Post 1902 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
2011:1108 ·
Visa register
Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-11-03
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:270
Ikraft: 2011-12-15 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- utbildningen (2 kap.),
- behörighet och urval (3 kap.),
- betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),
- utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),
- betygsrätt för vuxenutbildning (6 kap.), och
- övriga bestämmelser (7 kap.).
Uttryck i förordningen
2 § Med utbildning avses i förordningen kommunal
vuxenutbildning, om inte något annat framgår.
Förordning (2020:461).
Utformning av kommunal vuxenutbildning
3 § Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial
nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning ska
utformas så att den enskildes studier inom någon av dessa
delar av den kommunala vuxenutbildningen kan kombineras med
studier inom den kommunala vuxenutbildningens andra delar.
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska utformas
så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom
andra delar av den kommunala vuxenutbildningen och andra
skolformer inom skolväsendet. Förordning (2022:1623).
Rektorns myndighetsutövning vid entreprenad
4 § I de fall kommunal vuxenutbildning anordnas på entreprenad
enligt 23 kap. 8 § skollagen (2010:800) får den
myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter endast
överlämnas till en enskild entreprenör om entreprenören har
fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 § för motsvarande
utbildning. Rektorns uppgifter enligt 2 kap. 10 § får dock
inte överlämnas till entreprenören.
Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket
när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller
gymnasial nivå har en kommun eller en region sådan
uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 9-11 §§
studiestödsförordningen (2000:655). Förordning (2020:747).
Undantag från krav på samverkan mellan kommuner i utbildning
på gymnasial nivå
5 § I 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om
vissa uppgifter i kommunal vuxenutbildning och att sådan
samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal).
En kommun får dock ingå ett primärt samverkansavtal med endast
en annan kommun, om erbjudande av utbildning i ett avtal som
omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig
andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en
resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och
utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera
riktningen. De båda kommuner som har ingått ett sådant avtal
bildar ett primärt samverkansområde. Förordning (2022:1093).
6 § Kravet på att samverka med minst två andra kommuner enligt
2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) gäller inte Gotlands kommun.
Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om erbjudande av
utbildning. Förordning (2022:1093).
2 kap. Utbildningen
Verksamhetspoäng, gymnasiepoäng och gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola
1 § Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på
studieomfattningen eller valideringen inom kommunal
vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.
Förordning (2022:1623).
2 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och
gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas
heltidsstudier eller för validering av kunskaper av
motsvarande omfattning.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas en
verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng. Inom kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå
beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng i
anpassad gymnasieskola.
En årsstudieplats inom kommunal vuxenutbildning på
grundläggande eller gymnasial nivå eller inom kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning motsvarar
800 verksamhetspoäng. Förordning (2022:1623).
Kurser och ämnen
3 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns
det nationella kurser och delkurser samt orienteringskurser.
Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
grundläggande nivå finns det nationella kurser och
orienteringskurser.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå finns det
ämnen, orienteringskurser, individuella kurser och
komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om
100 gymnasiepoäng som eleverna genomför.
Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
gymnasial nivå finns det ämnen, orienteringskurser och
komvuxarbete. Med komvuxarbete avses en uppgift om
100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna
genomför.
Inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare finns
det nationella kurser. Förordning (2023:655).
4 § Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå får
nationella kurser delas upp i delkurser om nationella
delkurser saknas. Inom kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på grundläggande nivå får nationella kurser delas
upp i delkurser.
Av 20 kap. 5 § skollagen (2010:800) följer att ämnen inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå
består av en eller flera nivåer. Dessa nivåer får delas upp i
delnivåer. Förordning (2023:655).
5 § En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens
skolverk om ett nytt ämne inom kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på gymnasial nivå. En huvudman eller annan
intressent får också ansöka hos Skolverket om en ny nivå i ett
befintligt ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
gymnasial nivå. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge
kunskaper i det befintliga ämnet. Förordning (2023:655).
6 § En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte
tillgodoses genom en nationell kurs eller ett ämne och ska ha
ett eller flera av följande syften:
- medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller
yrkesval,
- ge ökade studietekniska färdigheter,
- vara en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden,
- ge tillfälle till validering,
- ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål,
- ge stöd i form av yrkessvenska,
- ge grundläggande digital kompetens,
- ge grundläggande kunskaper om arbetsliv och arbetsmarknad i
Sverige.
En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng.
Förordning (2023:655).
7 § En individuell kurs ska syfta till att tillgodose elevens
individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan
tillgodoses genom nationella kurser, ämnen eller
orienteringskurser. Förordning (2023:655).
8 § Validering får ske inom ramen för alla kurser och nivåer i
ämnen och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En
elev som har genomgått validering för en del av en kurs eller
nivå i ett ämne behöver inte delta i undervisningen när det
gäller den delen av kursen eller nivån. Förordning (2023:655).
9 § Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser, ämnen och
nivåer i ämnen som utbildning ska ges i. Förordning (2023:655).
10 § Rektorn beslutar om
1. vilka orienteringskurser som ska ges och hur många
verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta,
2. vilka individuella kurser som ska ges och hur många
verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta,
3. huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser enligt
4 § och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta,
och
4. huruvida nivåer i ämnen ska delas upp i delnivåer enligt
4 § och hur många verksamhetspoäng varje delnivå ska omfatta.
Förordning (2023:655).
Sammanhållna yrkesutbildningar
10 a § En sammanhållen yrkesutbildning i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning
på gymnasial nivå ska bestå av ämnen eller nivåer i ämnen.
Detta gäller såväl nationella sammanhållna yrkesutbildningar
som sammanhållna yrkesutbildningar som har utformats av en
huvudman. Förordning (2023:655).
10 b § En nationell sammanhållen yrkesutbildning ska bestå av
ämnen och nivåer i ämnen som ger kunskaper som motsvarar
kompetenskraven på nationell nivå inom ett yrkesområde där det
ställs särskilda krav på ett nationellt likvärdigt innehåll i
utbildningen.
Statens skolverk får, efter att ha gett berört nationellt
programråd för gymnasial yrkesutbildning tillfälle att yttra
sig, meddela föreskrifter om vilka sammanhållna
yrkesutbildningar som ska vara nationella och vilka ämnen och
nivåer i ämnen som ska ingå i dem. Förordning (2023:655).
Kursplaner och ämnesplaner
11 § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå.
Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera
undervisningen.
Av kursplanen ska följande framgå:
1. kursens syfte,
2. kursens centrala innehåll,
3. antalet verksamhetspoäng som kursen omfattar, och
4. betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av
kunskaper för kursen.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå,
inklusive för nationella delkurser, och kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå.
Förordning (2022:1623).
12 § För kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska
det finnas en kursplan. Den ska ge utrymme för läraren och
eleverna att själva planera undervisningen. Av kursplanen ska
betygskriterierna för varje kurs framgå.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
kursplanen. Förordning (2022:282).
13 § I 20 kap. 6 § skollagen (2010:800) anges att det för
varje ämne ska finnas en ämnesplan när det gäller kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning
som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I paragrafen anges
också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det
finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren
och eleverna att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. den eller de nivåer som ämnet består av,
3. det centrala innehållet för varje nivå,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola som varje nivå omfattar, och
5. betygskriterierna för ämnet.
