Post 2670 av 10925 träffar
SFS-nummer ·
2007:1164 ·
Visa register
Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2007-11-22
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:915
Ikraft: 2008-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Allmänt
1 § I denna förordning finns det i anslutning till
högskolelagen (1992:1434) bestämmelser för Försvarshögskolan.
I övrigt gäller de bestämmelser i högskoleförordningen
(1993:100) som anges särskilt i denna förordning.
Förordning (2010:1751).
Säkerhetsskyddsfrågor
2 § Försvarshögskolans hantering av säkerhetsskyddsfrågor
regleras i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och
säkerhetsskyddsförordningen (2021:955). Förordning (2021:957).
Högskoleförordningens tillämpning
3 § För Försvarshögskolan tillämpas 1 kap. 4–5, 7, 11–14
och 16 §§ högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2018:1030).
Internationell verksamhet
4 § Försvarshögskolan är svenskt kontaktorgan för deltagande i
Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut
inom ramen för Partnerskap för fred.
5 § Försvarshögskolan får bedriva sådan tjänsteexport inom
sitt verksamhetsområde som är förenlig med högskolans
uppgifter i övrigt. Förordning (2010:594).
2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation
Styrelsens sammansättning
1 § Styrelsen för Försvarshögskolan ska bestå av
ordföranden och fjorton andra ledamöter, om inte annat följer
av andra stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid
Försvarshögskolan. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434)
framgår att rektor ingår i styrelsen. Försvarsmakten och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har rätt att
föreslå var sin ledamot.
Bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket högskoleförordningen
(1993:100) gäller för Försvarshögskolan.
Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig.
Förordning (2018:1133).
Högskoleförordningens tillämpning
2 § För styrelsen, rektorn och rektorns ställföreträdare
gäller 2 kap. 2-8, 10, 11 och 13 §§ högskoleförordningen
(1993:100). Förordning (2010:1751).
Forsknings- och utbildningsnämnden
Ansvarsområde
3 § Försvarshögskolan ska ha en forsknings- och
utbildningsnämnd. Forsknings- och utbildningsnämnden ska
ansvara för forskning och för utbildning på grundnivå,
avancerad nivå och forskarnivå. Nämnden ska i övrigt svara
för de uppgifter som Försvarshögskolan beslutar.
Förordning (2018:132).
Ledamöter
4 § Forsknings- och utbildningsnämnden ska bestå av minst elva
ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara personer som har
en anställning vid Försvarshögskolan som
1. professor, annan lärare eller forskare för vilken det krävs
lägst doktorsexamen eller motsvarande kompetens, eller
2. lärare inom ett visst ämnesområde och är officer samt har
gått igenom högre militär utbildning eller motsvarande
utbildning.
De ledamöter som anges i första stycket ska utses genom val
inom högskolan. Försvarshögskolan får meddela närmare
föreskrifter om vilka personer som är valbara och
röstberättigade och om valförfarandet.
Försvarshögskolans styrelse ska utse ytterligare högst tre
ledamöter som ska vara lämpliga för uppdraget och inte vara
anställda vid Försvarshögskolan. Av dessa ska minst en ledamot
representera Försvarsmakten och en Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap. De studerande vid
Försvarshögskolan har också rätt att vara representerade i
nämnden med minst tre ledamöter. Förordning (2010:1751).
Övrig organisation
5 § Av 2 kap. 5 och 9 §§ högskolelagen (1992:1434) följer att
Försvarshögskolan beslutar om sin interna organisation utöver
styrelsen, rektorn och forsknings- och utbildningsnämnden.
Förordning (2010:1751).
6 § Bestämmelserna om studentrepresentation i 2 kap. 14 §
första, andra och fjärde styckena högskoleförordningen
(1993:100) gäller även för Försvarshögskolan. Om beslut inte
ska fattas av forsknings- och utbildningsnämnden, gäller också
2 kap. 14 § tredje stycket.
För Försvarshögskolan gäller 2 kap. 16 § högskoleförordningen
om högskolebibliotek. Förordning (2010:1751).
Personalansvarsnämnd
7 § Vid Försvarshögskolan ska det finnas en
personalansvarsnämnd.
Försvarshögskolan ska tillämpa personalföreträdarförordningen
(1987:1101). Förordning (2010:1751).
3 kap. Anställningar vid Försvarshögskolan
1 § Vid anställning av professorer, lektorer och andra lärare
och doktorander gäller 4 kap. 1, 3-7, 9 och 11-17 §§ samt 5
kap. högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2010:1751).
