Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning finns bestämmelser om finansiering av hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. 2 § I denna förordning avses med finansieringslagen: lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, Studsvikslagen: lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., reaktorinnehavare: den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att inneha eller driva en eller flera kärnkraftsreaktorer som inte permanent har ställts av, grundkostnaden: summan av de förväntade kostnaderna för åtgärder och verksamhet som avses i 4 § 1-3 finansieringslagen, merkostnaden: summan av de förväntade kostnaderna för verksamhet som avses i 4 § 4-9 finansieringslagen, finansieringsbelopp: ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de återstående grundkostnaderna och merkostnaderna för de restprodukter som har uppkommit då beräkningen görs och de medel som har fonderats för dessa kostnader, kompletteringsbelopp: ett belopp som motsvarar en skälig uppskattning av kostnader som avses i 4 § 1-3 finansieringslagen och som kan uppkomma till följd av oplanerade händelser. Termer och uttryck som i övrigt används i denna förordning har samma betydelse som i finansieringslagen. Kärnavfallsavgift för reaktorinnehavare 3 § En reaktorinnehavare ska, i samråd med övriga reaktorinnehavare, upprätta en kostnadsberäkning och ge in den till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 7 januari vart tredje år. I kostnadsberäkningen ska 1. anges den totala grundkostnaden för samtliga reaktorinnehavare, 2. anges den del av den totala grundkostnaden som är gemensam för samtliga reaktorinnehavare, 3. för varje reaktorinnehavare anges a) den del av den totala grundkostnaden som är hänförlig till reaktorinnehavarens reaktorer, b) hur stor andel av den totala mängden uppkomna och förväntade restprodukter som utgörs av restprodukter från reaktorinnehavarens reaktorer, och c) den del av den totala grundkostnaden som bör läggas till grund för reaktorinnehavarens finansieringsbelopp, 4. anges det kompletteringsbelopp som bör gälla för varje reaktorinnehavare, 5. anges hur mycket energi som varje reaktorinnehavare planerar att leverera under de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in, och 6. anges de kostnader som förväntas uppkomma under vart och ett av de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in för a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av använt kärnbränsle, b) avställnings- och servicedrift, specificerat för varje reaktor, och c) rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall från rivningen, specificerat för varje reaktor. 4 § I kostnadsberäkningen enligt 3 § ska varje reaktor, som inte permanent har ställts av, anses ha 1. en total driftstid om 40 år, och 2. en återstående driftstid om minst sex år, om det inte finns skäl att anta att driften kan komma att upphöra dessförinnan. 5 § Om det finns särskilda skäl, får Strålsäkerhetsmyndigheten förelägga en reaktorinnehavare att ge in kostnadsberäkningen tidigare än vad som anges i 3 § eller att ge in en kompletterande beräkning. 6 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska för var och en av reaktorinnehavarna upprätta ett förslag till den kärnavfallsavgift som reaktorinnehavaren ska betala de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen enligt 3 § senast ska ha givits in. Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätta förslaget 1. med utgångspunkt från kostnadsberäkningen enligt 3 §, 2. med beaktande av den totala merkostnaden, och 3. så att samtliga förväntade kostnader, sedan hänsyn tagits till vad som tidigare har betalats, kan förväntas bli täckta av de avgifter som reaktorinnehavaren kommer att betala under reaktorernas återstående driftstid. Den föreslagna avgiften ska anges i kronor per levererad kilowattimme elström. Strålsäkerhetsmyndigheten ska ge reaktorinnehavaren samt berörda myndigheter, kommuner och organisationer tillfälle att yttra sig över avgiftsförslaget. 