Förutom när det gäller ämnen som är gymnasiegemensamma enligt
bilaga 2 till skollagen får Statens skolverk meddela
ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter
får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får
anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2023:655).
14 § För elever med intellektuell funktionsnedsättning får
nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga
anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller
hörselskadade elever. Förordning (2022:1623).
15 § Kursplaner ska inte finnas för orienteringskurser. Sådana
kurser ska inte heller ingå i ämnesplaner, och gymnasiepoäng
eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola ska inte beräknas
för dem. Detsamma gäller för individuella kurser.
Förordning (2022:1623).
Inledande kartläggning
15 a § I 20 kap. 8 § skollagen (2010:800) anges att
hemkommunen är skyldig att se till att den som vill få sitt
kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning erbjuds en
inledande kartläggning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om den
inledande kartläggningen. Förordning (2024:270).
Individuella studieplaner
16 § I 20 kap. 8 a § skollagen (2010:800) anges att
hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan
upprättas för varje elev och att planen ska innehålla
uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad
omfattning av studierna.
I den individuella studieplanen ska omfattningen av studierna
anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal
vuxenutbildning på grundwläggande och gymnasial nivå och
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Om
utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges
vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen
huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom
kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot.
Vidare ska i förekommande fall målen för individuella kurser
framgå av planen.
Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med
eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie-
och yrkesvägledning. I vägledningen ska det ingå information
om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens-
och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar.
Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och
ska vid behov revideras.
Rektorn ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen
informeras om revideringen. Förordning (2024:270).
17 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om utformningen
av individuella studieplaner.
Studiehandledning
17 a § Studiehandledning kan tillhandahållas elever inom
kommunal vuxenutbildning på ett språk som eleven behärskar.
Förordning (2016:458).
Särskilda bestämmelser om de olika skolformerna
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
18 § Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
bedrivs i form av
– kurser i svenska,
– kurser svenska som andraspråk,
– kurser i engelska,
– kurser i matematik,
– grundläggande kurser i samhällsorienterande ämnen,
– kurser i samhällskunskap,
– kurser i religionskunskap,
– kurser i historia,
– kurser i geografi,
– grundläggande kurser i naturorienterande ämnen,
– kurser i fysik,
– kurser i kemi, och
– kurser i biologi.
Grundläggande kurs i samhällsorienterande ämnen och
grundläggande kurs i naturorienterande ämnen bedrivs i form
av en inledande kurs och en fortsättningskurs.
Förordning (2018:753).
Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
19 § Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får bedrivas i
form av utbildning i alla ämnen som finns i gymnasieskolan, om
inte något annat följer av föreskrifter som har meddelats med
stöd av 13 § tredje stycket. Utbildning får inte bedrivas i
tränings- och tävlingslära eller i specialidrott. Inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får det också
finnas komvuxarbete.
Därutöver får kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
bedrivas i ämnen med syftet att ge vuxna kunskaper och
färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i
gymnasieskolan ska ge.
Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om
vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som omfattas av den
rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i
syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning
inom yrkeshögskolan som avses i 20 kap. 19 b § skollagen
(2010:800). Det ska vara fråga om ämnen och nivåer i dessa
ämnen som är vanligt förekommande som förkunskapskrav för
yrkeshögskoleutbildningar. Förordning (2023:655).
20 § Rektorn ska för varje elev som genomför ett komvuxarbete
utse en lärare att vara ansvarig för komvuxarbetet.
Förordning (2021:96).
20 a § Har upphävts genom förordning (2016:1052).
Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
grundläggande nivå
21 § Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom
ämnen i anpassade grundskolan bedrivs i form av kurser i
- svenska,
- svenska som andraspråk,
- engelska,
- matematik,
- samhällskunskap,
- religionskunskap,
- historia,
- geografi,
- fysik,
- kemi,
- biologi,
- hem- och konsumentkunskap, och
- teknik.
Förordning (2022:1623).
22 § Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom
ämnesområden i anpassad grundskola bedrivs i form av kurser i
- språk och kommunikation,
- natur och miljö, och
- individ och samhälle.
Förordning (2022:1623).
Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial
nivå
23 § Kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
gymnasial nivå får bedrivas i form av utbildning inom alla
ämnen som finns i anpassade gymnasieskolan med undantag av
idrott och hälsa och idrottsfördjupning. Dessutom får det
finnas komvuxarbete.
Därutöver får kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning
på gymnasial nivå bedrivas i form av ämnen med syftet att ge
vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den
som utbildningen i anpassade gymnasieskolan ska ge.
Rektorn ska för varje elev som genomför ett komvuxarbete utse
en lärare att vara ansvarig för komvuxarbetet.
Förordning (2023:655).
Sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare
24 § Sammanhållen utbildning för sådana nyanlända som tar del
av insatser som avses i lagen (2017:584) om ansvar för
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, och som på
grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete
under tiden för insatserna, ska utformas utifrån de nyanlända
elevernas utbildningsbehov. Vid utformningen av utbildningen
ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen och andra berörda
aktörer såsom regionen, andra kommuner och enskilda
utbildnings-anordnare.
Utbildningen ska innehålla
1. utbildning i svenska för invandrare,
2. orienteringskurser, och
3. kurser på grundläggande nivå eller ämnen på gymnasial nivå.
Även andra insatser som är gynnsamma för elevernas
kunskapsutveckling kan ingå i utbildningen.
Förordning (2023:655).
Kontinuerlig utbildning
25 § Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.
Arbetsplatsförlagt lärande
26 § Med arbetsplatsförlagt lärande avses i denna förordning
lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan.
27 § Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för
arbetsplatsförlagt lärande och för att lärandet uppfyller de
krav som ställs på utbildningen.
När det gäller sammanhållna yrkesutbildningar beslutar rektorn
vilka nivåer i ämnen eller delar av sådana nivåer som ska
genomföras som arbetsplatsförlagt lärande. När det gäller
övrig utbildning beslutar rektorn om utbildningen ska
genomföras som arbetsplatsförlagt lärande och i så fall vilka
nivåer i ämnen eller delar av sådana nivåer som ska förläggas
till arbetsplatser. Förordning (2023:655).
28 § I en sammanhållen yrkesutbildning ska omfattningen av
arbetsplatsförlagt lärande för varje elev vara minst
15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen.
Om det är lämpligt med hänsyn till en elevs behov och
förutsättningar och eleven begär det, får rektorn besluta att
det arbetsplatsförlagda lärandet ska omfatta mindre än
15 procent av den sammanhållna yrkesutbildningen eller
undantas helt för den eleven. Förordning (2022:1093).
29 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på en
sammanhållen yrkesutbildning, får utbildningen anordnas bara
om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan
tillhandahållas på grund av omständigheter som de samverkande
kommunerna inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhets- eller hälsoskäl inte kan
förläggas till en arbetsplats utanför skolan.
Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i
första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd
till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd
ske med representanter för det lokala arbetslivet.
Om utbildning har skolförlagts på grund av omständigheter som
anges i första stycket, ska huvudmannen vidta de åtgärder som
behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska kunna
förläggas till en arbetsplats. Förordning (2022:1093).
30 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska
det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får
bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter
för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.
Förordning (2022:1093).