2 § Vid anställning av officerare som lärare gäller 4 kap. 1,
5, 9, 13-15 och 17 §§ högskoleförordningen (1993:100). Vid
sådana anställningar ska 6 § anställningsförordningen
(1994:373) inte tillämpas.
Med officerare avses i denna förordning de som är eller har
varit anställda som officer i Försvarsmakten och utländska
officerare. Förordning (2010:1751).
4 kap. Högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och
forskarnivå
Examina
1 § Inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och
forskarnivå får vid Försvarshögskolan avläggas endast de
examina som anges i bilagan till denna förordning. I bilagan
anges också på vilken nivå och inom vilka områden en viss
examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en
viss examen (examensbeskrivning). Bilagan innehåller även
bestämmelser om examensbenämning och om översättning av
examensbenämningen. Förordning (2018:132).
Högskoleförordningens tillämpning
2 § För utbildning på grundnivå, avancerad nivå och
forskarnivå gäller i övrigt 6 kap. 2, 3, 6–11, 11 b–11 f,
13–18 och 20–36 §§ högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2018:132).
Gemensam examen
2 a § Försvarshögskolan får delta i ett utbildningssamarbete
som anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen
(1992:1434) bara om samarbetet grundas på en skriftlig
överenskommelse. En sådan överenskommelse får
Försvarshögskolan ingå med
1. ett universitet eller en högskola som omfattas av
högskolelagen,
2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina, eller
3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
Förordning (2010:1751).
2 b § Utöver vad som gäller enligt 6 kap. 11 b §
högskoleförordningen (1993:100) får Försvarshögskolan ingå en
överenskommelse som anges i 2 a § bara om utbildningen inte
kan leda till officersexamen som anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2010:1751).
Tillträde till utbildning som leder till officersexamen
Grundläggande behörighet
3 § För att kunna bli antagen till en utbildning som leder
till officersexamen och som anges i bilagan till denna
förordning krävs, utöver vad som gäller för grundläggande
behörighet enligt 7 kap. 5-6 och 24 §§ högskoleförordningen
(1993:100), att sökanden
1. är svensk medborgare,
2. har fullgjort militär grundutbildning enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär
utbildning,
3. har genomgått säkerhetsprövning och uppfyller kraven enligt
säkerhetsskyddslagen (2018:585) och
säkerhetsskyddsförordningen (2021:955), och
4. har bedömts lämplig för utbildningen av Försvarshögskolan.
Försvarshögskolan får meddela närmare föreskrifter om det krav
som anges i första stycket 4. Förordning (2021:957).
Särskild behörighet
4 § /Upphör att gälla U:2024-11-13/
För tillträde till utbildning som avses i 3 § gäller
i fråga om särskild behörighet 7 kap. 8 § första stycket 1
och 3 och andra stycket högskoleförordningen (1993:100).
Försvarshögskolan får meddela föreskrifter om den särskilda
behörighet som krävs för att bli antagen till utbildning som
avses i 3 §. Förordning (2018:1504).
4 § /Träder i kraft I:2024-11-13/
För tillträde till utbildning som avses i 3 § gäller i
fråga om särskild behörighet 7 kap. 8 § första stycket 1 och 4
och andra stycket högskoleförordningen (1993:100).
Försvarshögskolan får meddela föreskrifter om den särskilda
behörighet som krävs för att bli antagen till utbildning som
avses i 3 §. Förordning (2024:915).
Högskoleförordningens tillämpning
5 § För tillträde till utbildning som avses i 3 § gäller
i övrigt 7 kap. 1–4, 12–13 och 17–23 §§ högskoleförordningen
(1993:100) samt bilaga 3 till den förordningen med undantag
av punkterna 3 och 8.
Försvarshögskolan får besluta om undantag från 7 kap. 13 §
första stycket högskoleförordningen. Förordning (2018:1504).
Tillträde till övrig utbildning på grundnivå, avancerad nivå
eller forskarnivå
6 § För tillträde till övrig utbildning på grundnivå,
avancerad nivå eller forskarnivå vid Försvarshögskolan gäller
7 kap. 1–6, 12–13, 15–28 och 30–41 §§ högskoleförordningen
(1993:100). Förordning (2018:1504).
6 a § /Upphör att gälla U:2024-11-13/
De krav på särskild behörighet som ställs ska vara
helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan
eller motsvarande kunskaper, och
2. andra villkor enligt vad som anges i 6 c § 2.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2018:1504).
