Post 2180 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2010:900 ·
Visa register
Plan- och bygglag (2010:900)
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet SPN BB
Utfärdad: 2010-07-01
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:943
Ikraft: 2011-05-02 överg.best.
1 kap. Syfte, innehåll och definitioner
1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om
byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda
människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala
levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna
i dagens samhälle och för kommande generationer.
2 § Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och
vatten enligt denna lag.
3 § Lagen innehåller bestämmelser om
1. lagens syfte, innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
(4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser
(5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regional fysisk planering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna
platser (8 kap.),
9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.),
10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder
(10 kap.),
11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder
(11 kap.),
12. byggnadsnämnden (12 kap.),
13. överklagande (13 kap.),
14. skadeersättning och inlösen (14 kap.),
15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och
16. bemyndiganden (16 kap.).
Lag (2018:1732).
4 § I denna lag avses med
allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett
annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett
gemensamt behov,
bebygga: att förse ett område med ett eller flera
byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består
av andra anläggningar än byggnader,
byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra
projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,
byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av
tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller
helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en
viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att
människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens
uppgifter enligt denna lag,
byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i
ett byggnadsverk,
exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och
om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en
byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs
av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om
utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,
genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan
som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,
kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara
allmän plats eller vattenområde,
markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som
ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under
givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller
upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för
bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller
en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan
åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för
bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten
eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens
uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en
tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela
byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden
påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell
verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en
översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till
varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller
parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av
byggnadens volym,
tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar
mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i
direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att
byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att
bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion,
användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och
ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en
byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende
eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949).
5 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om
fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller
tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av
gator och andra allmänna platser.
6 § Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med
fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att
äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som
egendomens ägare.
2 kap. Allmänna och enskilda intressen
1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna
och enskilda intressen.
2 § Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller
förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och
vattenområden används för det eller de ändamål som områdena
är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och
behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän
synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om
hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1–8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862).
3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till
natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt
mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande
utformning av bebyggelse, grönområden och
kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig
och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi
och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens,
och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de
intressen som anges i första stycket 1–5. Lag (2013:867).
4 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna
lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän
synpunkt är lämplig för ändamålet.
5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller
förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och
byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för
ändamålet med hänsyn till
1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord-, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp,
avfallshantering, elektronisk kommunikation samt
samhällsservice i övrigt,
4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar
samt bullerstörningar, och
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver
tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är
lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och
energihushållningen. Lag (2018:636).
6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder
avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska
bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den
avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på
platsen och intresset av en god helhetsverkan,
2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot
trafikolyckor och andra olyckshändelser,
3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa
verkningarna av stridshandlingar,
4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda
klimat- och hygienförhållanden,
5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga att använda området, och
8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och
ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder
avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna
lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska,
kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden
skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras
varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och
tillvaratas. Lag (2014:477).
6 a § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna
lag ska bostadsbyggnader
1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med
hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för
människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och
2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga
olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.
Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som
enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan
menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Första stycket 1 tillämpas även i ärenden om förhandsbesked.
Lag (2014:902).
7 § Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det
inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns
1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.
8 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk
som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte
försvårar användningen av marken ovanför.
9 § Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och
utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får
inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller
ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen
i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande
olägenhet på annat sätt.
10 § Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska
miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har
meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.
11 § Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av
ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan
lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske.
3 kap. Översiktsplan
1 § Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Översiktsplanens syfte
2 § Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga
utvecklingen av den fysiska miljön.
Planen ska även ge vägledning för beslut om
1. hur mark- och vattenområden ska användas, och
2. hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Planen är inte bindande.
Lag (2020:76).
Översiktsplanens innehåll
3 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa grunddragen i
fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden
för hela kommunen. Grunddragen ska framgå av en karta.
Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att den
byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Lag (2020:76).
4 § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa de förhållanden
som med hänsyn till de allmänna intressena i 2 kap. kan ha en
väsentlig betydelse för sådana beslut som avses i 2 § andra
stycket. Riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken ska
alltid redovisas.
Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att
1. riksintressen ska tillgodoses,
2. gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska
följas, och
3. förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör beaktas.
Lag (2020:76).
5 § Av översiktsplanen ska även följande framgå
1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet
av bostäder,
2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn
till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och
regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar
utveckling inom kommunen,
3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen
som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som
kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är
klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller
upphöra,
5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på
vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera
kommuner eller är av regional betydelse.
Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska
det anmärkas i planen. Lag (2020:76).
6 § Översiktsplanen ska utformas så att innebörden av den
tydligt framgår.
Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan
detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt. Lag (2020:76).
6 a § Kommunen ska i översiktsplanen redovisa planens
väsentliga konsekvenser. Lag (2020:76).
6 b § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det
beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som
regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken,
ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på
ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§
miljöbalken.
Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut
som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa
skälen för sin bedömning i den frågan. Lag (2020:76).
Att ta fram en översiktsplan
7 § Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen
1. upprätta ett förslag till plan som uppfyller kraven i
3-6 b §§,
2. vid upprättandet av förslaget genomföra ett samråd enligt
8-11 §§, och
3. låta förslaget granskas enligt 12-18 a §§.
Lag (2020:76).
Samråd om kommunens förslag
8 § När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska
kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner
som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de
andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som
har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i
samrådet.
Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag
som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skä-
len för förslaget, förslagets konsekvenser och det
planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av
förslaget. Lag (2020:76).
9 § Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka
om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt
som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som
regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt
beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 §
första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan
om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som
regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken.
Lag (2020:76).
9 a § Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet
enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.
9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd
med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda
miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i
fråga om statliga myndigheter enbart samråda med
länsstyrelsen. Lag (2020:76).
10 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge
råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som
hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och
vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken
tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.
miljöbalken följs och att redovisningen av områden för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap.
18 e § första stycket miljöbalken,
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på
ett lämpligt sätt, och
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir
olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet
eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i övrigt om tillämpningen av
bestämmelserna i denna lag, om det behövs från allmän
synpunkt. Lag (2020:76).
11 § Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som
också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till.
Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget.
Granskning av kommunens förslag
12 § Kommunen ska låta planförslaget granskas under minst två
månader (granskningstid).
Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget
tillgängligt för granskning. Kommunen ska också se till att
samrådsredogörelsen och det förslag som samrådet har avsett
finns tillgängliga. Lag (2020:76).
13 § Kommunen ska före granskningstidens början kungöra att
planförslaget finns tillgängligt för granskning. Kommunen ska
anslå kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i
en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. var planförslaget hålls tillgängligt för granskning,
2. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det
senast under granskningstiden, och
3. på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget ska
lämnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i
mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76).
14 § Kommunen ska senast den dag då kungörelsen anslås på
kommunens anslagstavla skicka planförslaget och kungörelsen
till länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs.
Lag (2020:76).
15 § Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra
det skriftligen under granskningstiden. Lag (2020:76).
16 § Länsstyrelsen ska under granskningstiden lämna ett
granskningsyttrande över planförslaget.
Länsstyrelsen ska i yttrandet enbart ange om
1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller
4 kap. miljöbalken,
2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm
enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i
strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första
stycket miljöbalken,
4. sådana frågor rörande användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner inte
samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk
olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet
eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Lag (2020:76).
17 § Efter granskningstiden ska kommunen i ett särskilt
utlåtande sammanställa de synpunkter som kommit fram och
redovisa de förslag som synpunkterna gett anledning till.
Lag (2020:76).
18 § Om planförslaget ändras väsentligt efter
granskningstiden, ska kommunen låta förslaget granskas på
nytt. Lag (2020:76).
18 a § På kommunens begäran ska länsstyrelsen tillhandahålla
ett reviderat granskningsyttrande enligt 16 §, om
1. kommunen ändrar planförslaget efter granskningstiden utan
att en ny granskning enligt 18 § äger rum, och
2. länsstyrelsens yttrande till följd av ändringen helt eller
delvis inte längre är relevant. Lag (2020:76).
Antagande
19 § Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande av
översiktsplanen. Lag (2020:76).
19 a § Kommunen ska senast dagen efter det att beslutet att
anta översiktsplanen har tillkännagetts
1. skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med
beslutet till länsstyrelsen, och
2. hålla planen tillgänglig på sin webbplats.
Skyldigheten enligt första stycket 2 upphör om beslutet
upphävs efter ett överklagande eller när planen inte längre
gäller därför att ett beslut att anta en ny plan har fått laga
kraft. Lag (2020:76).
20 § Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande
enligt 16 § tillsammans med översiktsplanen.
Lag (2020:76).
21 § Ett beslut att anta översiktsplanen gäller först sedan
beslutet har fått laga kraft. Lag (2020:76).
22 § När ett beslut att anta översiktsplanen har fått laga
kraft, ska kommunen inom sex veckor skicka följande handlingar
till Boverket, länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, regionen
och de kommuner som berörs:
1. översiktsplanen,
2. den samrådsredogörelse som avses i 11 §,
3. det granskningsyttrande som avses i 16 §,
4. det utlåtande som avses i 17 §, och
5. ett protokollsutdrag med beslutet.
Lag (2020:76).
Översyn av planens aktualitet
23 § Kommunfullmäktige ska anta en planeringsstrategi senast
24 månader efter ett ordinarie val. I strategin ska
fullmäktige
1. ta ställning till dels ändrade planeringsförutsättningar av
betydelse för översiktsplanens aktualitet, dels kommunens
fortsatta arbete med översiktsplaneringen, och
2. bedöma i vilken utsträckning planen är aktuell i
förhållande till kraven i 3 §, 4 § andra stycket 1 och 2 samt
5 §.
En planeringsstrategi kan ändras fram till nästa ordinarie
val.
Kraven i första stycket gäller dock inte om fullmäktige i
stället antar en ny översiktsplan inom den tid som anges där.
Lag (2020:76).
24 § När kommunfullmäktige har antagit eller ändrat
planeringsstrategin ska kommunen inom två veckor från det att
beslutet har tillkännagetts
1. skicka strategin och ett protokollsutdrag med beslutet till
Boverket, länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs,
och
2. hålla strategin tillgänglig på kommunens webbplats, tills
en ny strategi antas. Lag (2020:76).
25 § En översiktsplan är aktuell från det att planen har fått
laga kraft eller kommunfullmäktige har antagit en
planeringsstrategi enligt 23 § och fram till 24 månader efter
nästa ordinarie val, om inte fullmäktige i en sådan strategi
har bedömt att planen helt eller delvis inte är aktuell.
En översiktsplan upphör att vara aktuell när den tid som anges
i första stycket har löpt ut, om inte fullmäktige innan dess
antar en planeringsstrategi. Lag (2020:76).
26 § Länsstyrelsen ska i ett underlag till kommunen redovisa
sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha
betydelse för översiktsplanens aktualitet. Redovisningen ska
göras under den andra halvan av tiden mellan två ordinarie val
till kommunfullmäktige.
I underlaget ska länsstyrelsen ange
1. hur dessa intressen förhåller sig till översiktsplanen, och
2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte
längre gäller.
Länsstyrelsen ska även lämna ett sådant underlag till kommunen
när kommunen begär det. Lag (2020:76).
Ändringar
27 § En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen.
Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett
visst allmänt intresse. Om inte annat följer av 28 §, ska 1-
22 §§ tillämpas när planen ändras.
När planen ändras ska sambanden med och konsekvenserna för den
som helhet redovisas. Lag (2020:76).
28 § Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av
kommunen är det, trots det som sägs i 12 §, tillräckligt att
granskningstiden är sex veckor. Lag (2020:76).
4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser
1 § Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning,
bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller
områdesbestämmelser enligt detta kapitel.
Krav på reglering med detaljplan
2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller
vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt
reglera bebyggelsemiljöns utformning för
1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga
byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens
karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till
behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt,
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om
regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den
fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens
karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. en åtgärd som kräver bygglov,
a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för,
eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i
anspråk för, att anlägga
- ett industriområde,
- ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat
stadsbyggnadsprojekt,
- en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande
anläggningar,
- en hamn för fritidsbåtar,
- ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande
anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
- en campingplats,
- en nöjespark, eller
- en djurpark, och
b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om
byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en
sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och
a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan
på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området
för bebyggande, eller
b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som
omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och
5. en åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en
verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga
och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter
meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en
betydande miljöpåverkan.
Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om
byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan
om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785).
3 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes
lämplighet för ett vindkraftverk, om
1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §,
2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och
3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov,
förhandsbesked eller anmälan.
4 § Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om
tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
5 § I en detaljplan ska kommunen
1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och
vattenområden,
2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är
huvudman för, och
3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.
Markreservat och allmänna platser
6 § I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och
väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska
kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål.
7 § Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen
får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen
bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för
en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900).
8 § I en detaljplan får kommunen bestämma
1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig
synpunkt ska skyddas, och
2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska
användas och utformas. Lag (2014:900).
9 § I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan
utgång mot allmänna platser.
Markytan
10 § I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans
utformning och höjdläge.
Bebyggandets omfattning och byggnaders omfattning och användning
11 § I en detaljplan får kommunen bestämma
1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas
storlek.
Skydd mot störningar
12 § I en detaljplan får kommunen bestämma
1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och
erosion,
2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar
genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som
omfattas av 9 kap. miljöbalken.
Parkering
13 § I en detaljplan får kommunen bestämma
1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som
behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4,
2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och
3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering.
Bygglov, rivningslov och marklov
14 § I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller
startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av
markens användning endast får ges under förutsättning att
1. en viss anläggning för trafik, energi- eller
vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara
huvudman för, har kommit till stånd,
2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om,
flyttats eller fått den ändrade användning som anges i
planen,
3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har
ändrats,
4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom
att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller
säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten,
5. åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller
har vidtagits. Lag (2014:902).
15 § I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på
1. bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§,
2. rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket, och
3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§.
Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter
16 § I en detaljplan får kommunen
1. bestämma placering, utformning och utförande av
byggnadsverk och tomter,
2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som
behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla
byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser
som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot
förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader
bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2
och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav.
Lag (2014:900).
Strandskydd
17 § I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt
7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda
skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på
det sätt som avses med planen väger tyngre än
strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock
inte avse ett sådant område som enligt 7 kap. 18 § första
stycket 3 miljöbalken omfattas av länsstyrelsens
beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap. 18 c–18 g §§
miljöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om
upphävande av strandskydd. Lag (2014:1014).
Fastighetsindelning m.m.
18 § I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller
minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för
gemensamhetsanläggningar.
Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning
i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens
genomförande, får kommunen också bestämma
1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda
rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar,
och
4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna
och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.
En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter
eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska
vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket
fastighetsbildningslagen (1970:988). En
detaljplanebestämmelse om inrättande av en
gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§
anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om
ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen
(1973:1144). Lag (2015:668).
18 a § Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas
också på mark eller annat utrymme som hör till flera
fastigheter gemensamt. Lag (2011:335).
19 § Har upphävts genom lag (2012:187).
20 § Har upphävts genom lag (2012:187).
Detaljplanens genomförandetid
21 § I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så
att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara
kortare än fem år och inte längre än femton år.
Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om
någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt
13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får
påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska
räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av
planen.
22 § Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid
gälla också för den fråga som ändringen avser.
Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om
genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 §
bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som
ändringen avser.
Någon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för
en sådan fråga som innebär upphävande av en del av
detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse.
Lag (2015:668).
23 § Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden
anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas,
ska den räknas enligt 21 § andra stycket.
24 § Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i
sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst
fem år i sänder.
En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.
25 § Om någon i fråga om en viss fastighet har påbörjat åtgärder för att
genomföra detaljplanen men inte hinner fullfölja åtgärderna före
genomförandetidens utgång och förseningen beror på omständigheter som kommunen
råder över, ska kommunen förlänga genomförandetiden för den fastigheten.
Förlängningen ska ske med den tid som är skälig.
En ansökan om förlängning ska göras före genomförandetidens utgång.
Tillfällig användning
26 § I detaljplanen får kommunen bestämma tillfällig användning av mark eller
byggnader som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i
planen.
27 § Den tid som den tillfälliga användningen får pågå ska bestämmas i planen.
Tiden får bestämmas till högst tio år och ska räknas från den dag som följer av
21 § andra stycket.
28 § Om detaljplanen saknar uppgift om hur lång tid en tillfällig användning får
pågå, är tiden fem år.
29 § Tiden för tillfällig användning får förlängas med högst fem år i sänder.
Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år.
Detaljplanens omfattning och utformning
30 § En detaljplan ska bestå av en karta över det område som
planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som
behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas
upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för
olika områden.
Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av
frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en
särskild plankarta. Lag (2015:668).
31 § En beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras
(planbeskrivning) ska finnas tillsammans med planen.
32 § En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad
som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.
Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och
miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.
Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med
hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335).
33 § Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
1. planeringsförutsättningarna,
2. planens syfte,
3. hur planen är avsedd att genomföras,
4. de överväganden som har legat till grund för planens
utformning med hänsyn till motstående intressen och planens
konsekvenser,
5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den
i så fall gör det och skälen för avvikelsen, och
6. om något av de underlag som avses i 5 kap. 8 § har tagits
fram av en enskild, vilket underlag det i så fall är och vem
som har tagit fram det.
Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som
behövs för att förstå planen.
Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de
organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga
åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett
samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser
dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda.
Vidare ska det framgå om kommunen avser att ingå
exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa
avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen
helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana
avtal. Lag (2021:752).
33 a § Om en detaljplan avser en eller flera bostadsbyggnader
ska planbeskrivningen, om det inte kan anses obehövligt med
hänsyn till bullersituationen, innehålla en redovisning av
beräknade värden för omgivningsbuller
1. vid bostadsbyggnadens fasad, och
2. vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till
byggnaden. Lag (2014:902).
33 b § Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det
beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket, ska skälen
för bedömningen i den frågan anges i redovisningen enligt 33 §
första stycket 4. Lag (2021:785).
34 § Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut
som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter
som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 §
miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i
fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av
6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.
Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 § 1-7, 36,
37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i
anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av
detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på
grund av att planområdet får tas i anspråk för att anlägga
1. ett industriområde,
2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat
stadsbyggnadsprojekt,
3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande
anläggningar,
4. en hamn för fritidsbåtar,
5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande
anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,
6. en campingplats,
7. en nöjespark,
8. en djurpark,
9. en spårväg, eller
10. en tunnelbana.
Lag (2021:785).
35 § Redovisningen enligt 33 § första stycket 4 behöver inte
innehålla någon miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt
upprättad för detaljplaneärendet, om planen är en sådan som
avses i 5 kap. 7 a § och miljökonsekvensbeskrivningen i det
andra ärendet återges i och är aktuell och tillräcklig för
detaljplaneärendet. Lag (2014:900).
36 § Detaljplanen ska vara utformad med skälig hänsyn till
befintliga bebyggelse-, äganderätts- och
fastighetsförhållanden som kan inverka på planens
genomförande.
