Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande bestämmelser Allmänt 1 § I denna förordning finns det i anslutning till högskolelagen (1992:1434) bestämmelser för Försvarshögskolan. I övrigt gäller de bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100) som anges särskilt i denna förordning. Förordning (2010:1751). Säkerhetsskyddsfrågor 2 § Försvarshögskolans hantering av säkerhetsskyddsfrågor regleras i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2021:955). Förordning (2021:957). Högskoleförordningens tillämpning 3 § För Försvarshögskolan tillämpas 1 kap. 4–5, 7, 11–14 och 16 §§ högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2018:1030). Internationell verksamhet 4 § Försvarshögskolan är svenskt kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut inom ramen för Partnerskap för fred. 5 § Försvarshögskolan får bedriva sådan tjänsteexport inom sitt verksamhetsområde som är förenlig med högskolans uppgifter i övrigt. Förordning (2010:594). 2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation Styrelsens sammansättning 1 § Styrelsen för Försvarshögskolan ska bestå av ordföranden och fjorton andra ledamöter, om inte annat följer av andra stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid Försvarshögskolan. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår i styrelsen. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har rätt att föreslå var sin ledamot. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100) gäller för Försvarshögskolan. Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig. Förordning (2018:1133). Högskoleförordningens tillämpning 2 § För styrelsen, rektorn och rektorns ställföreträdare gäller 2 kap. 2-8, 10, 11 och 13 §§ högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2010:1751). Forsknings- och utbildningsnämnden Ansvarsområde 3 § Försvarshögskolan ska ha en forsknings- och utbildningsnämnd. Forsknings- och utbildningsnämnden ska ansvara för forskning och för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nämnden ska i övrigt svara för de uppgifter som Försvarshögskolan beslutar. Förordning (2018:132). Ledamöter 4 § Forsknings- och utbildningsnämnden ska bestå av minst elva ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara personer som har en anställning vid Försvarshögskolan som 1. professor, annan lärare eller forskare för vilken det krävs lägst doktorsexamen eller motsvarande kompetens, eller 2. lärare inom ett visst ämnesområde och är officer samt har gått igenom högre militär utbildning eller motsvarande utbildning. De ledamöter som anges i första stycket ska utses genom val inom högskolan. Försvarshögskolan får meddela närmare föreskrifter om vilka personer som är valbara och röstberättigade och om valförfarandet. Försvarshögskolans styrelse ska utse ytterligare högst tre ledamöter som ska vara lämpliga för uppdraget och inte vara anställda vid Försvarshögskolan. Av dessa ska minst en ledamot representera Försvarsmakten och en Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De studerande vid Försvarshögskolan har också rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter. Förordning (2010:1751). Övrig organisation 5 § Av 2 kap. 5 och 9 §§ högskolelagen (1992:1434) följer att Försvarshögskolan beslutar om sin interna organisation utöver styrelsen, rektorn och forsknings- och utbildningsnämnden. Förordning (2010:1751). 6 § Bestämmelserna om studentrepresentation i 2 kap. 14 § första, andra och fjärde styckena högskoleförordningen (1993:100) gäller även för Försvarshögskolan. Om beslut inte ska fattas av forsknings- och utbildningsnämnden, gäller också 2 kap. 14 § tredje stycket. För Försvarshögskolan gäller 2 kap. 16 § högskoleförordningen om högskolebibliotek. Förordning (2010:1751). Personalansvarsnämnd 7 § Vid Försvarshögskolan ska det finnas en personalansvarsnämnd. Försvarshögskolan ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101). Förordning (2010:1751). 3 kap. Anställningar vid Försvarshögskolan 1 § Vid anställning av professorer, lektorer och andra lärare och doktorander gäller 4 kap. 1, 3-7, 9 och 11-17 §§ samt 5 kap. högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2010:1751). 2 § Vid anställning av officerare som lärare gäller 4 kap. 1, 5, 9, 13-15 och 17 §§ högskoleförordningen (1993:100). Vid sådana anställningar ska 6 § anställningsförordningen (1994:373) inte tillämpas. Med officerare avses i denna förordning de som är eller har varit anställda som officer i Försvarsmakten och utländska officerare. Förordning (2010:1751). 4 kap. Högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Examina 1 § Inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå får vid Försvarshögskolan avläggas endast de examina som anges i bilagan till denna förordning. I bilagan anges också på vilken nivå och inom vilka områden en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). Bilagan innehåller även bestämmelser om examensbenämning och om översättning av examensbenämningen. Förordning (2018:132). Högskoleförordningens tillämpning 2 § /Upphör att gälla U:2025-03-01/ För utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå gäller i övrigt 6 kap. 2, 3, 6–11, 11 b–11 f, 13–18 och 20–36 §§ högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2018:132). 