3 kap. Behörighet och urval
Inledande bestämmelse
1 § I 20 kap. 11-11 b, 19-19 b, 20, 20 a och 31 §§ skollagen
(2010:800) finns bestämmelser om rätt och behörighet att delta
i kommunal vuxenutbildning. I detta kapitel finns ytterligare
bestämmelser om behörighet och bestämmelser om urval.
Förordning (2020:461).
Behörighet
2 § Behörig att tas emot till kommunal vuxenutbildning på
grundläggande och gymnasial nivå samt kommunal vuxenutbildning
som anpassad utbildning är också den som är yngre än det som
anges i 20 kap. 11 § eller 20 § första stycket respektive
20 kap. 11 a § första stycket eller 20 a § första stycket
skollagen (2010:800), om det med hänsyn till den sökandes
personliga förhållanden finns särskilda skäl.
Förordning (2022:1623).
3 § Behörig att tas emot till utbildning i ett modersmål inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå är
endast den som har det aktuella språket som sitt modersmål.
Förordning (2023:655).
4 § Behörig att tas emot till utbildning i ämnet svenska som
andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial
nivå är endast den som har ett annat språk än svenska som
modersmål. Förordning (2023:655).
5 § En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot till
en kurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå om
eleven i gymnasieskolan studerar ett grundskoleämne som
motsvarar kursen. En elev i gymnasieskolan är inte heller
behörig att tas emot till en nivå i ett ämne inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå om eleven studerar samma
nivå i ämnet i gymnasieskolan.
En elev i anpassade gymnasieskolan är inte behörig att tas
emot till en kurs inom kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå om eleven studerar ett grundskoleämne som
motsvarar kursen. En elev i anpassade gymnasieskolan är inte
heller behörig att tas emot till en nivå i ett ämne inom
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial
nivå om eleven studerar motsvarande nivå i ämnet i anpassade
gymnasieskolan. Förordning (2023:655)
6 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda
förkunskapskrav för ämnen och nivåer i ämnen inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2023:655).
Urval
7 § Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning
på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska
ett urval göras. Av 20 kap. 2 § andra stycket skollagen
(2010:800) framgår att de som har störst behov av utbildning
ska prioriteras.
Vid urvalet ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges
till den sökande som har störst behov av utbildning på grund
av att den sökande
1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat
enligt en upprättad individuell studieplan,
2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller
genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i
gymnasieskolan,
3. är eller riskerar att bli arbetslös,
4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att
delta i enligt 20 kap. 19, 19 a eller 19 b § skollagen.
Förordning (2021:96).
8 § Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning
som anpassad utbildning på gymnasial nivå inte kan antas till
sådan utbildning, ska ett urval göras. Av 20 kap. 2 § andra
stycket skollagen (2010:800) framgår att de som har störst
behov av utbildning ska prioriteras.
Vid urvalet ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges
till den sökande som har störst behov av utbildning på grund
av att den sökande
1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat
enligt en upprättad individuell studieplan,
2. inte har genomgått utbildning i form av ett nationellt
program i anpassade gymnasieskolan eller någon utbildning som
motsvarar ett sådant program,
3. är eller riskerar att bli arbetslös,
4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.
Förordning (2022:1623).
4 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning
Beslut om betyg
1 § I 2-5 a §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2022:1093).
2 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den
tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av
dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de
legitimerade lärarna.
3 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade
lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet
att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne
som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det
ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn. Förordning (2014:855).
4 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 2 och 3 §§ gäller inte för lärare som saknar
legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att
bedriva undervisning
1. i modersmål,
2. i ett yrkesinriktat ämne (yrkesämne) i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå,
eller
3. på en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal
vuxenutbildning.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan
undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.
Förordning (2022:1623).
5 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses
i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan
enas, ska betyget beslutas av rektorn.
5 a § Betyg i ett ämne på en nivå som helt eller delvis
genomförs som arbetsplatsförlagt lärande ska beslutas av
läraren i ämnet efter inhämtande av synpunkter från
handledaren. Förordning (2023:655).
Betyg
6 § Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal
vuxen-utbildning på grundläggande nivå och kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå
som inte motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad
grundskola.
För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en
kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess
helhet. Förordning (2023:655).
6 a § Betyg ska sättas på varje avslutad delnivå inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning
som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
För en elev som har fått betyg på samtliga delnivåer av en
nivå i ett ämne ska ett sammanfattande betyg sättas på nivån i
dess helhet. Förordning (2023:655).
7 § Betyg ska inte sättas på orienteringskurser och
individuella kurser.
8 § Som betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning
på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna E eller F
användas. Om en elev har nått målen för komvuxarbetet, ska
betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.
Betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå ska beslutas av läraren efter att en
medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller
yrkesområde som komvuxarbetet avser, har yttrat sig.
När komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
nivå helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt
lärande ska handledaren vara medbedömare.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om mål för
komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Förordning (2021:96).
8 a § Som betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning
som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska beteckningen E
användas om eleven har nått målen för komvuxarbetet.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om mål för
komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på gymnasial nivå. Förordning (2022:1623).
9 § I 20 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid
betygssättningen i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på gymnasial nivå ska göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som
gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar
elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga
kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska
kunna få ett godkänt betyg.
Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska
det finnas betygskriterier för betygen A-E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska
kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B
innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A
och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper
sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:655).
9 a § I 20 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges att läraren
vid betygssättningen på en kurs inom kommunal vuxenutbildning
på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på grundläggande nivå eller kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare ska göra en bedömning
av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som
gäller för kursen. I paragrafen anges också att samtliga
kriterier för betyget Godkänt ska vara uppfyllda för att
eleven ska få detta betyg.
Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå
och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det
finnas betygskriterier för betyget Godkänt.
Förordning (2022:1623).
Nationella prov
10 § Nationella prov ska användas inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå i de ämnen på de nivåer som
anges i 10 a § och inom kommunal vuxenutbildning i svenska för
invandrare i de kurser som anges i samma paragraf. Syftet med
proven är att stödja betygssättningen.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av
proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i
ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett
sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2023:655).
10 a § Nationella prov ska användas inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå på
1. nivå 1 och 2 i ämnet engelska,
2. nivå 1 och 2 i ämnet matematik,
3. nivå 1 och 2 i ämnet matematik - fortsättning, och
4. nivå 1 och 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk.
Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa
dagar eller under vissa perioder.
Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning i
svenska för invandrare i slutet av kurserna B, C och D.
Förordning (2023:655).
10 b § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i
engelska och svenska eller svenska som andraspråk inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på dator eller
annan digital enhet.
Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva
uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om
det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1109).
10 c § Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts
på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga
uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande
läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan
uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från
kravet på avidentifiering.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om avidentifiering
av nationella prov. Skolverket får även i övrigt meddela de
föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet
att delta i nationella prov. Förordning (2019:689).
Betygskatalog
11 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.
Detsamma gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20 kap.
skollagen (2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om
betyg avses beslut att
1. sätta betyg efter varje avslutad kurs, delkurs, nivå i ett
ämne, delnivå och på komvuxarbetet eller efter prövning, och
2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 39 § skollagen.
Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med
ett horisontellt streck.
Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av
ett betyg på en högre nivå enligt 20 kap. 35 a § skollagen ska
informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i
betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har
ersatts av ett betyg på en högre nivå.
Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för
varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen
förs. Förordning (2023:655).
12 § Den som har slutfört kurser eller nivåer i ämnen inom
kommunal vuxenutbildning ska kunna få ett utdrag ur
betygskatalogen som visar vilka kurser, delkurser, nivåer i
ämnen eller delnivåer som personen har slutfört inom
utbildningen och vilka betyg som personen har fått på de olika
kurserna och nivåerna. Om ett betyg på en lägre nivå i ett
ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 20 kap.
35 a § skollagen (2010:800) ska detta framgå av utdraget. Den
som vill ha ett utdrag får själv bestämma vilka kurser,
delkurser, nivåer eller delnivåer som ska ingå i utdraget.
Det som anges i första stycket om kurser och nivåer i ämnen
gäller också för komvuxarbetet. Förordning (2023:655)
12 a § Om ett utdrag ur betygskatalogen begärs av en person
som har genomgått en sammanhållen yrkesutbildning inom
kommunal vuxenutbildning, ska det finnas en bilaga till
utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka
yrkesområden som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd
för. Om personen kan visa att den i ett annat sammanhang har
slutfört en nivå i ett ämne och nivån motsvarar en nivå som
ingår i yrkesutbildningen, ska bilagan även innehålla
uppgifter om en sådan nivå. Förordning (2023:655).
12 b § Om den som har genomgått kurs D i kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare vill ha ett utdrag ur
betygskatalogen ska utdraget innehålla uppgift om att betyget
från kurs D motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande. Förordning (2023:272).
Slutbetyg
13 § Den som har fått betyget Godkänt i svenska eller svenska
som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap eller
grundläggande kurs i samhällsorienterade ämnen
(fortsättningskurs) i kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på grundläggande nivå ska få slutbetyg från sådan
utbildning.
I slutbetyg från kommunal vuxenutbildning får betyg tas in
från sådan utbildning och motsvarande utbildning enligt 5
eller 6 kap. Förordning (2023:272).
13 a § Den som har fler betyg från kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på grundläggande nivå än som avses i 13 § får själv
bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbetyget. I
slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om eleven
har fått ett sammanfattande betyg på kursen i sin helhet. För
den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från
jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det
högre betyget tas in i slutbetyget.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra.
Förordning (2023:272).
13 b § Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på
grundläggande nivå ska innehålla uppgift om att slutbetyget
motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för
kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande. Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på grundläggande nivå ska innehålla uppgift om att
slutbetyget motsvarar nivå 1 i referensramen.
Förordning (2023:272).
Gymnasieexamen
Yrkesexamen
14 § Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har
betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav
godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på
1. nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 1 i ämnet engelska,
3. nivå 1 a i ämnet matematik, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial
nivå eller ett gymnasiearbete.
En sådan gymnasieexamen ska även innefatta
1. betyg i ämnena historia, samhällskunskap, religionskunskap
och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne,
och
2. betyg om sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng som till
övervägande del är satta i ämnen på nivåer som får ingå i
a) ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan,
eller
b) en och samma riksrekryterande utbildning med eget
examensmål enligt 5 kap. 13 § andra stycket
gymnasieförordningen (2010:2039). Förordning (2023:655).
Högskoleförberedande examen
15 § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande
examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska
vara inriktad mot ett studieområde. Det ska finnas två olika
studieområden som benämns samhällsvetenskap och humaniora samt
naturvetenskap och teknik. Förordning (2021:96).
15 a § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande
examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska
utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar
2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250
gymnasiepoäng som innefattar betyg på
1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i ämnet engelska,
3. nivå 1 b eller 1 c i ämnet matematik, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial
nivå eller ett gymnasiearbete.
En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg i ämnena
1. historia om 100 gymnasiepoäng,
2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng,
3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng, och
4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena
biologi, fysik och kemi.
Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till
övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i
samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska
programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan.
Förordning (2023:655).
15 b § En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande
examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska
utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar
2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250
gymnasiepoäng som innefattar betyg på
1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
2. nivå 2 i ämnet engelska,
3. nivå 1 b eller 1 c i ämnet matematik, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial
nivå eller ett gymnasiearbete.
En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg i ämnena
1. historia om 50 gymnasiepoäng,
2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng,
3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng,
4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena
biologi, fysik och kemi, och
5. matematik och matematik - fortsättning om sammanlagt
200 gymnasiepoäng eller matematik - fortsättning om 200
gymnasiepoäng.
Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till
övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i
naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom
gymnasieskolan. Förordning (2023:655).
Gemensamma bestämmelser
16 § Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande
nivå i ämnet matematik, får rektorn besluta att detta betyg
ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket
3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3.
Om eleven tidigare har fått godkänt betyg i ämnet historia som
omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta
att detta betyg ska omvandlas till ett betyg i ämnet som
omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100
gymnasiepoäng. På samma sätt får ett godkänt betyg i
samhällskunskap eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om
100 gymnasiepoäng omvandlas till ett betyg i samma ämne som
omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100
gymnasiepoäng.
Ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan
som det ursprungliga betyget. Förordning (2023:655).
17 § Nivåer i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i
gymnasieskolan får för döva eller hörselskadade elever ersätta
en eller flera sådana nivåer som avses i 14, 15 a och 15 b §§.
Nivåer i ämnet svenska får dock inte ersättas.
Nivåer i ämnena svenska för döva respektive engelska för döva
får för döva elever ersätta de nivåer i ämnena svenska eller
svenska som andraspråk respektive engelska som avses i 14,
15 a eller 15 b §.
Dessa beslut fattas av rektorn. Förordning (2023:655).
18 § I en gymnasieexamen inom kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå ska betyg från sådan utbildning eller
motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. ingå. Utöver det
får betyg från gymnasieskolan eller motsvarande ingå. Ett
betyg i ämnet idrott och hälsa får bara ingå i examen till den
del det överstiger 100 gymnasiepoäng.
I en gymnasieexamen får inte betyg på en delnivå ingå.
Förordning (2023:655).
19 § För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en
sådan yrkesexamen som avses i detta kapitel med samma innehåll
som den tidigare examen inte utfärdas.
För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan
högskoleförberedande examen som avses i detta kapitel inte
utfärdas.
Examensbevis
20 § Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven
för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det
framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande
examen,
2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen
huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom
kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,
4. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt
komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
har genomförts och vad det har innehållit, och
5. att examen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande.
Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,
3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,
4. vilka nivåer som ingår i examen och i förekommande fall
vilka som inte ingår i examen,
5. vilka nivåer som personen har läst eller prövat inom
kommunal vuxenutbildning, och
6. i förekommande fall på vilka nivåer som personen har
genomfört prövning i gymnasieskolan när personen inte var elev
där. Förordning (2023:655).
Komvuxbevis
20 a § Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial
nivå. Beviset ska innehålla uppgifter om utbildning inom
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial
nivå. Beviset kan även innehålla uppgifter om utbildning inom
anpassade gymnasieskolan. Av komvuxbeviset ska det framgå
1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt
program i anpassade gymnasieskolan och vilket program som
utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar,
2. om personen har genomfört ett komvuxarbete eller ett
gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola med betyget E, vad
arbetet i så fall har innehållit och, om personen begär det,
hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen
för arbetet, och
3. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande.
