Post 1691 av 10923 träffar
SFS-nummer ·
2013:319 ·
Visa register
Förordning (2013:319) om utvinningsavfall
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet
Utfärdad: 2013-05-16
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:616
Ikraft: 2013-07-01 överg.best.
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om
försiktighetsmått för att förebygga eller i möjligaste mån
begränsa skadliga effekter på människors hälsa och miljön som
kan uppkomma till följd av hantering av avfall från industri
som utvinner ämnen och material genom att bryta eller på annat
sätt ta dem från jordskorpan eller som bearbetar eller på
annat sätt hanterar utvunnet material (utvinningsindustri).
Förordningen är meddelad med stöd av
- 15 kap. 31 § miljöbalken i fråga om 79 §,
- 15 kap. 36 c § miljöbalken i fråga om 64 och 64 a §§,
- 15 kap. 39 § miljöbalken i fråga om 14-22 §§, 30 § första
stycket, 55, 56, 65, 67-69 §§, 70 § 2 och 74 §,
- 15 kap. 40 § miljöbalken i fråga om 14-20, 22-27, 29-81, 85
och 86 §§,
- 15 kap. 45 § miljöbalken i fråga om 77 och 78 §§,
- 26 kap. 19 § miljöbalken i fråga om 23-27 och 29 §§, 30 §
andra och tredje styckena, 31-54 och 57-63 §§, 70 § 1 och 73,
76, 85 och 86 §§,
- 27 kap. 2 § miljöbalken i fråga om 88 §, och
- 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
Förordning (2024:616).
Definitioner
2 § I denna förordning avses med
fyndighet: naturlig förekomst i jordskorpan av mineral,
energiråvara, jord- eller bergart eller annat ämne som inte
är vatten,
utvinning: verksamhet som innebär att man bryter, borrar
eller spränger i jordskorpan eller på annat sätt lösgör
material från jordskorpan i syfte att ta ut en fyndighet
eller ämnen eller material från en fyndighet ur
jordskorpan,
utvunnet material: material som har lösgjorts
genom utvinning,
prospektering: verksamhet som innebär att man genom
provtagning, borrning, djupgrävning eller på annat sätt
systematiskt söker efter en fyndighet som har ett ekonomiskt
värde, men inte verksamhet som behövs för att förbereda
utvinning av en sådan fyndighet och inte verksamhet som har
direkt samband med pågående utvinning, och
bearbetning: verksamhet som syftar till att genom en mekanisk
process, en kemisk process, en biologisk process eller en
termisk eller annan fysikalisk process eller en kombination
av sådana processer skilja ut eller koncentrera ämnen eller
material från utvunnet material eller från tidigare
bortskaffat utvinningsavfall, men inte smältning eller andra
uppvärmningsprocesser än kalkbränning och inga metallurgiska
processer.
3 § Med avfall, återvinning och bortskaffande avses i denna
förordning detsamma som i 15 kap. 1 och 6 §§ miljöbalken och
med kemisk produkt detsamma som i 14 kap. 2 § miljöbalken.
Förordning (2016:811).
4 § Med utvinningsavfall avses i denna förordning avfall som
har uppkommit som en direkt följd av prospektering, utvinning
eller bearbetning eller som en direkt följd av lagring av
utvunnet material innan bearbetning av materialet har
avslutats.
5 § I denna förordning avses med
farligt avfall: ämne eller föremål som är avfall och som är
markerat med en asterisk (*) i bilaga 3 till
avfallsförordningen (2020:614).
farlig kemisk produkt: en kemisk produkt som uppfyller
kriterierna för att klassificeras som farlig enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av
den 16 december 2008 om klassificering, märkning och
förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande
av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av
förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach) eller föreskrifter om
klassificering och märkning av kemiska produkter som
Kemikalieinspektionen har meddelat. Förordning (2020:692).
6 § Med inert utvinningsavfall avses i denna förordning
utvinningsavfall som
1. inte i någon betydande grad kan sönderfalla eller lösas
upp eller annars förändras på något betydande sätt som kan
orsaka skada på människors hälsa eller miljön,
2. inte innehåller mer än
a) 0,1 procent sulfidsvavel, eller
b) 1 procent sulfidsvavel, om avfallets
neutraliseringspotentialkvot är större än 3, beräknad som
kvoten mellan neutraliseringspotentialen och syrapotentialen,
vid en statisk provning enligt standarden SS-EN 15875:2011,
3. inte riskerar att självantända och inte kan brinna,
4. varken i sin helhet eller i sin finfraktion innehåller en
högre halt av arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar,
kvicksilver, molybden, nickel, bly, vanadin, zink eller något
annat ämne som kan vara skadligt för människors hälsa eller
miljön än att risken för en sådan skada är obetydlig och
halten inte överstiger den halt som kan anses vara den
nationella naturliga bakgrundshalten, och
5. i allt väsentligt är fritt från sådana ämnen som används
vid utvinning eller bearbetning och kan skada människors
hälsa eller miljön.