2 § /Träder i kraft I:2025-03-01/ För utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå gäller i övrigt 6 kap. 2, 3, 7-11, 11 b-11 f, 13- 18 och 20-36 §§ högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2024:1309). Gemensam examen 2 a § Försvarshögskolan får delta i ett utbildningssamarbete som anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434) bara om samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse. En sådan överenskommelse får Försvarshögskolan ingå med 1. ett universitet eller en högskola som omfattas av högskolelagen, 2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller 3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person. Förordning (2010:1751). 2 b § Utöver vad som gäller enligt 6 kap. 11 b § högskoleförordningen (1993:100) får Försvarshögskolan ingå en överenskommelse som anges i 2 a § bara om utbildningen inte kan leda till officersexamen som anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2010:1751). Tillträde till utbildning som leder till officersexamen Grundläggande behörighet 3 § För att kunna bli antagen till en utbildning som leder till officersexamen och som anges i bilagan till denna förordning krävs, utöver vad som gäller för grundläggande behörighet enligt 7 kap. 5-6 och 24 §§ högskoleförordningen (1993:100), att sökanden 1. är svensk medborgare, 2. har fullgjort militär grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär utbildning, 3. har genomgått säkerhetsprövning och uppfyller kraven enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2021:955), och 4. har bedömts lämplig för utbildningen av Försvarshögskolan. Försvarshögskolan får meddela närmare föreskrifter om det krav som anges i första stycket 4. Förordning (2021:957). Särskild behörighet 4 § För tillträde till utbildning som avses i 3 § gäller i fråga om särskild behörighet 7 kap. 8 § första stycket 1 och 4 och andra stycket högskoleförordningen (1993:100). Försvarshögskolan får meddela föreskrifter om den särskilda behörighet som krävs för att bli antagen till utbildning som avses i 3 §. Förordning (2024:915). Högskoleförordningens tillämpning 5 § För tillträde till utbildning som avses i 3 § gäller i övrigt 7 kap. 1–4, 12–13 och 17–23 §§ högskoleförordningen (1993:100) samt bilaga 3 till den förordningen med undantag av punkterna 3 och 8. Försvarshögskolan får besluta om undantag från 7 kap. 13 § första stycket högskoleförordningen. Förordning (2018:1504). Tillträde till övrig utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå 6 § För tillträde till övrig utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid Försvarshögskolan gäller 7 kap. 1–6, 12–13, 15–28 och 30–41 §§ högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2018:1504). 6 a § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor enligt vad som anges i 6 c § 2. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2024:915). 6 b § Försvarshögskolan får, i den utsträckning det ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka krav enligt 6 a § första stycket 1 som ska gälla för utbildning som avses i 6 §. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka ämnen i gymnasieskolan och vilka nivåer i dessa ämnen som kraven får avse. Förordning (2024:915). 6 c § Om det finns särskilda skäl, får Försvarshögskolan för tillträde till en viss utbildning som avses i 6 §, meddela föreskrifter om 1. krav på kunskaper från andra nivåer i ämnen eller andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 6 b § andra stycket, eller 2. krav på andra villkor än kunskaper från ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om krav uppställs enligt första stycket 1 på kunskaper från andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 6 b § andra stycket ska det även anges vilken nivå kravet avser. Innan Försvarshögskolan meddelar föreskrifterna ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig över högskolans förslag. Förordning (2024:915). Disciplinära åtgärder 7 § Disciplinära åtgärder mot studenter som är antagna till och bedriver högskoleutbildning vid Försvarshögskolan får vidtas enligt bestämmelserna i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2010:1751). 