Post 259 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2022:1718 ·
Visa register
Förordning (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2022-12-08
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:1326
Ikraft: 2023-01-01
Uppgifter
Ansvarsområde
1 § Polismyndighetens huvudsakliga uppgifter och ansvar
framgår av polislagen (1984:387). Myndighetens uppgifter och
ansvar framgår också av polisförordningen (2014:1104) och av
andra författningar.
2 § Myndigheten ska
1. bedriva verksamheten på ett rättssäkert och enhetligt sätt,
2. följa samhällsförändringar som påverkar brottsligheten och
den allmänna ordningen och säkerheten, och ha förmåga att
snabbt reagera när det behövs,
3. vara tillgänglig för allmänheten och samverka med
lokalsamhället för att kunna möta lokala behov,
4. i sin verksamhet tillämpa ett jämställdhetsperspektiv och
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell
läggning, könsidentitet och könsuttryck, och
5. ha god planläggning när det gäller säkerheten för viktigare
objekt, liksom inför och vid särskilda händelser.
Beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet
3 § Myndigheten är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig
myndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga
myndigheters beredskap.
Forensisk verksamhet
4 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det ska finnas
ett nationellt forensiskt centrum vid myndigheten. Nationellt
forensiskt centrum ska
1. ansvara för den forensiska processen i myndigheten,
2. utföra forensiska undersökningar som föranleds av misstanke
om brott eller brottslig verksamhet och bedriva annan
verksamhet som har samband med sådana undersökningar,
3. bedriva forensisk forskning och utveckling inom sitt
ansvarsområde och samla, bearbeta och offentliggöra resultat
inom området, och
4. ansvara för internationellt samarbete inom sitt
verksamhetsområde.
Den forensiska forskningsverksamheten ska ledas av en
vetenskapligt meriterad forskningsledare, som ansvarar för att
verksamheten bedrivs på hög vetenskaplig nivå.
Om utrustning och förhållandena i övrigt medger det, får även
andra undersökningar än de som nämns i första stycket 2
utföras (uppdragsverksamhet).
Internationellt samarbete
5 § Myndigheten ska
1. bedriva internationellt samarbete inom sitt
verksamhetsområde,
2. bedriva internationell fredsfrämjande verksamhet och
internationellt utvecklingssamarbete i den omfattning som
regeringen har beslutat om,
3. ha de uppgifter som nationell kontaktpunkt eller
motsvarande som framgår av bilagan till denna förordning eller
av andra författningar eller beslut,
4. delta i arbetet i den operativa kommittén inrättad av
Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet,
i samråd med den nationella koordinatorn för den operativa
kommittén, och
5. ta emot och vidarebefordra framställningar från enskilda om
tillgång till uppgifter om Europols personuppgiftsbehandling
enligt artikel 36 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå
för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om
ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF,
2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF.
6 § Myndigheten får bedriva sådan tjänsteexport som är
förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområden.
7 § Myndigheten ska i enlighet med artikel 14 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den
18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder
mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas
olagligt, i den ursprungliga lydelsen,
1. identifiera risksektorer, och
2. sammanställa uppgifter om genomförda inspektioner och
senast den 31 maj varje år informera Regeringskansliet
(Justitiedepartementet) om dessa.
8 § Myndigheten får ingå en internationell överenskommelse om
samarbete med en utländsk brottsbekämpande myndighet eller
utländsk gränskontrollmyndighet i en stat som är medlem i
Europeiska unionen eller som har slutit avtal enligt
konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni
1985 om samarbete med konventionsstaterna. Det gäller dock
inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller
Utrikesnämndens medverkan.
En internationell överenskommelse ska ingås av rikspolischefen
eller chefen för nationella operativa avdelningen om den avser
samarbete
- där det finns en påtaglig risk för att utländska tjänstemän
kan komma att använda våld eller tvång mot enskilda i Sverige
eller för att svenska tjänstemän kan komma att använda sådana
åtgärder i ett annat land,
- enligt rådets beslut 2008/617/RIF av den 23 juni 2008 om
förbättrat samarbete i krissituationer mellan Europeiska
unionens medlemsstaters särskilda insatsgrupper, eller
- enligt avtalet av den 4 september 2018 mellan Sveriges
regering och Norges regering om ömsesidigt bistånd mellan
polisens särskilda insatsgrupper i krissituationer.
