Post 2404 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
2009:130 ·
Visa register
Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2009-03-05
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:1552
Ikraft: 2009-04-15 överg.best.
1 kap. Utbildningar inom yrkeshögskolan
Inledande bestämmelser
1 § Den som enligt 4 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får
vara utbildningsanordnare får ansöka om att en utbildning ska
ingå i yrkeshögskolan.
Första stycket samt 2-5 och 7 §§ gäller inte för sådana kurser
som avses i 2 kap. 6 §. Förordning (2019:1316).
Ansökan
2 § Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan
och om att utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter
för utbildningen ska ges in till Myndigheten för
yrkeshögskolan.
Myndigheten får meddela föreskrifter om ansökan.
Förutsättningar
3 § För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs
det utöver vad som anges i 3, 5, 6, 12 och 13 §§ lagen
(2009:128) om yrkeshögskolan att
1. utbildningen
a) svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet
som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen
(1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en
examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa
examina, eller
b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat
yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse
för individen och samhället, och
2. utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de
föreskrifter som gäller för utbildningen enligt lagen om
yrkeshögskolan och 2–4 kap. denna förordning.
Förordning (2017:15).
Beslut
4 § Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om en utbildning
ska ingå i yrkeshögskolan. Beslutet ska avse en viss tid.
Myndigheten beslutar också om utbildningsanordnaren får ta ut
studerandeavgifter för utbildningen enligt 9 § tredje stycket
lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.
5 § Beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan ska
innehålla uppgifter om
1. den tid beslutet avser,
2. högsta antal årsplatser,
3. utbildningens lokalisering,
4. huruvida studerandeavgifter får tas ut, och
5. om en kurs inom utbildningen får bedrivas som sådan kurs
som avses i 2 kap. 6 §.
Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt
2 kap. 7 § denna förordning eller 6 § förordningen (2017:13)
om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan
bifogas. Förordning (2019:1316).
6 § Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet
årsplatser för de utbildningar inom yrkeshögskolan för vilka
statsbidrag eller särskilda medel enligt 5 kap. inte lämnas.
Sådana årsplatser fördelas av Myndigheten för yrkeshögskolan.
Myndigheten ska vid sitt beslut enligt första stycket särskilt
ta hänsyn till i vilken grad en utbildning
1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot
arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar
till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom
ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och
samhället,
2. finansieras av arbetslivet, och
3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller
nationell placering.
Myndigheten ska vid sitt beslut även beakta resultat från
genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning.
Förordning (2019:63).
Återkallande
7 § Myndigheten för yrkeshögskolan får återkalla ett beslut
om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan, om
utbildningen inte längre uppfyller kraven eller
utbildningsanordnaren eller någon annan som medverkar i
anordnandet inte iakttar sina skyldigheter enligt denna
förordning.
Innan myndigheten fattar ett beslut enligt första stycket,
ska den ansvariga utbildningsanordnaren ha fått tillfälle att
avhjälpa bristerna.
Undantag från förordningen
8 § Undantag från denna förordning när det gäller
uppdragsutbildning och behörighetsgivande förutbildning finns
i förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan
som uppdragsutbildning och förordningen (2017:13) om
behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan.
Förordning (2017:15).
Undantag från förvaltningslagen
9 § En sådan anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan
som ska tillämpa förvaltningslagen (2017:900) behöver inte
tillämpa bestämmelserna i 25 och 32 §§ i den lagen om
kommunikation och motivering av beslut i ärenden om
betygssättning enligt 2 kap. eller antagning enligt 4 kap.
2 § första stycket 2.
Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt
lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs
för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Förordning (2018:1041).
2 kap. Utbildningen
Utbildningens mål
1 § I 6 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan anges de
allmänna målen för utbildningen och vad som ska karakterisera
den.
Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 7 §
första stycket 9 ska gälla för en examen.
Förordning (2017:852).
Utbildningens uppläggning
2 § Utbildningen ska ge teoretisk förankring inom
yrkesområdet och väsentligen genomföras i samarbete med de
delar av arbetslivet som berörs av utbildningen.