6 a § /Träder i kraft I:2024-11-13/
De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt
nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från ett eller flera ämnen med angiven nivå i
respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper,
och
2. andra villkor enligt vad som anges i 6 c § 2.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2024:915).
6 b § /Upphör att gälla U:2024-11-13/
Försvarshögskolan får, i den utsträckning det ställs
krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka
krav enligt 6 a § första stycket 1 som ska gälla för
utbildning som avses i 6 §.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
vilka kurser i gymnasieskolan som krav enligt första stycket
får avse. Förordning (2018:1504).
6 b § /Träder i kraft I:2024-11-13/
Försvarshögskolan får, i den utsträckning det ställs
krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka
krav enligt 6 a § första stycket 1 som ska gälla för
utbildning som avses i 6 §.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
vilka ämnen i gymnasieskolan och vilka nivåer i dessa ämnen
som kraven får avse. Förordning (2024:915).
6 c § /Upphör att gälla U:2024-11-13/
Om det finns särskilda skäl, får Försvarshögskolan
för tillträde till en viss utbildning som avses i 6 §,
meddela föreskrifter om
1. krav på kunskaper från andra kurser i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper än de som följer av 6 b § andra
stycket, eller
2. krav på andra villkor än kunskaper från en eller flera
kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de
betingas av utbildningen eller är av betydelse för det
yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Innan Försvarshögskolan meddelar föreskrifter enligt första
stycket ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att
yttra sig över högskolans förslag. Förordning (2018:1504).
6 c § /Träder i kraft I:2024-11-13/
Om det finns särskilda skäl, får Försvarshögskolan för
tillträde till en viss utbildning som avses i 6 §, meddela
föreskrifter om
1. krav på kunskaper från andra nivåer i ämnen eller andra
ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som
följer av 6 b § andra stycket, eller
2. krav på andra villkor än kunskaper från ett eller flera
ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de
betingas av utbildningen eller är av betydelse för det
yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Om krav uppställs enligt första stycket 1 på kunskaper från
andra ämnen i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de
som följer av 6 b § andra stycket ska det även anges vilken
nivå kravet avser.
Innan Försvarshögskolan meddelar föreskrifterna ska
Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra sig
över högskolans förslag. Förordning (2024:915).
Disciplinära åtgärder
7 § Disciplinära åtgärder mot studenter som är antagna till och
bedriver högskoleutbildning vid Försvarshögskolan får vidtas
enligt bestämmelserna i 10 kap. högskoleförordningen
(1993:100). Förordning (2010:1751).
5 kap. Annan utbildning vid Försvarshögskolan
Uppdragsutbildning
1 § Försvarshögskolan får anordna uppdragsutbildning enligt
förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet
och högskolor.
Vad som sägs i 3 § andra stycket i förordningen om
uppdragsutbildning vid universitet och högskolor ska inte
gälla för uppdragsutbildning på uppdrag av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap eller Säkerhetspolisen.
Förordning (2024:144).
Utbildning på uppdrag av Försvarsmakten
2 § Försvarshögskolan får på uppdrag av Försvarsmakten anordna
annan utbildning än den som regleras enligt denna förordning.
Vid utbildning enligt första stycket tillämpas
avgiftsförordningen (1992:191). Försvarshögskolan får meddela
föreskrifter om avgiftens storlek. Avgiften ska beräknas så att
full kostnadstäckning uppnås. Förordning (2010:1751).
Öppen nätbaserad utbildning
3 § I 3–8 §§ finns bestämmelser om öppen nätbaserad
utbildning. Sådan utbildning är inte utbildning på grundnivå,
avancerad nivå eller forskarnivå som det finns bestämmelser
om i 4 kap. Förordning (2018:1330).
4 § Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som
ges via internet och som är öppen för alla, utan
förkunskapskrav.
Öppen nätbaserad utbildning får anordnas om den knyter an
till och främjar den högskoleutbildning på grundnivå,
avancerad nivå eller forskarnivå som försvarshögskolan får
utfärda examen för eller den forskning som bedrivs vid
högskolan. Förordning (2018:1330).
5 § För öppen nätbaserad utbildning gäller inte övriga
bestämmelser om utbildning, studenter och doktorander i denna
förordning eller i högskoleförordningen (1993:100).
Hänvisningar till denna förordning i andra förordningar
omfattar 3–8 §§ enbart om det anges särskilt.