I andra fall ingås en internationell överenskommelse av
rikspolischefen, chefen för nationella operativa avdelningen
eller en chef inom nationella operativa avdelningen som
myndigheten särskilt har utsett. Innan en överenskommelse
ingås ska Regeringskansliet (Justitiedepartementet)
underrättas.
9 § I förordningen (2022:1058) med kompletterande bestämmelser
till EU:s gräns- och kustbevakningsförordning finns
bestämmelser om myndighetens ansvar med anledning av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den
13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen
och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU)
2016/1624.
10 § Myndigheten ska offentliggöra och lämna rapporter till
Europeiska kommissionen enligt artikel 8 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om
ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv
2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos
tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella
kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och
andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot
barn på nätet.
Information till regeringen
11 § Myndigheten ska snarast möjligt informera
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om viktiga frågor
som uppkommer i verksamheten och som bör komma till
regeringens kännedom.
12 § Myndigheten ska senast den 1 mars varje år redovisa
uppgifter till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om
1. tillämpningen av förenklade in- och utresekontroller under
föregående år i enlighet med artikel 9.4 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en
unionskodex om gränspassage för personer (kodex om
Schengengränserna), och
2. antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa till
Sverige och antalet tredjelandsmedborgare som befunnits
olagligen vistas i Sverige under föregående år i enlighet med
artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över
migration och internationellt skydd och om upphävande av
rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik
beträffande utländska arbetstagare.
13 § Myndigheten ska senast den 31 mars varje år till
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) redovisa uppgifter
från föregående år om
1. den verksamhet som har bedrivits med särskilda utredningar
enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om
brott av anställda inom polisen och vissa andra
befattningshavare, och
2. den verksamhet som har bedrivits i det myndighetsgemensamma
arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.
14 § Myndigheten ska senast den 15 december varje år till
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) redovisa uppgifter
från föregående år om omfattningen av människohandel till, i
och genom Sverige. Myndigheten ska även lämna förslag på hur
människohandeln kan förebyggas och bekämpas.
Övriga uppgifter
15 § /Upphör att gälla U:2025-01-21/
Myndigheten ska
1. leda den verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten som enligt lag
eller annan författning endast får utföras av polismän,
2. delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och
organiserade brottsligheten, och
3. ansvara för organisation och samordning av verksamhet för
eftersök av trafikskadat vilt.
15 § /Träder i kraft I:2025-01-21/
Myndigheten ska
1. leda den verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten som enligt lag
eller annan författning endast får utföras av polismän,
2. delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och
organiserade brottsligheten,
3. delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot
arbetslivskriminalitet, och
4. ansvara för organisation och samordning av verksamhet för
eftersök av trafikskadat vilt.
Förordning (2024:1326).
16 § Polismyndigheten ska delta i och ha ett särskilt ansvar
för att leda ett myndighetsgemensamt arbete för att möjliggöra
ett särskilt snabbförfarande enligt 45 kap. 13 a §
rättegångsbalken och 3 b § förundersökningskungörelsen
(1947:948). Polismyndigheten ska också ha ett särskilt ansvar
för att tillsammans med övriga myndigheter i det
myndighetsgemensamma arbetet utveckla arbetet i förfarandet.
17 § I 4 kap. 1 och 11 §§ förordningen (2003:789) om skydd mot
olyckor finns bestämmelser om myndighetens ansvar för
fjällräddningstjänst och efterforskning av försvunna personer.
18 § Myndigheten får inom ramen för sitt verksamhetsområde
1. följa och beställa forskning och annan kunskapsutveckling i
frågor som rör myndighetens verksamhetsområde,
2. bedriva museiverksamhet, och
3. tillhandahålla informationsmaterial och presentartiklar.
Samverkan
Samverkan med andra myndigheter och organ
19 § I 6 § polislagen (1984:387) finns grundläggande
bestämmelser om myndighetens samarbete med andra myndigheter
och organ.