7 § Strålsäkerhetsmyndigheten får, om en kompletterande kostnadsberäkning har givits in eller om det finns särskilda skäl för det, upprätta ett förslag enligt 6 § som avser en kortare period än tre år. 8 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom nio månader från det att kostnadsberäkningen enligt 3 § senast ska ha givits in, lämna avgiftsförslaget enligt 6 § till regeringen för beslut om kärnavfallsavgiften. Av förslaget ska framgå 1. vilken avgift som förordas för den period som avses, 2. hur den gemensamma grundkostnaden fördelas på varje reaktorinnehavare, 3. grundkostnaden för varje reaktorinnehavare, 4. de närmare skälen för bedömningen i de fall som denna avviker från reaktorinnehavarens beräkningar, 5. merkostnaden och beräkningsunderlaget för denna, och 6. vilka faktorer som anses vara särskilt kritiska för kostnadsutvecklingen. Kärnavfallsavgift för övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare 9 § En avgiftsskyldig tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ska, enskilt eller i samråd med en eller flera andra tillståndshavare, upprätta en kostnadsberäkning och ge in den till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 7 januari vart tredje år. I kostnadsberäkningen ska anges 1. den totala grundkostnaden för de anläggningar som omfattas av tillståndshavarens eller de samrådande tillståndshavarnas tillstånd, 2. den förväntade återstående driftstiden för anläggningar som inte permanent har ställts av, 3. vilka åtgärder och vilken verksamhet som kan berättiga till sådan ersättning som avses i 17 § finansieringslagen, 4. den del av den totala grundkostnaden som bör läggas till grund för finansieringsbeloppet, och 5. de kostnader som förväntas uppkomma under vart och ett av de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in för a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall och kärnämne som inte ska användas igen, b) avställnings- och servicedrift, specificerat för varje kärnteknisk anläggning, och c) rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall från rivningen, specificerat för varje anläggning. Första stycket gäller inte anläggningar som omfattas av en kostnadsberäkning enligt 3 §. 10 § Om det finns särskilda skäl, får Strålsäkerhetsmyndigheten förelägga en tillståndshavare att ge in kostnadsberäkningen tidigare än vad som anges i 9 § eller att ge in en kompletterande beräkning. 11 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätta ett förslag till den kärnavfallsavgift som tillståndshavaren ska betala de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen enligt 9 § senast ska ha givits in. Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätta förslaget 1. med utgångspunkt från kostnadsberäkningen enligt 9 §, 2. med beaktande av den totala merkostnaden och, i förekommande fall, tillståndshavarens rätt till sådan ersättning som avses i 17 § finansieringslagen, och 3. så att samtliga förväntade kostnader för en anläggning som inte permanent har ställts av, sedan hänsyn tagits till vad som tidigare har betalats, kan förväntas bli täckta av de avgifter som tillståndshavaren kommer att betala under anläggningens förväntade återstående driftstid. Förslaget till avgift för en anläggning som permanent har ställts av ska upprättas så att samtliga förväntade kostnader, sedan hänsyn tagits till vad som tidigare har betalats, kan förväntas bli täckta av de avgifter som tillståndshavaren kommer att betala de närmast kommande tre kalenderåren. Om det finns särskilda skäl, får förslaget upprättas så att kostnaderna kan förväntas bli täckta under en kortare eller längre tidsperiod. 12 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska ge tillståndshavaren tillfälle att yttra sig över ett förslag till avgift enligt 11 §. 13 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska, med utgångspunkt från förslaget enligt 11 §, besluta om den kärnavfallsavgift som tillståndshavaren ska betala de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen enligt 9 § senast ska ha givits in. Strålsäkerhetsmyndigheten ska med ett eget förslag lämna över ett ärende enligt första stycket till regeringen för beslut om kärnavfallsavgift i de fall då 1. ärendet gäller en kärnkraftsreaktor som permanent har ställts av efter den 31 december 1995, eller 2. ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Ett överlämnande enligt andra stycket ska ske inom sex månader från det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in enligt 9 §. 