Förordning (2018:1330).
6 § Försvarshögskolan får anordna prov för deltagarna och
sätta betyg på en genomgången öppen nätbaserad utbildning
eller del av en utbildning.
Högskolan får meddela föreskrifter om prov eller betyg.
Förordning (2018:1330).
7 § Försvarshögskolan får utfärda utbildningsintyg till
deltagare som genomgått utbildningen.
Högskolan får meddela föreskrifter om utbildningsintyg.
Förordning (2018:1330).
8 § Försvarshögskolan får meddela ytterligare föreskrifter
om öppen nätbaserad utbildning. Förordning (2018:1330).
6 kap. Överklagande
1 § För överklagande av Försvarshögskolans beslut gäller
12 kap. högskoleförordningen (1993:100) med undantag för
beslut om anställning av officerare som lärare enligt 3 kap.
2 § i denna förordning. Förordning (2010:1751).
7 kap. Ny beteckning 6 kap. genom förordning (2010:1751).
Övergångsbestämmelser
2007:1164
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då
förordningen (1996:1476) med instruktion för Försvarshögskolan
ska upphöra att gälla.
2. Hänvisningen i 2 kap. 2 § till 2 kap. 11 §
högskoleförordningen (1993:100) om rektors behörighet ska
tillämpas första gången då en ny rektor ska anställas eller
senast fr.o.m. den 1 oktober 2008.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av
anställningsbeslut som har meddelats före den 1 januari 2008.
4. Bestämmelserna i 5 kap. om tillträde till officersutbildning
ska tillämpas första gången vid antagning som börjar efter den
30 juni 2008.
5. Den som före den 1 januari 2008 har påbörjat en utbildning
enligt äldre bestämmelser och den som dessförinnan har antagits
till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter att
påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för
att få en yrkesofficersexamen enligt de äldre bestämmelserna,
dock längst till utgången av juni 2012.
6. Den som antagits till yrkesofficersprogrammet under 2006
respektive officersprogrammet under 2007 ska på begäran till
Försvarshögskolan anses vara antagen till utbildning som leder
till officersexamen som anges i bilagan till denna förordning.
2009:1072
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010 och
tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av
juni 2010.
2010:594
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2010 i fråga om 1
kap. 3 § och i övrigt den 30 september 2010.
2010:1751
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2-5, 8 och 9
högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010, med undantag för bestämmelserna om förnyelse av
en tidsbegränsad anställning, ska tillämpas i fråga om den som
före den 1 januari 2011 har anställts för en begränsad tid
enligt bestämmelserna. Sådan tillämpning ska ske så länge
anställningen pågår. Vid handläggning av ärenden om övergång
av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare
enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 5
högskoleförordningen ska även bestämmelserna i 4 kap. 7, 9 och
28 §§ högskoleförordningen i deras lydelse den 31 december
2010 tillämpas.
3. Bestämmelserna i 4 kap. 8 a § och 30 § 6
högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010 om tidsbegränsad anställning som biträdande
lektor får tillämpas till utgången av september 2011.
4. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts
som biträdande lektor enligt 3 ska bestämmelserna i 4 kap.
30 § 6 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010 tillämpas så länge anställningen pågår. En sådan
anställning får förnyas enligt de äldre bestämmelserna.
5. Bestämmelserna i 4 kap. 10 § och 30 § 7
högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010 om tidsbegränsad anställning som
forskarassistent får tillämpas till utgången av september
2011.
6. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts
som forskarassistent enligt 5 ska bestämmelserna i 4 kap. 30 §
7 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010 tillämpas så länge anställningen pågår. En sådan
anställning får förnyas enligt de äldre bestämmelserna.
7. Bestämmelserna i 4 kap. 5, 7, 8 a, 11-13 a, 20-23 och 24 a-
28 §§ högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010 ska tilllämpas i fråga om ärenden om befordran
av lärare som har inkommit till Försvarshögskolan men som inte
har avslutats före den 1 januari 2011. Vid tillämpningen av de
äldre bestämmelserna ska de uppgifter som Forsknings- och
utbildningsnämnden ansvarar för handhas av nämnden eller av de
personer eller den grupp av personer som Försvarshögskolan
beslutar.
8. Om ett förfarande om anställning av lärare, i andra fall än
som avses i 7 eller enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2
och 3 §§ om anställning av officerare, har påbörjats men inte
avslutats före den 1 januari 2011, ska bestämmelserna i 4 kap.