Polismyndigheten ska lämna tekniskt biträde till
Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Europeiska
åklagarmyndigheten och Tullverket i den utsträckning som
myndigheterna kommer överens om. Förordning (2024:645).
20 § Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, och i
förekommande fall Säkerhetspolisen, ska tillsammans utveckla
verksamheten med att utreda och lagföra brott.
21 § Polismyndigheten ska ge Åklagarmyndigheten och i
förekommande fall Ekobrottsmyndigheten tillfälle att yttra sig
över Polismyndighetens planering inför kommande verksamhetsår.
Polismyndigheten ska också samråda med berörd åklagarmyndighet
inför viktigare förändringar i verksamheten som kan komma att
påverka åklagarverksamheten.
22 § Om Ekobrottsmyndigheten eller Europeiska
åklagarmyndigheten i ett enskilt fall begär det och det inte
finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten bistå vid
utredning av ekonomisk brottslighet. Förordning (2024:645).
Särskilt om samverkan med Säkerhetspolisen
23 § Polismyndigheten ska samarbeta med Säkerhetspolisen i den
utsträckning som behövs för att polisverksamheten ska kunna
bedrivas effektivt.
Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska i samråd bestämma
och fortlöpande utveckla formerna för samverkan och samordning
mellan myndigheterna.
Rikspolischefen ansvarar tillsammans med säkerhetspolischefen
för att det finns fungerande rutiner för att lösa samverkans-
och samordningsfrågor mellan myndigheterna.
24 § Polismyndigheten ska fortlöpande upplysa Säkerhetspolisen
om förhållanden som kan ha betydelse för Säkerhetspolisens
verksamhet.
Polismyndigheten ska omedelbart underrätta Säkerhetspolisen om
den upptäcker brott eller brottslig verksamhet som anges i 3 §
förordningen (2022:1719) med instruktion för Säkerhetspolisen.
Myndigheten ska även underrätta Säkerhetspolisen om andra
brott eller företeelser i den utsträckning som framgår av
föreskrifter som Säkerhetspolisen har meddelat med stöd av
30 § förordningen med instruktion för Säkerhetspolisen.
25 § Polismyndigheten ska bistå vid polisverksamhet som leds
av Säkerhetspolisen om
1. Säkerhetspolisen i ett enskilt fall begär det och det inte
finns särskilda skäl mot det, eller
2. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen kommer överens om
det.
26 § Rikspolischefen ska omedelbart delge säkerhetspolischefen
information av synnerlig vikt.
27 § Chefen för nationella operativa avdelningen får i samråd
med biträdande säkerhetspolischefen, trots den
arbetsfördelning som annars gäller mellan myndigheterna, i ett
enskilt fall bestämma att en förundersökning eller annan
liknande uppgift i den brottsbekämpande verksamheten ska
lämnas över till Säkerhetspolisen för fortsatt handläggning.
Ledning
28 § Myndigheten leds av en myndighetschef.
29 § Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består
av högst 16 ledamöter.
Insynsrådet ska, utöver vad som anges i 9 §
myndighetsförordningen (2007:515), informera sig om
verksamheten vid regionpolisråden och särskilt följa den
verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om
handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och
vissa andra befattningshavare.
Organisation
30 § Myndigheten ska ha sitt säte i Stockholm och delas in i
polisregioner.
31 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid
myndigheten ska finnas
- en avdelning som på nationell nivå leder och samordnar viss
polisverksamhet (nationella operativa avdelningen),
- en avdelning som har ett nationellt ansvar för myndighetens
forensiska verksamhet och som utför undersökningar och
bedriver forskning inom detta område (nationellt forensiskt
centrum), och
- en avdelning som ansvarar för handläggningen av ärenden om
brott av polisanställda, åklagare och domare (avdelningen för
särskilda utredningar).
Vid myndigheten ska det dessutom finnas
- en nationell funktion för de internationella uppgifter som
anges i 5 § första stycket 3-5 och 7 §,
- sådana personsäkerhetsenheter som anges i 6 § förordningen
(2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete, och
- en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa
terroraktioner i landet.