Ansvarig utbildningsanordnare
3 § För varje utbildning ska det finnas en ansvarig
utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen
genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och
enligt denna och andra förordningar.
Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att
1. det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats
och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen,
om sådant lärande ingår i utbildningen,
2. det finns vägledning om studiealternativ, antagning och
tillträde samt yrkesvägledning, och
3. de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i
utbildningen får sådant stöd. Förordning (2016:155).
Utbildningens omfattning och kurser
4 § Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera
kurser.
Utbildningens omfattning ska anges enligt ett poängsystem,
där fem poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. En
poäng benämns yrkeshögskolepoäng. Förordning (2017:15).
5 § Utbildningen ska omfatta minst 100 yrkeshögskolepoäng.
Utbildningen får dock omfatta mindre än 100 yrkeshögskolepoäng
(kort utbildning), om den mindre omfattningen är motiverad
utifrån arbetslivets behov. Förordning (2019:1316).
6 § Om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras
att det finns tomma platser på utbildningen kan sökande antas
till en eller flera kurser inom utbildningen, även om kursen
eller kurserna var och en för sig eller tillsammans omfattar
mindre än 100 yrkeshögskolepoäng.
Utbildningsanordnaren ska anmäla till Myndigheten för
yrkeshögskolan att en sådan kurs som avses i första stycket
ska bedrivas.
Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om anmälan.
Förordning (2019:1316).
6 a § Undervisningen får bedrivas på engelska, om det är
befogat utifrån arbetsmarknadens behov. Det allmännas särskilda
ansvar enligt språklagen (2009:600) för att svenskan används
och utvecklas ska beaktas. Förordning (2011:110).
Utbildningsplan
7 § För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan.
Av planen ska följande framgå:
1. den ansvariga utbildningsanordnaren och, i förekommande
fall, övriga utbildningsanordnare,
2. utbildningens mål och inriktning samt den eller de kurser
som ingår i utbildningen,
3. om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska,
4. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och
organisation,
5. omfattningen av lärande i arbete på en arbetsplats om
sådant lärande ingår i utbildningen,
6. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som
utbildningen omfattar,
7. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3
kap. 3 §,
8. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga
sökande till utbildningen,
9. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om
utbildningen kan få avslutas med en sådan, och
10. hur utbildningen ska kvalitetssäkras.
Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om
utbildningsplanen. Förordning (2016:155).
8 § För utbildningar med inriktning som kräver nationellt
likvärdigt innehåll får Myndigheten för yrkeshögskolan meddela
föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser
som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut. Det
ska vara fråga om en utbildning som
1. det ställs vissa krav på i lag eller förordning,
2. leder till ett yrke eller en funktion där det ställs vissa
krav på utbildningens examen för att legitimation för yrket
eller funktionen ska kunna utfärdas eller där det ställs andra
krav på utbildningen för behörighet, godkännande eller
certifiering för yrket eller funktionen,
3. leder till ett yrke som har en samhällsviktig funktion,
eller
4. av säkerhetsskäl måste ha ett nationellt likvärdigt
innehåll.
Myndigheten får även meddela föreskrifter om andra utbildningar
med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll än
sådana som anges i första stycket.
Innan myndigheten meddelar föreskrifterna ska den höra
företrädare för berörda myndigheter och organisationer.
Förordning (2012:643).
Kursplan
9 § För varje kurs ska det finnas en kursplan. Av kursplanen
ska följande framgå:
1. kursens benämning,
2. det antal yrkeshögskolepoäng som kursen omfattar,
3. målen för kursen,
4. kursens huvudsakliga innehåll,
5. om kursen helt eller delvis ges på engelska, och
6. de principer för betygssättning och former för
kunskapskontroll som ska tillämpas.
Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om
kursplanen. När det gäller utbildningar som avses i 8 § får
dessa föreskrifter även avse kursens specifika innehåll.
Förordning (2012:643).
Betyg
10 § Betyg ska sättas på en genomförd kurs.
11 § Som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt, Godkänt
och Väl godkänt användas.