5, 7, 8 a, 9, 10, 15, 20-22, 24, 24 a, 26-28 och 30 §§
högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010 tilllämpas i anställningsärendet. Vid
tillämpningen av de äldre bestämmelserna i
högskoleförordningen ska de uppgifter som Forsknings- och
utbildningsnämnden ansvarar för handhas av nämnden eller av de
personer eller den grupp av personer som Försvarshögskolan
beslutar.
9. I fråga om den som enligt 8 har anställts efter den 1
januari 2011 med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2-5, 8
och 9 högskoleförordningen (1993:100) i deras lydelse den 31
december 2010 ska dessa bestämmelser tillämpas så länge
anställningen pågår. Bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2, 5, 8 och
9 högskoleförordningen i deras lydelse den 31 december 2010 om
förnyelse av en tidsbegränsad anställning och övergång av en
tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare ska
dock inte tillämpas.
10. Vid beräkning av anställningstid som adjungerad professor
enligt bestämmelserna i 4 kap. 11 § högskoleförordningen
(1993:100) i deras lydelse från och med den 1 januari 2011 ska
även anställningstid som adjungerad professor enligt
bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2 högskoleförordningen i deras
lydelse den 31 december 2010 beaktas.
11. Vid beräkning av anställningstid som gästprofessor enligt
bestämmelserna i 4 kap. 12 § högskoleförordningen (1993:100) i
deras lydelse från och med den 1 januari 2011 ska även
anställningstid som gästprofessor enligt bestämmelserna i 4
kap. 30 § 9 högskoleförordningen i deras lydelse den 31
december 2010 beaktas.
12. Bestämmelserna i 12 kap. 2 § högskoleförordningen
(1993:100) i deras lydelse den 31 december 2010 gäller
fortfarande i fråga om beslut som har meddelats med
tillämpning av bestämmelser i högskoleförordningen i deras
lydelse före den 1 januari 2011.
2018:1133
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018.
2. Förordningen tillämpas första gången när ledamöter i
styrelsen ska utses för tiden från och med den 1 maj 2020.
2018:1504
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga
om 4 kap. 4, 6 a–6 c §§ och i övrigt den 1 januari 2022.
2. När Universitets- och högskolerådet eller
Försvarshögskolan med stöd av de nya 4 kap. 6 b och 6 c §§
meddelar föreskrifter ska de föreskriva att bestämmelserna
ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter utgången av maj 2022.
3. Bestämmelserna i den nya 4 kap. 6 a § och bestämmelserna i
4 kap. 3, 4, 5 och 6 §§ i den nya lydelsen ska tillämpas
första gången vid antagning till utbildning som börjar efter
utgången av maj 2022.
4. Bestämmelserna i 4 kap. 5 och 6 §§ i den nya lydelsen ska,
såvitt avser hänvisningen till 7 kap. 21 §
högskoleförordningen (1993:100), tillämpas första gången vid
prov som genomförs våren 2022.
5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning
till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.
2024:915
1. Denna förordning träder i kraft den 13 november 2024.
2. Förordningen tillämpas första gången vid antagning till
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för betyg som satts
på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som
påbörjats före utgången av juni 2025.
Bilaga
Innehåll
I denna bilaga anges
1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad
nivå och forskarnivå och inom vilka områden vid
Försvarshögskolan, och
2. vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen
(examensbeskrivning).
Gemensamma bestämmelser
Examensbenämning
En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i
denna bilaga och i förekommande fall ett för- eller efterled
eller båda, som anger examens inriktning. Försvarshögskolan
bestämmer vilka för- eller efterled som ska användas. För
vissa examina ska, enligt vad som framgår av
examensbeskrivningarna, Försvarshögskolan bestämma en
inriktning.
Översättning
En översättning av examensbenämningen ska återspegla examens
omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken
nivå examen avläggs.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
översättningen av examen till engelska. Försvarshögskolan
beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till
andra språk än engelska, efter samråd med Universitets- och
högskolerådet i fråga om den rättsliga status som en
översättning av examen kan ha i andra länder.
Försvarshögskolan beslutar om översättning av de för- och
efterled som Försvarshögskolan använder. Försvarshögskolan ska
till Universitets- och högskolerådet anmäla de för- och
efterled på svenska som Försvarshögskolan bestämt ska användas
till varje examen samt översättningen av dem till engelska.