Bestämmelser om verksamheten vid avdelningen för särskilda
utredningar finns i förordningen (2014:1106) om
handläggningen av ärenden om brott av anställda inom polisen
och vissa andra befattningshavare. Myndigheten ska se till
att verksamheten vid den avdelningen hålls avskild från övrig
polisverksamhet.
32 § Av 4 kap. 5 § lagen (2017:630) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism framgår att
myndigheten är finansunderrättelseenhet vid tillämpning av
artikel 32.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att
det finansiella systemet används för penningtvätt eller
finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och
kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den ursprungliga
lydelsen, och av artikel 55.2 i kommissionens förordning (EU)
nr 1031/2010.
Vid myndigheten ska det finnas en särskild funktion som
bedriver denna verksamhet (finanspolissektionen).
33 § Myndigheten ska ha en styrka för tjänstgöring utomlands i
fredsfrämjande verksamhet (Polisens utlandsstyrka).
34 § I övrigt bestämmer myndighetens ledning myndighetens
organisation.
Särskilda organ
Regionpolisråd
35 § I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd som
ska utöva insyn i polisverksamheten i regionen och ge chefen
för polisregionen råd.
Regionpolisrådet ska särskilt följa den verksamhet som bedrivs
enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om
brott av anställda inom polisen och vissa andra
befattningshavare och som rör regionen.
Regionpolisrådet består av chefen för polisregionen, som är
ordförande, och högst 15 andra ledamöter. Chefen för
polisregionen ska hålla rådet informerat om verksamheten.
Etiska rådet
36 § Vid myndigheten ska det finnas ett etiskt råd som på
rikspolischefens begäran ska bistå myndigheten i frågor som
kräver särskilda etiska överväganden. Rådet ska bestå av högst
sju ledamöter. Rådet utser en ordförande bland ledamöterna.
Nämnd för beredning av anställningsärenden
37 § Vid myndigheten ska det finnas en nämnd för beredning av
anställningsärenden.
Nämnden ska bereda och ge rikspolischefen råd i fråga om vem
som ska förordnas som chef för en region eller avdelning.
Nämnden ska också på rikspolischefens begäran ge råd i andra
anställningsärenden.
38 § Nämnden ska bestå av högst elva ledamöter. Nämnden utser
en ordförande och en vice ordförande bland ledamöterna.
Nämnden är beslutsför när ordföranden eller vice ordföranden
och minst sex andra ledamöter är närvarande.
Anställningar och uppdrag
39 § Rikspolischefen är myndighetschef.
Vid myndigheten ska det finnas en biträdande rikspolischef,
som är ställföreträdande myndighetschef. Den biträdande
rikspolischefen anställs av regeringen.
Vid myndigheten ska det även finnas en chef för avdelningen
för särskilda utredningar, vars anställning beslutas av
regeringen. Förordning (2023:686).
40 § En arbetstagare vid myndigheten är utan särskilt beslut
ledig från sin anställning under den tid som han eller hon har
en tidsbegränsad anställning vid Säkerhetspolisen.
41 § Regeringen förordnar för en bestämd tid
1. ledamöterna i regionpolisråden,
2. ledamöterna i det etiska rådet,
3. ledamöterna i nämnden för beredning av anställningsärenden,
och
4. de ledamöter i personalansvarsnämnden som ska förordnas
särskilt.
42 § Myndigheten är skyldig att ställa polismän till
förfogande för den polisverksamhet som bedrivs vid
Ekobrottsmyndigheten.
43 § I förordningen (1999:1155) om Polisens utlandsstyrka
finns bestämmelser om förhållandena för den som tjänstgör vid
utlandsstyrkan.
Personalansvarsnämnd
44 § Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.
Nämnden prövar frågor som anges i 25 § första stycket
myndighetsförordningen (2007:515) för anställda vid
myndigheten, om inte annat anges. Nämnden prövar även efter
överklagande frågor om disciplinpåföljd mot eller avstängning
eller avskiljande av studenter vid polisprogrammet.
Nämnden består av rikspolischefen, som är ordförande,
personalföreträdare, tre företrädare för myndigheten som
rikspolischefen bestämmer och två av regeringen särskilt
förordnade ledamöter. Ersättare kan utses för företrädarna för
myndigheten.