Tillgodoräknande
12 § En studerande ska för en del av utbildningen kunna få
tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning, om de
kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande
åberopar är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning
att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. En
studerande ska även kunna få tillgodoräkna sig motsvarande
kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i
yrkesverksamhet eller på annat sätt.
Den studerande kan inför tillgodoräknande erbjudas validering
enligt valideringsförordningen (2022:1549).
Förordning (2022:1552).
Examen
13 § En utbildning får avslutas med en yrkeshögskoleexamen,
om
1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få
lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i
utbildningen,
2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper:
specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde,
kunskaper om och överblick över områden gränsande till det
egna arbets- eller studieområdet, samt kunskaper om
arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller
studieområde,
3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan
planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra
specialiserade arbetsuppgifter, kan lösa sammansatta problem
inom ett arbets- eller studieområde, samt kommunicera
åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde
på minst ett främmande språk,
4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser:
kan självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller
studieområde som leder till vidare lärande och professionell
utveckling, kan övervaka arbets- eller studieverksamhet samt
slutföra förelagda projekt,
5. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng, och
6. den studerande inom ramen för kursfordringarna har
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Förordning (2015:939).
14 § En utbildning får avslutas med en kvalificerad
yrkeshögskoleexamen, om
1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få
lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i
utbildningen,
2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper:
avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde,
insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling,
djup kunskap inom någon del av området samt orientering i
områdets aktuella forsknings och utvecklingsfrågor,
3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan
identifiera, formulera, analysera, lösa problem och utföra
komplexa uppgifter samt kan kommunicera åtaganden och
lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella
som internationella sammanhang,
4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser: kan
värdera information och metoder inom arbets- eller
studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och
vetenskapliga aspekter, kan tillämpa specialiserad kunskap
för utveckling inom arbets- eller studieområdet samt ta
ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i
arbetet,
5. utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng,
6. minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i
arbete på en arbetsplats, och
7. den studerande inom ramen för kursfordringarna har
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
Förordning (2015:939).
14 a § Myndigheten för yrkeshögskolan får, utöver vad som
framgår av 8 §, meddela ytterligare föreskrifter om vilka
kunskaper, färdigheter och kompetenser som ska ha uppnåtts
vid utbildningens slut för att utbildningen ska få avslutas
med en yrkeshögskoleexamen enligt 13 § eller en kvalificerad
yrkeshögskoleexamen enligt 14 §. Förordning (2015:939).
Examens- och utbildningsbevis
15 § En studerande som uppfyller kraven för en examen ska på
begäran få ett examensbevis av den ansvariga
utbildningsanordnaren. I beviset ska utbildningens inriktning
anges.
Till examensbeviset ska en beskrivning av utbildningens
innehåll och mål bifogas.
16 § En studerande ska på begäran få ett utbildningsbevis av
den ansvariga utbildningsanordnaren, om den studerande
1. inte har fullgjort vad som krävs för en examen, eller
2. inte begär att få ett examensbevis enligt 15 §.
I beviset ska utbildningens innehåll och de mål som den
studerande har uppnått anges.
Övriga bemyndiganden
17 § Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för att säkerställa likvärdighet när
det gäller betyg, examensarbete samt examens- och
utbildningsbevis.
Myndigheten får även meddela föreskrifter om att den ansvariga
utbildningsanordnaren ska lämna uppgifter till myndigheten om
de studerande och deras studieresultat, betyg och examina.
Myndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt och när
uppgifterna ska lämnas. Förordning (2012:643).
3 kap. Tillträde till utbildningen
Behörighet
Grundläggande behörighet
1 § Grundläggande behörighet att antas till utbildningen har
den som
1. har avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom
kommunal vuxenutbildning,
2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar
kraven i 1,
3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där
är behörig till motsvarande utbildning, eller
4. genom svensk eller utländsk utbildning eller praktisk
erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om
kraven i första stycket 2. Förordning (2016:1000).
2 § Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska,
isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som
behövs.