14 § Strålsäkerhetsmyndigheten får, om en kompletterande kostnadsberäkning har givits in eller om det finns särskilda skäl för det, upprätta förslag till kärnavfallsavgift enligt 11 § och besluta om avgiften enligt 13 § för en kortare period än tre år. 15 § Av ett beslut eller förslag om kärnavfallsavgift enligt 13 § ska, utöver avgiftens storlek, framgå 1. grundkostnaden för respektive anläggning, 2. hur, i förekommande fall, den del av grundkostnaden som är gemensam fördelas på varje tillståndshavare, 3. de närmare skälen för bedömningen i de fall som denna avviker från tillståndshavarens beräkningar, 4. merkostnaden och beräkningsunderlaget för denna, och 5. vilka faktorer som anses vara särskilt kritiska för kostnadsutvecklingen. Betalning av kärnavfallsavgiften 16 § En kärnavfallsavgift enligt 3-8 §§ ska betalas kvartalsvis till Kärnavfallsfonden senast en månad efter varje kalenderkvartals utgång. En kärnavfallsavgift enligt 9-15 §§ ska betalas årsvis till Kärnavfallsfonden senast en månad efter varje kalenderårs utgång. Dispens från skyldigheten att betala kärnavfallsavgift 17 § Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta om en sådan dispens från avgiftsskyldigheten som avses i 8 § finansieringslagen och om omfattningen av de säkerheter som i så fall ska ställas. Bestämmelser om säkerheterna finns i 24-26 §§. Förvaltning av avgiftsmedlen 18 § Kärnavfallsfonden ska för de avgiftsskyldigas räkning förvalta de inbetalade kärnavfallsavgifterna i en fond. Även sådana avgifter som har betalats enligt Studsvikslagen ska förvaltas i fonden. 19 § Fondens medel ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret, i skuldförbindelser utfärdade av staten eller i skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Fonden ska förvaltas så att kraven på god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap tillgodoses. Avkastningen på fondens medel ska läggas till kapitalet. Förordning (2009:294). Säkerheter för reaktorinnehavare 20 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska, med utgångspunkt från den kostnadsberäkning som lämnas enligt 3 §, upprätta förslag till finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp för varje reaktorinnehavare. Förslaget ska lämnas till regeringen för beslut om finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp tillsammans med det avgiftsförslag som avses i 8 §. 21 § En reaktorinnehavare ska till Kärnavfallsfonden ställa godtagbara säkerheter motsvarande de finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp som regeringen har beslutat. Säkerheterna ska vara utan tidsbegränsning och får inte utgöras av fastighet på vilken det bedrivs kärnteknisk verksamhet. Säkerheterna ska förvaltas av Riksgäldskontoret. 22 § Om regeringen begär det ska Riksgäldskontoret, innan de säkerheter som avses i 21 § prövas, yttra sig i frågan om säkerheterna är godtagbara. Om det behövs för att säkerställa statens rätt, ska Riksgäldskontoret föreslå de villkor som säkerheterna bör förenas med. Säkerheter för övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare 23 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska, med utgångspunkt från den kostnadsberäkning som lämnas enligt 9 §, besluta om finansieringsbeloppet för en avgiftsskyldig tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare. 24 § En avgiftsskyldig tillståndshavare som inte är reaktorinnehavare ska till Kärnavfallsfonden ställa godtagbara säkerheter motsvarande det beslutade finansieringsbeloppet eller, om tillståndshavaren har beviljats sådan dispens som avses i 17 §, samtliga återstående grundkostnader och merkostnader. Säkerheterna ska förvaltas av Riksgäldskontoret. 25 § Riksgäldskontoret ska pröva sådana säkerheter som avses i 24 §. Om det behövs för att säkerställa statens rätt, får Riksgäldskontoret förena säkerheterna med villkor. Riksgäldskontoret ska med ett eget yttrande lämna över ett ärende enligt första stycket till regeringen för prövning av säkerheterna i de fall ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Tilläggssäkerheter 26 § Riksgäldskontoret får besluta att en reaktorinnehavare eller annan avgiftsskyldig tillståndshavare ska ställa godtagbara tilläggssäkerheter motsvarande visst belopp, om 1. säkerheternas värde, i förhållande till den tid som återstår tills skyldigheten att betala kärnavfallsavgift och ställa säkerhet upphör enligt 11 § finansieringslagen, har försämrats i betydande mån, eller 2. sådana villkor som avses i 22 § andra meningen eller 25 § första stycket andra meningen denna förordning har åsidosatts. Riksgäldskontoret ska pröva och förvalta tilläggssäkerheterna. Tilläggssäkerheterna ska ställas till Kärnavfallsfonden. Användning av säkerheter 27 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska anmäla till regeringen att ställda säkerheter bör tas i anspråk, om 1. det kan antas att fonderade medel inte räcker för att täcka de kostnader enligt 4 § finansieringslagen som omfattas av säkerheterna, och 2. den avgiftsskyldige tillståndshavaren inte vidtar de åtgärder eller tillskjuter de medel som behövs. Riskbedömning och riskavgifter 28 § Riksgäldskontoret ska vart tredje år besluta om statens kreditrisk avseende säkerheter ställda enligt 21 §. 