Rikspolischefen bestämmer vem som ska vara vice ordförande i
nämnden.
45 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning,
avskedande eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett
förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får avskriva
ett ärende om det är uppenbart att ärendet inte ska leda till
någon åtgärd från nämndens sida.
Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet eller
utbildningen och är det på grund av ändrade förhållanden
uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden
ensam besluta i frågan.
Beslut som har fattats av ordföranden ska anmälas vid nästa
sammanträde med nämnden.
46 § Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst fyra
andra ledamöter är närvarande.
När ärenden som är av principiell natur eller av annan större
vikt handläggs bör minst sju ledamöter vara närvarande.
Tillämpligheten av vissa förordningar
47 § Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen
(1987:1101) och internrevisionsförordningen (2006:1228).
Avgifter
48 § En forensisk undersökning som utförs på begäran av
Säkerhetspolisen, Kustbevakningen, Skatteverket, Tullverket,
åklagare eller allmän domstol är avgiftsfri. Avgift ska dock
betalas för en undersökning som begärs av en allmän domstol i
ett mål där endast målsägande för talan.
Polismyndigheten får ta ut avgift för en forensisk
undersökning som utförs på begäran av någon annan än en sådan
myndighet eller domstol som anges i första stycket och för
andra undersökningar. Polismyndigheten får besluta om
avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna.
49 § Myndigheten får ta ut avgift för inträde till det museum
som drivs av myndigheten. Avgift får dock inte tas ut för
besökare som är under 19 år.
Myndigheten får besluta om avgiftens storlek och disponera
avgiftsintäkterna.
50 § Myndigheten ska ta ut avgifter för informationsmaterial
och presentartiklar som avses i 18 § 3.
Myndigheten får bestämma avgifternas storlek och disponera
intäkterna i verksamheten.
Rätt att meddela föreskrifter
51 § Myndigheten får meddela föreskrifter om sådan polisiär
verksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten.
52 § Om Polismyndigheten ska besluta föreskrifter som är av
väsentlig betydelse för verksamheten vid Säkerhetspolisen,
Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket eller
Kustbevakningen ska detta ske efter samråd med berörd
myndighet.
Innan Polismyndigheten fattar beslut om föreskrifter i andra
fall än som anges i första stycket och som berör någon annan
myndighet än Polismyndigheten, ska Polismyndigheten, om inte
annat är föreskrivet, ge den myndigheten tillfälle att yttra
sig.
Undantag från myndighetsförordningen
53 § I följande ärenden hos myndigheten ska bestämmelserna i
20 och 21 §§ myndighetsförordningen (2007:515) om föredragning
och om myndighetens beslut inte tillämpas:
1. förundersökning i brottmål,
2. verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet,
3. ledning av annan polisverksamhet i ett enskilt fall, och
4. forensisk verksamhet.
54 § Bestämmelsen i 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om
ärendeförteckning ska inte tillämpas i fråga om de ärenden som
undantas i 53 §.