Behörighet i övrigt
3 § För behörighet att antas till en utbildning får det utöver
vad som anges i 1 och 2 §§ ställas krav på särskilda
förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den
studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får
avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans
nationella program eller motsvarande kunskaper.
Om det är fråga om en sådan kort utbildning som avses i 2 kap.
5 § andra stycket eller det finns andra särskilda skäl, får
kraven på särskilda förkunskaper även avse yrkeserfarenhet
eller andra kunskaper än sådana som avses i första stycket, om
de är av betydelse för utbildningens speciella inriktning
eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Det får utöver krav på kunskaper även ställas sådana villkor
som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning
eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om det
finns särskilda skäl, får en sökande anses vara behörig att
antas till en utbildning även om ett sådant villkor inte är
uppfyllt. Den sökande får dock inte antas till utbildningen
innan villkoret är uppfyllt. Förordning (2022:1101).
3 a § Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter
om krav på särskilda förkunskaper och om sådana villkor som
avses i 3 § tredje stycket. Förordning (2017:15).
4 § Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som
anges i 1–3 §§, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig
utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen
förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en
utbildning får avsättas för sådana sökande.
Förordning (2014:1098).
Urval
5 § Om antalet platser inom en utbildning är mindre än
antalet behöriga sökande enligt 1–4 §§, får ett urval göras.
Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att
tillgodogöra sig utbildningen.
6 § Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder
användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och
yrkeserfarenhet.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom
lottning. Förordning (2016:155).
7 § Urvalsgrunden särskilt prov får endast avse kunskaper och
färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna
tillgodogöra sig utbildningen.
Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse
utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning får
användas som urvalsgrund om det finns särskilda skäl.
Urvalsgrunden yrkeserfarenhet får endast användas om det
finns särskilda skäl. Förordning (2016:155).
Anstånd och studieuppehåll
8 § Om det finns särskilda skäl, får utbildningsanordnaren i
enskilda fall besluta att den som är antagen till
utbildningen får
1. anstånd med att påbörja studierna, eller
2. fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Anstånd eller studieuppehåll enligt första stycket får medges
inom den tid som beslutet om att utbildningen ska ingå i
yrkeshögskolan avser.
Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela närmare
föreskrifter om anstånd och studieuppehåll.
Förordning (2017:852).
4 kap. Utbildningens ledning
Ledningsgrupp
1 § Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en
ledningsgrupp för utbildningen. Om en utbildningsanordnare är
ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara
gemensam för dessa.
En ledningsgrupp för utbildningar som är av särskilt värde
för individen och samhället inom ett eller flera smala
yrkesområden får vara gemensam för flera
utbildningsanordnare. Förordning (2013:873).
2 § Ledningsgruppen för utbildningen ska
1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128)
om yrkeshögskolan, denna och andra förordningar och
föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för
yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten,
2. anta sökande till utbildningen,
3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 §,
4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och
5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs.
Ledningsgruppen får när det gäller en sådan kort utbildning
som avses i 2 kap. 5 § andra stycket eller en sådan kurs som
avses i 2 kap. 6 § överlåta de uppgifter som avses i första
stycket 2 och 4 till utbildningsanordnaren.
Förordning (2019:1316).
3 § Ledningsgruppen ska bestå av
1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av
utbildningen,
2. minst en företrädare för skolväsendet,
3. minst en företrädare för de studerande, och
4. den person som avses i 6 §.
Om ledningsgruppen är gemensam för flera
utbildningsanordnare, ska varje sådan person som avses i 6 §
ingå i gruppen.
Den eller, om ledningsgruppen är gemensam för flera
utbildningsanordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får
utse ledamöter utöver dem som anges i första och andra
styckena.
Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en
kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av minst
en företrädare för ett universitet eller en högskola som
utsetts av universitetet eller högskolan.
Förordning (2017:852).
4 § Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta
om undantag från kraven i 3 § första stycket 2 och fjärde
stycket.
När det gäller utbildningar som är av särskilt värde för
individen och samhället inom ett eller flera smala
yrkesområden får myndigheten efter ansökan besluta att en
ledningsgrupp för en eller flera sådana utbildningar får ha en
annan sammansättning än vad som följer av 3 §.
Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådana
ansökningar som avses i första och andra styckena.
Förordning (2019:63).
4 a § Flertalet av ledamöterna i en ledningsgrupp ska vara
företrädare för arbetslivet. Detta är dock inte ett krav när
det gäller en sådan ledningsgrupp som avses i 4 § andra
stycket. Förordning (2017:852).
5 § Om en kommun eller en region är ansvarig
utbildningsanordnare, ska den nämnd som fullmäktige utser ge
en ledningsgrupp i uppdrag att under nämnden sköta de
uppgifter som anges i 2 §. Nämnden får helt eller delvis
återkalla uppdraget, om det finns särskilda skäl för det.
Förordning (2019:1071).
Ledningen av det dagliga arbetet
6 § Det ska finnas en av den ansvariga utbildningsanordnaren
utsedd person som leder det dagliga arbetet i verksamheten.
Denna person ska särskilt verka för att utbildningen
utvecklas.
Studerandeinflytande
7 § De studerande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten
och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och
genomförande.
Tillsyn
8 § Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att
medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av
Myndigheten för yrkeshögskolan.
Med tillsyn avses i denna förordning en självständig
granskning som har till syfte att kontrollera om den
verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar
och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut
om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska
rätta fel som upptäckts vid granskningen.
Förordning (2016:155).
Kvalitetsgranskning
9 § Utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den
kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av
Myndigheten för yrkeshögskolan.
Kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier.
Myndigheten får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier.
Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska
myndigheten höra företrädare för arbetslivet.
Förordning (2016:155).
Utvärdering och uppföljning
10 § Utbildningsanordnaren är skyldig att utvärdera
verksamheten och att medverka i den uppföljning och
utvärdering av utbildningen som initieras av Myndigheten för
yrkeshögskolan.
Utbildningsanordnaren är också skyldig att medverka i den
uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av
Ekonomistyrningsverket, Europeiska kommissionen, Europeiska
byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska
revisionsrätten. Förordning (2021:1221).
Utlämnande av uppgifter
11 § Utbildningsanordnaren ska till Myndigheten för
yrkeshögskolan lämna de uppgifter som myndigheten begär för
myndighetens tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och
utvärdering. Myndigheten får besluta att uppgifterna ska
lämnas till någon annan.
Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om det
uppgiftslämnande som avses i första stycket.
Utbildningsanordnaren ska till Ekonomistyrningsverket,
Europeiska kommissionen, Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten
lämna de uppgifter som de begär för sin uppföljning och
utvärdering. Förordning (2021:1221).
5 kap. Statlig finansiering
Inledande bestämmelser
1 § Statlig finansiering i form av statsbidrag eller
särskilda medel får lämnas för utbildningar inom
yrkeshögskolan enligt bestämmelserna i lagen (2009:128) om
yrkeshögskolan och i denna förordning.
2 § För utbildningar inom yrkeshögskolan får statsbidrag
lämnas till kommuner, regioner eller enskilda fysiska eller
juridiska personer och särskilda medel får lämnas till
universitet eller högskolor som har staten som huvudman och
som omfattas av högskolelagen (1992:1434).
Statsbidrag respektive särskilda medel får även lämnas till
dem som anges i första stycket för kostnader för
1. undervisning i svenska med yrkesinriktning i
utbildningarna, och
2. särskilt pedagogiskt stöd till studerande med
funktionsnedsättning i utbildningarna.
Förordning (2019:1071).
3 § Statsbidrag och särskilda medel enligt denna förordning
får lämnas i mån av tillgång på medel. Statsbidrag eller
särskilda medel får inte lämnas för en sådan del av en
utbildning för vilken statsbidrag eller särskilda medel
lämnas på annat sätt.
Beslut om statlig finansiering
4 § Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om statsbidrag
eller särskilda medel efter ansökan av den som enligt 4 §
lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får anordna en utbildning
inom yrkeshögskolan.
Myndigheten får meddela föreskrifter om ansökan.
Förordning (2019:1316).
4 a § Har upphävts genom förordning (2014:1098).