5 kap. Annan utbildning vid Försvarshögskolan Uppdragsutbildning 1 § Försvarshögskolan får anordna uppdragsutbildning enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Vad som sägs i 3 § andra stycket i förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor ska inte gälla för uppdragsutbildning på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller Säkerhetspolisen. Förordning (2024:144). Utbildning på uppdrag av Försvarsmakten 2 § Försvarshögskolan får på uppdrag av Försvarsmakten anordna annan utbildning än den som regleras enligt denna förordning. Vid utbildning enligt första stycket tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Försvarshögskolan får meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås. Förordning (2010:1751). Öppen nätbaserad utbildning 3 § I 3–8 §§ finns bestämmelser om öppen nätbaserad utbildning. Sådan utbildning är inte utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå som det finns bestämmelser om i 4 kap. Förordning (2018:1330). 4 § Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som ges via internet och som är öppen för alla, utan förkunskapskrav. Öppen nätbaserad utbildning får anordnas om den knyter an till och främjar den högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå som försvarshögskolan får utfärda examen för eller den forskning som bedrivs vid högskolan. Förordning (2018:1330). 5 § För öppen nätbaserad utbildning gäller inte övriga bestämmelser om utbildning, studenter och doktorander i denna förordning eller i högskoleförordningen (1993:100). Hänvisningar till denna förordning i andra förordningar omfattar 3–8 §§ enbart om det anges särskilt. Förordning (2018:1330). 6 § Försvarshögskolan får anordna prov för deltagarna och sätta betyg på en genomgången öppen nätbaserad utbildning eller del av en utbildning. Högskolan får meddela föreskrifter om prov eller betyg. Förordning (2018:1330). 7 § Försvarshögskolan får utfärda utbildningsintyg till deltagare som genomgått utbildningen. Högskolan får meddela föreskrifter om utbildningsintyg. Förordning (2018:1330). 8 § Försvarshögskolan får meddela ytterligare föreskrifter om öppen nätbaserad utbildning. Förordning (2018:1330). 6 kap. Överklagande 1 § För överklagande av Försvarshögskolans beslut gäller 12 kap. högskoleförordningen (1993:100) med undantag för beslut om anställning av officerare som lärare enligt 3 kap. 2 § i denna förordning. Förordning (2010:1751). 7 kap. Ny beteckning 6 kap. genom förordning (2010:1751). Övergångsbestämmelser 2007:1164 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då förordningen (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan ska upphöra att gälla. 2. Hänvisningen i 2 kap. 2 § till 2 kap. 11 § högskoleförordningen (1993:100) om rektors behörighet ska tillämpas första gången då en ny rektor ska anställas eller senast fr.o.m. den 1 oktober 2008. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av anställningsbeslut som har meddelats före den 1 januari 2008. 4. Bestämmelserna i 5 kap. om tillträde till officersutbildning ska tillämpas första gången vid antagning som börjar efter den 30 juni 2008. 5. Den som före den 1 januari 2008 har påbörjat en utbildning enligt äldre bestämmelser och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en yrkesofficersexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till utgången av juni 2012. 6. Den som antagits till yrkesofficersprogrammet under 2006 respektive officersprogrammet under 2007 ska på begäran till Försvarshögskolan anses vara antagen till utbildning som leder till officersexamen som anges i bilagan till denna förordning. 2009:1072 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010. 2010:594 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 i fråga om 1 kap. 3 § och i övrigt den 30 september 2010. 2010:1751 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2-5, 8 och 9 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010, med undantag för bestämmelserna om förnyelse av en tidsbegränsad anställning, ska tillämpas i fråga om den som före den 1 januari 2011 har anställts för en begränsad tid enligt bestämmelserna. Sådan tillämpning ska ske så länge anställningen pågår. Vid handläggning av ärenden om övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 5 högskoleförordningen ska även bestämmelserna i 4 kap. 7, 9 och 28 §§ högskoleförordningen i deras lydelse den 31 december 2010 tillämpas. 3. Bestämmelserna i 4 kap. 8 a § och 30 § 6 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 om tidsbegränsad anställning som biträdande lektor får tillämpas till utgången av september 2011. 4. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som biträdande lektor enligt 3 ska bestämmelserna i 4 kap. 30 § 6 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 tillämpas så länge anställningen pågår. En sådan anställning får förnyas enligt de äldre bestämmelserna. 5. Bestämmelserna i 4 kap. 10 § och 30 § 7 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 om tidsbegränsad anställning som forskarassistent får tillämpas till utgången av september 2011. 6. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som forskarassistent enligt 5 ska bestämmelserna i 4 kap. 30 § 7 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 tillämpas så länge anställningen pågår. En sådan anställning får förnyas enligt de äldre bestämmelserna. 