I de delar som planen medför att mark eller annat utrymme
eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma
att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 § ska planen vara
utformad så att de fördelar som kan vinnas med den överväger
de olägenheter som planen orsakar enskilda. Lag (2014:900).
37 § En detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att
bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.
Detaljplanens giltighet
38 § En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs.
39 § En detaljplan får inte ändras eller upphävas före
genomförandetidens utgång, om någon fastighetsägare som
berörs motsätter sig det.
Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet
behövs
1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte
har kunnat förutses vid planläggningen, eller
2. för införande av bestämmelser enligt 18 § andra stycket.
Lag (2015:668).
40 § De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att
detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång.
Områdesbestämmelser
41 § Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera
begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan.
42 § Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden
för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och
andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa
syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett
riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
2. användningen och utformningen av mark för gemensam
användning,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus
och storleken på tomter för sådana hus,
4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9
kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första
stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och
tomter och i samband med det bestämma
a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom
sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar
från omgivningen som avses i 12 § 1, och
c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.
I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5
får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt
värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som
avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för
sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull
från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900).
43 § Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en
särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur
bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt.
Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska
också redovisas i en särskild handling.
5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan
och områdesbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs
samt om besked från kommunen om att inleda en sådan
planläggning. Lag (2011:335).
Planbesked
2 § På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan
förutsätta att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller
att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen i
ett planbesked redovisa sin avsikt i frågan om att inleda en
sådan planläggning. Lag (2011:335).
3 § En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla
en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda
åtgärden och en karta som visar det område som berörs.
Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också
innehålla en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och
ungefärliga omfattning.
Om den som gör begäran vill få besked om vilket
planeringsunderlag som kan behövas vid planläggningen och ha
möjlighet att begära ett sådant yttrande från länsstyrelsen
som avses i 5 b § första stycket, ska även det anges i
begäran. Lag (2021:752).
4 § När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller kraven i 3 §
ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som har
gjort begäran inte kommer överens om något annat.
5 § Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att
inleda en planläggning.
Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen i
planbeskedet
1. ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens
bedömning kommer att
a) inledas, och
b) ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra
eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva
områdesbestämmelser, och
2. redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan
behövas vid planläggningen, om den som har gjort begäran om
planbesked vill få besked om det.
Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska
kommunen i planbeskedet ange skälen för det.
Lag (2021:752).
5 a § Om den som har gjort begäran om planbesked vill ha
möjlighet att begära ett yttrande från länsstyrelsen enligt
5 b § första stycket, får kommunen i planbeskedet medge det.
Ett medgivande förutsätter att länsstyrelsens yttrande kan
antas främja planläggningen.
Medgivandet gäller till den tidpunkt då planläggningen enligt
kommunens bedömning kommer att inledas enligt 5 § andra
stycket 1 a, om kommunen inte bestämmer annat i planbeskedet.
Lag (2021:752).
5 b § Länsstyrelsen ska yttra sig över vilket
planeringsunderlag som sannolikt kan behövas för att
länsstyrelsen ska kunna fullgöra sin skyldighet enligt 22 §,
om den som har fått ett medgivande enligt 5 a § begär det.
Länsstyrelsen ska skicka sitt yttrande till kommunen och den
som har fått medgivandet. Lag (2021:752).
Processen innan en detaljplan antas
6 § Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit
fram ett planförslag, samrått om förslaget och låtit det
granskas enligt 8-10 och 11-37 §§.
För vissa detaljplaner gäller enligt 7 och 7 a §§ även
särskilda bestämmelser. Lag (2020:76).
7 § Särskilda bestämmelser om ett utökat planförfarande finns
i 11 c § första stycket, 11 d och 17 §§, 18 § andra och tredje
styckena samt 25 § för en detaljplan som
1. inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens
granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2. är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av
stor betydelse, eller
3. kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Det utökade planförfarandet ska även tillämpas om den del av
översiktsplanen som har betydelse för planförslaget inte är
aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.
Lag (2021:785).
7 a § Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande
finns i 11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje
stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är
förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens
granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som enbart gäller
1. en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska
tillståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med
stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, eller
2. en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom
upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen
(1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om
byggande av järnväg.
Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast
tillämpliga om den del av översiktsplanen som har betydelse
för planförslaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet
påbörjas. Lag (2021:785).
Underlag för detaljplanearbetet
8 § I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det, om det
inte är uppenbart onödigt, finnas en eller flera kartor som är
lämpliga för ändamålet (grundkartor) och en
fastighetsförteckning. Vidare ska det planeringsunderlag som
behövs finnas.
Underlagen enligt första stycket får tas fram av kommunen
eller av annan. Lag (2021:752).
9 § Av fastighetsförteckningen ska det framgå
1. vilka fastigheter som är berörda, vilken berörd mark som är samfälld för
flera fastigheter och vilka allmänna vattenområden som är berörda,
2. vilka som är ägare till de fastigheter, den mark och de vattenområden som
avses i 1,
3. vilka som är innehavare av någon annan särskild rätt till egendom som avses i
1 än bostadsrätt eller hyresrätt, och
4. vilka gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) som är
berörda och vilka som är ägare till de fastigheter som deltar i anläggningarna.
Om en samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning som avses i
första stycket förvaltas av en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter, ska föreningen anges i förteckningen i stället
för ägare eller innehavare.
10 § För att underlätta detaljplanearbetet får kommunen ange
planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program.
Lag (2021:785).
Planeringsbesked
10 a § Under arbetet med att ta fram en detaljplan får
kommunen begära ett planeringsbesked enligt 10 f §.
Lag (2017:424).
10 b § En kommun som avser att begära ett planeringsbesked
innan samråd enligt 11–17 §§ är klart ska ge
lantmäterimyndigheten, de kommuner som berörs och de
myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har
ett väsentligt intresse i de frågor som begäran avser
tillfälle att komma in med synpunkter. Lag (2017:424).
10 c § En kommun som, innan samråd enligt 11–17 §§ är klart,
avser att begära ett planeringsbesked i fråga om en åtgärd
som kommunen avser att planera för i ett sådant planförslag
som avses i 7 § ska kungöra detta.
En sådan kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och
föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. vilken fråga som begäran om planeringsbesked avser,
2. vilket område åtgärden avser,
3. om åtgärden avviker från översiktsplanen,
4. var underlaget för begäran om planeringsbesked finns
tillgängligt, och
5. inom vilken tid, dock minst tre veckor, och till vem
synpunkter på åtgärden ska lämnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i
mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2017:424).
10 d § Kommunen ska redovisa dels de synpunkter som har
kommit fram till följd av förfarandet enligt 10 b och
10 c §§, dels de kommentarer som kommunen har med anledning
av synpunkterna. Lag (2017:424).
10 e § En begäran om planeringsbesked ska vara skriftlig och
innehålla en redovisning enligt 10 d eller 17 §.
Lag (2017:424).
10 f § Om kommunen begär det, ska länsstyrelsen ge ett
planeringsbesked.
I beskedet ska länsstyrelsen, i den utsträckning kommunen
begär det, bedöma om en åtgärd som kommunen avser att planera
för i en detaljplan har en sådan innebörd som anges i 11 kap.
10 § andra stycket. Ett planeringsbesked får förenas med
villkor.
Ett planeringsbesked ska ges inom sex veckor från det att en
fullständig begäran kom in till länsstyrelsen, om inte längre
tid är nödvändig med hänsyn till ärendets omfattning eller
andra särskilda omständigheter. Lag (2017:424).
Samråd och kungörelse
11 § I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller
ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som
berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare,
hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om
förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon
förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en
riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd
fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som
har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare,
hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om
det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att
kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76).
11 a § Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program
enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om
genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har
meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om
genomförandet av planen kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i
föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt
beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 §
första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om
betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som
regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken
eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra
stycket 1 samma balk. Lag (2021:785).
11 b § Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett
samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på
avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd
med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda
miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i
fråga om statliga myndigheter enbart samråda med
länsstyrelsen. Lag (2021:785).
11 c § Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §,
ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en
viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om
kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76).
11 d § En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och
föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta,
ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga
innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 §
miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som
kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns
tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det
under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte
kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i
mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785).
11 e § Har upphävts genom lag (2021:785).
12 § Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra
beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn
och påverkan.
13 § Under ett samråd om ett planförslag ska kommunen redovisa
förslaget, skälen för förslaget, det planeringsunderlag som
har betydelse och hur kommunen avser att handlägga förslaget.
Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget
och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.
Kommunen ska i förekommande fall även redovisa
1. en grundkarta enligt 8 §,
2. en fastighetsförteckning enligt 8 §,
3. ett program enligt 10 §,
4. det huvudsakliga innehållet i exploateringsavtal eller
markanvisningar och konsekvenserna av att planen helt eller
delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal, och
5. sådana synpunkter på omfattningen eller detaljeringsgraden
av redovisningen av miljökonsekvenserna som kommunen har fått
under ett avgränsningssamråd.
Den information som kommunen är skyldig att redovisa enligt
denna paragraf ska, med undantag av fastighetsförteckningen,
finnas tillgänglig på kommunens webbplats under samrådet.
Skyldigheterna att redovisa och hålla information tillgänglig
enligt denna paragraf gäller inte i den utsträckning det
skulle strida mot lag eller annan författning. Lag (2021:785).
14 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken
tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.
miljöbalken följs och att strandskydd enligt 7 kap.
miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,
3. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på
ett lämpligt sätt, och
4. verka för att en bebyggelse inte blir olämplig eller ett
byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller
säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller
erosion.
Under samrådet ska länsstyrelsen också särskilt ge råd om
tillämpningen av 2 kap. Länsstyrelsen ska dessutom ge råd i
övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om det
behövs från allmän synpunkt. Lag (2020:76).
15 § Under samrådet ska lantmäterimyndigheten särskilt
1. verka för att ett förslag till detaljplan är förenligt med
4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 § första stycket 3 och
tredje stycket, och
2. ge råd om tillämpningen av 6 kap. 40–42 §§. Lag (2014:900).
16 § För ett planförslag som avses i 7 a § behöver samråd
enligt 11–15 §§ endast ske om prövningen av det andra ärendet
är avslutad och
1. den utredning som finns i det ärendet inte är tillräcklig
eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet, eller
2. samråd inte har skett i det andra ärendet med alla dem som
ska omfattas av samråd enligt 11 §.
I ett fall som avses i första stycket 2 är det tillräckligt
att komplettera detaljplaneärendet så att samråd sker med dem
som inte omfattades av samrådet i det andra ärendet.
Lag (2014:900).
17 § Kommunen ska redovisa de synpunkter som har kommit fram
i samrådet samt de kommentarer och förslag som kommunen har
med anledning av synpunkterna. Om planförslaget är ett sådant
som avses i 7 §, ska redovisningen göras samlat för alla
synpunkter som har kommit fram (samrådsredogörelse). För
andra planförslag än sådana som avses i 7 § är det
tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet
enligt 23 §. Lag (2017:965).
Granskning
18 § När samrådet enligt 11-17 §§ är klart ska kommunen i en
underrättelse informera om sitt planförslag och låta det
granskas under en viss tid (granskningstid). Om de som
kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt
planförslaget, behöver underrättelse inte lämnas.
Granskningstiden ska vara minst två veckor, men den får göras
kortare, om alla berörda är överens om det. För ett sådant
planförslag som avses i 7 § första stycket 1 och 2 ska
granskningstiden dock vara minst tre veckor och för ett sådant
planförslag som avses i 7 § första stycket 3 minst 30 dagar.
Om kommunen när samrådet är klart bedömer att planförslaget är
ett sådant som avses i 7 §, ska kommunen dessutom kungöra
förslaget på det sätt som anges i 11 d §, om förslaget inte
har kungjorts tidigare eller det har ändrats väsentligt. Det
som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse
granskningstid. Lag (2021:785).
18 a § Om planförslaget är ett sådant som avses i 7 a §, ska
kommunen kungöra förslaget på det sätt som anges i 11 d § och
låta det granskas. Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då
i stället avse granskningstid. Granskningstiden ska vara minst
tre veckor.
Kungörandet får samordnas med det kungörande som ska ske i det
andra ärendet som avses i 7 a §. Lag (2020:76).
19 § En underrättelse enligt 18 § ska anslås på kommunens
anslagstavla. Av underrättelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta,
ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga
innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 §
miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som
kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns
tillgängliga för granskning och hur lång granskningstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det
under granskningstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas,
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte
kommer att anordnas, och
10. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat
någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att
överklaga beslut att anta planen. Lag (2021:785).
20 § Kommunen ska senast den dag då underrättelsen anslås på
kommunens anslagstavla skicka
1. ett meddelande om innehållet i underrättelsen till kända
sakägare och dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4,
och
2. förslaget och den samrådsredogörelse som avses i 17 § till
länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som
berörs. Lag (2014:900).
21 § Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget
tillgängligt för alla som vill granska det. Kommunen ska också
se till att de grundkartor och den fastighetsförteckning som
avses i 8 §, det program som avses i 10 § och den
samrådsredogörelse som avses i 17 § finns tillgängliga, liksom
det planeringsunderlag som kommunen anser har betydelse för
bedömningen av förslaget. Kommunen ska hålla informationen,
med undantag av fastighetsförteckningen, tillgänglig på sin
webbplats under granskningstiden.
Dessa skyldigheter gäller inte i den utsträckning det skulle
strida mot lag eller annan författning.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet
har samordnats enligt 18 a § andra stycket, får kommunen
fullgöra sin skyldighet enligt första stycket genom att hålla
en kopia av handlingarna i det andra ärendet tillgänglig i den
mån informationen finns där. Lag (2021:785).
22 § Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över
planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning
innebär att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte
tillgodoses,
2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
3. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med
gällande bestämmelser,
4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på
ett lämpligt sätt, eller
5. en bebyggelse annars blir olämplig eller ett byggnadsverk
olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet
eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Lag (2020:76).
22 a § Under granskningstiden ska lantmäterimyndigheten yttra
sig över planförslaget om myndigheten bedömer att förslaget
inte är förenligt med 4 kap. 7, 18 och 18 a §§ samt 33 §
första stycket 3 och tredje stycket. Lag (2014:900).
23 § Efter granskningstiden ska kommunen göra ett
granskningsutlåtande. Det ska innehålla
1. en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har
kommit in under granskningstiden,
2. en redovisning av kommunens förslag med anledning av
synpunkterna, och
3. information om på vilket sätt allmänheten har beretts
tillfälle att delta under planförfarandet.
Om förslaget är ett sådant som avses i 7 a § och kungörandet
har samordnats enligt 18 a § andra stycket, ska
granskningsutlåtandet också behandla de skriftliga synpunkter
som har kommit in i det andra ärendet och har betydelse för
detaljplaneprövningen. Lag (2021:785).
24 § Kommunen ska så snart som möjligt
1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information
om var granskningsutlåtandet finns tillgängligt, och
2. skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var
det finns tillgängligt till dem som inte har fått sina
synpunkter tillgodosedda.
Granskningsutlåtandet ska dels finnas tillgängligt tillsammans
med övriga handlingar i ärendet, dels hållas tillgängligt på
kommunens webbplats under minst tre veckor. Dessa skyldigheter
gäller inte i den utsträckning det skulle strida mot lag eller
annan författning. Lag (2021:785).
25 § Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag
väsentligt, ska kommunen låta granska det ändrade förslaget
enligt 18 § första och andra styckena samt 19-24 §§. Om
kommunen bedömer att förslaget är ett sådant som avses i 7 §
och det inte har kungjorts tidigare, ska kommunen dessutom
kungöra det ändrade förslaget på det sätt som anges i 11 d §.
Det som sägs om samrådstid i 11 d § ska då i stället avse
granskningstid. Lag (2020:76).
Föreläggande om anspråk på ersättning eller inlösen
26 § Om ett förslag till detaljplan kan medföra en sådan skada som avses i 14
kap. 7, 10 eller 12 §, får kommunen förelägga den som kan komma att drabbas av
skadan att inom en viss tid anmäla sitt anspråk på ersättning eller inlösen.
Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att rätten till ersättning annars
kan gå förlorad.
Föreläggandet ska innehålla upplysningar om förslagets innebörd.
Tidsfristen för anmälan ska bestämmas till minst två månader. En bestämmelse om
att kommunen inte får anta planen innan tidsfristen har löpt ut finns i 28 §.
Antagandet av en detaljplan
27 § En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men
fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller
byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt.
Ett sådant uppdrag får inte delegeras. Lag (2017:424).
28 § Om kommunen har meddelat ett föreläggande enligt 26 §,
får kommunen inte anta detaljplanen innan tidsfristen för
anmälan av anspråk har löpt ut. Lag (2014:900).
29 § När detaljplanen har antagits ska kommunen
1. på sin anslagstavla anslå en underrättelse med information
om antagandet tillsammans med upplysningar om var beslutet
finns tillgängligt och vad den som vill överklaga beslutet
måste göra, och
2. under minst tre veckor hålla planen, planbeskrivningen,
samrådsredogörelsen, granskningsutlåtandet och ett
protokollsutdrag med beslutet tillgängliga på sin webbplats.
Underrättelsen ska anslås och informationen göras tillgänglig
samma dag som justeringen av det protokoll som innehåller
beslutet tillkännages på kommunens anslagstavla.
Skyldigheten att hålla information tillgänglig gäller inte i
den utsträckning det skulle strida mot lag eller annan
författning. Lag (2021:785).
30 § När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett
meddelande om detta till
1. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten,
2. de kommuner som är berörda och till regionen om det i länet
ska ske planering enligt 7 kap., och
3. dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får
överklaga enligt 13 kap. 12 eller 13 § och
a) senast under granskningstiden har lämnat skriftliga
synpunkter som inte blivit tillgodosedda, eller
b) har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. 11 § andra
stycket 1.
Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet
och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste
göra.
Kommunen ska till länsstyrelsen skicka det
granskningsutlåtande som avses i 23 § tillsammans med
meddelandet om att planen har antagits, om kommunen inte redan
har skickat utlåtandet enligt 24 §. Lag (2021:785).
31 § Meddelandet enligt 30 § ska skickas senast dagen efter
det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet
har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Lag (2021:785).
32 § När beslutet att anta detaljplanen har fått laga kraft
ska kommunen
1. på planhandlingarna anteckna det datum då planen fick laga
kraft och, om ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje
stycket har meddelats, det datum då förordnandet meddelades,
2. inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och
fastighetsförteckningen enligt 8 § till länsstyrelsen och
lantmäterimyndigheten, och
3. med en kungörelse på det sätt som anges i 11 d § eller med
ett skriftligt meddelande underrätta de fastighetsägare som
kan ha rätt till ersättning enligt 14 kap. 5, 6, 7, 9, 10
eller 11 § och dem som enligt 14 kap. 12 § kan ha motsvarande
rätt till ersättning samt i underrättelsen upplysa om
innehållet i 15 kap. 5 §. Lag (2021:752).