Av komvuxbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset
avser. För varje ämne ska det framgå
1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av
ett annat betyg,
2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och
3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som
betyget omfattar.
Enligt 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas
om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på
grund av bristande deltagande. Om betyg, med stöd av denna
bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna
nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre
nivå ska det i ett komvuxbevis också anges
1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och
2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som
beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:655).
20 b § Av ett komvuxbevis som utfärdas för en person som har
genomfört arbetsplatsförlagt lärande ska omfattningen av
lärandet framgå av komvuxbeviset. Vidare ska det framgå vilken
eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och
vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om personen
begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han
eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det
arbetsplatsförlagda lärandet. Förordning (2023:655).
Flera betyg
21 § För den som har flera betyg på samma nivå i ett ämne ska
det högsta av dessa betyg tas med i examensbeviset eller
komvuxbeviset. Detsamma gäller för den som har flera betyg på
jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne
eller i olika ämnen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i
vilka ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som
överlappar varandra. Förordning (2023:655).
Utfärdande av betygsdokument
22 § Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utfärdas
av rektorn.
En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg,
examensbevis eller komvuxbevis har utfärdats och om betygets
eller bevisets innehåll. Förordning (2021:96).
23 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 39 §
skollagen (2010:800) ska detta markeras med ett horisontellt
streck i dokumenten enligt detta kapitel.
Förordning (2020:461).
Prövning och validering
24 § Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av
betyg, examensbevis och komvuxbevis i detta kapitel gäller i
tillämpliga delar även vid prövning.
I 20 kap. 42-44 §§ skollagen (2010:800) och
valideringsförordningen (2022:1549) finns bestämmelser om
validering. I 20 kap. 43 § skollagen anges att betyg efter en
validering ska sättas genom prövning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
prövning och validering. Förordning (2022:1554).
Intyg
25 § Den som har genomgått en orienteringskurs eller en
individuell kurs ska få ett intyg. I 20 kap. 44 § skollagen
(2010:800) anges att den som har genomgått en validering och
vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg
ska få ett intyg. Förordning (2022:1106).
Utformning av dokument
26 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel.
När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska
Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt
Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:746).
5 kap. Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt
Inledande bestämmelse
1 § I 24 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt.
Förordning (2020:461).
Ledning och personal
2 § Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta
kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska
hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten.
Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska
förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor
får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har
pedagogisk insikt.
En ställföreträdare får utses för en rektor.
3 § Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare
i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet
att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.
4 § Kriminalvården ska se till att rektorerna går en sådan
särskild befattningsutbildning som regleras i förordningen
(2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan
personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola
och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller en
utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska
påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt
sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter
tillträdesdagen.
Kriminalvårdens skyldighet enligt första stycket gäller inte i
fråga om rektorer som
- tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre
statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat
kunskaper som av ett universitet eller en högskola som
anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan
utbildning, eller
- den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.
5 § Kriminalvården ska för undervisningen använda lärare som
har en utbildning som är avsedd för den undervisning som
läraren ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med
sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det med hänsyn
till eleverna finns något annat särskilt skäl.
Utbildningen
6 § Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan
upprättas enligt 2 kap. 16 § andra och tredje styckena för
varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel.
Förordning (2016:458).
7 § Inom utbildning enligt detta kapitel som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå
ska det finnas nationella kurser och orienteringskurser. Inom
utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial
nivå ska det finnas ämnen, orienteringskurser, individuella
kurser och sådant komvuxarbete som avses i 2 kap. 3 § andra
stycket. Inom utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska
det finnas ämnen, orienteringskurser, individuella kurser och
sådant komvuxarbete som avses i 2 kap. 3 § fjärde stycket.
Inom utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i
svenska för invandrare ska det finnas nationella kurser.
I utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå kan
ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett
yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning.
En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska
genomföras som arbetsplatsförlagt lärande, förutsatt att
Kriminalvården i det enskilda fallet kan medge det.
Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 4 och 6-10 b §§, 16 § andra och
tredje styckena samt 17-23, 26, 27 och 30 §§ om kommunal
vuxenutbildning ska också tillämpas på motsvarande utbildning
enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter
som Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.
Föreskrifterna i 2 kap. 28 § ska också tillämpas på
motsvarande utbildning enligt detta kapitel om Kriminalvården
i det enskilda fallet har medgett att utbildning genomförs som
arbetsplatsförlagt lärande. Förordning (2023:655).
8 § För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner
tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens
skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.
För elever med intellektuell funktionsnedsättning får
nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga
anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller
hörselskadade elever. Förordning (2022:1623).
Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå
9 § En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med
det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon saknar
sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 §
tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning på grundläggande nivå.
10 § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och
med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen,
och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt
program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§
tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).
Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare
10 a § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
från och med det år han eller hon fyller 16 år, om han eller
hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket
som utbildningen syftar till att ge.
Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska
språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan
anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i
utbildningen. Förordning (2016:458).
Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning
11 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är
behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå
från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller
hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade
grundskolan syftar till att ge, och
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 §
tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå.
Förordning (2022:1623).
12 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är
behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå från
och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning i anpassade
gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga
behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 och 4 §§
tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.
Förordning (2022:1623).
13 § Har upphävts genom förordning (2016:458).
Betyg
14 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver
undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett
betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och
dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
15 § Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 17-21 §§ och 20 kap.
35-45 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 6-26 §§ när det
gäller kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande
utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana
föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av
4 kap. 8, 8 a, 10 c, 13, 21 och 24-26 §§.
Förordning (2023:655).
Bemyndiganden
16 § Kriminalvården får meddela föreskrifter om urval och de
föreskrifter som i övrigt behövs för verkställigheten av
bestämmelserna i detta kapitel.
6 kap. Betygsrätt för vuxenutbildning
Inledande bestämmelser
1 § Tillstånd att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda
betyg och intyg enligt bestämmelser som gäller för
skolväsendet får enligt föreskrifterna i detta kapitel ges
till
1. en enskild utbildningsanordnare för utbildning motsvarande
kommunal vuxenutbildning som på uppdrag av juridiska personer
anordnas för uppdragsgivarnas räkning och för de personer som
uppdragsgivarna utser, och
2. en folkhögskola för utbildning motsvarande kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare.
Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg.
Förordning (2020:461).
2 § Med enskild utbildningsanordnare avses i detta kapitel en
enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.
Det som sägs om en enskild utbildningsanordnare gäller även en
folkhögskola som bedrivs av en kommun eller en region.
Förordning (2019:1087).
Allmänna bestämmelser
Ledning och personal
3 § Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta
kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska
hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten.
Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska
förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor
får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har
pedagogisk insikt.
En ställföreträdare får utses för en rektor.
4 § Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare
i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet
att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.
5 § Utbildningsanordnaren ska se till att rektorerna går en
sådan särskild befattningsutbildning som regleras i
förordningen (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer
och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola,
förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller
en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska
påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt
sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter
tillträdesdagen.
