Post 11 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2024:782 ·
Visa register
Lag (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot
Departement: Justitiedepartementet L5
Utfärdad: 2024-10-04
Ikraft: 2024-11-08 överg.best.
/Träder i kraft I:2024-11-08/
1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om förfarandet vid
prövning av frågor om förverkande av egendom och åläggande av
företagsbot.
2 § I lagen finns bestämmelser om
1. utredning om självständigt förverkande (2 kap.),
2. beslut som fattas av brottsbekämpande myndigheter i vissa
fall (3 kap.),
3. handläggningen i domstol i vissa fall (4 kap.),
4. tredje mans deltagande i en rättegång om förverkande
(5 kap.), och
5. juridiskt biträde, information, delgivning samt barn och
unga (6 kap.).
När det i andra fall än de som avses i första stycket 2 och 3
uppkommer en fråga om förverkande av egendom eller om
företagsbot gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om
rättegången i brottmål. Dessa bestämmelser ska också tillämpas
i en utredning om annat förverkande än självständigt
förverkande och i en utredning om företagsbot, om utredningen
rör någon som inte är misstänkt för brott med koppling till
frågan om förverkande eller om företagsbot.
Bestämmelserna som avses i första stycket 4 och 5 ska, om inte
annat anges, tillämpas oavsett om denna lag eller
rättegångsbalkens regler gäller för förfarandet.
I polislagen (1984:387) finns bestämmelser om rätten att
använda tvångsmedel i syfte att förverka egendom enligt
36 kap. 12 § brottsbalken.
2 kap. Utredning om självständigt förverkande
Allmänna bestämmelser
1 § Syftet med en utredning om självständigt förverkande är
att
1. utreda om egendomen härrör från brottslig verksamhet,
2. utreda vem egendomen tillhör,
3. ta ställning till om det finns tillräckliga skäl att väcka
talan om förverkande, och
4. se till att bevisningen kan presenteras i ett sammanhang.
2 § En utredning om självständigt förverkande ska inledas om
det finns anledning att anta att egendom härrör från brottslig
verksamhet. En utredning behöver dock inte inledas om det är
uppenbart att frågan inte går att utreda eller om en utredning
skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande
till sakens betydelse.
3 § Ett beslut att inleda en utredning om självständigt
förverkande får fattas av
1. åklagaren, eller
2. en anställd vid Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen som
respektive myndighet har utsett.
Om utredningen har inletts av någon som avses i första
stycket 2, ska denne snarast lämna över ledningen av
utredningen till åklagaren.
4 § För att genomföra en utredning om självständigt
förverkande får åklagaren anlita biträde av en polisman eller
någon annan anställd vid Polismyndigheten, Skatteverket eller
Säkerhetspolisen som respektive myndighet har utsett.
5 § Bestämmelserna i 23 kap. 4, 6-7 och 9-15 §§, 16 § andra
stycket och 21-21 d och 23 §§ rättegångsbalken ska tillämpas i
en utredning om självständigt förverkande. Vid tillämpningen
ska det som där sägs om
- skälig misstanke om brott avse skälig anledning att anta att
egendom kan komma att förverkas,
- den misstänkte avse den som en utredning om självständigt
förverkande rör,
- förundersökning avse utredning om självständigt förverkande,
- undersökningsledaren avse den som leder utredningen,
- försvarare avse biträde, och
- åtal avse talan om självständigt förverkande.
6 § Om det inte längre finns anledning att fullfölja en
utredning om självständigt förverkande ska den läggas ned. En
utredning om självständigt förverkande får också läggas ned om
fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i
rimligt förhållande till sakens betydelse.
Tvångsmedel
7 § I en utredning om självständigt förverkande får
tvångsmedel användas i den utsträckning som framgår av denna
lag.
8 § Beslag och penningbeslag får användas i en utredning om
självständigt förverkande enligt bestämmelserna om dessa
åtgärder i 27 kap. rättegångsbalken, med undantag för 27 kap.
4 § andra stycket andra meningen samma balk. Vid tillämpningen
ska det som där sägs om
- undersökningsledaren avse den som enligt 3 § första
stycket 2 leder utredningen, och
- åtal avse talan om självständigt förverkande.
