en länsstyrelse
tar ut sådana avgifter av länsstyrelser i andra län.
Förordning (2011:1497).
68 § Länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Västra
Götalands län får ta ut avgifter för de utredningar om det
allmänna fiskeintresset som begärs av andra myndigheter enligt
6 § 11.
Länsstyrelserna får besluta om avgifternas storlek och
disponera avgiftsinkomsterna. Förordning (2011:1497).
Övergångsbestämmelser
2010:1165
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2010.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
skyddsbehövande och andra utlänningar som omfattas av
förordningen (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. och som före utgången av november
2010 för första gången har tagits emot i en kommun.