29 § Riksgäldskontoret får, med beaktande av den kreditrisk som avses i 28 §, besluta att en reaktorinnehavare ska betala riskavgift motsvarande statens förväntade kostnad för kreditrisken om 1. kreditvärdigheten avseende ställda säkerheter, i förhållande till den tid som återstår tills skyldigheten att betala kärnavfallsavgift och ställa säkerhet upphör enligt 11 § finansieringslagen, bedöms ligga under en viss nivå enligt föreskrifter som Riksgäldskontoret har meddelat enligt 51 § denna förordning, eller 2. sådana villkor som avses i 22 § andra meningen denna förordning har åsidosatts. Riskavgift ska betalas till Riksgäldskontoret. Användning och utbetalning av fonderade avgiftsmedel 30 § Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om hur och i vilken utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för de kostnader som reaktorinnehavare och övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare förväntas få under en viss kommande tidsperiod för åtgärder och verksamhet som ingår i de kostnadsberäkningar som har använts då kärnavfallsavgiften beslutades. Fonderade avgiftsmedel betalas ut i förskott för kalenderkvartal till reaktorinnehavare och övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare efter ansökan. I ansökan om utbetalning ska det anges vilka åtgärder som de utbetalade medlen ska täcka. 31 § Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om i vilken utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för att ersätta kommuner för sådana informationskostnader som avses i 4 § 8 finansieringslagen. Ersättningen får bestämmas till högst 10 miljoner kronor per kommun och kalenderår för kommuner där en anläggning för slutförvar för använt kärnbränsle planeras eller byggs. Ersättningen betalas ut i förskott efter ansökan. Ansökan ska ha inkommit till Strålsäkerhetsmyndigheten senast tre månader före den period som ansökan avser. I ansökan ska det anges vilka informationskostnader som ersättningen ska täcka. Förordning (2011:1120). 32 § Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om i vilken utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för sådant stöd till ideella föreningar som avses i 4 § 9 finansieringslagen. Stöd får endast lämnas till ideella föreningar som 1. utnyttjar rätten att delta i sådant samråd som föreskrivs i 6 kap. 28 § 1 a miljöbalken avseende anläggning för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle, 2. har en styrelse som utses av medlemmarna under demokratiska former och årligen håller stämma som medlemmarna får delta i, 3. har stadgar som beslutas av stämman och anger föreningens namn och ändamål, hur beslut fattas, hur styrelsen utses samt hur revisorer som kontrollerar styrelsens verksamhet utses, 4. inte har näringsverksamhet som sin huvudsakliga inkomstkälla, och 5. har minst 1 000 medlemmar, eller är en sammanslutning av ideella föreningar som tillsammans har minst 1 000 olika personer som medlemmar och där varje förening som ingår uppfyller kraven i 2 och 4. Stöd får lämnas med högst 2,5 miljoner kronor per förening och kalenderår och med totalt högst 3,5 miljoner kronor per kalenderår. Förordning (2017:976). 33 § Stöd enligt 32 § ska avse föreningens kostnader för att delta i samrådsförfaranden enligt 6 kap. miljöbalken eller 5 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och yttra sig enligt 6 kap. 39 § första stycket miljöbalken över ansökan om tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning för en anläggning för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle samt kostnader för att kunna följa och bedöma frågor som rör slutförvaring av använt kärnbränsle och slutförvaringens påverkan på människors hälsa eller miljön. Kostnaderna får omfatta lönekostnader, lokalkostnader och övriga administrativa kostnader. Stödet får inte avse kostnader för information riktad direkt till allmänheten utöver vad som avser samrådsförfarandet. Stödet får inte avse insatser som föreningen gör efter tolv månader från det att tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har kungjorts enligt 6 kap. 39–41 §§ miljöbalken. Ansökan om stöd ska ha kommit in till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 1 oktober året före det år som ansökan avser. I ansökan ska det anges vilka kostnader under året som stödet ska användas till. Om de ansökningar som avser godtagbara kostnader totalt omfattar större belopp än vad som finns tillgängligt för stöd under ett visst kalenderår, ska Strålsäkerhetsmyndigheten fördela stödet så att det ges en jämn geografisk spridning och med beaktande av föreningarnas medlemsantal och behov samt tidigare erhållet stöd. Stödet betalas ut i förskott för kalenderår. Förordning (2017:976). 