Meddelanden till samfälligheter och bostadsrättshavare
33 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas
till en samfällighet får skickas till
1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens
angelägenheter, eller
3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av
samfällighetens delägare för att hållas tillgänglig för de
andra delägarna. Lag (2021:785).
34 § Ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § som ska skickas
till en bostadsrättshavare som saknar känd adress, får i
stället skickas till en ledamot av styrelsen för
bostadsrättsföreningen. Lag (2021:785).
Meddelanden till ett stort antal personer
35 § Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 30 § ska skickas
till ett stort antal personer som inte är samfälligheter eller
bostadsrättshavare, och det skulle innebära större kostnader
och besvär än vad som är försvarligt med hänsyn till ändamålet
med meddelandet att skicka det till var och en av dem, får
kommunen
1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att
skicka det enligt 20 § 1, och
2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 30 §, i
stället för att skicka det, kungöra meddelandet genom att
anslå det på kommunens anslagstavla och
a) föra in det i en ortstidning, eller
b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende
som är berörda, om det stora antalet mottagare av meddelandet
är boende.
Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 30 §, ska det av
kungörelsen framgå vilket beslut som meddelandet avser, när
beslutet tillkännagavs och vad den måste göra som vill
överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en ortstidning,
ska det ske samma dag som beslutet tillkännages.
Lag (2021:785).
36 § Om ett meddelande avser en detaljplan som innebär att
ett mark- eller vattenområde eller ett utrymme kan komma att
tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 §, får 35 § inte
tillämpas för meddelanden till ägaren eller innehavaren av en
särskild rätt till området eller utrymmet. Lag (2014:900).
37 § I fråga om den som har fått ett föreläggande enligt 26 § får kommunen inte
tillämpa 35 § för att meddela att detaljplanen har antagits.
Att ändra och upphäva detaljplaner
38 § Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antagande
av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att ändra
eller upphäva en detaljplan.
38 a § Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 §
behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte
tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med
lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda
området. Lag (2020:76).
38 b § I fråga om förslag till att upphäva en detaljplan
behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte
tillämpas när planens genomförandetid har gått ut, och
upphävandet av planen
1. är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens
granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §,
2. inte är av betydande intresse för allmänheten eller i
övrigt av stor betydelse, och
3. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
I fall som avses i första stycket, ska kommunen så snart som
möjligt skicka samrådsredogörelsen eller ett meddelande om var
den finns tillgänglig till dem som inte har fått sina
synpunkter tillgodosedda.
Om kommunen efter att samrådet är klart ändrar sitt förslag
väsentligt, ska kommunen trots första stycket låta granska det
ändrade förslaget enligt 18 § första och andra styckena samt
19-24 §§.
Bestämmelserna i första-tredje styckena är endast tillämpliga
om den del av översiktsplanen som har betydelse för
upphävandet är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet
påbörjas. Lag (2020:76).
38 c § Bestämmelserna i 38 b § tillämpas också i fråga om
förslag till att upphäva en detaljplanebestämmelse enligt 4
kap. 18 § andra stycket 1 eller 2 eller motsvarande åtgärder
enligt äldre bestämmelser. I fråga om sådana förslag behöver
samråd enligt 11 § inte ske med andra kommuner eller sakägare
utanför det berörda området. Lag (2015:668).
Beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan
38 d § Ett beslut att inte anta, ändra eller upphäva en
detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet.
Lag (2021:785).
Att anta, ändra och upphäva områdesbestämmelser
39 § I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra
eller upphäva områdesbestämmelser ska kommunen tillämpa
bestämmelserna om förslag till och antagande av en detaljplan
i 7 §, 8 § förutom i den del som avser grundkartor, 9, 10 och
11 §§, 11 c § första stycket, 11 d-15, 17, 18, 19 och 20 §§,
21 § första och andra styckena, 22 och 22 a §§, 23 § första
stycket, 24, 25, 27, 29-31 §§, 32 § 1 och 2, 33-35 och 38 §§.
Vid tillämpningen ska det som sägs om detaljplan avse
områdesbestämmelserna. Lag (2021:785).
Effekten av beslut enligt detta kapitel
40 § Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller
områdesbestämmelser gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft.
Bestämmelser som innebär att beslutet kan få tillämpas innan det har vunnit laga
kraft finns i 13 kap. 17 § tredje stycket.
41 § Områdesbestämmelser upphör att gälla när ett beslut att anta en detaljplan
för området vinner laga kraft eller när en detaljplan för området får genomföras
med stöd av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket.
6 kap. Genomförandet av detaljplaner
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om genomförande av
detaljplan för allmänna platser när kommunen är huvudman.
Bestämmelserna avser
1. kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra
utrymmen,
2. ordnandet och underhållet av allmänna platser, och
3. fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader
m.m.
Kapitlet innehåller även bestämmelser om exploateringsavtal.
Vid enskilt huvudmannaskap tillämpas bestämmelserna om
inrättande av anläggning som är gemensam för flera fastigheter
i anläggningslagen (1973:1149). I anläggningslagen finns även
bestämmelser om underhåll av vägar och andra allmänna platser
som har enskilt huvudmannaskap. Lag (2014:900).
2 § Genomförandet av en detaljplan ska grundas på den
planbeskrivning som kommunen har gjort enligt 4 kap. 31 och
33 §§. Lag (2014:900).
3 § Har upphävts genom lag (2014:900).
4 § Har upphävts genom lag (2014:900).
5 § Har upphävts genom lag (2014:900).
6 § Har upphävts genom lag (2014:900).
7 § Har upphävts genom lag (2014:900).
8 § Har upphävts genom lag (2014:900).
9 § Har upphävts genom lag (2014:900).
10 § Har upphävts genom lag (2014:900).
11 § Har upphävts genom lag (2012:187).
12 § Har upphävts genom lag (2014:900).
Kommunens rätt att lösa in fastigheter, mark och andra
utrymmen
13 § Kommunen får lösa in mark eller annat utrymme som enligt
detaljplanen ska användas för
1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för,
eller
2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller
utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses
säkerställd ändå.
Kommunens rätt enligt första stycket 2 upphör att gälla om
kommunen ger bygglov enligt 9 kap. 32 a § första stycket.
Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa in mark
eller annat utrymme finns i 14 kap. Lag (2014:900).
14 § Om ett markområde enligt detaljplanen ska vara en enda
fastighet men vid genomförandetidens utgång omfattar flera
fastigheter med olika ägare och kommunen enligt planen är
huvudman för en allmän plats, får kommunen lösa in
fastigheter eller delar av fastigheter så att
fastighetsindelningen överensstämmer med planen.
Lag (2014:900).
15 § Om kommunen är huvudman för en allmän plats som är
avsedd att tillgodose en kvartersmarks eller ett annat
utrymmes behov av den allmänna platsen och kvartersmarken
eller utrymmet vid genomförandetidens utgång inte har
bebyggts på ett sätt som i huvudsak följer detaljplanen, får
kommunen lösa in marken eller utrymmet.
Första stycket gäller inte om marken eller utrymmet omfattas
av ett bygglov som får tas i anspråk. Lag (2014:900).
16 § Om någon har särskild rätt till mark eller annat utrymme
som omfattas av kommunens rätt enligt 13, 14 eller 15 §, får
kommunen också lösa in den särskilda rätten. Lag (2014:900).
17 § Om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13, 14, 15 eller 16 §, ska
ersättningen bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719).
Ordnandet av allmänna platser
18 § Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen
ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att
platserna kan användas för deras avsedda ändamål.
Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som
platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har
löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.
När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett
ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd,
höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små
avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.
19 § I den mån staten är väghållare inom ett område som omfattas av
detaljplanen, ska det som enligt 18 § gäller i fråga om kommunens skyldighet att
ordna gator i stället gälla staten.
Om en gata ges en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad som
behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket betala
merkostnaden.
Regeringen får i det enskilda fallet besluta att staten ska svara för den
merkostnad som avses i andra stycket.
20 § Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet
ska ha utgång till eller den avloppsledning som en fastighet
ska få vara ansluten till, får den som vill bygga på
fastigheten
1. själv ordna utfartsväg och avloppsanläggning, och
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och
avloppsanläggningen, om marken är avsedd för det ändamålet.
Lag (2011:335).
Underhållet av allmänna platser
21 § Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som
kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs.
22 § Om staten är väghållare för en allmän väg inom ett område som omfattas av
detaljplanen, ska staten svara för att vägen underhålls i enlighet med väglagen
(1971:948).
Om underhållet blir dyrare än vad som behövs med hänsyn till trafiken, ska
kommunen trots första stycket betala merkostnaden. Detta gäller dock inte om
regeringen beslutar att staten ska betala merkostnaden.
23 § Har upphävts genom lag (2014:900).
Fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m.
24 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller
förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd som är
avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av anordningar
som normalt hör till sådana platser, får kommunen besluta att ägarna till
fastigheterna i området ska betala kostnaderna för sådana åtgärder.
Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.
Kommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska omfattas av
fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för fördelningen.
25 § Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga eller
förbättra en gata, får kommunen i stället för att tillämpa 24 § besluta att
kostnaderna för detta ska betalas av ägarna till de fastigheter som ligger vid
gatan.
Kostnaderna får fördelas mellan fastigheterna så att
1. varje fastighet svarar för hälften av den del av kostnaden som belöper på
gatan framför fastigheten,
2. kostnaden för sådana anordningar som normalt hör till en gata fördelas lika,
och
3. kostnaden för att anlägga ett gatukors fördelas lika mellan fastigheterna vid
gatukorset.
Om kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma utmed hela
gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan fastigheterna på
något annat sätt som är skäligt och rättvist.
Det som enligt denna paragraf gäller för en gata ska också gälla för andra
allmänna platser än gator.
26 § Om en fastighet ligger vid en allmän plats som inte är en gata, ska platsen
vid tillämpningen av 24 och 25 §§ anses ha en bredd som motsvarar fem
fjärdedelar av den högsta byggnadshöjd som enligt detaljplanen gällde för
fastigheten när den mark som platsen ligger på uppläts för allmän användning.
27 § Till grund för bestämmandet av betalningsskyldighetens omfattning enligt 24
eller 25 § får kommunen lägga
1. de faktiska kostnaderna, eller
2. beräkningar av vad det erfarenhetsmässigt kostar att i motsvarande utförande
anlägga eller förbättra gator och andra allmänna platser.
Samråd och granskning före beslut om kostnadsfördelning
28 § Innan kommunen beslutar om betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 §, ska
kommunen utreda frågan och upprätta det förslag till kostnadsfördelning som
utredningen föranleder.
Kommunen ska ge sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som
berörs av förslaget samt andra sammanslutningar och enskilda som kan ha ett
väsentligt intresse av förslaget tillfälle till samråd med kommunen. Samrådet
ska syfta till ett utbyte av information och synpunkter. Under samrådet bör
kommunen redovisa skälen för förslaget, det planeringsunderlag som har betydelse
och de viktigaste följderna av förslaget.
Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet och de förslag som samrådet har
gett anledning till i en samrådsredogörelse.
29 § Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 24 §, ska kommunen
kungöra att förslaget finns tillgängligt för granskning. Kungörelsen ska anslås
på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning enligt lagen (1977:654)
om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Av kungörelsen ska det framgå vilket område som förslaget avser, att den som
vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss angiven
granskningstid och till vem synpunkterna ska lämnas. Granskningstiden ska vara
minst tre veckor. Kommunen ska skicka en underrättelse om kungörelsen och dess
innehåll i brev till de kända fastighetsägare som berörs men som inte
skriftligen har godkänt förslaget.
30 § Under granskningstiden enligt 29 § ska kommunen hålla förslaget till
kostnadsfördelning och samrådsredogörelsen enligt 28 § tillgängliga för dem som
vill granska förslaget.
31 § Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 25 §, ska kommunen ge
de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen har godkänt
förslaget tillfälle att senast en viss dag yttra sig över förslaget och
samrådsredogörelsen.
32 § Kommunen får inte slutligt besluta om kostnadsfördelning
1. enligt 24 § förrän granskningstiden enligt 29 § har löpt ut, eller
2. enligt 25 § förrän tiden för yttrande enligt 31 § har löpt ut.
Jämkning av betalningsskyldigheten
33 § En fastighetsägares betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 § ska jämkas,
om
1. kostnaden för kommunens åtgärder är oskäligt hög, eller
2. den eller de åtgärder som kostnaden avser har en omfattning eller ett
utförande som går utöver det som kan anses normalt med hänsyn till den
användning som är tillåten för fastigheten.
Fullgörandet av betalningsskyldigheten
34 § Om kommunen beslutar att en fastighetsägare ska betala kostnader enligt 24
eller 25 §, inträder betalningsskyldigheten när den anläggning som betalningen
avser kan användas för fastigheten på avsett sätt.
35 § När betalningsskyldighet har inträtt enligt 34 §, ska betalningen ske när
kommunen begär det.
På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 §
räntelagen (1975:635) betalas från förfallodagen.
36 § Trots 35 § får betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalningar med
minst en tiondel årligen, om
1. betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn till
fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, och
2. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.
På obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 §
räntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska ske.
På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 §
räntelagen betalas från förfallodagen.
37 § Betalningsvillkoren enligt 36 § ska jämkas, om de är alltför betungande för
fastighetsägaren.
38 § Om en fastighetsägare har blivit betalningsskyldig enligt 34 § och
fastigheten därefter byter ägare, är den nya ägaren betalningsskyldig i samma
omfattning som den tidigare ägaren var. Detta gäller dock inte belopp som har
förfallit till betalning före tillträdesdagen.
Exploateringsavtal
39 § Om kommunen avser att ingå exploateringsavtal, ska
kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för
sådana avtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer
för
1. fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av
detaljplaner,
2. medfinansieringsersättning, om kommunen avser att avtala
om sådan ersättning, och
3. andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av
konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal.
Lag (2017:181).
40 § Ett exploateringsavtal får avse åtagande för en
byggherre eller en fastighetsägare att vidta eller finansiera
åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna
platser och av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
samt andra åtgärder. Åtgärderna ska vara nödvändiga för att
detaljplanen ska kunna genomföras.
Ett exploateringsavtal får omfatta
medfinansieringsersättning, under förutsättning att den väg
eller järnväg som kommunen bidrar till medför att den
fastighet eller de fastigheter som omfattas av detaljplanen
kan antas öka i värde.
Byggherrens eller fastighetsägarens åtagande ska stå i
rimligt förhållande till dennes nytta av planen.
Lag (2017:181).
41 § Ett exploateringsavtal får inte innehålla ett åtagande
för en byggherre eller en fastighetsägare att helt eller
delvis bekosta byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg
som kommunen har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla.
Lag (2014:900).
42 § Ett exploateringsavtal får inte avse ersättning för
åtgärder som har vidtagits före avtalets ingående i andra
fall än när detaljplanen avser ett steg i en etappvis
utbyggnad eller avtalet omfattar medfinansieringsersättning.
Lag (2017:181).
Kapitlets tillämpning på samfälligheter
43 § Det som gäller i fråga om fastigheter enligt detta
kapitel ska också tilllämpas på mark eller annat utrymme som
hör till flera fastigheter gemensamt. Vid en sådan
tillämpning ska
1. det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna
till de fastigheter som har del i samfälligheten, och
2. en samfällighet som inte är avsedd för bebyggelse anses
vara bebyggd när samfälligheten i väsentlig omfattning har
tagits i anspråk för sitt avsedda ändamål.
Om en samfällighet ska anses vara bebyggd enligt första
stycket 2, ska den högsta tillåtna byggnadshöjden anses vara
den genomsnittliga högsta tillåtna byggnadshöjden för de
fastigheter som har del i samfälligheten. Lag (2014:900).
7 kap. Regional fysisk planering
1 § Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län, i
Skåne län och i Hallands län. Regionen ansvarar för denna
planering.
Regionen ska
1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska
miljö,
2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller
förslag till ändring av en sådan plan,
3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,
4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets
fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och
de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra
myndigheter som berörs,
5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet
under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller
sig till regionplanen,
6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga
behovet av bostäder kan tillgodoses, och
7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets
klimatpåverkan och dess effekter.
Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala
fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2022:929).
Regionplan
2 § En regionplan ska ange de grunddrag för användningen
av mark- och vattenområden och de riktlinjer för
lokaliseringen av bebyggelse och byggnadsverk som har
betydelse för länet. Planen ska ge vägledning för beslut om
översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
Lag (2018:1732).
Regionplanen är inte bindande.
3 § Av regionplanen ska det framgå
1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har
tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats
med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för
regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och
kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella
och andra regionala och kommunala mål, planer och program av
betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
3. hur planen är avsedd att genomföras.
Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §.
Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i
stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla
regionen.
Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska
redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte
har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.
Lag (2020:76).
4 § Regionplanen ska utformas så att innebörden och
konsekvenserna av den tydligt framgår. Lag (2018:1732).
5 § Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2 och 3 och 8-18 a §§ om
samråd och granskning gäller i tillämpliga delar också i fråga
om förslag till regionplan eller förslag till ändring av en
sådan plan. Vid tillämpningen ska det som sägs där om
översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om
kommunen gälla regionen. Granskningstiden ska dock vara minst
tre månader. Lag (2020:76).
Prövning av regionplanens aktualitet
6 § Regionen ska minst en gång under tiden mellan två
ordinarie val till fullmäktige pröva om regionplanen är
aktuell i förhållande till kraven i 2-4 §§
(aktualitetsprövning). Vid denna prövning ska regionen begära
länsstyrelsens och berörda kommuners synpunkter i fråga om
sådana intressen som anges i 7 och 8 §§. Lag (2020:76).
7 § När regionen begär länsstyrelsens synpunkter enligt 6 §,
ska länsstyrelsen i ett underlag till regionen redovisa sådana
statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse
vid aktualitetsprövningen. I underlaget ska länsstyrelsen ange
1. hur dessa intressen förhåller sig till regionplanen, och
2. om länsstyrelsens granskningsyttrande i någon del inte
längre gäller. Lag (2020:76).
8 § När regionen begär berörda kommuners synpunkter enligt
6 §, ska kommunerna redovisa sina synpunkter i fråga om sådana
kommunala intressen som kan ha betydelse vid
aktualitetsprövningen. Lag (2019:949).
Beslut om regionplan
9 § Regionfullmäktige beslutar i frågor om antagande,
aktualitetsprövning och ändring av en regionplan.
Lag (2019:949).
Expediering av beslut
10 § När regionen antar, prövar aktualiteten hos eller ändrar
en regionplan ska den
1. senast dagen efter att beslutet har tillkännagetts skicka
ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag
med beslutet till länsstyrelsen och kommunerna i länet, och
2. skicka planen eller beslutet om aktualitetsprövning till
Boverket, länsstyrelsen och kommunerna i länet när beslutet
har fått laga kraft.
När regionen antar eller ändrar en regionplan ska den även
skicka planen till den statliga lantmäterimyndigheten.