7 § Med icke-förorenad jord avses i denna förordning jord som
i samband med utvinning har avlägsnats från markens översta
skikt och som inte är förorenad.
8 § I denna förordning avses med
avfallsmagasin: anläggning eller naturligt förekommande
område där sådant finkornigt utvinningsavfall som uppkommit
vid bearbetning eller vid rening eller återvinning av
processvatten bortskaffas tillsammans med vatten, och
avfallsupplag: anläggning på markytan där fast
utvinningsavfall bortskaffas.
9 § Med utvinningsavfallsanläggning avses i denna förordning
ett avfallsmagasin, ett avfallsupplag eller ett annat område
som är avsett för uppsamling eller bortskaffande av
utvinningsavfall i fast eller flytande form, med de
dammvallar och andra konstruktioner som är till för att hålla
kvar, hålla tillbaka, avgränsa eller på annat sätt stödja ett
sådant område.
Ett område avsett för uppsamling av utvinningsavfall är dock
en utvinningsavfallsanläggning endast om området är en
riskanläggning eller används för uppsamling för en längre
period än
1. sex månader i fråga om farligt avfall som uppkommit
oväntat,
2. ett år i fråga om utvinningsavfall som varken är farligt
avfall eller inert utvinningsavfall, eller
3. tre år i fråga om avfall som
a) är inert utvinningsavfall eller icke-förorenad jord,
b) är utvinningsavfall från prospektering som inte är farligt
avfall, eller
c) är avfall från utvinning, bearbetning eller lagring av
torv.
Med utvinningsavfallsanläggning avses inte en hålighet som
har uppkommit vid utvinning och där annat utvinningsavfall än
farligt avfall läggs tillbaka för konstruktionsändamål eller
som en avhjälpandeåtgärd.
10 § Med riskanläggning avses i denna förordning en
utvinningsavfallsanläggning
1. vars egenskaper är sådana att det vid en bedömning enligt
44 § kan befaras att ett fel eller en brist i anläggningen
eller i driften av den skulle kunna orsaka en allvarlig
olycka,
2. som innehåller farligt avfall i en sådan mängd att andelen
farligt avfall i anläggningen vid en bedömning enligt 51 §
medför att anläggningen ska anses vara en riskanläggning,
eller
3. vars vattenfas eller vätska har en sådan kemisk
sammansättning att den vid en beräkning eller bedömning
enligt 52, 53 eller 54 § ska anses vara en farlig kemisk
produkt.
11 § Med lakvatten avses i denna förordning vätska som efter
att ha varit i kontakt med utvinningsavfall i en
utvinningsavfallsanläggning lämnar anläggningen eller samlas
upp i anläggningen och som kan ha skadliga effekter på miljön
om det inte hanteras på lämpligt sätt.
12 § I denna förordning avses med
avfallsförebyggande åtgärder: åtgärder som vidtas innan ett
ämne, material eller en produkt har blivit avfall och som
syftar till en minskning av mängden farliga ämnen i material
eller produkter, en minskning av mängden avfall eller en
minskning av de negativa effekter på människors hälsa och
miljön som avfall ger upphov till,
avfallshanteringsplan: plan för hur man i en verksamhet
vidtar avfallsförebyggande åtgärder, återvinner, bortskaffar
eller på annat sätt fysiskt hanterar utvinningsavfall samt
hanterar faror för och konsekvenser av olyckor så att en
hållbar utveckling främjas,
allvarlig olycka: händelse på en plats där utvinningsavfall
hanteras som är hänförlig till hanteringen och som medför en
allvarlig fara för människors hälsa eller miljön på kort
eller lång sikt, och
utvinningsavfallsanläggnings strukturella integritet: en
utvinningsavfallsanläggnings förmåga att hålla kvar
utvinningsavfall inom anläggningen på avsett sätt.
13 § I denna förordning avses med tillsynsmyndighet den som
enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar tillsyn över
en verksamhet som omfattas av denna förordning.
Förordning (2020:692).
Tillämpningsområde
14 § Denna förordning ska tillämpas på yrkesmässig hantering
av utvinningsavfall, om inte annat följer av 15–21 §§.