9 § Kvarstad och förvar får användas i en utredning om
självständigt förverkande om det skäligen kan befaras att
värdet av egendom som härrör från brottslig verksamhet annars
kommer att undanskaffas eller undandras.
I fråga om kvarstad och förvar ska i övrigt bestämmelserna om
dessa åtgärder i 26 kap. rättegångsbalken tillämpas, med
undantag för 26 kap. 3 § andra stycket. Vid tillämpningen ska
det som där sägs om
- skälig misstanke om brott avse skälig anledning att anta att
egendom kan komma att förverkas,
- den misstänkte avse den som en utredning om självständigt
förverkande rör, och
- åtal avse talan om självständigt förverkande.
10 § Kopiering och biometrisk autentisering får användas i en
utredning om självständigt förverkande.
I fråga om kopiering och biometrisk autentisering ska
bestämmelserna om dessa åtgärder i 27 kap. rättegångsbalken
tillämpas. Vid tillämpningen ska det som där sägs om
- utredning om brott och förundersökning avse utredning om
självständigt förverkande, och
- åtal avse talan om självständigt förverkande.
11 § Husrannsakan och kroppsvisitation får användas i en
utredning om självständigt förverkande om det finns synnerlig
anledning att anta att det vid användningen av tvångsmedlet
kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller förvar
eller att det annars är av betydelse för utredningen.
Genomsökning på distans får användas i en utredning om
självständigt förverkande, om det finns synnerlig anledning
att anta att det vid användningen av tvångsmedlet kommer att
anträffas handlingar av betydelse för utredningen.
I fråga om husrannsakan, kroppsvisitation och genomsökning på
distans ska i övrigt bestämmelserna om dessa åtgärder i
28 kap. rättegångsbalken tillämpas, med undantag för 28 kap.
5 §, 10 d § första stycket andra meningen och 13 § första
stycket andra meningen. Vid tillämpningen ska det som där sägs
om
- anledning att anta att brott har begåtts avse anledning att
anta att egendom kan komma att förverkas,
- den misstänkte avse den som en utredning om självständigt
förverkande rör,
- utredning om brott och förundersökning avse utredning om
självständigt förverkande,
- undersökningsledaren avse den som enligt 3 § första
stycket 2 leder utredningen, och
- åtal avse talan om självständigt förverkande.
12 § I en utredning om självständigt förverkande får beslag,
penningbeslag och kvarstad inte bestå längre tid än ett år, om
det inte finns särskilda skäl.
3 kap. Beslut som fattas av brottsbekämpande myndigheter i
vissa fall
1 § Ett beslut som fattas enligt detta kapitel får, med
undantag för beslut enligt 3 §, inte riktas mot någon som är
misstänkt för brott med koppling till frågan om förverkande
eller om företagsbot.
Ett beslut om förverkande får inte avse självständigt eller
utvidgat förverkande.
Beslut om förverkande
2 § Åklagaren får pröva en fråga om förverkande av egendom om
värdet av det som kan komma att förverkas inte överstiger fem
prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken.
Ett beslut om förverkande av viss egendom får endast avse
egendom som är tagen i beslag eller penningbeslag.
3 § Åklagaren ska pröva en fråga om förverkande av egendom som
uppenbart saknar legalt användningsområde. Om beslutet riktas
mot någon som är misstänkt för brott med koppling till frågan
om förverkande ska det meddelas senast i samband med att
åklagaren beslutar om huruvida åtal ska väckas eller att
förundersökningen ska läggas ned.
Om åklagaren finner att det finns särskilda skäl för det får
han eller hon i stället begära att rätten prövar frågan.
4 § Om egendomen är tagen i beslag och värdet av det som kan
komma att förverkas inte överstiger en tiondel av
prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken, får en fråga om förverkande av
egendomen prövas av
1. en polisman, eller
2. någon annan anställd vid Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen som respektive myndighet har utsett.
5 § Ett beslut om förverkande enligt detta kapitel ska
meddelas skriftligen. Beslutet ska, med undantag för beslut
enligt 3 §, delges den det riktas mot.