Skyldigheten för en utbildningsanordnare enligt första stycket
gäller inte i fråga om rektorer som
- tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre
statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat
kunskaper som av ett universitet eller en högskola som
anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan
utbildning, eller
- den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.
6 § Utbildningsanordnaren ska för undervisningen använda
lärare som har en utbildning som är avsedd för den
undervisning som läraren ska bedriva. Undantag får göras
endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå
eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till
eleverna.
Utbildningen
7 § Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan
upprättas enligt 2 kap. 16 § andra och tredje styckena för
varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel.
Förordning (2016:458).
8 § Inom utbildning enligt detta kapitel som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå
och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det
finnas nationella kurser. Inom utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska
det finnas ämnen.
I utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå kan
ämnen eller nivåer i ämnen som är relevanta för ett
yrkesområde kombineras till en sammanhållen yrkesutbildning.
En del av utbildningen i en sammanhållen yrkesutbildning ska
genomföras som arbetsplatsförlagt lärande.
Föreskrifterna i 2 kap. 1, 2, 8, 10 a och 10 b §§, 16 § andra
och tredje styckena samt 17-19, 21-23 och 26-30 §§ om kommunal
vuxenutbildning ska också tillämpas på motsvarande utbildning
enligt detta kapitel, med undantag av bestämmelserna om
komvuxarbete. Detta gäller även sådana föreskrifter som
Statens skolverk har meddelat med stöd av 2 kap. 17 §.
Kurserna får delas upp i delkurser om det är fråga om kommunal
vuxen-utbildning på grundläggande nivå eller kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå
som anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen
(2010:800). Nivåerna i ämnen får delas upp i delnivåer om det
är fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial
nivå som bedrivs på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen.
Förordning (2023:655).
9 § För utbildningen ska de kursplaner eller ämnesplaner
tillämpas som är meddelade av regeringen eller av Statens
skolverk för motsvarande utbildning inom skolväsendet.
För elever med intellektuell funktionsnedsättning får
nödvändiga avvikelser göras från kursplanen för kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare. Nödvändiga
anpassningar av kursplanen får även göras för döva eller
hörselskadade elever. Förordning (2022:1623).
Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå
10 § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från
och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller
20 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt
uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§
och 5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.
11 § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och
med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år,
om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen,
och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt
program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2–4 §§ och
5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Förordning (2013:700).
Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare
11 a § En sökande är behörig att delta i utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande
kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att
ge.
Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska
språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan
anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i
utbildningen. Förordning (2016:458).
Behörighet till utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning
12 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är
behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå
från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 20 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade
grundskolan syftar till att ge, och
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2 och 3 §§
och 5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
grundläggande nivå. Förordning (2022:1623).
13 § En sökande med intellektuell funktionsnedsättning är
behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå från
och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller
20 år, om han eller hon
1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för
motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning i anpassade
gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga
behörighetsvillkor.
I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 2-4 §§ och
5 § andra stycket tillämpas för utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial
nivå. Förordning (2022:1623).
14 § Har upphävts genom förordning (2016:458).
Betyg
15 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver
undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett
betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och
dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
16 § Föreskrifterna i 3 kap. 14, 15 och 17-21 §§ och 20 kap.
35-45 §§ skollagen (2010:800) samt i 4 kap. 5 a, 9-12 och 22-
26 §§ när det gäller kommunal vuxenutbildning ska också
tillämpas på motsvarande utbildning enligt detta kapitel, med
undantag av bestämmelserna om komvuxarbete, delkurser,
delnivåer, examensbevis, komvuxbevis, orienteringskurser och
individuella kurser. Detta gäller även sådana föreskrifter som
Statens skolverk har meddelat med stöd av 4 kap. 10 c, 24 och
26 §§. Förordning (2023:655).
Särskilda bestämmelser
17 § Utbildningsanordnaren ska lämna betygshandlingar och
intyg när det gäller utbildningen till elevernas respektive
hemkommuner.
18 § En folkhögskola som enligt 24 kap. skollagen (2010:800)
anordnar utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i
svenska för invandrare ska snarast lämna uppgift till elevens
hemkommun om när eleven börjar utbildningen och när elevens
utbildning upphör, eleven frivilligt avbryter eller på annat
sätt avslutar utbildningen. Förordning (2016:458).
Eleven ska anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om
eleven efter att ha påbörjat utbildningen uteblivit från den
under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på
sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får besluta om
undantag, om det finns synnerliga skäl. Förordning (2016:458).
Ansökan
19 § Tillstånd enligt 1 § lämnas efter ansökan.
Ansökan om tillstånd ges in till Statens skolinspektion.
Ansökan får överföras elektroniskt till Skolinspektionen.
Skolinspektionen får meddela föreskrifter om elektronisk
överföring av en ansökan och elektronisk underskrift samt de
ytterligare föreskrifter som behövs för
ansökningsförfarandet. Förordning (2016:597).
Beslut om tillstånd
20 § Statens skolinspektion beslutar om tillstånd enligt 1 §.
Tillstånd ska lämnas om utbildningsanordnaren har
förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för
utbildningen enligt detta kapitel och om utbildningen även i
övrigt bedöms vara av god kvalitet.
Ersättning för utbildning i svenska för invandrare i
folkhögskola
21 § Om inte kommunen och folkhögskolan kommer överens om
något annat, ska ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen
(2010:800) lämnas för den tid som eleven deltar i
folkhögskolans utbildning i svenska för invandrare och för ett
kalenderhalvår i sänder med en sjättedel per månad.
Ersättningen ska avse sådant som
1. undervisning,
2. läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg,
3. administration,
4. lokaler, och
5. studie- och yrkesvägledning.
Förordning (2024:270).
22 § Ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) ska
inte längre lämnas om
1. elevens utbildning har upphört eller eleven frivilligt har
avbrutit utbildningen,
2. eleven på annat sätt har avslutat utbildningen, eller
3. tillstånd enligt detta kapitel för elevens utbildning har
återkallats.
Kommunen får även under en pågående ersättningsperiod i de
fall som avses i första stycket 1-3 omedelbart sluta att
betala ut ersättning.
23 § Om en kommun som ska lämna ersättning enligt 24 kap. 15 §
skollagen (2010:800) inte anordnar kommunal vuxenutbildning
i svenska för invandrare, ska ersättningen bestämmas med
ledning av Statistiska centralbyråns officiella statistik
över kommunernas kostnader för utbildning i svenska för
invandrare. Förordning (2016:458).
Uppföljning och utvärdering
24 § Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och
utvärdera utbildning som tillstånd har lämnats för enligt
detta kapitel. Föreskrifterna i 26 kap. 25 och 26 §§ skollagen
(2010:800) ska gälla för sådan uppföljning och utvärdering.
Tillsyn
25 § Statens skolinspektion har tillsyn över utbildning som
tillstånd har lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna
i 26 kap. 6-13, 15, 16 och 18-23 §§ skollagen (2010:800) ska
tillämpas för sådan utbildning. Föreskrifterna i 26 kap. 10-
13, 15, 16 och 18 §§ skollagen ska även tillämpas i fråga om
en entreprenör med tillstånd enligt detta kapitel. Det som i
de bestämmelserna sägs om enskild huvudman ska även gälla
entreprenören och det som sägs om godkännande och beslut om
rätt till bidrag ska gälla tillstånd enligt detta kapitel.
Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en
sådan utbildning som avses i detta kapitel får betyg sättas
samt betyg och intyg utfärdas när det gäller en kurs för de
elever som har påbörjat kursen före beslutet om återkallelse.
Detsamma gäller för en nivå i ett ämne för de elever som har
påbörjat nivån före beslutet om återkallelse.
Förordning (2023:655).
Bemyndiganden
26 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka
handlingar som ska anses vara sådana betygshandlingar som
avses i 17 § och när handlingarna och intygen ska lämnas till
kommunerna samt de ytterligare föreskrifter om handlingarna
och intygen som behövs.
Statens skolinspektion får meddela de föreskrifter som i
övrigt behövs för verkställigheten av bestämmelserna i detta
kapitel.
7 kap. Övriga bestämmelser
Avbrott
1 § Om en elev har påbörjat utbildning på en kurs, en delkurs,
en nivå i ett ämne eller en delnivå och därefter uteblivit
från utbildningen på kursen, delkursen, nivån eller delnivån
under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på
sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit
kursen, delkursen, nivån eller delnivån. Rektorn får besluta
om undantag, om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2023:655).
Anmälningsskyldighet vid frånvaro
2 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte
kan delta i utbildningen, ska det snarast anmälas till
rektorn.
Ledighet
3 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från utbildningen för
enskilda angelägenheter.
Utredning vid avstängning
4 § Huvudmannen ska se till att det i ett ärende om
avstängning finns en utredning som allsidigt klarlägger de
omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning.
Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt
som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av
betydelse ska höras under utredningen.
Nordiska sökande
5 § Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med
självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som
genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana
förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk
grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning
(nordiska sökande), ska i fråga om kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå likställas med sökande från den kommun där den
sökta utbildningen anordnas.
Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt
Åland.
6 § En kommun som i sin kommunala vuxenutbildning på gymnasial
nivå har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska
elever som är bosatta i kommunen och som samtidigt genomgår
vuxenutbildning på gymnasial nivå i något annat nordiskt land,
har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever.
Förordning (2019:521).
7 § En region som i sin kommunala vuxenutbildning på
grundläggande nivå, gymnasial nivå eller i svenska för
invandrare har tagit emot nordiska sökande har rätt till
ersättning. Förordning (2020:461).
8 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 6 och 7 §§
beslutas av regeringen.
Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som
beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut
beloppen snarast möjligt.
Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring
av en ansökan och elektronisk underskrift samt de ytterligare
föreskrifter som behövs för ansökningsförfarandet.
Förordning (2016:597).
Vissa andra sökande
8 a § En kommun får låta en person som avses i 1 § första
stycket 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
delta i utbildning i svenska eller svenska som andraspråk i
kommunal vuxenutbildning och i kommunal vuxenutbildning i
svenska för invandrare, om han eller hon uppfyller villkoren
för att delta i utbildningen. Kommunal vuxenutbildning i
svenska för invandrare får dock erbjudas först från och med
andra kalenderhalvåret det år personen fyller 18 år.
Förordning (2023:655).
Överklagande
9 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut
än beslut om tillstånd enligt 6 kap. 20 § samt om
återkallelse av sådant tillstånd och tillfälligt
verksamhetsförbud enligt 6 kap. 25 § första stycket får dock
inte överklagas. Förordning (2018:1065).
Bemyndiganden
10 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen
(2010:800) ska bedrivas i den kommunala vuxenutbildningen.
Förordning (2022:943).
11 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero
enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i den
kommunala vuxenutbildningen. Förordning (2022:943).
Övergångsbestämmelser
2011:1108
1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 2011. Genom
förordningen upphävs
a) förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning,
b) förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för
utvecklingsstörda,
c) förordningen (1994:895) om svenskundervisning för
invandrare,
d) förordningen (2007:152) om utbildning vid kriminalvård i
anstalt, och
e) förordningen (2010:253) om betygsrätt för vuxenutbildning.
2. Förordningen ska tillämpas på kurser, delkurser eller
gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2012.
Bestämmelserna i 4 kap. 1-5 §§ ska dock tillämpas första
gången i fråga om betyg som ska beslutas efter utgången av
november 2013. De upphävda förordningarna gäller fortfarande
för kurser, delkurser eller projektarbeten som har påbörjats
före den 1 juli 2012. Denna punkt ska inte gälla om annat
följer av dessa ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
Förordning (2012:500).
3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av
4 kap. 2 och 3 §§ denna förordning jämställas med en
legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som
betyget avser.
4. Elever som har påbörjat kurser, delkurser eller
projektarbeten enligt någon av de förordningar som avses i 1
a-d före den 1 juli 2012 eller enligt gymnasieförordningen
(1992:394) före den 1 juli 2011, och som vill fortsätta eller
återuppta studierna inom vuxenutbildningen efter utgången av
juni 2012 och vilkas påbörjade utbildning inte erbjuds enligt
denna förordning, ska fullfölja utbildningen enligt de
föreskrifter som gäller för utbildning som påbörjas efter
utgången av juni 2012. För dessa elever får gymnasieexamen
utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i denna
förordning. I en sådan examen får betyg som är satta före den
1 juli 2012 ingå om Statens skolverk har meddelat föreskrifter
om det med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall
omvandlas enligt följande.
- Mycket väl godkänt ska motsvara A,
- Väl godkänt ska motsvara C,
- Godkänt ska motsvara E, och
- Icke godkänt ska motsvara F.
Betygen ska anges i examensbeviset med betygsstegen A-F och
kurser ska anges enligt ämnesplanerna som gäller kurser som
påbörjats före den 1 juli 2025.
Om en elev har ett eller flera betyg som är satta före den 1
juli 2012, varav ett eller flera inte kan omvandlas eller
vilkas omvandling skulle innebära en nackdel för eleven, får
rektorn besluta om att utfärda slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning om eleven uppfyller de villkor för ett sådant
slutbetyg som ställs i förordningen (2002:1012) om kommunal
vuxenutbildning. I slutbetyget får då betyg som är satta på
kurser enligt ämnesplaner ingå. Det villkor som ställs i
4 kap. 12 § tredje stycket i den nämnda förordningen, att ett
betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget bara får
tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl
medger det, ska inte längre gälla. Slutbetyg från gymnasial
vuxenutbildning får utfärdas senast den 1 juli 2025.
Förordning (2023:655).
5. Har upphävts genom förordning (2012:107).
6. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall
kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2012
motsvaras av kurser enligt ämnesplaner som gäller för
utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2012 men före den 1
juli 2025 och som får ingå i en gymnasieexamen. Skolverket får
även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om detta
och för tillämpningen av punkt 4. Förordning (2023:655).
7. För den som har ett slutbetyg från ett fullständigt eller
utökat nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande
får en sådan examen som avses i 4 kap. inte utfärdas.
8. Den som har påbörjat en kurs eller delkurs eller ett
projektarbete före den 1 juli 2012 får genomgå prövning enligt
förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning enligt de
kursplaner som gällde fram till utgången av juni 2012. Den som
har påbörjat en kurs före den 1 juli 2012 får genomgå prövning
enligt förordningen (1994:895) om svenskundervisning för
invandrare enligt den kursplan som gällde fram till utgången
av juni 2012. Sådana prövningar som avses i denna punkt får
göras senast den 30 juni 2016.