Bilaga
Polismyndigheten ska
1. vara
a) nationell enhet för den internationella
kriminalpolisorganisationen Interpol och för den Europeiska
unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol),
b) centralmyndighet vid utbyte av uppgifter ur
kriminalregister enligt del 3, avdelning IX, i avtalet om
handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska
atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirland, å andra sidan,
c) sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som
föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande
av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6),
d) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt
rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete
mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar
när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan
egendom som härrör från brott,
e) central åtkomstpunkt enligt artikel 3.3 i rådets beslut
2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till
informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för
medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte
att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra
grova brott,
f) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt
rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett
fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för
bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet
(Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt
besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska
kontaktställen,
g) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur
kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av
den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas
utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas
innehåll,
h) nationell rapportör i frågor som rör människohandel enligt
artikel 19 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU
av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av
människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av
rådets rambeslut 2002/629/RIF,
i) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt
avtalet av den 16 december 2011 mellan Konungariket Sveriges
regering och Amerikas förenta staters regering om ett
förstärkt samarbete för att förebygga och bekämpa
brottslighet,
j) kontrollmyndighet enligt artikel 6 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om
inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en
effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om
kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som
är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd
som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har
lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas
brottsbekämpande myndigheter begär jämförelser med
Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring
av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk
byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom
området frihet, säkerhet och rättvisa,
k) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den
11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande
informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE-
direktivet), i den ursprungliga lydelsen, utom när det gäller
att automatiskt besvara förfrågningar till vägtrafikregistret
från utländska kontaktställen,
l) nationell enhet för Cepol enligt artikel 6 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2219 av den
25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av
tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och om ersättning och
upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF,
m) behörig myndighet enligt lagen (2017:244) om kontroller och
inspektioner på plats av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende
fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd
för gränsförvaltning och viseringspolitik,
n) central åtkomstpunkt enligt artikel 29.3 och nationell
myndighet för att tillhandahålla övriga behöriga myndigheter
åtkomst till in- och utresesystemet enligt artikel 38.2 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den
30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för
registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om
nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar
medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren
för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande
ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av
Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU)
nr 1077/2011,
o) behörig myndighet enligt artikel 12 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om
åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online, och
p) förvaltande myndighet för fonden för inre säkerhet och
instrumentet för gränsförvaltning och viseringar i enlighet
med förordningen (2021:846) om förvaltning av fonden för inre
säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för
gränsförvaltning och viseringspolitik,
2. vara nationell kontaktpunkt
a) för framställningar om inrättande av gemensamma patruller
eller genomförande av andra gemensamma insatser enligt artikel
17 i Prümrådsbeslutet,
b) för EU:s krisprotokoll rörande gemensamma åtgärder mot
viral spridning online av terrorism- och våldsbejakande
extremistiskt innehåll (EU Crisis Protocol),
c) för säkerställande av omedelbar hjälp enligt artikel 35 i
Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet (ETS
185),
d) enligt artikel 8.1 i avtalet om utbyte av information
mellan United Nations Investigative Team to Promote
Accountability for Crimes Committed by Da'esh/Islamic State in
Iraq and the Levant (UNITAD) och Sverige,
e) enligt artikel 7.1 i avtalet om utbyte av information och
bevisning mellan International, Impartial and Independent
Mechanism to assist in the investigation and prosecution of
persons responsible for the most serious crimes under
International Law committed in the Syrian Arab Republic since
March 2011 (IIIM) och Sverige,
f) för att ta emot och besvara framställningar om hjälp enligt
artikel 8 bis 4 i Förenta nationernas konvention den 10 mars
1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet med dess
protokoll den 14 oktober 2005,
g) enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den
31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot
olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras delar
och komponenter och ammunition till Förenta nationernas
konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,
h) för att skicka och ta emot sådan information som avses i
artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005
för bekämpande av nukleär terrorism,
i) enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2023/977 av den 10 maj 2023 om informationsutbyte mellan
medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och om
upphävande av rådets rambeslut 2006/960/RIF, i den
ursprungliga lydelsen,
j) för Schengens informationssystem (SIS) genom Sirenekontoret
och ansvarig för den nationella delen av SIS enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den
28 november 2018 om användning av Schengens informationssystem
för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt
i medlemsstaterna, Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift
och användning av Schengens informationssystem (SIS) på
området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen
om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och
upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 samt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den
28 november 2018 om inrättande, drift och användning av
Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete
och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av
rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1986/2006 och
kommissionens beslut 2010/261/EU, enligt artikel 54 i
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20
maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella
systemet används för penningtvätt eller finansiering av
terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och
kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843,
k) enligt artikel 54 i Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra
att det finansiella systemet används för penningtvätt eller
finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och
kommissionens direktiv 2006/70/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843,
l) för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån enligt
artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns-
och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007,
rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut
2005/267/EG, och
m) vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare
identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar
som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar
när de utövar rätten till fri rörlighet,
3. vara operativ nationell kontaktpunkt
a) enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av
den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om
ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF, och
b) enligt artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/713 av den 17 april 2019 om bekämpande av
bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än
kontanter och om ersättande av rådets rambeslut 2001/413/RIF,
i den ursprungliga lydelsen. Förordning (2024:992).