Den som beslutet riktas mot får anmäla missnöje hos den
myndighet som har meddelat beslutet inom tre veckor från dagen
för delgivning av beslutet eller, om beslutet inte ska delges,
från dagen för beslutet. Om missnöje anmäls, ska beslutet om
förverkande inte längre gälla.
Om den som beslutet riktas mot anmäler missnöje ska åklagaren
senast inom en månad från anmälan väcka talan om förverkande
enligt 4 kap. Väcks inte talan är frågan slutligt avgjord.
Om en polisman eller någon annan anställd vid Polismyndigheten
eller Säkerhetspolisen som respektive myndighet har utsett har
fattat beslut om förverkande och myndigheten efter anmälan om
missnöje anser att talan om förverkande bör väckas, ska
ärendet skyndsamt överlämnas till åklagaren.
Beslut om företagsbot
6 § Företagsbot får föreläggas företag genom
strafföreläggande. I sådana fall ska 48 kap. 2-5, 6-8, 10 och
12 a §§ rättegångsbalken tillämpas. Vid tillämpningen ska det
som där sägs om den misstänkte avse företaget.
Ett strafföreläggande om företagsbot godkänns genom att
företaget
1. undertecknar en förklaring om att det erkänner de
omständigheter som ligger till grund för föreläggandet och
godtar den företagsbot som tagits upp i föreläggandet, och
2. lämnar förklaringen till den mottagare som är behörig att
ta emot förklaringen enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen.
Föreläggandet kan också godkännas genom att hela beloppet
betalas till den myndighet som regeringen föreskriver. En
sådan betalning ska inte anses som ett godkännande, om det
framgår att företaget inte har avsett att godkänna
föreläggandet.
Ett godkännande är utan verkan om det sker sedan åklagaren har
väckt talan om företagsbot.
4 kap. Handläggningen i domstol i vissa fall
1 § Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas vid
handläggningen i domstol av en fråga om förverkande av egendom
eller om företagsbot, om inte frågan utgör en del av en fråga
om ansvar för brott.
2 § En fråga som ska handläggas enligt bestämmelserna i detta
kapitel ska prövas av rätten efter särskild talan av
åklagaren. En talan väcks genom att åklagaren hos rätten
skriftligen ansöker om stämning mot svaranden.
3 § En talan enligt 2 § ska handläggas i en särskild
rättegång. Om det är till fördel för handläggningen eller
annars finns skäl för det, får dock en talan enligt 2 §
handläggas i samma rättegång som en annan sådan talan eller i
samma rättegång som en fråga om ansvar för brott.
Om en särskild talan om utvidgat förverkande inte handläggs i
samma rättegång som frågan om ansvar för det brott som kan
föranleda sådant förverkande, får talan väckas först när domen
avseende brottet har fått laga kraft. I ett sådant fall ska
talan väckas inom ett år från denna tidpunkt.
4 § En talan enligt 2 § väcks, om inte annat följer av andra
stycket, vid den rätt som enligt 19 kap. rättegångsbalken
skulle vara behörig att pröva det brott som yrkandet om
förverkande eller om företagsbot stöder sig på.
En talan om självständigt förverkande eller om förverkande av
särskilda brottsverktyg väcks vid rätten i den ort där
egendomen eller en del av denna påträffades. Om rätten med
hänsyn till utredningen samt kostnader och andra
omständigheter finner det lämpligt får en sådan talan också
väckas vid rätten i den ort där svaranden skulle svara i
tvistemål, mera varaktigt uppehåller sig eller ska svara i ett
brottmål som bör handläggas i samma rättegång som den
särskilda talan.
5 § En stämningsansökan ska innehålla
1. ett bestämt yrkande,
2. en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas
till grund för yrkandet,
3. uppgift om de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis, samt
4. uppgift om de omständigheter som gör rätten behörig, om
inte behörigheten framgår på annat sätt.
De skriftliga bevis som åberopas bör ges in tillsammans med
ansökningen.
6 § Om rätten inte avvisar talan ska stämning utfärdas mot
svaranden.
7 § Om stämning utfärdas ska svaranden föreläggas att yttra
sig skriftligen eller inställa sig till huvudförhandling.