Lag (2020:76).
Underlag från andra myndigheter
11 § Om regionen begär det, ska länsstyrelsen, andra berörda
regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter
och andra myndigheter som berörs lämna det underlag som behövs
för att regionen ska kunna fullgöra de uppgifter som anges i
1 § andra stycket. Lag (2019:949).
8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser
Byggnadsverks utformning
1 § En byggnad ska
1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.
2 § Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har
meddelats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,
1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rimligt,
den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom
ombyggnaden, och
3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om ändringen.
När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller
användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket
alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska
förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
3 § I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av
16 kap. 2 § ska det som
1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anläggning,
och
2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar.
Byggnadsverks tekniska egenskaper
4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga,
9. hushållning med vatten och avfall,
10. bredbandsanslutning, och
11. laddning av elfordon.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla
första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med
stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239).
4 a § En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre
eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks
tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt
denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan
verkan. Lag (2014:900).
5 § Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de
1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än
ombyggnad, och
2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under
en ekonomiskt rimlig livslängd.
De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de
krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i
samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat
följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.
Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också
tillämpas på andra anläggningar än byggnader.
Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk
6 § Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 §
första stycket 8 gäller inte i fråga om
1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten
av den verksamhet som lokalen är avsedd för,
2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med
hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.
Lag (2011:335).
7 § Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1
och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn
till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med
hänsyn till byggnadens förutsättningar och till
bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i
detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första
stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till
ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens
standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vidare
får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8
alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35
kvadratmeter inreds på en vind.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad
ska tillämpas också på andra anläggningar än byggnader.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som
alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2014:224).
8 § I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller
anmälan enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg
från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn
till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3
och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med
hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är
uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska
uppfyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16
kap. 2 § 4. Lag (2011:335).
Tomter
9 § En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med
hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på
platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt
anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på
framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt
utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram
till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till
terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder
eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet,
ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är
lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att
ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand
ordna friyta.
10 § Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och
om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning
också tillämpas om tomten är bebyggd.
11 § I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar
av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller
åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den
utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för
arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335).
Allmänna platser och andra områden
12 § Det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ ska i
skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på
områden för andra anläggningar än byggnader, dock att personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna
använda platsen eller området i den utsträckning som följer av
föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.
Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på en allmän
plats ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de
praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att
avhjälpa. Lag (2011:335).
Förbud mot förvanskning
13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan
eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
Underhåll och varsamhet
14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och
underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper
som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas
till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig
synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska
det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2–4,
6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller
sitt ändamål. Lag (2011:335).
15 § En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall
begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte
uppkommer.
Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska
den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för
olycksfall begränsas.
Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig
växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första
stycket.
16 § Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 § ska i
skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för andra
anläggningar än byggnader.
17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så
att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens
tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
18 § Det som gäller i fråga om ändring och flyttning av en byggnad enligt 17 §
ska tillämpas också på ändring och flyttning av en anläggning som kräver bygglov
enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §.
Byggprodukters lämplighet
19 § En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den
är lämplig för den avsedda användningen.
En byggprodukt ska anses lämplig om den
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten
ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i
4 § första stycket 1–6, 8 och 9 när byggnadsverket är
projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd
av 16 kap. 6 §. Lag (2013:306).
Utsläppande på marknaden
20 § Bestämmelser om villkor för att släppa ut och
tillhandahålla byggprodukter på marknaden finns i
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011
av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor
för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets
direktiv 89/106/EEG, och
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av
den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av
direktiv 2000/9/EG.
En byggprodukt som inte omfattas av förordning (EU) nr
305/2011 eller förordning (EU) 2016/424 får säljas här i
landet för avsedd användning endast om den är lämplig enligt
19 §. Lag (2018:59).
21 § Bestämmelserna om märkning i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav
för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93
och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll
gäller för byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt
1. förordning (EU) nr 305/2011,
2. förordning (EU) 2016/424, eller
3. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §
första stycket 2. Lag (2022:1122).
Typgodkännande och tillverkningskontroll
22 § Material, konstruktioner och anordningar får typgodkännas
för användning i byggnadsverk. Ett sådant typgodkännande får
endast meddelas av någon som är ackrediterad för uppgiften
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och
upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen
(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller som
uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat
land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet.
Om det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av
16 kap. 6 § första stycket 4 ska ett visst materialslag eller
en viss konstruktion eller anordning vara typgodkänd för att
få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkännande).
Även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett
typgodkännande meddelas på ansökan (frivilligt
typgodkännande).
Ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller
anordning som är typgodkänd ska anses uppfylla de tekniska
egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som
typgodkännandet gäller. Lag (2022:1122).
22 a § När CE-märkning ska vara den enda märkning som styrker
en byggprodukts överensstämmelse med angivna prestanda i
enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 305/2011, får
typgodkännande inte meddelas och redan meddelade
typgodkännanden ska upphöra att gälla. Lag (2013:306).
23 § Ett typgodkännande enligt 22 § får förenas med ett villkor om att
tillverkningen av produkten fortlöpande kontrolleras (tillverkningskontroll).
Även i fråga om materialslag, konstruktioner eller anordningar som inte är
typgodkända får den som är behörig att typgodkänna enligt 22 § på ansökan
besluta att tillverkningen ska omfattas av tillverkningskontroll.
Material, konstruktioner och anordningar som är tillverkningskontrollerade ska
anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de avseenden som
tillverkningskontrollen gäller.
Hissar och linbaneanläggningar
24 § Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska alltid
ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att uppfylla de
tekniska egenskapskrav som avses i 4 §.
Ventilationssystem
25 § Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet
att funktionen hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för
att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i
byggnader enligt 4 § första stycket 3-6, ska byggnadens ägare
se till att kontrollen görs av en sakkunnig
funktionskontrollant som är certifierad av någon som är
ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav
för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93
och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll
eller uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett
annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Lag (2022:1122).
Dispens
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i det enskilda
fallet ge dispens från bestämmelserna i detta kapitel.
9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m.
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
1. bygglov, rivningslov, marklov och anmälningsplikt,
2. förhandsbesked och villkorsbesked,
3. handläggningen av lovärenden,
4. förutsättningar och villkor för lov,
5. vad ett beslut om lov ska innehålla, hur det ska
expedieras och hur länge det gäller, och
6. handläggningen av anmälningsärenden.
Lag (2018:1136).
Bygglov
2 § Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen
annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast
beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit
till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal
för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller
byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av
en detaljplan.
Undantag för ekonomibyggnader m.m.
3 § Trots 2 § första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte
bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller
annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som
inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335).
3 a § Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad om
byggnaden
1. placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare
till,
2. placeras på platsen högst tre månader,
3. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
4. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Om en byggnad enligt första stycket flyttas inom samma
allmänna plats krävs bygglov. Lag (2017:424).
3 b § Trots 2 § krävs det inte bygglov för nybyggnad av ett
fristående väderskydd för kollektivtrafiken om byggnaden
1. inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, och
2. har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter.
Första stycket gäller inte om
1. väderskyddet placeras i direkt anslutning till ett annat
väderskydd, eller
2. åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som avses i 8
kap. 13 §. Lag (2017:424).
3 c § Trots 2 § första stycket 3 c krävs det inte bygglov
för att på en byggnad montera solcellspaneler och solfångare
som följer byggnadens form även om byggnadens yttre utseende
påverkas avsevärt.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 9 har bestämt att
åtgärden kräver bygglov,
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett
bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §, eller
3. åtgärden vidtas inom eller i anslutning till sådana
områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken.
Lag (2018:1324).
Undantag för en- och tvåbostadshus inom och utanför
detaljplan
4 § För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående
uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader)
krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med
stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats
inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte
är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter,
2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1
eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket
tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten
med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en
större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare
gränsen än 4,5 meter, eller
3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga
till en komplementbyggnad som
a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts
på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt
denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får
en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1–3 får vidtas närmare gränsen än 4,5
meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att
åtgärden kräver bygglov, eller
2. för ett sådant bostadshus som utgör ett
komplementbostadshus som avses i 4 a §. Lag (2014:900).
4 a § Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar
närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga
till en byggnad som
1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten
med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets
mitt än 30,0 meter.
Det krävs inte heller bygglov för att ändra en
komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som
avses i första stycket.
En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas
närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger
det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det.
Lag (2020:589).
4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte
bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större
bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger
bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare
gränsen än 4,5 meter, eller
2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två
kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga
ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva
takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande
konstruktionen.
En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare
gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som
utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477).
4 c § För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för
att i byggnaden inreda ytterligare en bostad. Detta gäller
dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett
komplementbostadshus. Lag (2014:477).
4 d § En åtgärd som avses i 4 a–4 c §§ får inte vidtas utan
bygglov
1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att
åtgärden kräver bygglov, eller
2. på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8
kap. 13 §.
En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en
åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte
vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana
områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken om
det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.
Lag (2014:477).
4 e § Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus
inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i
paragrafens första stycke. Lag (2014:477).
4 f § För en- och tvåbostadshus och tillhörande
komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och
3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på
mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är
högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än
4,5 meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare
gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad
eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §.
Lag (2019:412).
Undantag för en- och tvåbostadshus inom detaljplan
5 § För en- och tvåbostadshus och tillhörande
komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det,
trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad
eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt
ändrar byggnadens eller områdets karaktär.
Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första
stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov.
Lag (2018:636).
5 a § För en- och tvåbostadshus inom ett område med
detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för en liten
tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande
byggnadsdel, om den inte placeras närmare gränsen än 4,5
meter.
En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare
gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 8 har bestämt att
åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett
bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).
Undantag för en- och tvåbostadshus utanför detaljplan
6 § För en- och tvåbostadshus och tillhörande
komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med
detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har
meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att
1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare
gränsen än 4,5 meter, eller
2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i
omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas
närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än
4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 §
första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov
eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och
bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i
bebyggelsen. Lag (2014:900).
Undantag för andra byggnader inom detaljplan
6 a § För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett
område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för
att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta
taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot
kringbyggd gård.
Första stycket gäller inte om
1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att
åtgärden kräver bygglov, eller
2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett
bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2017:424).
Undantag i detaljplan eller områdesbestämmelser
7 § I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt
ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov
för att
1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den
tid som kommunen har bestämt i planen, eller
2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen
har bestämt i områdesbestämmelserna
a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
b) göra en liten tillbyggnad,
c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan
liknande byggnad.
För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första
stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska
få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till
omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för
att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.
Krav i detaljplan eller områdesbestämmelser
8 § Utöver det som följer av 2–7 §§ krävs det bygglov i
den utsträckning som framgår av
1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull
miljö
a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd
som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a–4 c §§,
b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i
fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller
bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga
om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som
avses i 6 § första stycket 1 och 2,
4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga
om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande
näring,
5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser
har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra
anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om
att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta
taktäckningsmaterial,
7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga
om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller
taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som
avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en
sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en
sådan åtgärd som avses i 3 c §.
Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda
skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324).
Bygglov för ändamål av säsongskaraktär
9 § Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongskaraktär att
den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under två eller flera år i
följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det sker inom ett år från
det att åtgärden senast avslutades.
Rivningslov
10 § Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i
planen, och
2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har
bestämt att ett rivningslov krävs.
Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras
utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har
bestämt att det krävs rivningslov.
Marklov
11 § Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom
ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en
tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen
har bestämt annat i detaljplanen.
Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen,
krävs det trots första stycket inte marklov för att höja
eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900).
12 § Det krävs marklov, om kommunen har bestämt det i
detaljplanen, för
1. trädfällning,
2. skogsplantering, och
3. markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.
Trots första stycket 3 krävs det inte marklov för åtgärder
för att anlägga gata, väg eller järnväg på mark som enligt
detaljplan får användas för det ändamålet. Lag (2018:1370).
13 § Det krävs marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och
skogsplantering i ett område utanför detaljplan, om
1. åtgärden ska genomföras i ett område som är avsett för bebyggelse eller i
närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig
flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan
kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller
säkerhetsområde, och
2. kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att det krävs sådant marklov i
området.
Lov för åtgärder som inte kräver lov
14 § Även om en åtgärd med ett byggnadsverk eller mark inte kräver bygglov,
rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden ansöka om att
åtgärden prövas och har rätt att få sin ansökan prövad som om åtgärden krävde
lov. Prövningen ska avse åtgärdens förenlighet med denna lag.
Åtgärder för totalförsvaret
15 § Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med
byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är
av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på
lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.
Anmälningsplikt
16 § Även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får
åtgärden inte påbörjas i strid med föreskrifter om skyldighet att anmäla
åtgärden som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
Förhandsbesked
17 § Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska
byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den
avsedda platsen.
18 § Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande vid
den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom två år från den
dag då förhandsbeskedet vann laga kraft.
Villkorsbesked
19 § Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska
byggnadsnämnden i ett villkorsbesked redovisa sin bedömning i fråga om åtgärden
kan antas komma att bli föremål för villkor för att uppfylla kraven i 8 kap. 1
och 2 §§. Ett sådant villkorsbesked är inte bindande.
Handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked
20 § Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked prövas av
byggnadsnämnden.
21 § En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig
och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter
som behövs för prövningen.
En ansökan om lov ska dessutom innehålla
1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara
kontrollansvariga enligt det som följer av 10 kap. 9 och
10 §§, och
2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt
10 kap., om ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring
av ett en- eller tvåbostadshus.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 32 b §
har använts för projektering och sökanden önskar att bygglov
med stöd av 32 c § ska ges utan att vissa krav ska prövas, ska
en ansökan om lov dessutom innehålla en uppgift om vilket
företag som har använts. Lag (2022:1084).
22 § Om ansökningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga sökanden att
avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla en upplysning
om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i
befintligt skick om föreläggandet inte följs.
Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra
ärendet i befintligt skick.
23 § Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med ansökningen också
kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden
upplysa sökanden om detta.
24 § Om ansökningen avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken, ska
byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnadsnämnden och
miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så att
1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att i
ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och
2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang.
Om det finns särskilda skäl, får nämnderna besluta att någon samordning enligt
första stycket inte ska ske. Innan de fattar ett sådant beslut ska de ge
varandra och de berörda parterna tillfälle att yttra sig.
25 § Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap. 11 §
första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig
över en ansökan som avser en åtgärd som
1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller
områdesbestämmelser, eller
2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en
detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte
heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden
tillämpa 5 kap. 35 § första stycket 2.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det
är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668).
26 § Om det inte är uppenbart onödigt, får en fråga om lov eller förhandsbesked
inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats om vad
andra har tillfört ärendet och fått tillfälle att yttra sig över det.
27 § Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och
förhandsbesked skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om
lov eller förhandsbesked inom tio veckor från
1. den dag ansökan kom in till nämnden, eller
2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden
från sökanden på hans eller hennes initiativ.
Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första
stycket 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 22 § första
stycket att avhjälpa en brist i ansökan, räknas tidsfristen i
första stycket från den dag då bristen avhjälptes.
Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller
utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första
stycket förlängas en gång med högst tio veckor.
Lag (2018:1136).
27 a § När en ansökan om lov eller förhandsbesked har
kommit in till byggnadsnämnden, ska nämnden skriftligen
informera sökanden om
1. vilka tidsfrister som gäller för beslut om ansökan,
2. att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om
tidsfristen för beslut överskrids, och
3. möjligheterna att överklaga nämndens beslut.
Om tidsfristen för beslut börjar löpa vid en annan tidpunkt
än när ansökan kom in till nämnden, ska skriftlig information
lämnas om ändringen.
Om tidsfristen förlängs enligt 27 § tredje stycket, ska
skriftlig information om förlängningen och skälen för den
lämnas innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.
Lag (2018:1136).
27 b § Om ett ärende har återförvisats till
byggnadsnämnden för förnyad handläggning, tillämpas
bestämmelserna i 27 och 27 a §§. Lag (2018:1136).
28 § Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett
markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av ett
påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller
områdesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller
förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har
avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat
planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom
in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras
utan dröjsmål.
29 § Om ett bygglov för en åtgärd tidigare har vägrats på grund av att ett
tillstånd till expropriation har getts och det tillståndet har upphört att
gälla, får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på grund av ett
nytt expropriationstillstånd förrän tio år har förflutit från den dag då det
första expropriationstillståndet gavs.
Förutsättningar för bygglov
30 § Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med
detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid
en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre
bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för
detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första
stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 §
första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om
fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första
stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4–4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid
bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd
överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636).
30 a § Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden
avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag
eller äldre bestämmelser avviker från planen, får
byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att
avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en
liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte.
Lag (2014:900).
31 § Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med
detaljplan, om åtgärden
1. inte strider mot områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §,
och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§, 12 § första stycket, 13, 17
och 18 §§ i de delar som inte har prövats i
områdesbestämmelser. Lag (2014:900).
31 a § Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med
detaljplan, om åtgärden
1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt
som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller
tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en
liten tillbyggnad,
2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4
kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket
1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9–11 §§, 12 § första stycket, 13, 17
och 18 §§ i de delar som inte har prövats i
områdesbestämmelser. Lag (2014:900).
31 b § Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får
bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan
eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med
detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
1. avvikelsen är liten, eller
2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att
området ska kunna användas eller bebyggas på ett
ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900).
31 c § Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har
gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för
en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett
angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som
utgör ett lämpligt komplement till den användning som har
bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900).
31 d § Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad
bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som
tidigare har godtagits. Lag (2014:900).
31 e § Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om
åtgärden kan antas medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i
omgivningen. Lag (2014:900).
32 § För en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för
allmänt ändamål, får bygglov ges endast om ändamålet är närmare angivet i
planen.
32 a § Bygglov får ges för en åtgärd på mark som enligt
detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt ändamål, även om
sökanden inte är ett offentligt organ.
Om det allmänna ändamålet inte är närmare angivet i en plan,
får dock bygglov enligt första stycket ges endast om åtgärden
innebär att fastigheten och det byggnadsverk som åtgärden
avser används för det allmänna ändamål som fastigheten och
byggnadsverket senast har använts för eller enligt senast
beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda
användningen kommit till stånd.
Trots andra stycket får bygglov ges för en åtgärd som innebär
en liten avvikelse från den senaste eller avsedda
användningen. Bygglov får dock inte ges om åtgärden kan antas
medföra
1. betydande miljöpåverkan, eller
2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i
omgivningen. Lag (2014:900).
Särskilda bestämmelser för det fall ett certifierat
byggprojekteringsföretag har använts för projektering
32 b § Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag
som har ett kvalitetsledningssystem samt särskild sakkunskap
och erfarenhet i fråga om att bedöma kraven i 8 kap. 1 § 1 och
3 samt 4 § vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 § och som
kan styrka detta med ett certifikat.
Frågor om certifiering av byggprojekteringsföretag ska prövas
av organ som har ackrediterats för ändamålet att certifiera
byggprojekteringsföretag enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för
ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och
5 § lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.