7. Bestämmelserna i 4 kap. 5, 7, 8 a, 11-13 a, 20-23 och 24 a- 28 §§ högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 ska tilllämpas i fråga om ärenden om befordran av lärare som har inkommit till Försvarshögskolan men som inte har avslutats före den 1 januari 2011. Vid tillämpningen av de äldre bestämmelserna ska de uppgifter som Forsknings- och utbildningsnämnden ansvarar för handhas av nämnden eller av de personer eller den grupp av personer som Försvarshögskolan beslutar. 8. Om ett förfarande om anställning av lärare, i andra fall än som avses i 7 eller enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2 och 3 §§ om anställning av officerare, har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2011, ska bestämmelserna i 4 kap. 5, 7, 8 a, 9, 10, 15, 20-22, 24, 24 a, 26-28 och 30 §§ högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 tilllämpas i anställningsärendet. Vid tillämpningen av de äldre bestämmelserna i högskoleförordningen ska de uppgifter som Forsknings- och utbildningsnämnden ansvarar för handhas av nämnden eller av de personer eller den grupp av personer som Försvarshögskolan beslutar. 9. I fråga om den som enligt 8 har anställts efter den 1 januari 2011 med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2-5, 8 och 9 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 ska dessa bestämmelser tillämpas så länge anställningen pågår. Bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2, 5, 8 och 9 högskoleförordningen i deras lydelse den 31 december 2010 om förnyelse av en tidsbegränsad anställning och övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare ska dock inte tillämpas. 10. Vid beräkning av anställningstid som adjungerad professor enligt bestämmelserna i 4 kap. 11 § högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse från och med den 1 januari 2011 ska även anställningstid som adjungerad professor enligt bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2 högskoleförordningen i deras lydelse den 31 december 2010 beaktas. 11. Vid beräkning av anställningstid som gästprofessor enligt bestämmelserna i 4 kap. 12 § högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse från och med den 1 januari 2011 ska även anställningstid som gästprofessor enligt bestämmelserna i 4 kap. 30 § 9 högskoleförordningen i deras lydelse den 31 december 2010 beaktas. 12. Bestämmelserna i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats med tillämpning av bestämmelser i högskoleförordningen i deras lydelse före den 1 januari 2011. 2018:1133 1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018. 2. Förordningen tillämpas första gången när ledamöter i styrelsen ska utses för tiden från och med den 1 maj 2020. 2018:1504 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 4 kap. 4, 6 a–6 c §§ och i övrigt den 1 januari 2022. 2. När Universitets- och högskolerådet eller Försvarshögskolan med stöd av de nya 4 kap. 6 b och 6 c §§ meddelar föreskrifter ska de föreskriva att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. 3. Bestämmelserna i den nya 4 kap. 6 a § och bestämmelserna i 4 kap. 3, 4, 5 och 6 §§ i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. 4. Bestämmelserna i 4 kap. 5 och 6 §§ i den nya lydelsen ska, såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 21 § högskoleförordningen (1993:100), tillämpas första gången vid prov som genomförs våren 2022. 5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning till utbildning som börjar före den 1 juni 2022. 2024:915 1. Denna förordning träder i kraft den 13 november 2024. 2. Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. Bilaga Innehåll I denna bilaga anges 1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och inom vilka områden vid Försvarshögskolan, och 2. vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning). Gemensamma bestämmelser Examensbenämning En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna bilaga och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Försvarshögskolan bestämmer vilka för- eller efterled som ska användas. För vissa examina ska, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, Försvarshögskolan bestämma en inriktning. Översättning En översättning av examensbenämningen ska återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Försvarshögskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska, efter samråd med Universitets- och högskolerådet i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder. Försvarshögskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som Försvarshögskolan använder. Försvarshögskolan ska till Universitets- och högskolerådet anmäla de för- och efterled på svenska som Försvarshögskolan bestämt ska användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska. Försvarshögskolan får också till Universitets- och högskolerådet anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska. Förteckning över examina Examina på grundnivå Generella examina Högskoleexamen Kandidatexamen Yrkesexamina Officersexamen Examina på avancerad nivå Generella examina Magisterexamen