8 § När ett mål enligt detta kapitel avgörs är tingsrätten
domför med en lagfaren domare och hovrätten med tre lagfarna
domare, om inte annat följer av andra stycket. Rätten är även
domför i den sammansättning som gäller för prövning av ansvar
för brott som handläggs i samma rättegång.
När ett mål om företagsbot enligt detta kapitel avgörs efter
huvudförhandling är tingsrätten domför med en lagfaren domare
och tre nämndemän. Hovrätten är i ett sådant mål domför med
tre lagfarna domare och två nämndemän.
9 § Tingsrätten får avgöra ett mål enligt detta kapitel utan
huvudförhandling, om en sådan förhandling inte behövs med
hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av
någon av parterna.
Hovrätten får avgöra ett mål enligt detta kapitel utan
huvudförhandling, om klagandens ändringsyrkande har godtagits
av motparten, om det är uppenbart att överklagandet är
ogrundat eller om huvudförhandling av någon annan anledning
inte behövs. Om saken kan utredas tillfredsställande får
hovrätten även i andra fall avgöra målet utan
huvudförhandling,
1. om parterna har begärt att målet ska avgöras utan
huvudförhandling, eller
2. om ingen av parterna, sedan fråga väckts om avgörande utan
huvudförhandling, har haft någon invändning mot detta.
Innan ett mål avgörs utan huvudförhandling ska parterna ges
tillfälle att slutföra sin talan, om det inte är uppenbart
obehövligt.
10 § Om saken kan utredas tillfredsställande, får målet
avgöras trots att svaranden uteblir från huvudförhandling
eller endast har inställt sig genom ombud.
11 § Rätten ska avgöra saken genom dom.
12 § För att hovrätten ska pröva tingsrättens dom enligt detta
kapitel krävs prövningstillstånd.
13 § När det gäller förfarandet i övrigt ska bestämmelserna i
rättegångsbalken om rättegången i brottmål tillämpas, om inte
annat föreskrivs i denna lag.
5 kap. Tredje mans deltagande i en rättegång om förverkande
1 § Om någon som inte är part i en rättegång (tredje man)
hävdar rätt till egendom som yrkas förverkad får denne inträda
i rättegången i förverkandefrågan, om det inte finns särskilda
skäl mot det.
2 § Väcker tredje man talan om bättre rätt till egendom när
det pågår en rättegång om förverkande av egendomen får målen
handläggas i samma rättegång om det finns särskilda skäl för
det.
3 § Om tredje man väcker talan mot staten om bättre rätt till
egendom som har förverkats ska Skatteverket föra statens
talan.
6 kap. Juridiskt biträde, information, delgivning samt barn
och unga
Juridiskt biträde
1 § Ett juridiskt biträde ska förordnas för den som ett beslut
eller en talan om förverkande eller om företagsbot kan komma
att riktas mot, om det finns särskilda skäl med hänsyn till
utredningen eller övriga omständigheter. Har den som beslutet
eller talan kan komma att riktas mot inte fyllt 18 år ska ett
juridiskt biträde förordnas, om det inte är uppenbart att han
eller hon saknar behov av biträde.
Ett juridiskt biträde ska förordnas för en tredje man som
hävdar rätt till egendom som kan komma att yrkas förverkad, om
det finns synnerliga skäl med hänsyn till utredningen eller
övriga omständigheter. För en tredje man som inte har fyllt
18 år ska ett juridiskt biträde förordnas, om det finns
särskilda skäl.
Om någon begär att ett juridiskt biträde ska förordnas eller
om åklagaren anser att ett juridiskt biträde ska utses ska
åklagaren göra en anmälan om det hos rätten. Ett juridiskt
biträde förordnas av rätten.
Det som i övrigt föreskrivs i 21 och 31 kap. rättegångsbalken
om offentliga försvarare och kostnaderna för offentliga
försvarare ska tillämpas även i fråga om juridiskt biträde.