Detsamma gäller organ som uppfyller motsvarande krav enligt
bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1084).
32 c § Om ett certifierat byggprojekteringsföretag har använts
för projektering vid nybyggnad av ett sådant bostadshus som
framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
9 § 4, ska bygglov ges utan prövning av om kraven i 8 kap. 1 §
1 och 3 är uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i
30 § första stycket 4, 31 § 3 och 31 a § 3. Lag (2022:1084).
32 d § Om det är uppenbart för en byggherre att ett
certifierat byggprojekteringsföretag vid projekteringen har
åsidosatt sina uppgifter enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 9 §, ska
byggherren underrätta byggnadsnämnden om detta.
Lag (2022:1084).
Tidsbegränsade bygglov
33 § För en åtgärd som uppfyller någon eller några men inte
alla förutsättningar enligt 30–32 a §§ får ett tidsbegränsat
bygglov ges, om sökanden begär det och åtgärden avses att
pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om
åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig
användning av byggnad eller mark.
Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan
på sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den
sammanlagda tiden får överstiga femton år endast om lovet ska
användas för ett ändamål som avses i 9 §. Lag (2014:900).
33 a § /Upphör att gälla U:2028-05-01 genom lag (2017:267)./
För nybyggnad för bostadsändamål och tillhörande
åtgärder får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär
det, platsen kan återställas och åtgärden uppfyller någon
förutsättning enligt 30–32 a §§.
Ett sådant bygglov får ges för högst tio år. Tiden kan på
sökandens begäran förlängas med högst fem år i taget. Den
sammanlagda tiden får dock inte överstiga femton år.
Lag (2017:266).
33 b § Innan tiden för ett tidsbegränsat bygglov har gått ut
ska den plats eller det byggnadsverk som lovet avser
återställas. Om tiden har förlängts ska platsen eller
byggnadsverket i stället återställas innan den nya tiden har
gått ut.
Bestämmelserna om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan i
denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen gäller inte för åtgärder som vidtas för att återställa
en plats eller ett byggnadsverk enligt första stycket.
Trots första stycket behöver platsen eller byggnadsverket inte
återställas om byggnadsnämnden har gett bygglov som inte är
tidsbegränsat för åtgärden. Lag (2022:909).
Förutsättningar för rivningslov
34 § Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel
som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska,
kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Förutsättningar för marklov
35 § Marklov ska ges för en åtgärd som
1. inte strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
2. inte förhindrar eller försvårar det berörda områdets
användning för bebyggelse,
3. inte medför olägenheter för användningen av sådana
anläggningar som anges i 13 § 1,
4. inte medför störningar eller betydande olägenheter för
omgivningen, och
5. uppfyller de krav som
a) följer av 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 9–12 §§, om
lovet avser en åtgärd inom ett område med detaljplan, eller
b) följer av 2 kap. och 8 kap. 9–12 §§ i de delar som inte har
prövats i områdesbestämmelser, om lovet avser en åtgärd
utanför ett område med detaljplan.
Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten
avvikelse från detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om
avvikelsen är förenlig med syftet med planen eller
bestämmelserna. Lag (2011:335).
Villkorade lov
36 § Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller
områdesbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov
eller marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som
detaljplanen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att
planbeslutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en
upplysning om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga
kraft.
37 § I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden bestämma att byggnadsarbeten
inte får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller
andra allmänna platser eller har ställt säkerhet för ersättningen.
37 a § Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 §
har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning
är uppfylld, får ett lov ges med villkoret att
förutsättningen i stället ska vara uppfylld för att
startbesked ska få ges. Lag (2014:900).
38 § I ett bygglov eller marklov för en åtgärd som redan har utförts, får
byggnadsnämnden bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som
behövs. I beslutet ska nämnden i så fall ange den tid inom vilken ändringarna
ska vara utförda.
Beslutets innehåll
39 § Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska innehålla
1. en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för åtgärden
söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga kraft,
2. en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas,
och
3. de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med de
förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen.
40 § Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå
1. vilken giltighetstid lovet har,
2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så
fall vem eller vilka som är kontrollansvariga,
3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta
åtgärden förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked
enligt 10 kap., och
4. att beslutet om lov ska vara verkställbart enligt 42 a §
innan de åtgärder som omfattas av lovet får påbörjas.
Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som
följer av 23, 33 b, 36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.
Om ett bygglov avser nybyggnad eller tillbyggnad av en
bostadsbyggnad utanför ett område med detaljplan ska det, om
det inte kan anses obehövligt med hänsyn till
bullersituationen, även framgå beräknade värden för
omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en
uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.
Lag (2022:909).
40 a § Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för
handläggningen av ett ärende om lov eller förhandsbesked, ska
nämnden i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har
fastställts. Lag (2018:1136).
Expediering och kungörelse
41 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska, tillsammans
med en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste
göra, delges
1. sökanden och annan part, och
2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet
som inte har blivit tillgodosedda.
Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället
skickas till dem som avses i första stycket.
Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av
bestämmelserna i 34–38 eller 47–51 §§ delgivningslagen
(2010:1932). Lag (2015:668).
41 a § Ett beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked
ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes
Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll
och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2015:668).
41 b § Det meddelande som kungörs enligt 41 a § ska senast den
dag då kungörandet sker skickas till
1. ägaren eller innehavaren av en särskild rätt till en tomt
eller fastighet, som gränsar till den tomt eller fastighet som
lovet eller förhandsbeskedet avser, eller som skiljs åt från
denna endast av en väg eller gata, och
2. övriga kända sakägare, om antalet inte är så stort att det
skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är
försvarligt med hänsyn till ändamålet med meddelandet att
skicka det till var och en av dem.
Första stycket gäller inte dem som enligt 41 § ska delges det
beslut som meddelandet avser. Lag (2011:335).
42 § Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt
11 kap. 12 § om att länsstyrelsen ska pröva beslutet, ska
byggnadsnämnden genast skicka beslutet till länsstyrelsen.
Lag (2011:335).
Verkställbarhet av beslut om lov
42 a § Ett beslut om att ge bygglov, rivningslov eller
marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet
har kungjorts enligt 41 a §, även om det inte har fått laga
kraft.
Trots första stycket får byggnadsnämnden bestämma att ett
sådant beslut får verkställas tidigare, om ett väsentligt
allmänt eller enskilt intresse kräver det. Lag (2018:674).
Giltighetstiden för lov
43 § Om inte annat följer av 9 eller 33 §, upphör ett bygglov, rivningslov eller
marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år
och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft.
Handläggningen av anmälningsärenden
44 § En anmälan för en åtgärd som avses i 16 § ska vara
skriftlig och göras till byggnadsnämnden.
Lag (2018:1136).
45 § Byggnadsnämnden ska handlägga en anmälan som avses i
16 § skyndsamt. Nämnden ska meddela sitt beslut om
startbesked inom fyra veckor från
1. den dag anmälan kom in till nämnden, eller
2. den senare dag då ytterligare underlag kom in till nämnden
från anmälaren på hans eller hennes initiativ.
Om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i första
stycket 1 eller 2 har förelagt anmälaren enligt 46 § att
avhjälpa en brist i anmälan, räknas tidsfristen från den dag
då bristen avhjälptes.
Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller
utredningen i ärendet, får den tidsfrist som anges i första
stycket förlängas en gång med högst fyra veckor.
Lag (2018:1136).
46 § Vid handläggningen av en anmälan tillämpas bestämmelserna
om ansökans innehåll i 21 §, föreläggande i 22 §, information
om tidsfrister i 27 a § och återförvisning för förnyad
handläggning i 27 b §. Vid tillämpningen av 27 a § tredje
stycket ska hänvisningen till 27 § tredje stycket avse 45 §
tredje stycket. Lag (2019:412).
47 § Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen
av en anmälan, ska nämnden i sitt beslut om avgift redovisa
hur avgiften har fastställts. Lag (2018:1136).
10 kap. Genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder
1 § /Upphör att gälla U:2025-01-01/
Detta kapitel innehåller bestämmelser om
1. förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett byggnadsverk i
bruk,
2. byggherrens skyldighet att kontrollera genomförandet och ha en kontrollplan,
3. kontrollansvariga och deras uppgifter,
4. tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas,
5. utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller anläggning,
6. byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, och
7. slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna avslutas.
1 § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Detta kapitel innehåller bestämmelser om
1. förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta
ett byggnadsverk i bruk,
2. aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder,
3. byggherrens skyldighet att kontrollera genomförandet och ha
en kontrollplan,
4. kontrollansvariga och deras uppgifter,
5. tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas,
6. utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller
anläggning,
7. byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, och
8. slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna
avslutas. Lag (2024:943).
2 § Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd
som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats
genomföras så att åtgärden inte strider mot
1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de
områdesbestämmelser som gäller för området.
Åtgärder som avses i 9 kap. 4-4 c §§ får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
En åtgärd som avses i 9 kap. 4 f § får, trots första stycket
2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver
lov enligt 9 kap. 2 §, om åtgärden
1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus
eller tillhörande komplementbostadshus, och
2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett
bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §. Lag (2019:412).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder
2 a § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Bygg-, rivnings- och markåtgärder ska planeras och
utföras med aktsamhet. Vad som krävs för att uppfylla kravet
på aktsamhet framgår av föreskrifter som har meddelats med
stöd av 16 kap. 10 a §. Lag (2024:943).
Startbesked och slutbesked
3 § En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked,
om åtgärden kräver
1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.
3 a § Om byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 3 §
för en viss del av en åtgärd, får en annan del av åtgärden
inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked
som omfattar den delen. Lag (2022:909).
4 § Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett
startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om
nämnden inte beslutar annat.
Byggherrens ansvar för kontrollen av genomförandet
5 § Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som
byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller
för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats
med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren
se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden
fastställer i startbeskedet.
Kontrollplan
6 § Byggherren ska se till att det finns en plan för
kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd som avses i 3 §
(kontrollplan) med uppgifter om
1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska
avse,
2. vem som ska göra kontrollerna,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när
besöken bör ske,
5. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska
tas om hand, och
6. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur
avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att
möjliggöra
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.
Lag (2020:603).
7 § Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i
det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad
som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att
1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och
3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.
Lag (2011:335).
8 § Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning
kontrollen ska utföras
1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll,
eller
2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga
om sådana åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som
kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat som har
utfärdats av ett organ som har ackrediterats för detta ändamål
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och
upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen
(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller av
någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett
annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Lag (2022:1122).
Kontrollansvariga
9 § För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller
flera kontrollansvariga som
1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för
uppgiften och kan styrka detta med ett bevis om certifiering,
och
2. har en självständig ställning i förhållande till den som
utför den åtgärd som ska kontrolleras.
Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till
att någon av dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.
Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord
av någon som har ackrediterats för detta ändamål enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av
den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av
förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om
ackreditering och teknisk kontroll eller av någon som
uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat
land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och
avse ett visst slag av arbete. Lag (2022:1122).
10 § Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om
1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden
inte beslutar annat, eller
2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med
stöd av 16 kap. 10 §.
11 § En kontrollansvarig ska
1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den
kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera
avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och
rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och
villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller
utförs,
3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2
informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra
kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som
kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som
underlag för slutbesked, och
7. om den kontrollansvariga lämnar sitt uppdrag, meddela detta
till byggnadsnämnden. Lag (2020:603).
12 § Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt
11 §, ska byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om
en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren
föreslå en ny kontrollansvarig.
13 § Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag ska
byggnadsnämnden utse en ny kontrollansvarig.
Tekniskt samråd
14 § I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska
byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller
anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt
samråd, om
1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9
och 10 §§,
2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
3. byggherren har begärt ett sådant samråd.
Tekniskt samråd behövs inte för sådana åtgärder som avses i 9
kap. 4 a–4 c §§ eller för flyttning av en enstaka enkel
byggnad, om byggnadsnämnden inte beslutar annat.
Byggnadsnämnden får besluta att tekniskt samråd inte behövs
för att flytta flera enkla byggnader.
En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och
skickas till byggherren och den eller dem som är
kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i
övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i
samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges
tillfälle att delta. Lag (2015:668).
15 § Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett personalrum
för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning, ska
byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor
(arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att
delta i samrådet. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge
arbetsmiljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet.
Om samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för
sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för
arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet.
Vid tillämpningen av denna paragraf ska det som gäller i fråga om arbetstagare
också gälla andra som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska likställas med
arbetstagare.
16 § Om samrådet avser en åtgärd för vilken det krävs ett
färdigställandeskydd enligt lagen (2014:227) om
färdigställandeskydd, ska byggnadsnämnden ge den som svarar
för skyddet tillfälle att delta i samrådet. Lag (2014:228).
17 § Om samrådet avser en befintlig byggnad som innehåller ett skyddsrum, ska
byggnadsnämnden ge den myndighet som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:545) om
skyddsrum tillfälle att yttra sig.
18 § Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till
byggnadsnämnden lämna
1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt
6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna
enligt 9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna
pröva frågan om startbesked.
Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap.
32 b § har använts för projektering och byggherren önskar att
startbesked med stöd av 25 a § ska ges utan att vissa krav ska
prövas, ska byggherren senast vid det tekniska samrådet
dessutom lämna en uppgift om vilket företag som har använts.
Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om
byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det
inte behövs någon kontrollplan. Lag (2022:1084).
19 § Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom
1. arbetets planering och organisation,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i
övrigt som byggherren har gett in,
3. hur identifieringen av avfall och återanvändbara
byggprodukter har gjorts,
4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller
av andra tillsynsåtgärder,
5. behovet av ett färdigställandeskydd,
6. behovet av utstakning,
7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför
beslut om kontrollplan eller startbesked, och
8. behovet av ytterligare sammanträden.
Lag (2020:603).
20 § Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska samrådet avser
kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska nämnden
upplysa byggherren om detta under samrådet.
21 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet.
Förfarandet när det inte behövs något tekniskt samråd
22 § Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnadsnämnden i
beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att anmälan har
kommit in
1. ge startbesked, eller
2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för
nämndens prövning i frågan om startbesked.
Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan avser kräver
tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa byggherren om detta.
Byggnadsnämndens startbesked
23 § Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en
åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller
enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som
avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett
sådant skydd,
3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för
nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 §
lagen (2006:545) om skyddsrum,
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har
visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,
och
5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9
kap. 37 a § är uppfyllda.
Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a–4 c §§ ska
byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast
omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668).
24 § I startbeskedet ska byggnadsnämnden
1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna
enligt byggherrens förslag och det som kommit fram i det
tekniska samrådet eller annars i handläggningen av ärendet,
med uppgift om vem eller vilka som är sakkunniga eller
kontrollansvariga,
2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana
villkor behövs,
3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om
utstakning behövs,
4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför
beslut om slutbesked,
5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den
mån sådana upplysningar behövs, och
6. ange vid vilken tidpunkt som åtgärderna får påbörjas om de
enligt 9 kap. 36 eller 37 § inte får påbörjas direkt eller om
beslutet om lov för åtgärderna enligt 42 a § inte får
verkställas direkt. Lag (2022:909).
25 § Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då
beslutet om lov upphör att gälla.
Ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år efter
att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats och ett
nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt sammanträde
för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsamråd enligt 30 § får
byggnadsnämnden i stället kalla till slutsamråd.
Det som sägs om slutsamråd i andra stycket gäller även när startbesked enligt
första stycket upphör att gälla.
Särskilda bestämmelser för det fall ett certifierat
byggprojekteringsföretag har använts för projektering
25 a § Om ett certifierat byggprojekteringsföretag som avses i
9 kap. 32 b § har använts för projektering vid nybyggnad av
ett sådant bostadshus som framgår av föreskrifter som har
meddelats med stöd av 16 kap. 9 § 4, ska startbesked ges utan
prövning av om kraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 4 § är
uppfyllda. Detta gäller trots vad som föreskrivs i 23 § första
stycket 1. Lag (2022:1084).
Utstakning
26 § När byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 23 §, ska nämnden
skyndsamt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden,
tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med
hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt.
Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot
en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen.
Arbetsplatsbesök
27 § Efter ett startbesked enligt 23 § ska byggnadsnämnden minst en gång under
arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om
1. startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd, och
2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt.
Ett arbetsplatsbesök ska alltid göras, om startbeskedet avser ett stort eller
komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska
samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.
28 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket. Protokollet ska
skickas till byggherren och den kontrollansvarige.
Kompletterande villkor
29 § Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller
rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om
1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.
Slutsamråd
30 § I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt samråd
avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slutsamråd, om det
inte är uppenbart obehövligt.
31 § En kallelse enligt 30 § ska vara skriftlig och skickas till
1. byggherren,
2. den eller de kontrollansvariga, och
3. övriga som enligt byggnadsnämnden bör ges tillfälle att delta.
32 § Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har
genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:
1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande villkor
har följts,
2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,
4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på
byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
5. behov av andra åtgärder, och
6. förutsättningarna för ett slutbesked.
33 § Byggnadsnämnden ska föra protokoll över slutsamrådet.
Byggnadsnämndens slutbesked
34 § Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en
eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och,
i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om
1. byggherren har visat att alla krav som gäller för
åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller
beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,
2. byggherren har visat att denne har gett in en
klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration
för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon
skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och
3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.
Lag (2021:788).
35 § Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som
är försumbara.
Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning
av bristerna.
36 § Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist
som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att
en kontroll behöver göras i ett senare skede, får
byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att
bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt
slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i
ett projekt.
Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked
ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett
byggnadsverk i bruk.
När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden
slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §.
Lag (2014:900).
37 § Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden har fått in
eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Handläggningen ska ske
skyndsamt.
Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt
11 kap., ska nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.
11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
1. tillsynen allmänt, möjlighet att få ett ingripandebesked
samt skyldighet att ge tillträde och lämna upplysningar för
tillsynen,
2. tillsynen över kommunala beslut,
3. förelägganden som behövs för att regler, domar och beslut
ska följas,
4. genomförande på den försumliges bekostnad och förbud mot
fortsatt arbete eller användning av byggnadsverk,
5. ingripanden mot kontrollanter, certifierade
byggprojekteringsföretag och kontrollansvariga,
6. att förelägganden och förbud får förenas med vite eller ska
genomföras omedelbart,
7. handräckning,
8. anteckningar av förelägganden och förbud i
fastighetsregistret samt verkan av förelägganden och förbud
vid ägarbyte,
9. byggsanktionsavgifter,
10. överlåtelse av egendom efter en överträdelse,
11. tystnadsplikt, och
12. avgift vid tillsyn.
Lag (2022:1084).
Allmänt om tillsynen
2 § Tillsynen över att denna lag och EU-förordningar i frågor inom lagens
tillämpningsområde samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats
med stöd av lagen eller en sådan EU-förordning följs utövas enligt detta kapitel
och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
3 § Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de statliga
myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämnden
(tillsynsmyndigheterna).
Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana statliga och
kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.