34 § En statlig myndighets ansökan om ersättning för sådana kostnader som avses i 4 § 4-8 finansieringslagen ska ges in till regeringen. I ansökan ska det anges vilka kostnader som ersättningen ska täcka. 35 § Utbetalning av fonderade avgiftsmedel som har beslutats enligt 30-32 §§ görs av Kärnavfallsfonden på begäran av Strålsäkerhetsmyndigheten. 36 § Utbetalade avgiftsmedel som inte har använts ska i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar återbetalas till Kärnavfallsfonden vid kalenderårets slut eller avräknas mot kommande utbetalningar. Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta att den som har mottagit utbetalningar enligt 30 § ska förpliktas att kompensera Kärnavfallsfonden för förlorad avkastning på sådana medel som inte har använts. Användning och utbetalning av medel enligt Studsvikslagen 37 § För avgifter som har fonderats enligt Studsvikslagen gäller bestämmelserna i 38-41 §§ i stället för 30-36 §§. 38 § Den som har tillstånd till en sådan kärnteknisk verksamhet som avses i 1 § Studsvikslagen ska, enskilt eller i samråd med annan tillståndshavare, beräkna de förväntade kostnaderna för verksamheten och ge in beräkningen till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 30 april varje år. Av kostnadsberäkningen ska framgå de kostnader som förväntas uppkomma under det kommande kalenderåret för 1. behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall och kärnämne som inte ska användas igen, 2. avställnings- och servicedrift, specificerat för varje kärnteknisk anläggning, och 3. rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall från rivningen, specificerat för varje anläggning. 39 § Strålsäkerhetsmyndigheten prövar, med utgångspunkt från den kostnadsberäkning som avses i 38 §, frågor om hur och i vilken utsträckning de medel som har fonderats enligt Studsvikslagen får användas för de kostnader som tillståndshavaren förväntas få under det kommande kalenderåret för åtgärder och verksamhet som ingår i de kostnadsberäkningar som har använts då avgifterna till fonden beslutades. 40 § Utbetalning av fonderade medel som har beslutats enligt 39 § görs i förskott för kalenderkvartal av Kärnavfallsfonden på begäran av Strålsäkerhetsmyndigheten. 41 § Utbetalade fondmedel som inte har använts ska i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar återbetalas till Kärnavfallsfonden vid kalenderårets slut eller avräknas mot kommande utbetalningar. Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta att den som har mottagit utbetalningar enligt 39 § ska förpliktas att kompensera Kärnavfallsfonden för förlorad avkastning på sådana medel som inte har använts. Redovisning och kontroll 42 § Reaktorinnehavare och övriga avgiftspliktiga tillståndshavare ska senast den 31 mars varje år redovisa till Strålsäkerhetsmyndigheten hur fonderade avgiftsmedel som har mottagits under föregående kalenderår har använts. En reaktorinnehavare ska senast den 1 februari varje år redovisa till Strålsäkerhetsmyndigheten hur mycket energi som har levererats det senaste kalenderåret. 43 § En statlig myndighet som har tagit emot avgiftsmedel som ersättning för sådana kostnader som avses i 4 § 4-8 finansieringslagen ska för varje kalenderår redovisa hur medlen har använts. Redovisningen ska lämnas till regeringen senast den 31 mars året efter det kalenderår som avses. 44 § En kommun som enligt 31 § har tagit emot avgiftsmedel som ersättning för informationskostnader ska för varje ersättningsperiod redovisa hur medlen har använts. Redovisningen ska lämnas till länsstyrelsen senast tre månader efter att perioden har avslutats. Länsstyrelsen ska med ett eget yttrande vidarebefordra den till Strålsäkerhetsmyndigheten inom en månad. 