5 § Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av
statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i
vilken grad en utbildning
1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot
arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar
till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom
ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och
samhället,
2. finansieras av arbetslivet, och
3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller
nationell placering.
Om det finns särskilda skäl, får myndigheten bortse från
första stycket 2 när det gäller en utbildning som medverkar
till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom
ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och
samhället.
Myndigheten ska vid fördelningen även beakta resultat från
genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning.
Förordning (2019:63).
6 § Vid beräkningen av statsbidrag eller särskilda medel ska
Myndigheten för yrkeshögskolan särskilt beakta
1. de faktiska kostnaderna för utbildningen, och
2. hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning
delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.
7 § Beslut om statsbidrag eller särskilda medel ska innehålla
uppgifter om
1. den ansvariga utbildningsanordnare som avses i 2 kap. 3 §,
2. belopp,
3. utbildningens omfattning och antal årsplatser, och
4. utbildningens lokalisering.
Beslutet ska även innehålla en upplysning om att
utbildningsanordnaren inte får ta ut studerandeavgifter för
utbildningen enligt 9 § tredje stycket lagen (2009:128) om
yrkeshögskolan.
Utbetalning av statlig finansiering
8 § Statsbidrag eller särskilda medel betalas ut av
Myndigheten för yrkeshögskolan till den ansvariga
utbildningsanordnare som avses i 2 kap. 3 §.
Särskilda villkor för finansiering från EU
8 a § Den som har tagit emot finansiering enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den
12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning
och resiliens ska i enlighet med artikel 34.2 i förordningen
framhålla att finansieringen kommer från EU och säkerställa
finansieringens synlighet. Förordning (2021:1221).
8 b § Den som har tagit emot finansiering enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den
12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning
och resiliens ska bevara dokumentation i enlighet med artikel
132 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom)
2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för
unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr
1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr
1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr
223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om
upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Förordning (2021:1221).
Upphörande, återkrav och innehållande av statlig
finansiering
9 § Beslut om statsbidrag eller särskilda medel för en
utbildning ska upphöra att gälla om beslutet att utbildningen
ska ingå i yrkeshögskolan återkallas enligt 1 kap. 7 §.
10 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna
förordning är återbetalningsskyldig, om någon bestämmelse
eller något villkor som gäller för bidraget i väsentlig mån
har åsidosatts.
Myndigheten för yrkeshögskolan ska besluta att helt eller
delvis kräva tillbaka ett bidrag, om någon är
återbetalningsskyldig enligt första stycket.
11 § Om någon bestämmelse eller något villkor som gäller
för statsbidrag enligt denna förordning i väsentlig mån
har åsidosatts, får Myndigheten för yrkeshögskolan besluta
att bidrag helt eller delvis ska hållas inne från kommande
utbetalningar i väntan på rättelse. Om rättelse inte görs,
får myndigheten besluta att det innehållna beloppet ska
dras av från statsbidraget. Förordning (2010:596).
6 kap. Försäkringar
1 § Myndigheten för yrkeshögskolan ska ansvara för att
personer som är antagna till och genomgår en utbildning inom
yrkeshögskolan är försäkrade för personskada. Försäkringen
ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av
olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 §
förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt
personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med
utbildning inom yrkeshögskolan i Sverige. Försäkringen ska
inte ge rätt till ersättning i den mån den studerande har
rätt till ersättning med stöd av författning eller
kollektivavtal.
Myndigheten för yrkeshögskolan ska också ansvara för att det
finns en ansvarsförsäkring som avser skador som studerande
orsakar arbetsgivaren eller företagaren under
utbildningsmoment som genomförs vid företag i Sverige.
Försäkringarna ska tecknas av Myndigheten för yrkeshögskolan
genom överenskommelser med Kammarkollegiet. Myndigheten för
yrkeshögskolan ska överlämna utkast till överenskommelserna
och ändringar i dessa till regeringen för godkännande innan
de träffas.