Försvarshögskolan får också till Universitets- och
högskolerådet anmäla översättningen av examensbenämningar till
andra språk än engelska.
Förteckning över examina
Examina på grundnivå
Generella examina
Högskoleexamen
Kandidatexamen
Yrkesexamina
Officersexamen
Examina på avancerad nivå
Generella examina
Magisterexamen
inom området försvar, krishantering och säkerhet
Masterexamen
inom området försvar, krishantering och säkerhet
Examina på forskarnivå
Licentiatexamen
inom området försvar, krishantering och säkerhet
Doktorsexamen
inom området försvar, krishantering och säkerhet
Examensbeskrivningar
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Högskoleexamen
Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
Försvarshögskolan själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För högskoleexamen ska studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om
områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga
metoder inom området.
Färdighet och förmåga
För högskoleexamen ska studenten
- visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant
information för att formulera svar på väldefinierade
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med
olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen ska studenten
- visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som Försvarshögskolan bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Kandidatexamen
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som
Försvarshögskolan bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med
successiv fördjupning inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen.
Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga
grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning
inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information i en problemställning samt att kritiskt
diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och
lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika
grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors
ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som Försvarshögskolan bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Officersexamen
Omfattning
Officersexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För officersexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga
som krävs för att självständigt arbeta som officer.
Kunskap och förståelse
För officersexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap
och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för
yrkesutövningen,
- visa sådant brett kunnande i militära ämnen som krävs för att
i en ledande befattning ansvara för personal och materiel i
militära operationer,
- visa förståelse för mekanismer och interaktion i militära
konflikter längs hela skalan av konflikter,
- visa kunskap om krishantering i påfrestande situationer för
samhället, och
- visa kunskap om såväl nationella som internationella
relevanta författningar och regelverk.
Färdighet och förmåga
För officersexamen ska studenten
- visa förmåga att med en helhetssyn planera, leda och med
adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att utbilda, informera och stödja olika grupper,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
uppgiftens, individens och gruppens behov,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma
och använda relevant information,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med grupper med
olika sammansättningar, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
information, problem och lösningar med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För officersexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till säkerhetsmässigt tänkande i olika
situationer,
- visa förmåga att inom yrkesutövningen göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande,
inbegripet militära, sociala och ekonomiska aspekter samt
miljö- och arbetsmiljöaspekter,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För officersexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För officersexamen ska också de preciserade krav gälla som
Försvarshögskolan bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Magisterexamen
Omfattning
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som
Försvarshögskolan bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med
fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för
utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen,
konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock
inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 §
andra stycket högskoleförordningen (1993:100) på grund av att
examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För magisterexamen ska studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som
fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för
utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen ska studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma
och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och
situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder
genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för
och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument
som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen ska studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För magisterexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som Försvarshögskolan bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Masterexamen
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
Försvarshögskolan själv bestämmer, varav minst 60
högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på
avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen,
yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande
utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller
dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7
kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte
hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För masterexamen ska studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området
som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av
området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för
utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen ska studenten
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera
kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer även med
begränsad information,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt
identifiera och formulera frågeställningar, att planera och
med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom
givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen
samt att utvärdera detta arbete,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i
forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen ska studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet
för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta
mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om
studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på
avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet
för utbildningen eller motsvarande från utländsk
utbildning.
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Licentiatexamen
Omfattning
Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden
fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett
ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att
doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en
utbildning som ska avslutas med doktorsexamen, om högskolan
beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid
högskolan.
Mål
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen ska doktoranden
– visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet,
inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av
detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i
allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i
synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen ska doktoranden
– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och
med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar, att planera och med adekvata metoder
genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra
kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom
bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta
arbete,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och
diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt
delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att
självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen ska doktoranden
– visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin
egen forskning,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig
uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Doktorsexamen
Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en
utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning
på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen ska doktoranden
– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av
forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap
inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
– visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och
med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen ska doktoranden
– visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till
självständig kritisk granskning och bedömning av nya och
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med
vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder
bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom
givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
– med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning
väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera
och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap,
och
– visa förutsättningar för att såväl inom forskning och
utbildning som i andra kvalificerade professionella
sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras
lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen ska doktoranden
– visa intellektuell självständighet och vetenskaplig
redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar,
och
– visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar
för hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig
avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng
godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Förordning (2018:132).