45 § En ideell förening som har tagit emot ett sådant stöd som avses i 32 § ska för varje kalenderår redovisa hur medlen har använts. Redovisningen ska lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 31 mars året efter det kalenderår som avses. 46 § Kärnavfallsfonden ska senast den 1 mars varje år lämna uppgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten om vilka avgifter som har mottagits för det senaste kalenderåret, fondbehållningen samt den förväntade avkastningen på fondens medel. 47 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska kontrollera att beslutade kärnavfallsavgifter har betalats in och revidera hur utbetalade fondmedel har använts. Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 1 februari varje år underrätta Kärnavfallsfonden om samtliga planerade och prognostiserade inbetalningar till och utbetalningar från fonden. Strålsäkerhetsmyndigheten ska för varje kalenderår lämna en sammanfattning till regeringen över fondens förändringar och användningen av utbetalade medel. Återbetalning av fonderade medel 48 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska anmäla till regeringen att återbetalning av fonderade avgiftsmedel enligt 16 § finansieringslagen bör ske 1. när skyldigheterna enligt 11 § samma lag har upphört, eller 2. om det dessförinnan finns särskilda skäl att återbetala medel som inte behövs. 49 § Den som är berättigad till eventuell återbetalning enligt finansieringslagen får ansöka om detta. En sådan ansökan ska ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten, som med ett eget yttrande ska överlämna den till regeringen. Bemyndiganden 50 § Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 3, 9, 16, 17, 30-33, 36 och 38- 47 §§. 51 § Riksgäldskontoret får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 22, 24-26, 28 och 29 §§. 52 § Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela sådana förelägganden som avses i 18 § andra stycket finansieringslagen. 53 § Strålsäkerhetsmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna om tidsfrister i 3, 9, 16, 31, 33, 38, 42 och 44–46 §§, om det kan ske utan att syftet med bestämmelserna åsidosätts. Förordning (2009:324). Överklagande 54 § En myndighets beslut enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Beslut enligt denna förordning ska gälla omedelbart om inte annat bestäms. Övergångsbestämmelser 2008:715 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2008 i fråga om 1–36 och 42–54 §§ och den 1 januari 2018 i fråga om 37–41 §§. Förordning (2011:1491). 2. Förordningen (2007:161) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet ska upphöra att gälla den 1 augusti 2008 och förordningen (1988:1598) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. ska upphöra att gälla den 1 januari 2018. Förordning (2011:1491). 3. Vid tillämpningen av 3-8 och 20 §§ gäller att en kostnadsberäkning ska ges in senast den 7 januari 2011 för beslut om kärnavfallsavgift för 2012-2014 och därefter vart tredje år. För tiden dessförinnan gäller följande. Reaktorinnehavarna ska ge in en kostnadsberäkning senast den 7 januari 2009. I kostnadsberäkningen ska, utöver de uppgifter som följer av 3 § 1-5, anges de kostnader som förväntas uppkomma under 2010 och 2011. Strålsäkerhetsmyndighetens avgiftsförslag ska avse 2010 och 2011. 4. Vid tillämpningen av 9-15 §§ för sådana anläggningar som avses i 13 § andra stycket 1 gäller att en kostnadsberäkning ska ges in senast den 7 januari 2011 för beslut om kärnavfallsavgift för 2012-2014 och därefter vart tredje år. För tiden dessförinnan gäller följande. Tillståndshavaren ska ge in en kostnadsberäkning senast den 7 januari 2009. I kostnadsberäkningen ska, utöver de uppgifter som följer av 9 § första stycket 1-4, anges de kostnader som förväntas uppkomma under 2010 och 2011. Strålsäkerhetsmyndighetens avgiftsförslag ska avse 2010 och 2011. 5. Vid tillämpningen av 9-15 §§ för övriga tillståndshavare gäller att en kostnadsberäkning ska ges in senast den 7 januari 2010 för beslut om kärnavfallsavgift för 2011-2013 och därefter vart tredje år. För tiden dessförinnan ska Strålsäkerhetsmyndigheten besluta om kärnavfallsavgift avseende 2009 och 2010 mot bakgrund av den kostnadsberäkning som tillståndshavaren enligt äldre bestämmelser ska ha givit in senast den 30 juni 2008. 2008:794 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 2008. 2. Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid tillämpning av 33 § även pröva ansökningar som avser kalenderåret 2009 och som har inkommit efter den 1 oktober 2008 men senast den 15 november 2008.