4 § Har upphävts genom lag (2018:578).
5 § En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att
ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns
anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i
föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller
i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.
6 § Det som gäller för byggnadsverk i detta kapitel ska tillämpas också i fråga
om skyltar och ljusanordningar.
Ingripandebesked
7 § Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripandebesked
redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon åtgärd som
enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta kapitel.
Tillträde och upplysningar
8 § För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens
eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få
tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta
de åtgärder som behövs för att utföra arbetet,
2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar
och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren
av ett byggnadsverk som behövs för tillsynen, och
3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller
representerar den som tillverkar och hos den som importerar
eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen
a) få tillgång till produkter för kontroll,
b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs,
och
c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock
inte bostäder.
Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även
hos den som installerar hissar.
En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har
för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt
till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till
bostäder.
Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av
innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan
handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i
översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara
auktoriserad. Lag (2022:909).
8 a § En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera
tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning
(EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen
1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs,
och
2. få tillträde till lokaler.
Lag (2013:306).
8 b § Den som tillverkar eller representerar den som
tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter
ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten
för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en
produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla
gällande krav. Lag (2013:306).
8 c § Den som tillverkar eller representerar den som
tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter
ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som
ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns
särskilda skäl för det. Lag (2013:306).
9 § Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för
tillträde enligt 8 §. Lag (2014:769).
Tillsyn över kommunala beslut
10 § När länsstyrelsen enligt 5 kap. 30, 38 eller 39 § har
fått ett meddelande om att en kommun beslutat att anta, ändra
eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, ska
länsstyrelsen inom tre veckor besluta om den ska överpröva
kommunens beslut eller inte.
Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan
antas innebära att
1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte
tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett
lämpligt sätt,
3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med
gällande bestämmelser, eller
5. en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk
olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet
eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Lag (2022:929).
10 a § Om länsstyrelsen har gett ett planeringsbesked enligt
5 kap. 10 f § om att en åtgärd inte har en sådan innebörd som
anges i 10 § andra stycket, får överprövning enligt 10 §
eller upphävande enligt 11 § inte ske med hänvisning till den
fråga som beskedet avser. Om ett planeringsbesked förenats
med villkor och villkoret har iakttagits, får inte heller
sådan överprövning eller sådant upphävande ske med hänvisning
till den fråga som beskedet avser.
Första stycket gäller inte om åtgärden eller
förutsättningarna för planeringen har ändrats väsentligt i
förhållande till den eller de frågor som planeringsbeskedet
avser. Lag (2017:424).
11 § Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta,
ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i
dess helhet, om beslutet har en sådan innebörd som anges i
10 § andra stycket. Om kommunen medger det, får beslutet
upphävas i en viss del.
Beslut enligt första stycket ska fattas inom två månader från
det att länsstyrelsen har beslutat om överprövning enligt
10 § första stycket om inte längre tid är nödvändig med
hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda
omständigheter. Lag (2017:424).
12 § För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om det
finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för
länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om
byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap.
Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får
länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän
prövningen har avslutats.
13 § Har upphävts genom lag (2018:1732).
14 § Har upphävts genom lag (2018:1732).
Planförelägganden
15 § Regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller
upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande), om det
behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 § andra stycket 1 eller 2.
16 § Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen
1. besluta att länsstyrelsen på kommunens bekostnad ska ta fram det förslag och
i övrigt göra det arbete som enligt 5 kap. behövs för att detaljplanen eller
områdesbestämmelserna ska kunna antas, ändras eller upphävas, och
2. anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna.
Lovförelägganden
17 § Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits
utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller
byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är
sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).
Förelägganden om underhållsutredning
18 § Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden
uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden
beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge
byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget
och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget.
Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.
Åtgärdsförelägganden
19 § Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare,
kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats
låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en
skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut
som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden
förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).
Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska
riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat
visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den
allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909).
Rättelseförelägganden
20 § Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk
har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller
föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen,
får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller
byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid
(rättelseföreläggande).
Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det
har förflutit mer än tio år från överträdelsen.
Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om
överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller
inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än
bostadsändamål. Lag (2011:335).
Rivningsförelägganden
21 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk
som är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning att inom
viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).
Ett rivningsföreläggande ska föregås av ett föreläggande
enligt 19 § att sätta byggnadsverket i stånd. Detta gäller
dock inte om det avser byggnadsverk med brister som kan
äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i
närheten av byggnadsverket och det kan antas att dessa brister
inte kan åtgärdas med mindre ingripande åtgärder.
Lag (2022:909).
Förelägganden för ökad trafiksäkerhet
22 § Om ett byggnadsverk inom ett område med detaljplan innebär stora
olägenheter för trafiksäkerheten på grund av att förhållandena har ändrats, får
byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta bort byggnadsverket eller att vidta
någon annan åtgärd med det som avhjälper eller minskar olägenheterna.
Om byggnadsverket är en byggnad, får ett föreläggande att ta bort eller flytta
byggnaden meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller har ett
ringa värde.
23 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad inom
ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan
utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.
Förelägganden om stängsel
24 § Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av ett byggnadsverk
att anordna stängsel kring det, om byggnadsverket har brister
som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller
i närheten av det. Lag (2022:909).
Produktförelägganden
25 § Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om
det föreläggande eller förbud som från skyddssynpunkt behövs
för att bestämmelsen om byggprodukter i 8 kap. 20 § andra
stycket ska följas. Lag (2013:306).
26 § Tillsynsmyndigheten får besluta om de förelägganden som
behövs för att de krav på byggprodukter som fastställs i
föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 6 § första
stycket 2 ska följas. Lag (2022:1122).
Marknadskontroll
26 a § Bestämmelser om marknadskontroll finns i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den
20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för
produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och
förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011.
Förordning (EU) 2019/1020 ska tillämpas även på byggprodukter
som kommer i kontakt med dricksvatten.
Den myndighet som regeringen bestämmer är
marknadskontrollmyndighet. Lag (2024:24).
26 b § Vid marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020
har marknadskontrollmyndigheten befogenhet
1. att enligt artikel 14.4 a-14.4 c kräva att ekonomiska
aktörer ska tillhandahålla handlingar, specifikationer, data
eller uppgifter,
2. att enligt artikel 14.4 d utföra oanmälda inspektioner på
plats och fysiska kontroller av produkter,
3. att enligt artikel 14.4 e få tillträde till lokaler, mark
eller transportmedel,
4. att enligt artikel 14.4 f inleda undersökningar på eget
initiativ,
5. att enligt artikel 14.4 g kräva att ekonomiska aktörer ska
vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande
överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk,
6. att enligt artikel 14.4 h själv vidta åtgärder,
7. att enligt artikel 14.4 j införskaffa, inspektera och
demontera varuprover, och
8. att enligt artikel 14.4 k kräva att innehåll på ett
onlinegränssnitt ska avlägsnas, att en varning ska visas eller
att åtkomsten ska begränsas.
Marknadskontrollmyndigheten får införskaffa ett varuprov under
dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU)
2019/1020 endast om det är nödvändigt för att syftet med
kontrollen ska uppnås. Myndigheten ska underrätta den
ekonomiska aktören om att införskaffandet har skett under dold
identitet, så snart det går utan att syftet med åtgärden går
förlorat.
Befogenheten enligt första stycket 8 gäller inte i fråga om
databaser som omfattas av tryckfrihetsförordningens eller
yttrandefrihetsgrundlagens skydd.
När ändrade förhållanden ger anledning till det, ska
marknadskontrollmyndigheten besluta att en sådan skyldighet
som avses i första stycket 8 inte längre ska gälla.
Lag (2022:1122).
26 c § Marknadskontrollmyndigheten får besluta de
förelägganden som behövs för att förordning (EU) 2019/1020 ska
följas. Lag (2022:1122).
26 d § Polismyndigheten ska på begäran av
marknadskontrollmyndigheten lämna den hjälp som behövs för att
marknadskontrollmyndigheten ska kunna vidta åtgärder enligt
26 b §.
Hjälp enligt första stycket får begäras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att
åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda
befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver
tillgripas, eller
2. det annars finns synnerliga skäl.
Lag (2022:1122).
Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande
27 § Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att
på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de
åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.
När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har
gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad
utreda behovet av underhållsåtgärder.
Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får
byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad
och hur det ska ske.
28 § Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om
föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.
Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader.
29 § Kronofogdemyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att genomföra en
åtgärd som avses i 27 § tredje stycket.
Förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd
30 § Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en
annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors
liv eller hälsa, ska byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden
fortsätter.
31 § Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en
annan åtgärd strider mot denna lag eller en föreskrift eller ett beslut som har
meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller
åtgärden fortsätter.
32 § Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en
annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får
byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har
avhjälpts.
32 a § Byggnadsnämnden får i samband med ett föreläggande
enligt 20 § förbjuda att den olovliga åtgärden utförs på
nytt, om den kräver bygglov. Lag (2014:900).
Förbud mot användning av byggnadsverk
33 § Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har
nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller
delar av byggnadsverket, om
1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för
dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket,
eller
2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked
enligt 10 kap. 34 eller 35 §.
Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har
tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får
byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket
2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900).
Byte av och ingripanden mot funktionskontrollant, certifierat
byggprojekteringsföretag eller kontrollansvarig
34 § Om byggnadsnämnden finner att en funktionskontrollant som
avses i 8 kap. 25 § har åsidosatt sina skyldigheter, får
nämnden besluta att en annan funktionskontrollant ska utses.
Nämnden ska anmäla sitt beslut till den som har certifierat
kontrollanten.
34 a § Om byggnadsnämnden bedömer att ett certifierat
byggprojekteringsföretag som avses i 9 kap. 32 b § vid
projekteringen har gjort en uppenbar felbedömning av kraven i
8 kap. 1 § 1 eller 3 eller 4 §, ska nämnden underrätta den som
har certifierat företaget om detta. Detsamma gäller om
byggnadsnämnden bedömer att företaget är olämpligt för sin
uppgift av något annat skäl. Lag (2022:1084).
35 § Om byggnadsnämnden finner att en kontrollansvarig som avses i 10 kap. 9 §
har åsidosatt sina skyldigheter enligt 10 kap. 11 §, ska nämnden
1. entlediga den kontrollansvarige från sitt uppdrag och underrätta den som har
certifierat den kontrollansvarige om beslutet, och
2. efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansvarig.
36 § Om en kontrollansvarig har visat sig vara olämplig för
sin uppgift, får den som har certifierat den kontrollansvarige
återkalla certifieringen. Motsvarande gäller i fråga om ett
certifierat byggprojekteringsföretag. Lag (2022:1084).
Vite
37 § Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol.
Lag (2022:1122).
Omedelbart genomförande
38 § I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 26 b
eller 26 c § eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får
byggnadsnämnden respektive marknadskontrollmyndigheten
bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser
ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller
beslutet inte har fått laga kraft.
Beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäller
omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2022:1122).
Handräckning
39 § Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av
tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra
en åtgärd
1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23,
24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från
den överträdelse som föreläggandet avser.
Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om
överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller
inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än
bostadsändamål.
Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335).
Anteckningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel m.m.
40 § Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller
23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till
inskrivningsmyndigheten.
41 § När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till
inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en
anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om
föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite
enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en
anteckning också om detta.
Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev
underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning
av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller
förbudet inte är riktat mot denne. Lag (2011:335).
42 § Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i
40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten.
43 § Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller
förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av
annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till
inskrivningsmyndigheten.
44 § Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som
avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.
45 § När en anmälan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteckning som har
gjorts enligt 41 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten
ta bort anteckningen.
Verkan av ett föreläggande eller förbud vid ägarbyte
46 § Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33
§ har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare,
gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren.
47 § Om ett föreläggande eller förbud i ett fall som avses i 46 § har förenats
med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägarbytet har skett
genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nya ägaren räknat från och med
den första tidsperiod som börjar löpa efter äganderättsövergången under
förutsättning att vitesföreläggandet dessförinnan har antecknats enligt 41 §.
48 § Andra viten än sådana löpande viten som avses i 47 § gäller inte mot den
nya ägaren vid ett ägarbyte som avses i 46 §. Byggnadsnämnden får i stället
besluta om ett särskilt vitesföreläggande mot den nya ägaren.
49 § Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en
fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som
tillhör någon annan.
50 § I ärenden om förelägganden eller förbud som avses i 46 § ska
rättegångsbalkens bestämmelser om verkan av att tvisteföremålet överlåts och om
tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.
Byggsanktionsavgifter
51 § Om någon bryter mot en bestämmelse i 8–10 kap. eller i föreskrifter eller
beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap. 2–10 §§
eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller
byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift
(byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.
12 §.
52 § Byggsanktionsavgiftens storlek ska framgå av de
föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
12 §. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbasbelopp enligt
2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. När regeringen
meddelar föreskrifter om avgiftens storlek, ska hänsyn tas
till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse
som överträdelsen avser. Lag (2013:307).
53 § En byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett
uppsåtligen eller av oaktsamhet.
Avgiften behöver dock inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till
1. att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått att själv eller
genom någon annan fullgöra sin skyldighet,
2. att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har
kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka, eller
3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle
inträffa.
53 a § En byggsanktionsavgift får i ett enskilt fall sättas
ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den
överträdelse som har begåtts. Avgiften får sättas ned till
hälften eller en fjärdedel.
Vid prövningen enligt första stycket ska det särskilt beaktas
om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av
oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses
vara av mindre allvarlig art. Lag (2013:307).
54 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om
sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överläggning
vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten.
55 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen har medfört att ett
vite har dömts ut.
56 § En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen avser rivning av en
byggnad och rivningen har
1. gjorts med stöd av annan lag eller författning,
2. varit nödvändig för att undanröja risk för människors liv eller hälsa eller
för att avvärja eller begränsa en omfattande skada på annan egendom, eller
3. gjorts på grund av att byggnaden till väsentlig del var skadad till följd av
en eldsvåda eller någon annan liknande händelse.
57 § En byggsanktionsavgift ska tas ut av
1. den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det
byggnadsverk som överträdelsen avser,
2. den som begick överträdelsen, eller
3. den som har fått en fördel av överträdelsen.
58 § Innan tillsynsmyndigheten beslutar att ta ut en byggsanktionsavgift ska den
som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig.
En byggsanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte
har getts tillfälle att yttra sig inom fem år efter överträdelsen.
59 § Ett beslut om att ta ut en byggsanktionsavgift ska delges den
avgiftsskyldige.
60 § Om två eller flera är avgiftsskyldiga för samma överträdelse, är de
solidariskt ansvariga för betalningen.
61 § En byggsanktionsavgift ska betalas inom två månader efter det att beslutet
om att ta ut avgiften har delgetts den avgiftsskyldige enligt 59 §. Det gäller
dock inte, om tillsynsmyndigheten i beslutet har bestämt en senare
betalningsdag.
Ett beslut om byggsanktionsavgift får efter sista betalningsdagen verkställas
som en dom som har vunnit laga kraft.
Om ett beslut om byggsanktionsavgift inte har verkställts inom tio år från det
att beslutet vann laga kraft, behöver avgiften inte betalas.
62 § Byggsanktionsavgiften ska tillfalla kommunen när det är byggnadsnämnden som
har beslutat att ta ut avgiften och i övrigt tillfalla staten.
63 § Om en skyldighet att betala en byggsanktionsavgift har upphävts genom ett
beslut som har vunnit laga kraft, ska tillsynsmyndigheten återbetala avgiften
jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från den dag avgiften
betalades till och med den dag återbetalningen sker.
Överlåtelse av egendom efter en överträdelse
64 § Bestämmelserna om rätt till avdrag på köpeskilling eller hävning av köp i 4
kap. 12 § jordabalken ska tillämpas när egendom överlåts mot ersättning efter en
överträdelse som avses i 51 § men innan rättelse har skett, om inte överlåtaren
vid överlåtelsen upplyst om överträdelsen eller förvärvaren annars känt till
eller bort känna till överträdelsen.
Tystnadsplikt
65 § Den som i ett ärende som gäller tillsyn eller
marknadskontroll enligt denna lag eller EU-förordningar i
frågor inom lagens tillämpningsområde samt föreskrifter, domar
och andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller en
sådan EU-förordning har fått information om någons affärs-
eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för
landets försvar, får inte obehörigen röja eller utnyttja
informationen.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400). Lag (2022:1122).
Avgift vid tillsyn
66 § Den myndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska
bedömningsorgan i enlighet med artikel 29.3 i förordning (EU)
nr 305/2011 ska ha rätt att ta ut avgift för att täcka
kostnaderna för övervakning och utvärdering. Lag (2013:306).
12 kap. Byggnadsnämnden
1 § I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd.
2 § Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i
denna lag ska nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads-
och landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste
omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och
fastighetsbildning,
3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och
intressen rör nämndens verksamhet, och
4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.
3 § Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om
planläggning, byggande och fastighetsbildning.
4 § Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom ett område
med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden begär det, ska
byggnadsnämnden tillhandahålla en sådan karta.
5 § Bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om nämnder ska
gälla för byggnadsnämnden. Lag (2017:761).
6 § Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 §
och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 §
kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller
annars av större vikt,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30–32 §§ och 33 § 1
besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att
den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras
genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som
föreläggandet riktas mot, eller
4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap.
Lag (2018:578).
7 § Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp
och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda
kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett
tillfredsställande sätt.
8 § Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för
1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked,
startbesked, slutbesked och ingripandebesked,
2. beslut om lov,
3. tekniska samråd,
4. slutsamråd,
5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på
byggarbetsplatsen,
6. upprättande av nybyggnadskartor,
7. framställning av arkivbeständiga handlingar,
8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§, och
9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.
Lag (2018:1136).
8 a § Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende
om förhandsbesked enligt 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om
lov enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften reduceras med en
femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt
9 kap. 27 § första stycket överskrids. Avgiften ska dock inte
reduceras om tidsfristen överskrids på grund av ett beslut
enligt 9 kap. 28 §.
Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för
handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap.
16 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje
påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 9 kap. 45 § första
stycket överskrids. Lag (2018:1136).
9 § Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och
kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra
detaljplaner eller områdesbestämmelser, om
1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och
2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller
områdesbestämmelserna.
Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tilllämpas
på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med
stöd av 16 kap. 7 §.
10 § En avgift enligt 8 eller 9 § får inte överstiga kommunens genomsnittliga
kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser.
Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av
kommunfullmäktige.
11 § En avgift enligt 8 eller 9 § ska betalas av den som är sökande eller har
gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser.
Avgiften får tas ut i förskott.
13 kap. Överklagande
Överklagande av kommunala beslut
1 § Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den
ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap.
kommunallagen (2017:725):
1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för
översiktsplanering,
3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att
anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att
fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala
kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta
beslut om villkoren för sådan betalning,
5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte
anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller
områdesbestämmelser,
6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om
grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och
andra allmänna platser och om generella villkor för sådan
betalning,
7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos
byggnadsnämnden,
8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av
regionplan. Lag (2020:76).