9. Ett tillstånd enligt förordningen (2010:253) om betygsrätt
för vuxenutbildning som gäller vid utgången av juni 2012 ska
jämställas med ett tillstånd enligt 6 kap. Tillståndet får
före den 1 juli 2013 endast återkallas på grund av att
villkoren för tillståndet enligt förordningen om betygsrätt
för vuxenutbildning inte är uppfyllda.
2012:107
Denna förordning träder i kraft den 10 april 2012. De nya
bestämmelserna tillämpas på kurser, delkurser eller
gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2012.
2012:500
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om
4 kap. 4 § och i övrigt den 30 juni 2012.
2012:746
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 24 § i sin nya lydelse tillämpas på
kurser eller delkurser som har påbörjats efter utgången av
juni 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kurser
eller delkurser som har påbörjats före utgången av juni 2012.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 1, 2, 6, 10, 11, 13 och 16 §§ samt
4 kap. 9 § tillämpas första gången på kurser, delkurser eller
gymnasiearbeten som påbörjas efter utgången av juni 2013. För
kurser, delkurser eller gymnasiearbeten som påbörjas före
utgången av juni 2013 gäller nämnda paragrafer i sin äldre
lydelse. För kurser, delkurser eller projektarbeten som har
påbörjats före utgången av juni 2012 gäller enligt punkt 2 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen
om vuxenutbildning äldre bestämmelser.
2013:360
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på kurser,
delkurser eller gymnasiesärskolearbeten som påbörjas efter
den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
kurser eller delkurser som har påbörjats före den 1 juli
2013.
2013:700
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2013.
Bestämmelserna i 4 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas
första gången på kurser eller delkurser som påbörjas efter
ikraftträdandet.
2. För kurser eller delkurser som har påbörjats före
ikraftträdandet gäller 4 kap. 10 § i sin äldre lydelse.
2013:750
1. Denna förordning träder i kraft den 5 november 2013.
2. Vid tillämpningen av 3 kap. 8 § i sin nya lydelse ska
slutbetyg från gymnasiesärskolan jämställas med
gymnasiesärskolebevis.
2014:98
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som
genomförs efter den 30 juni 2014.
2014:855
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 16 § i den nya lydelsen tillämpas
första gången på kurser eller delkurser som påbörjas efter
den 30 juni 2012.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 14 §, 5 kap. 8 § och 6 kap. 9 § i
den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter ikraftträdandet.
4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 2
kap. 14 §, 5 kap. 8 § och 6 kap. 9 § i den äldre lydelsen.
2015:1046
1. Denna förordning träder i kraft den 26 januari 2016 i
fråga om 2 kap. 6 § och i övrigt den 1 januari 2017.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § i den nya lydelsen tillämpas
första gången på kurser som påbörjas efter den 25 januari
2016.
3. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § i den äldre lydelsen gäller
för kurser som påbörjats före den 26 januari 2016.
2017:1109
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Förordningen tillämpas på genomförande av nationella prov
från och med den 29 juni 2018.
2018:753
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.
2. Elever som har påbörjat en kurs i hem- och
konsumentkunskap före den 1 juli 2018 ska få fullfölja sin
utbildning fram till den 1 juli 2019.
2020:747
1. Denna förordning träder i kraft den 15 september 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och
annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021.
2021:96
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022 i fråga
om 4 kap. 9 och 13 §§ och i övrigt den 1 juli 2021.
2. Bestämmelserna i 3 kap. 7 och 8 §§ i den nya lydelsen
tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter
utgången av juni 2021.
3. För individuella studieplaner som har upprättats före
ikraftträdandet gäller 2 kap. 16 § i den äldre lydelsen.
4. För utdrag ur betygskatalogen som avser gymnasiearbeten
eller gymnasiesärskolearbeten som har genomförts före
ikraftträdandet gäller 4 kap. 12 § i den äldre lydelsen.
5. För kurser som har slutförts före ikraftträdandet gäller
4 kap. 13 § i den äldre lydelsen.
2022:1093
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas efter den 31 december 2024.
2023:655
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas efter den 30 juni 2025.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kurser och
sammanhållna yrkesutbildningar som har påbörjats före den 1
juli 2025.
4. Utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock
efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som
gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni
2025.
5. En elev i gymnasieskolan som påbörjat sin utbildning före
den 1 juli 2025 är inte behörig att tas emot till en nivå i
ett ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå om
eleven studerar en kurs i gymnasieskolan som motsvarar nivån.
En elev i anpassade gymnasieskolan som påbörjat sin utbildning
före den 1 juli 2025 är inte behörig att tas emot till en nivå
i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning om eleven studerar en
kurs i anpassade gymnasieskolan som motsvarar nivån.
6. Ett utdrag ur betygskatalogen enligt 4 kap. 12 § som
utfärdas efter den 30 juni 2025 ska, om personen som utdraget
gäller begär det, även visa vilka kurser och delkurser enligt
ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjats före
utgången av juni 2025 som personen har slutfört och vilka
betyg personen har fått på kurserna.
7. Om en person som genomgått sammanhållen yrkesutbildning har
läst en eller flera kurser enligt de bestämmelser som gäller
för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2025 och kursen
eller kurserna motsvarar en eller flera nivåer i ämnen som
ingår i yrkesutbildningen ska en sådan bilaga som avses i
4 kap. 12 a § även innehålla uppgifter om kursen eller
kurserna i fråga.
8. En gymnasieexamen enligt 4 kap. 14-15 b §§ som utfärdas
efter den 30 juni 2025 får, utöver betyg i ämnen, innehålla
betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller
utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. En sådan
examen får inte innehålla nivåer och kurser som motsvarar
varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare
föreskrifter om innehållet i en sådan examen.
9. Ett examensbevis enligt 4 kap. 20 § och ett komvuxbevis
enligt 4 kap. 20 a § som utfärdas efter den 30 juni 2025 får
innehålla betyg på kurser enligt de ämnesplaner som gäller
utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. Bevisen
får dock inte innehålla betyg på kurser och nivåer i ämnen som
motsvarar varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare
föreskrifter om utformningen av examensbevis och komvuxbevis
som innehåller betyg både på kurser och i ämnen.
10. Om en elev har fått ett betyg på en kurs och ett betyg i
ett ämne på en nivå som motsvarar kursen ska det högsta av
dessa betyg tas med i examensbeviset eller komvuxbeviset.
11. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall
kurser enligt de ämnesplaner som gäller för utbildning som
påbörjats före den 1 juli 2025 motsvaras av nivåer i ämnen
enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjas
efter den 30 juni 2025.
12. En enskild utbildningsanordnare som enligt 6 kap. 1 § har
tillstånd att sätta betyg, anordna prövning eller utfärda
betyg och intyg avseende kurser inom utbildning som motsvarar
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal
vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska
anses ha ett tillstånd som avser ämnen på nivåer som motsvarar
kurserna. Övriga tillstånd ska upphöra att gälla för
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. För utbildning
som påbörjats före den 1 juli 2025 ska tillstånden upphöra att
gälla senast den 30 juni 2030.