7 kap. Avskiljande
Förutsättningar för avskiljande
1 § En studerande på en utbildning inom yrkeshögskolan, som
anordnas av staten, en kommun eller en region, får avskiljas
från utbildningen under de villkor som anges i 19 § lagen
(2009:128) om yrkeshögskolan.
Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd
enligt 8-20 §§ förordningen (2007:989) om avskiljande av
studenter från högskoleutbildning och 8 § förordningen
(2007:990) med instruktion för Högskolans avskiljandenämnd.
Nämnden tar upp frågor om avskiljande endast efter skriftlig
anmälan från ledningsgruppen för utbildningen. Den ansvariga
utbildningsanordnaren är den studerandes motpart hos
Högskolans avskiljandenämnd eller hos domstolen, om ett beslut
av nämnden i fråga om avskiljande överklagas.
Förordning (2019:1071).
Verkan av ett avskiljande
2 § Ett beslut om avskiljande ska alltid innebära att den
studerande tills vidare inte får fortsätta den pågående
utbildningen.
Beslutet om avskiljande ska också innebära att den studerande
tills vidare inte får antas till eller fortsätta annan
utbildning av samma slag som anordnas av staten, en kommun
eller en region, om inte Högskolans avskiljandenämnd beslutar
något annat.
Ett beslut om avskiljande innebär vidare att den studerande
tills vidare inte får antas till eller fortsätta någon annan
utbildning inom yrkeshögskolan som anordnas av staten, en
kommun eller en region, om det anges i beslutet.
Förordning (2019:1071).
3 § Ett beslut om avskiljande ska, på skriftlig begäran av
den som beslutet avser, omprövas sedan två år förflutit från
det att beslutet meddelades.
Vid en sådan omprövning gäller bestämmelserna om avskiljande
i tilllämpliga delar.
Upphävande av ett avskiljande
4 § När ett beslut om avskiljande upphävs får den studerande
utan särskild ansökan återuppta utbildningen och
tillgodoräkna sig den tidigare fullgjorda utbildningen.
8 kap. Överklagande
1 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra
beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan än beslut enligt
5 kap. 11 § får dock inte överklagas.
Förordning (2018:1041).
2 § Ett beslut av den ansvariga utbildningsanordnaren om
avslag på en studerandes begäran att få examensbevis eller
utbildningsbevis får överklagas till Överklagandenämnden för
högskolan.
Utöver vad som anges i första stycket får följande beslut av
ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman
överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:
1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på
behörighet för att bli antagen till utbildningen,
2. beslut om tillgodoräknande av utbildning, och
3. beslut om att inte bevilja den som är antagen till
utbildning anstånd med att påbörja studierna eller att få
fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Beslut av Överklagandenämnden för högskolan enligt denna
förordning får inte överklagas. Förordning (2017:852).
Övergångsbestämmelser
2009:130
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2009 och
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2009.
Det som i förordningen anges om Myndigheten för
yrkeshögskolan avser till och med juni 2009 den särskilda
utredare som ska förbereda bildandet av Myndigheten för
yrkeshögskolan, med undantag av 1 kap. 2 § andra stycket, 2
kap. 7–9 och 17 §§ samt 4 kap. 2 §.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2001:1131) om
kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2008:48) om
statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa
hantverksyrken. De upphävda förordningarna gäller dock
fortfarande för utbildningar för vilka det före den 15 april
2009 har beviljats statligt stöd enligt någon av
förordningarna.
3. Myndigheten för yrkeshögskolan eller den särskilda
utredare som ska förbereda bildandet av myndigheten får
bevilja en utbildningsanordnare som före den 15 april 2009
beviljats statligt stöd enligt förordningen (2001:1131) om
kvalificerad yrkesutbildning fortsatt stöd enligt den
förordningen, dock längst till och med 2013. En
utbildningsanordnare som före den 15 april 2009 beviljats
statsbidrag enligt förordningen (2008:48) om statsbidrag för
lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken får
beviljas fortsatt stöd enligt den förordningen, dock längst
till och med 2012. De upphävda förordningarna gäller även för
utbildningar för vilka beslut om statligt stöd har förlängts
enligt denna punkt. Förordning (2009:647).