2 § Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i
den del de avser
1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 6,
4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt
samråd eller slutsamråd,
7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan,
områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked.
Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och
miljödomstol framgår av 15 kap. 10 §.
Beslut enligt 3 kap. 9 § andra stycket eller 5 kap. 11 a §
tredje stycket om huruvida en betydande miljöpåverkan kan
antas får inte överklagas särskilt. Lag (2021:785).
2 a § Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en
detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till
mark- och miljödomstolen. Lag (2016:252).
3 § Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i
1–2 a §§ får överklagas till länsstyrelsen. Lag (2016:252).
Överklagande av länsstyrelsens och andra statliga förvaltningsmyndigheters
beslut
4 § Följande beslut av länsstyrelsen får inte överklagas:
1. beslut enligt 3 kap. 18 a § om ett reviderat
granskningsyttrande,
2. beslut enligt 5 kap. 5 b § om vilket planeringsunderlag som
sannolikt kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna fullgöra
sin skyldighet enligt 5 kap. 22 §,
3. beslut enligt 11 kap. 10 § i frågan om att överpröva
kommunens beslut, eller
4. beslut enligt 11 kap. 12 § om att
överprövningsbestämmelserna också ska gälla lov eller
förhandsbesked inom ett visst geografiskt område eller att ett
lov eller förhandsbesked inte ska gälla förrän en överprövning
har avslutats. Lag (2021:752).
5 § Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 11 § att helt eller i en viss del
upphäva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller
förhandsbesked får överklagas hos regeringen.
5 a § Länsstyrelsens beslut om planeringsbesked enligt 5 kap.
10 f § får överklagas till regeringen. Lag (2017:424).
6 § Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som
avses i 4, 5 och 5 a §§ och andra beslut av en statlig
förvaltningsmyndighet enligt denna lag får överklagas till
mark- och miljödomstol. Lag (2017:424).
7 § Om ett ärende som har överklagats hos en mark- och miljödomstol rör en fråga
som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets
materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen överlämna målet till
regeringen för prövning.
Rätten att överklaga
8 § Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som
avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845).
9 § Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller
ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att
överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§.
Lag (2016:252).
10 § Ett beslut som gäller staten i egenskap av fastighetsägare eller innehavare
av en särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet
som förvaltar fastigheten.
10 a § Ett beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f §
får överklagas endast av kommunen. Lag (2017:424).
11 § Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan
eller områdesbestämmelser får överklagas endast av den som
före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört
synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.
Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första
stycket gäller inte
1. om beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget
ändrats efter granskningstiden,
2. om överklagandet grundas på att beslutet inte har
tillkommit i laga ordning, eller
3. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars
genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på
grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt
som anges i 4 kap. 34 § andra stycket. Lag (2022:1055).
12 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som
avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga
1. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars
genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på
grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt
som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och
2. ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för
en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som
ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan.
Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte
beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket,
Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.
Lag (2021:785).
13 § En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap.
13 § miljöbalken eller en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 14 §
miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan
som innebär att ett område inte längre ska omfattas av strandskydd enligt 7 kap.
miljöbalken.
14 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller
säkerhetsområden som avses i 9 kap. 13 § får överklagas av
1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats,
2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller annan
kärnteknisk anläggning, och
3. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i andra
fall än de som anges i 1 och 2.
15 § Ett beslut om startbesked får överklagas endast av
sökanden eller anmälaren i ärendet. Lag (2015:668).
Överklagandetid m.m.
16 § Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses
i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43–47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).
Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller
upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock
från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet
över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som
enligt 43–47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den
myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla
kommunstyrelsen.
Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller
förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet
enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter
att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.
Lag (2018:845).
Prövningen av ett överklagande
17 § Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra
eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska endast pröva om det
överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har
angett eller som framgår av omständigheterna.
Om myndigheten vid en prövning enligt första stycket finner att beslutet strider
mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet
fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att
felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock
beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har
ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande.
Om kommunen begär det, får myndigheten förordna att det överklagade beslutet i
sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet får genomföras trots
att överklagandet inte har avgjorts slutligt. Ett sådant förordnande får inte
överklagas.
18 § Om länsstyrelsen enligt 11 kap. 12 § har beslutat att
överpröva en kommuns beslut om ett lov eller förhandsbesked,
får länsstyrelsen besluta att ett överklagande av samma
kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om
överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.
Lag (2016:252).
14 kap. Skadeersättning och inlösen
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
1. skyldighet för kommunen att betala ersättning för skador som uppkommer till
följd av beslut enligt denna lag,
2. skyldighet för kommunen och andra att lösa in eller på annat sätt förvärva
rätt till egendom,
3. hur en skada ska bedömas och ersättning beräknas,
4. kommunens rätt till ersättning i vissa fall, och
5. att rätten till ersättning eller inlösen kan gå förlorad.
Ersättning i samband med en myndighets tillträde m.m.
2 § Om en skada har uppkommit till följd av en åtgärd som
avses i 11 kap. 8 § första stycket 1 eller tredje stycket,
har den skadelidande rätt till ersättning av kommunen eller,
om åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet,
av staten. Lag (2018:59).
Ersättning vid vissa förelägganden
3 § Om byggnadsnämnden med stöd av 11 kap. 22 eller 23 § har
meddelat ett föreläggande som innebär att ett byggnadsverk
ska tas bort eller bli föremål för en annan åtgärd eller att
en utfart eller annan utgång ska ändras, har den som äger
byggnadsverket rätt till ersättning för den skada som
föreläggandet medför. Lag (2014:900).
Ersättning på grund av vägrat bygglov
4 § Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 24 eller 25 §
eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, ska kommunen betala tillbaka
ersättningen i den mån skada uppkommer genom att fastighetsägaren på grund av
att bygglov vägras inte kan använda fastigheten på det sätt som förutsattes när
ersättningen togs ut.
Kommunen ska också betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag
ersättningen betalades till kommunen.
5 § Om bygglov vägras för en åtgärd som avser att en byggnad som är förstörd
genom en olyckshändelse eller riven ska ersättas med en i huvudsak likadan
byggnad, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada
som det vägrade bygglovet medför.
Om den byggnad som ska ersättas inte är förstörd genom en olyckshändelse, gäller
rätten till ersättning endast om den skada som det vägrade bygglovet medför är
betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten.
Rätten till ersättning gäller endast om ansökan om bygglov har gjorts inom fem
år från det att byggnaden revs eller förstördes.
Ersättning på grund av vägrat marklov
6 § Om marklov vägras med stöd av 9 kap. 35 § första stycket 2 eller 3, har
fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det
vägrade marklovet medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om det vägrade marklovet innebär att
pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av
fastigheten.
Ersättning på grund av rivningsförbud eller vägrat rivningslov
7 § Om en detaljplan eller områdesbestämmelser innehåller ett rivningsförbud
eller om ett rivningslov vägras enligt 9 kap. 34 §, har fastighetens ägare rätt
till ersättning av kommunen för den skada som rivningsförbudet eller det vägrade
rivningslovet medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om den skada som rivningsförbudet
eller det vägrade rivningslovet medför är betydande i förhållande till värdet av
den berörda delen av fastigheten.
Ersättning när en detaljplan ändras eller upphävs
8 § Om ett område som enligt en detaljplan har varit avsett för allmän
samfärdsel kommer att helt eller delvis användas för ett annat ändamål eller få
sitt höjdläge ändrat när en ny eller ändrad detaljplan genomförs, har den som
äger en fastighet som ligger intill området rätt till ersättning av väghållaren
för den skada som genomförandet av den nya eller ändrade detaljplanen medför för
ägaren.
9 § Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång, har
den som äger en fastighet rätt till ersättning av kommunen för den skada som
ändringen eller upphävandet medför för ägaren.
En sådan rätt till ersättning gäller också om ändringen eller upphävandet sker
efter genomförandetidens utgång och skadan avser en åtgärd som när
genomförandetiden löpte ut omfattades av ett bygglovsärende som inte var
slutligt avgjort.
Ersättning på grund av bestämmelser om skydd, placering, utformning och
utförande av byggnadsverk och tomter
10 § Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som
avses i 4 kap. 8 § 1 eller 16 § 3 eller i områdesbestämmelser
inför en bestämmelse som avses i 4 kap. 42 § andra stycket,
har den som äger en fastighet som berörs av bestämmelsen rätt
till ersättning av kommunen för den skada som bestämmelsen
medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen
innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom
berörd del av fastigheten.
Första och andra styckena gäller inte bestämmelser om
rivningsförbud. För sådana bestämmelser gäller i stället
7 §. Lag (2014:900).
Ersättning på grund av områdesbestämmelser om vegetation och markyta
11 § Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som
avses i 9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller
om markytans utformning eller höjdläge, har den som äger en
fastighet som berörs av bestämmelsen rätt till ersättning av
kommunen för den skada som bestämmelsen medför.
Rätten till ersättning gäller dock endast om bestämmelsen
innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom
berörd del av fastigheten. Lag (2011:335).
Ersättning till innehavare av särskild rätt
12 § Det som enligt 5–11 §§ gäller i fråga om fastighetens ägare ska gälla också
den som har en särskild rätt till fastigheten.
Inlösen
13 § Om ett beslut som avses i 5, 6 eller 7 §, 9 § första
stycket eller 10 eller 11 § medför att användningen av
fastigheten synnerligen försvåras, är kommunen skyldig att på
fastighetsägarens begäran lösa in fastigheten.
14 § Kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran
lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska
användas för
1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för,
eller
2. annat än enskilt byggande.
Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte om bygglov
ges enligt 9 kap. 32 a § första stycket. Lag (2014:900).
15 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska
användas för en allmän plats som har enskilt huvudmannaskap,
är den som ska vara huvudman för platsen skyldig att på
fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt
eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet.
Första stycket gäller inte om staten enligt 16 § eller
kommunen enligt 17 § är skyldig att lösa in marken eller
utrymmet. Lag (2014:900).
16 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska
användas för en väg som staten ska vara väghållare för enligt
väglagen (1971:948) och som har enskilt huvudmannaskap, är
staten skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva
äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till
marken eller utrymmet. Lag (2014:900).
17 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska
användas för en väg som kommunen ska vara väghållare för
enligt väglagen (1971:948) men som har enskilt
huvudmannaskap, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens
begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan
särskild rätt till marken eller utrymmet. Lag (2014:900).
18 § Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för enskilt
byggande men också för en allmän ledning, en allmän trafikanläggning eller en
trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter, är den som ska vara
huvudman för anläggningen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva
nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för
ändamålet.
19 § Den som är skyldig att förvärva en rätt till mark eller utrymme enligt 15,
16, 17 eller 18 § får bestämma vilken rätt som förvärvet ska avse.
20 § Skyldigheterna i 14–17 §§ gäller inte för tid då tillfällig användning av
marken eller utrymmet enligt detaljplanen får pågå enligt det som följer av 4
kap. 26–29 §§.
21 § Har upphävts genom lag (2012:187).
Bedömningen av en skadas betydelse
22 § Vid bedömningen av en skadas betydelse enligt någon
av bestämmelserna i 5–7 och 10–13 §§ ska hänsyn också tas
till
1. andra beslut som avses i 5–7 och 10–13 §§,
2. beslut enligt 3 kap. 2 § kulturmiljölagen (1988:950),
3. beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22 eller 24 §
miljöbalken,
4. beslut som innebär att tillstånd enligt 7 kap. 11 § andra
stycket eller 28 b–29 a §§ miljöbalken inte ges,
5. förelägganden eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde
stycket miljöbalken,
6. beslut som innebär att dispens inte ges i fråga om de
bestämmelser som avses i 1–5,
7. beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429), och
8. inverkan av föreskrifter som har meddelats med stöd av
30 § skogsvårdslagen.
Första stycket gäller endast i fråga om beslut och
föreskrifter som har meddelats inom tio år före det senaste
beslutet.
Att en talerätt eller rätt till ersättning eller inlösen med
anledning av ett beslut som avses i första stycket har gått
förlorad till följd av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller
motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller kulturmiljölagen
hindrar inte att hänsyn tas till beslutet. Lag (2017:568).
Ersättningens bestämmande
23 § Vid bestämmande av ersättning enligt detta kapitel ska 4 kap.
expropriationslagen (1972:719) tillämpas.
24 § I fall som avses i någon av bestämmelserna i 3 och 5–8 §§, 9 § första
stycket samt 10–12 §§ ska, trots det som sägs i 23 §, ersättning för minskning
av en fastighets marknadsvärde bestämmas
1. som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet
eller den åtgärd som avses i 8 §, och
2. utan hänsyn till förväntningar om ändring av markanvändningen.
Vid bestämmande av ersättningen ska 4 kap. 1 § andra stycket expropriationslagen
(1972:719) tillämpas.
I fall som avses i 5, 7 och 12 §§ ska ersättningen minskas med ett belopp som
motsvarar det som på grund av 5 § andra stycket och 7 § andra stycket ska tålas
utan ersättning.
Ersättning för kommunens kostnader enligt detta kapitel
25 § Om kommunens införande av ett rivningsförbud som avses i 7 § eller en
bestämmelse som avses i 10 § har gjorts efter ett planföreläggande enligt 11
kap. 15 § och för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.
miljöbalken, är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för
ersättning eller inlösen.
26 § Om kommunen har betalat ersättning på grund av någon av bestämmelserna i 6,
11 och 12 §§, är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller
säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för
ersättning eller inlösen.
Förlorad rätt till ersättning eller inlösen
27 § Den som inte anmäler sina anspråk inom den tid som avses i 5 kap. 26 §
förlorar sin rätt till ersättning eller inlösen.
Trots det som sägs i första stycket gäller rätt till ersättning eller inlösen om
skadan inte rimligen kunde förutses inom den angivna tiden.
15 kap. Domstolsprövning m.m.
1 § Om annat inte anges i denna lag, ska, utöver det som följer av 6 kap. 17 §
och 14 kap. 23 och 24 §§ denna lag, expropriationslagen (1972:719) tillämpas i
mål om
1. inlösen enligt 6 kap. 13, 14, 15 eller 16 §, och
2. ersättning eller inlösen eller förvärv av nyttjanderätt eller annan särskild
rätt i fall som avses i någon av bestämmelserna i 14 kap. 2–18 §§.
2 § En talan om inlösen enligt 6 kap. 13 § får väckas även om beslutet att anta
detaljplanen inte har vunnit laga kraft.
3 § Om en talan om inlösen av ett markområde enligt 6 kap. 14 § har väckts, ska
mark- och miljödomstolen omedelbart underrätta lantmäterimyndigheten.
Om det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om fastighetsbildning
i överensstämmelse med den detaljplan som gäller för markområdet, ska målet om
inlösen förklaras vilande till dess att fastighetsbildningsärendet är slutligt
avgjort.
Om en fastighet bildas som överensstämmer med detaljplanen, förfaller kommunens
talan om inlösen.
4 § En talan om inlösen av mark eller utrymme enligt 6 kap. 15 § ska väckas inom
tre år efter utgången av detaljplanens genomförandetid.
Om det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om en förlängning
eller förnyelse av genomförandetiden, ska målet om inlösen förklaras vilande
till dess ärendet om genomförandetiden är slutligt avgjort.
Om genomförandetiden förlängs eller förnyas, förfaller kommunens talan om
inlösen.
5 § I fall som avses i 14 kap. 3–7 och 9–13 §§ ska talan väckas inom två år från
den dag då det beslut som talan grundas på vann laga kraft.
I fall som avses i 14 kap. 2 och 8 §§ ska talan väckas inom två år från den dag
då den åtgärd som talan grundas på utfördes.
En talan får dock väckas senare än som anges i första och andra styckena, om
skadan inte rimligen kunde förutses inom tvåårsperioden.
6 § Ersättning enligt 14 kap. 2, 3 och 5–13 §§ ska bestämmas i pengar som ska
betalas på en gång eller, om det finns särskilda skäl, med ett visst årligt
belopp. Om ersättningen ska betalas årligen och förhållandena ändras, ska det
årliga beloppet omprövas på begäran av kommunen, fastighetsägaren eller den som
har en särskild rätt till fastigheten.
Om kommunen begär det och det inte är uppenbart oskäligt, ska domstolen förordna
att ersättning enligt 14 kap. 7, 10 eller 12 § ska betalas ut först när vissa
åtgärder med byggnaden har utförts.
7 § Om kommunen och fastighetsägaren eller den som har en särskild rätt till
fastigheten har träffat avtal eller uppenbarligen förutsatt att något ska gälla
i fråga om ersättning gäller det även mot en ny ägare av fastigheten eller en ny
innehavare av den särskilda rätten.
8 § Om domstolen i ett mål som avses i 1 § ogillar en talan på grund av att en
fastighetsägare eller någon som har en särskild rätt till en fastighet har
inlett rättegången utan tillräckliga skäl, får domstolen förordna att den som
väckte talan ska bära sina egna kostnader. Om rättegången inleddes trots att det
måste ha varit uppenbart för den som väckte talan att talan väcktes utan skälig
grund, får domstolen dessutom förplikta den som väckte talan att ersätta
motparten för dennes rättegångskostnader.
9 § På begäran av den som har rätt till ersättning som har fastställts i ett mål
om inlösen enligt denna lag, ska den väckta frågan om avstående av mark eller
annat utrymme förfalla i den del som rör dennes rätt, om
1. ersättningen inte har nedsatts på det sätt som sägs i expropriationslagen
(1972:719), och
2. marken eller utrymmet inte har tillträtts eller övergått enligt 6 kap. 10 §
expropriationslagen.
10 § En tvist mellan kommunen och en fastighetsägare om
ersättning för gatukostnader eller kostnader för andra
allmänna platser eller om villkoren för betalning av sådan
ersättning prövas av den mark- och miljödomstol inom vars
område fastigheten ligger.
I ett sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och
miljödomstolar tilllämpas. I mål om jämkning av ersättning
enligt 6 kap. 33 § ska dock expropriationslagen (1972:719)
tillämpas i fråga om rättegångskostnader.
Om fastighetsägaren förlorar ett mål om jämkning på grund av
att fastighetsägaren har inlett rättegången utan tillräckliga
skäl, får domstolen förordna att fastighetsägaren ska bära
sina egna kostnader. Om fastighetsägaren inledde rättegången
trots att det måste ha varit uppenbart för fastighetsägaren
att talan väcktes utan skälig grund, får domstolen dessutom
förplikta fastighetsägaren att ersätta kommunens
rättegångskostnader. Lag (2012:820).
16 kap. Bemyndiganden
Föreskrifter om planer och områdesbestämmelser
1 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1. att åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a i
vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan,
2. när det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att
a) vidta en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3,
eller
b) genomföra en detaljplan på grund av ett sådant
ianspråktagande som avses i 4 kap. 34 § andra stycket, och
3. undantag från kommunens skyldighet enligt 5 kap. 32 eller
39 § att skicka handlingar om detaljplaner eller
områdesbestämmelser till länsstyrelsen. Lag (2021:785).