Rätt till information
2 § Bestämmelserna i 23 kap. 18 a-20 §§ rättegångsbalken ska
tillämpas i en utredning om förverkande eller om företagsbot
som rör någon som inte är misstänkt för brott med koppling
till frågan om förverkande eller om företagsbot. När en
utredning om förverkande kommit så långt att egendom säkrats
ska den som ett beslut eller en talan om förverkande kan komma
att riktas mot underrättas om utredningen när han eller hon
hörs. När en utredning om företagsbot kommit så långt att det
uppkommit skälig misstanke om brott ska företaget underrättas
om utredningen när företaget hörs. Efter underrättelsen ska
bestämmelserna om insyn i 23 kap. 18 § samma balk tillämpas i
en utredning om förverkande eller om företagsbot.
Vid tillämpningen ska det som där sägs om
- den misstänkte avse den som en utredning om förverkande
eller om företagsbot rör,
- förundersökning avse utredning om förverkande eller om
företagsbot,
- undersökningsledaren avse den som leder utredningen,
- försvarare avse biträde, och
- åtal avse talan om förverkande eller om företagsbot.
Delgivning
3 § Om ett beslut enligt 3 kap. eller en stämning enligt
4 kap. avser förverkande av egendom som är tagen i beslag
eller penningbeslag, får delgivning ske genom
kungörelsedelgivning i enlighet med 48 § delgivningslagen
(2010:1932). Om beslutet eller stämningen riktas mot någon
okänd ska delgivning ske genom kungörelsedelgivning.
Om värdet av den säkrade egendomen inte överstiger en tiondel
av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken, får delgivning i stället ske genom
att beslutet eller stämningen anslås hos den myndighet som har
meddelat beslutet eller utfärdat stämningen. Värdet av
egendomen ska bestämmas med hänsyn till förhållandena vid den
tidpunkt då beslutet eller stämningen anslås.
Barn och unga
4 § I ett förfarande om förverkande som rör någon som inte är
misstänkt eller tilltalad för brott med koppling till frågan
om förverkande, ska följande bestämmelser i lagen (1964:167)
med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare tillämpas:
- 25 § första stycket, 27 § första-tredje styckena och 29 §
första stycket om frågan rör någon som inte har fyllt 21 år,
- 2 §, 5 § första stycket första meningen och tredje stycket
första meningen, 6 § första stycket första meningen, 7 § och
26 § första stycket om frågan rör någon som inte har fyllt
18 år, och
- 32 § andra-fjärde styckena, 33 § första stycket 1 och andra
stycket samt 34 § första stycket 1, andra stycket andra
meningen och fjärde stycket om frågan rör någon som inte har
fyllt 15 år.
Vid tillämpningen ska det som där sägs om
- brottsmisstanke avse anledning att anta att egendom kan
komma att förverkas från den unge,
- åtal avse talan om förverkande,
- tilltalad avse svarande, och
- förundersökning och utredning avse utredning om förverkande
om frågan rör förverkande enligt 36 kap. 5 eller 12 §
brottsbalken.
5 § I en utredning om självständigt förverkande får
tvångsmedel enligt 2 kap. 5 § användas mot någon som inte har
fyllt 15 år. Om det finns särskilda skäl får även beslag,
penningbeslag, åtgärder för biometrisk autentisering,
husrannsakan, kroppsvisitation och genomsökning på distans
enligt 2 kap. 8, 10 och 11 §§ användas mot den unge.
I en utredning om förverkande som har koppling till ett brott
får tvångsmedel enligt 23 kap. 6 a, 7 och 9 §§
rättegångsbalken användas mot någon som inte är misstänkt för
brottet och som inte har fyllt 15 år. Om det finns särskilda
skäl får även beslag, penningbeslag, åtgärder för biometrisk
autentisering, husrannsakan, kroppsvisitation och genomsökning
på distans enligt 23 kap. 9 a §, 27 och
28 kap. rättegångsbalken användas mot den unge.
Vid kroppsvisitation får den som inte har fyllt 15 år hållas
kvar för ändamålet i högst tre timmar. En polisman får ta med
den som ska kroppsvisiteras till den plats där åtgärden ska
genomföras.
Övergångsbestämmelser
2024:782
1. Denna lag träder i kraft den 8 november 2024.
2. Genom lagen upphävs
a) lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid
förverkande m.m., och
b) lagen (2008:369) om förfarandet vid förverkande av utbyte
av brottslig verksamhet i vissa fall.