4. Det som i de upphävda förordningarna anges om Myndigheten
för kvalificerad yrkesutbildning gäller i de fall som avses i
punkterna 2 och 3 den särskilda utredare som ska förbereda
bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan eller Myndigheten
för yrkeshögskolan.
5. Myndigheten för yrkeshögskolan får vid sin fördelning av
statsbidrag eller särskilda medel enligt förordningen
(2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning ta hänsyn till de
särskilda behov som studerande med funktionsnedsättning kan
ha. Förordning (2012:17).
2011:110
1. Denna förordning träder i kraft den 25 mars 2011 i fråga om
2 kap. 6 a, 7 och 9 §§ och 5 kap. 5 §, den 1 juli 2011 i fråga
om 4 kap. 4 § samt i övrigt den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 1 § i sin nya lydelse ska tillämpas
första gången vid antagning till utbildning som börjar efter
utgången av maj 2013.
3. De äldre bestämmelserna om behörighet ska fortsätta att
gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från
ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan eller som senast den 1 juli 2025 har fått
slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
Förordning (2021:246).
4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den
1 januari 2013 uppfyller kraven på behörighet för tillträde
till utbildning enligt 3 kap. 1 § även därefter ska anses vara
behörig enligt den bestämmelsen.
2012:17
Denna förordning träder i kraft den 21 februari 2012.
Bestämmelserna i 5 kap. 4 a § tillämpas på utbildning som
påbörjas efter utgången av juni 2012.
2015:939
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2016.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången
på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2016.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
påbörjats före den 1 januari 2017.
2016:155
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2016.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 3 §, 2 kap. 7 §, 3 kap. 3 och 6 §§
och 5 kap. 2 och 5 §§ i den nya lydelsen samt de nya 3 kap. 3
a och 7 §§ tillämpas första gången på utbildning som beslutas
efter ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser i 1 kap. 3 §, 2 kap. 7 §, 3 kap. 3 och
6 §§ och 5 kap. 2 och 5 §§ gäller fortfarande för utbildning
som beslutats före ikraftträdandet.
2017:15
1. Denna förordning träder i kraft den 7 mars 2017.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 3 § och 5 kap. 5 § i den nya
lydelsen tillämpas första gången i fråga om en utbildning där
beslutet om huruvida utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan
fattas den 1 april 2017 eller senare.
3. Äldre bestämmelser i 1 kap. 3 § och 5 kap. 5 § gäller
fortfarande i fråga om en utbildning där beslutet om huruvida
utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan fattats före den 1
april 2017.
2017:852
1. Denna förordning träder i kraft den 20 september 2017.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 6 § och 4 kap. 3–4 a §§ i den nya
lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas
efter den 31 december 2017.
3. För utbildning som påbörjats före den 1 januari 2018
gäller 1 kap. 6 § och 4 kap. 3–4 a §§ i den äldre lydelsen.
2019:63
1. Denna förordning träder i kraft den 26 mars 2019.
2. Äldre bestämmelser i 5 kap. 5 § gäller fortfarande i fråga
om en utbildning där beslutet om huruvida utbildningen ska
ingå i yrkeshögskolan fattats före ikraftträdandet.
2019:1316
1. Denna förordning träder i kraft den 27 januari 2020.
2. För den som vid ikraftträdandet är utbildningsanordnare
inom yrkeshögskolan tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 §,
3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § i den nya lydelsen, när det gäller
korta utbildningar, första gången på den första
ansökningsomgången som avser utbildningar som påbörjas efter
ikraftträdandet.
3. För den som vid ikraftträdandet inte är
utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan tillämpas
bestämmelserna i 2 kap. 5 §, 3 kap. 3 § och 4 kap. 2 § i den
nya lydelsen, när det gäller korta utbildningar, första gången
på den tredje ansökningsomgången som avser utbildningar som
påbörjas efter ikraftträdandet. Förordning (2020:279).
2021:1221
1. Denna förordning träder i kraft den 10 januari 2022.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för en utbildning där
beslutet om huruvida utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan
har fattats före ikraftträdandet.