1 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om standarder för utformning av
1. översiktsplaner enligt 3 kap.,
2. detaljplaner med planbeskrivningar och områdesbestämmelser
enligt 4 kap.,
3. grundkartor enligt 5 kap. 8 §, och
4. regionplaner enligt 7 kap.
Lag (2020:76).
Föreskrifter om byggnadsverk, tomter och allmänna platser m.m.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och
2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad,
2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska
tillämpas också på skyltar och ljusanordningar,
3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusan-
ordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§,
4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämp-
ning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad,
ombyggnad eller annan ändring av en byggnad,
5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämp-
ning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybygg-
nad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad,
6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots
8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än
bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap
i Europeiska unionen, och
7. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots
8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än
bostadshus. Lag (2020:239).
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om att vissa slags hinder mot tillgänglighet eller användbarhet vid
tillämpningen av 8 kap. 2 eller 12 § ska anses vara enkla att avhjälpa.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om sådana undantag från de tekniska egenskapskrav som avses i 8
kap. 4 § som det finns särskilda skäl för och avser nybyggnad eller ändring av
en byggnad i experimentsyfte. Undantagen får inte medföra en oacceptabel risk
för människors hälsa eller säkerhet.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de
föreskrifter om krav på byggnadsverk, tomter, allmänna platser och annat som
omfattas av 8 kap. och som utöver bestämmelserna i 8 kap. behövs
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, och
2. för en lämplig utformning av byggnadsverk, tomter, områden för andra
anläggningar än byggnader och allmänna platser.
Föreskrifter om byggprodukter
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska
anses lämplig för att ingå i ett byggnadsverk,
2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § 3 som
förutsättning för att de ska få släppas ut på marknaden och
användas,
3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22
och 23 §§,
4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 §
för att få användas i ett byggnadsverk,
5. på vilket eller vilka språk handlingar och information inom
denna lags tillämpningsområde ska tillhandahållas, när krav på
tillhandahållande är en följd av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen,
6. sådan ersättning som anges i 11 kap. 8 b och 8 c §§,
7. avgift vid tillsyn enligt 11 kap. 66 §, och
8. villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter
som kommer i kontakt med dricksvatten på marknaden.
Föreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse
typgodkännanden som behövs till skydd för liv, personlig
säkerhet eller hälsa. Lag (2024:24).
Föreskrifter om bygglov och förhandsbesked
7 § Regeringen får meddela föreskrifter om att det, utöver det som följer av 9
kap. 2–7 §§, krävs bygglov för
1. skyltar och ljusanordningar, och
2. andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna genom sin storlek eller
funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen.
7 a § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka
uppgifter som en ansökan om lov eller förhandsbesked avseende
en åtgärd enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska innehålla
för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.
Regeringen får vidare meddela föreskrifter om att ett beslut
om lov eller förhandsbesked avseende en åtgärd enligt 4 kap.
2 § första stycket 3 a ska innehålla en redovisning av de skäl
som medför att åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan. Lag (2021:785).
Föreskrifter om anmälningsplikt
8 § Regeringen får meddela föreskrifter om att anmälan
krävs för vissa åtgärder enligt 9 kap. 16 §.
Lag (2018:1136).
Föreskrifter om funktionskontrollanter, certifierade
byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela
1. föreskrifter om funktionskontrollanter enligt 8 kap. 25 §,
2. föreskrifter om vad som i fråga om kunskap, erfarenhet och
certifiering krävs av sådana byggprojekteringsföretag,
kontrollansvariga och sakkunniga som avses i 9 kap. 32 b § och
10 kap.,
3. de föreskrifter i övrigt om kontrollansvariga och
sakkunniga som behövs utöver bestämmelserna i 10 kap. 9-13 §§,
och
4. föreskrifter om vilka bostadshus som ska omfattas av 9 kap.
32 b och 32 c §§ och 10 kap. 25 a §.
Lag (2022:1084).
10 § Regeringen får meddela föreskrifter om vilka små åtgärder som enligt 10
kap. 10 § 2 innebär ett undantag från kravet på kontrollansvarig enligt 10 kap.
9 §.
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
Föreskrifter om aktsamhet
10 a § /Träder i kraft I:2025-01-01/
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om vad som krävs för att uppfylla
kravet på aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder
enligt 10 kap. 2 a §. Lag (2024:943).
Föreskrifter om kontroll
11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om
1. kontroll av att föreskrifter som har meddelats med stöd av
2, 5 eller 6 § följs, och
2. kontroll av att kraven enligt förordning (EU) 2016/424
uppfylls. Lag (2018:59).
Föreskrifter om tillsyn och byggsanktionsavgifter
12 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om tillsyn och
byggsanktionsavgifter enligt 11 kap.
Föreskrifter i extraordinära situationer
13 § Om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa
effekter på miljön eller egendom och om det behövs för att nödvändiga åtgärder
snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter om tidsbegränsade
undantag från
1. krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av
bebyggelse enligt 2 kap.,
2. krav på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och områden
för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap.,
3. krav på att en åtgärd ska vara förenlig med en detaljplan eller
områdesbestämmelser,
4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., samt
5. bestämmelserna i 10 kap. om förfarandet efter bygg- och rivningslov m.m.
13 a § Om tillströmningen av asylsökande eller personer som
ansöker om uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har varit
eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt
för att snabbt kunna anordna boenden för sådana utlänningar,
eller för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt
skydd eller som har uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd
och som inte är folkbokförda här i landet, får regeringen
meddela föreskrifter om undantag från
1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid
lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap. 6, 9 och 10 §§,
2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra
anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§,
3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap. 2
och 10-13 §§, och
4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och
markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§.
Sådana föreskrifter om undantag ska vara proportionella i
förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i
första stycket 1-4 avser att skydda och främja. Föreskrifterna
får endast avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller
nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår
under högst tre år. Lag (2022:296).
13 b § Om spridningen av en samhällsfarlig sjukdom innebär en
påtaglig risk för att lokalerna för hälso- och sjukvård inte
räcker till, och om det behövs för att nödvändiga åtgärder
snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter
om tidsbegränsade undantag från
1. kraven på att hänsyn ska tas till allmänna intressen enligt
2 kap. 6, 9 och 10 §§,
2. kraven på tomter, allmänna platser och områden för andra
anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9-12 §§,
3. kraven på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap. 2
och 10-13 §§, och
4. bestämmelserna om genomförandet av bygg-, rivnings- och
markåtgärder i 10 kap. 2-4 §§.
Föreskrifterna om undantag ska vara proportionella i
förhållande till de intressen som de bestämmelser som anges i
första stycket avser att skydda och främja. Lag (2020:253).
14 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga
förhållanden som beror på krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i, får
regeringen meddela sådana från denna lag avvikande föreskrifter som är av
betydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig
byggnadsverksamhet i övrigt ska kunna utföras.
Övergångsbestämmelser
2010:900
1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011 då plan- och bygglagen (1987:10) och
lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ska upphöra att
gälla.
2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för mål och ärenden som har
påbörjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklagande av
beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt
avgjort.
3. För överträdelser som har ägt rum före den 2 maj 2011 ska äldre bestämmelser
tillämpas på prövningen i sak. Den nya lagen ska dock tillämpas, om den leder
till lindrigare påföljd.
4. Generalplaner som den 1 maj 2011 gäller som områdesbestämmelser enligt 17
kap. 3 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska även i
fortsättningen gälla som områdesbestämmelser.
5. Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och
bestämmelser som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upphävda plan- och
bygglagen ska anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen ska även i
fortsättningen anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen. Bestämmelserna
i 17 kap. 4 § sista stycket i den upphävda plan- och bygglagen gäller
fortfarande för sådana planer.
6. Bestämmelserna i 6 kap. 15 § gäller inte i fråga om planer som avses i
punkten 5.
7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller inte inom områden som
omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i
punkten 5. Lag (2011:335).
8. Bestämmelserna i 9 kap. 32 § gäller inte inom områden som omfattas av en
stadsplan eller byggnadsplan som avses i punkten 5.
9. Fastighetsplaner enligt den upphävda plan- och bygglagen och tomtindelningar
som före den 2 maj 2011 gäller som fastighetsplaner enligt 17 kap. 11 § i den
upphävda lagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4
kap. 18 § i den nya lagen.
10. Sådana förbud mot nybyggnad som avses i 17 kap. 14 § i den upphävda plan-
och bygglagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestämmelser enligt 4
kap. 14 § 1 i den nya lagen.
11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda plan- och
bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och 11 §§ i den nya
lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och förhandsbesked.
12. Kravet på marklov för schaktning, fyllning, trädfällning eller andra
åtgärder enligt 17 kap. 16 § andra stycket eller 17 § i den upphävda plan- och
bygglagen ska gälla även i fortsättningen. För marklovsprövningen gäller 9 kap.
11–13 §§ i den nya lagen.
13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att
en sådan avvikelse från en stadsplan, byggnadsplan,
avstyckningsplan eller tomtindelning som avses i 17 kap.
18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska anses vara en
sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b i
den nya lagen. Lag (2011:335).
14. Har upphävts genom lag (2014:900).
15. Den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för ersättning med
anledning av
a) ett sådant beslut som avses i 14 kap. 3, 5, 7 och 8 §§ i den lagen, om
beslutet har meddelats före den 2 maj 2011, och
b) en sådan åtgärd som avses i 14 kap. 4 och 6 §§ i den lagen, om åtgärden har
utförts före den 2 maj 2011.
16. För sådana mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj
2011 men som vid denna tidpunkt inte har inletts hos en allmän
förvaltningsdomstol respektive hos regeringen ska, trots vad
som anges i punkten 2, bestämmelserna om instansordningen i den
nya lagen tillämpas. Lag (2011:413).
17. Trots de krav som en kontrollansvarig ska uppfylla enligt
10 kap. 9 § får den som före den 2 maj 2011 har utsetts till
kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 14 § i den upphävda plan- och
bygglagen utses till kontrollansvarig före den 1 juli 2013, om
det finns synnerliga skäl för det. Lag (2012:820).
18. Förordnanden som avses i 17 kap. 19 § i den upphävda
plan- och bygglagen om skyldighet att avstå eller upplåta
mark ska upphöra att gälla efter utgången av år 2018.
Lag (2014:900).
19. Förordnanden enligt 6 kap. 19 § i den upphävda plan- och
bygglagen om skyldighet att avstå eller upplåta mark eller
annat utrymme ska upphöra att gälla den dag då
genomförandetiden för detaljplanen går ut, dock tidigast
efter utgången av år 2018. Lag (2014:900).
20. Om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) eller ett mål
om inlösen enligt 6 kap. 17 § eller 14 kap. 1 § i den
upphävda plan- och bygglagen eller motsvarande äldre
bestämmelser pågår när förordnanden som avses i punkten 18
eller 19 ska upphöra att gälla, ska förordnandena att avstå
eller upplåta mark eller annat utrymme fortsätta att gälla
till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Detsamma ska gälla för mål och ärenden som avser överklagande
av beslut i ett sådant förrättningsärende eller inlösenmål
till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Lag (2014:900).
2012:187
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för ärenden om exploateringssamverkan enligt
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.
2012:444
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för vägar och järnvägar som
planeras eller prövas enligt väglagen (1971:948) eller lagen (1995:1649)
om byggande av järnväg i den lydelse lagarna hade före den 1 januari
2013.
2012:820
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Bestämmelserna i
15 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och
med den 2 maj 2011.
2013:307
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013. Bestämmelserna i
11 kap. 53 a § tillämpas dock för tid från och med den 2 maj
2011.
2013:867
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden som har
påbörjats före den 1 januari 2014.
2014:224
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för översiktsplaner
som har påbörjats före den 1 juli 2014.
2014:477
1. Denna lag träder i kraft den 2 juli 2014.
2. För åtgärder som har påbörjats före ikraftträdandet gäller
2 kap. 6 § i dess äldre lydelse.
3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap. 8 §
första stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att vidta
en åtgärd som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 ska bygglov
krävas även för sådana åtgärder som avses i 4 a–4 c §§, till
dess att kommunen bestämmer annat.
2014:900
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ärenden om
detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före
den 1 januari 2015 och för mål och ärenden som avser
överklagande av beslut om sådana detaljplaner och
områdesbestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt
avgjort.
3. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för ansökningar
som har gjorts före den 1 januari 2016 avseende
länsstyrelsens prövning enligt den upphävda 6 kap. 5 § om
skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat
utrymme.
4. Beslut enligt de upphävda 6 kap. 3 och 4 §§ om
skyldighet att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme
ska upphöra att gälla den dag då genomförandetiden för
detaljplanen går ut, dock tidigast efter utgången av år
2018.
5. Om en förrättning enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) eller ett mål
om inlösen enligt 6 kap. 13 §, 14 kap. 14 eller 15 § pågår
när beslut som avses i punkten 4 ska upphöra att gälla, ska
besluten att avstå eller upplåta mark eller annat utrymme
fortsätta att gälla till dess att målet eller ärendet är
slutligt avgjort. Detsamma ska gälla för mål och ärenden som
avser överklagande av beslut i ett sådant förrättningsärende
eller inlösenmål till dess målet eller ärendet är slutligt
avgjort.
6. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för
exploateringsavtal som avser sådana ärenden om detaljplaner
som har påbörjats före den 1 januari 2015.
2014:902
1. Denna lag träder i kraft den 2 januari 2015.
2. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för mål och
ärenden som har påbörjats före den 2 januari 2015 och mål och
ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål
eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt
avgjort.
2015:235
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden
som har påbörjats före ikraftträdandet och för mål och
ärenden som avser överklagande av beslut om sådana mål och
ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt
avgjort.
2015:668
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. För ärenden om detaljplaner som har påbörjats före
ikraftträdandet gäller 4 kap. 33 § och 5 kap. 13 § i den
äldre lydelsen. Detsamma gäller för mål och ärenden som avser
överklagande av beslut om sådana detaljplaner till dess att
målet eller ärendet är slutligt avgjort.
2016:252
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av
beslut som kommunen har meddelat före den 1 juni 2016.
2016:537
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för åtgärder som
kräver bygglov om ansökan om bygglov har gjorts före den 1
januari 2017 och för åtgärder som kräver anmälan enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § om
sådan anmälan har gjorts före denna tidpunkt.
2017:267
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2028. Lag (2023:173).
2. Den upphävda paragrafen gäller fortfarande för mål och
ärenden som har påbörjats före den 1 maj 2028 och för mål och
ärenden som avser överklagande av beslut i sådana mål och
ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Lag (2023:173).
3. Den upphävda paragrafen gäller fortfarande i fråga om
förlängning av ett lov som har getts med stöd av
bestämmelsen.
2017:424
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
2. Har en länsstyrelse före den 1 juli 2017 enligt 11 kap.
10 § första stycket beslutat om överprövning, ska tidsfristen
om två månader i 11 kap. 11 § andra stycket räknas från den 1
juli 2017.
3. Har en kommun, före ikraftträdandet, med stöd av 9 kap.
8 § första stycket 2 a bestämt att bygglov krävs för att
vidta en åtgärd som avses i 9 kap. 4 b §, ska bygglov krävas
även för sådana åtgärder som avses i 9 kap. 5 a §, till dess
kommunen bestämmer annat.
2017:761
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av
beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.
2017:965
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden
om planer som har påbörjats före ikraftträdandet.
2018:59
1. Denna lag träder i kraft den 21 april 2018.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för delsystem och
säkerhetskomponenter till linbaneanläggningar som har släppts
ut på marknaden före den 21 april 2018 och för
linbaneanläggningar som har installerats före den 21 april
2018.
2018:674
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
2. Tidsfristen i 9 kap. 42 a § första stycket gäller inte för
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
2018:1136
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ansökningar om
lov, förhandsbesked och anmälningar som avses i 9 kap. 16 §
och som inkommit till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.
2018:1370
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i ärenden om
antagande eller ändring av översiktsplan som har påbörjats
före ikraftträdandet.
2018:1732
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. En regionplan enligt 7 kap. ska antas senast den
31 december 2022.
3. En regionplan som har antagits enligt äldre bestämmelser
ska gälla som regionplan enligt 7 kap.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
a) för ärenden om regionplaner och översiktsplaner som har
påbörjats före den 1 januari 2019, och
b) vid överklagande och överprövning av beslut om sådana
regionplaner och vid överklagande av beslut om sådana
översiktsplaner till dess målet eller ärendet är slutligt
avgjort.
2020:76
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 25 § i den nya lydelsen, 5 kap. 7 §
andra stycket, 7 a § andra stycket och 38 b § fjärde stycket
tillämpas för första gången vid den tidpunkt då en
planeringsstrategi senast ska ha antagits.
3. Äldre bestämmelser, förutom 3 kap. 19 a och 22 §§, 7 kap.
10 § och 16 kap. 1 a §, gäller fortfarande för ärenden om
översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser och
regionplaner som har påbörjats före den 1 april 2020 och mål
och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana
planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är
slutligt avgjort.
4. Översiktsplaner antagna före den 1 januari 2004 ska upphöra
att gälla vid utgången av 2025. Även en översiktsplan som har
antagits den 1 januari 2004 eller senare men före den 1 april
2020 ska upphöra att gälla vid utgången av 2025, i den del
planen innehåller en sådan ändring som avses i 3 kap. 27 §
första stycket första meningen eller motsvarande äldre
bestämmelser och där ändringen ursprungligen har antagits före
den 1 januari 2004.
2020:239
1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för
a) åtgärder som kräver bygglov, om ansökan om bygglov har
gjorts före den 11 mars 2021, och
b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har
gjorts före den 11 mars 2021.
2020:253
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2020.
2. Föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 13 b § får
avse tid från och med den 15 mars 2020.
2021:752
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.
2. Äldre bestämmelser i 4 kap. 33 § gäller fortfarande för
ärenden om detaljplaner som har påbörjats före den 1 augusti
2021 och mål och ärenden som avser överklagande och
överprövning av sådana detaljplaner till dess målet eller
ärendet är slutligt avgjort.
2021:785
1. Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2021.
2. Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 34 §, 13 kap. 12 § och
16 kap. 1 §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner
och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet
samt för mål och ärenden som avser överklagande och
överprövning av sådana planer och bestämmelser, till dess
målet eller ärendet är slutligt avgjort.
3. Äldre bestämmelser, förutom 4 kap. 2 §, 13 kap. 12 § och
16 kap. 7 a §, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller
förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden
före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser
överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden, till
dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
2022:296
1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2022.
2. Föreskrifter som meddelas med stöd av 16 kap. 13 a § i den
nya lydelsen får avse tid från och med den 15 mars 2022.
2022:929
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Region Halland ska anta en regionplan enligt 7 kap. senast
den 31 december 2026.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om
översiktsplaner som har påbörjats före den 1 januari 2023 och
vid överklagande av beslut om sådana översiktsplaner, till
dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.