inom området försvar, krishantering och säkerhet Masterexamen inom området försvar, krishantering och säkerhet Examina på forskarnivå Licentiatexamen inom området försvar, krishantering och säkerhet Doktorsexamen inom området försvar, krishantering och säkerhet Examensbeskrivningar EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ GENERELLA EXAMINA Högskoleexamen Omfattning Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som Försvarshögskolan själv bestämmer. Mål Kunskap och förståelse För högskoleexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Färdighet och förmåga För högskoleexamen ska studenten - visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen ska studenten - visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För högskoleexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som Försvarshögskolan bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som Försvarshögskolan bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som Försvarshögskolan bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. YRKESEXAMINA Officersexamen Omfattning Officersexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För officersexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som officer. Kunskap och förståelse För officersexamen ska studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa sådant brett kunnande i militära ämnen som krävs för att i en ledande befattning ansvara för personal och materiel i militära operationer, - visa förståelse för mekanismer och interaktion i militära konflikter längs hela skalan av konflikter, - visa kunskap om krishantering i påfrestande situationer för samhället, och - visa kunskap om såväl nationella som internationella relevanta författningar och regelverk. Färdighet och förmåga För officersexamen ska studenten - visa förmåga att med en helhetssyn planera, leda och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att utbilda, informera och stödja olika grupper, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån uppgiftens, individens och gruppens behov, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma och använda relevant information, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med grupper med olika sammansättningar, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För officersexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till säkerhetsmässigt tänkande i olika situationer, - visa förmåga att inom yrkesutövningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet militära, sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För officersexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För officersexamen ska också de preciserade krav gälla som Försvarshögskolan bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ GENERELLA EXAMINA Magisterexamen Omfattning Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som Försvarshögskolan bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100) på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För magisterexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen ska studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som Försvarshögskolan bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Masterexamen Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som Försvarshögskolan själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För masterexamen ska studenten – visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och – visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen ska studenten – visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, – visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och – visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen ska studenten – visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, – visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ GENERELLA EXAMINA Licentiatexamen Omfattning Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. Mål Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden – visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden – visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och – visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen ska doktoranden – visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, – visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig uppsats För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. Övrigt För licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Doktorsexamen Omfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden – visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och – visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden – visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, – med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, – visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden – visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och – visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Förordning (2018:132).