15 § Förordningen ska inte tillämpas i fråga om
utvinningsavfall från prospektering, utvinning eller
bearbetning som bedrivs till havs eller på havsbotten, om
verksamheten bedrivs utanför lågvattenlinjen för normalt
eller medelstarkt tidvatten.
16 § Förordningen ska inte tillämpas i fråga om
injektering av vatten i en geologisk formation ur vilken
kolväten eller andra ämnen har utvunnits eller i en geologisk
formation som av naturliga skäl är varaktigt olämplig för
andra ändamål, om injekteringen inte äventyrar möjligheterna
att nå god grundvattenstatus enligt
vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och
1. vattnet endast innehåller ämnen från prospektering eller
utvinning, eller
2. injekteringen görs av tekniska skäl och vattnet inte
innehåller andra ämnen än sådana som kommer från
prospektering eller utvinning eller som behövs för sådan
injektering. Förordning (2018:2119).
7 § Förordningen ska inte tillämpas på återföring av
grundvatten som pumpats upp i samband med utvinning eller i
samband med uppförande eller underhåll av byggnader eller
anläggningar, om återföringen inte äventyrar möjligheterna
att nå god grundvattenstatus enligt
vattenförvaltningsförordningen (2004:660).
Förordning (2018:2119).
18 § I fråga om inert utvinningsavfall och icke-förorenad
jord i en utvinningsavfallsanläggning ska 69, 72, 74, 75 och
86 §§ tillämpas endast om anläggningen är en riskanläggning.
19 § I fråga om utvinningsavfall i en
utvinningsavfallsanläggning som varken är farligt avfall
eller inert utvinningsavfall ska 69, 74, 75 och 86 §§
tilllämpas endast om anläggningen är en riskanläggning.
20 § Bestämmelserna i 57–63, 77–79 och 88 §§ ska inte
tillämpas på riskanläggningar som omfattas av lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
21 § Om det vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller
äldre föreskrifter har meddelats villkor om skyddsåtgärder
eller andra försiktighetsmått som är strängare än vad som
följer av denna förordning, ska de strängare kraven gälla.
Hantering av utvinningsavfall
22 § Den som i sin verksamhet ger upphov till eller hanterar
utvinningsavfall ska vidta avfallsförebyggande åtgärder,
främja den återvinning av avfallet som är lämplig från
miljösynpunkt och bortskaffa avfallet på ett sätt som är
säkert för människors hälsa och miljön på kort och lång sikt
genom att
1. hantera avfallet enligt den avfallshanteringsplan som
gäller för hanteringen av avfallet,
2. ta hänsyn till avfallshanteringen redan vid utformningen
av verksamheten och, om verksamheten innebär utvinning eller
bearbetning, vid val av metoder för utvinning och
bearbetning,
3. ta hänsyn till de förändringar som avfallet kan komma att
genomgå i fråga om ökad ytstorlek eller på grund av
exponering för de förhållanden som råder ovan jord,
4. lägga tillbaka avfallet i den hålighet som har uppkommit
vid utvinningen, om det är tekniskt och ekonomiskt
genomförbart,
5. bortskaffa avfallet på ett sätt som så långt möjligt
säkerställer utvinningsavfallsanläggningens långsiktiga
fysiska och kemiska stabilitet och förebygger allvarliga
olyckor,
6. efter stängning av en utvinningsavfallsanläggning lägga
tillbaka matjorden, om det är möjligt, och i annat fall
återanvända den,
7. vid bearbetning välja att, i enlighet med 2 kap. 4 §
miljöbalken, använda sådana farliga kemiska produkter som är
mindre farliga om det finns flera produkter att välja mellan,
och
8. i övrigt vidta de avfallsförebyggande åtgärder och
åtgärder som främjar återvinning som följer av lag eller
annan förordning samt se till att bortskaffande av avfall
sker på ett sätt som är säkert för människors hälsa och
miljön på kort och lång sikt.
Avfallshanteringsplan
23 § Den som driver en utvinningsavfallsanläggning eller en
verksamhet som ger upphov till utvinningsavfall eller ansöker
om tillstånd enligt miljöbalken till en sådan verksamhet ska
ha en avfallshanteringsplan. Förordning (2024:616).
24 § Avfallshanteringsplanen ska innehålla
1. en beskrivning av den eller de verksamheter och åtgärder
som ger upphov till utvinningsavfall och all efterföljande
hantering av avfallet,
2. en redogörelse för hur avfallets skadlighet förebyggs
eller minskas genom att hänsyn till avfallshanteringen tas
redan vid utformningen av verksamheten,
3. en redogörelse för hur valda metoder för utvinning och
bearbetning förebygger uppkomst av avfall och avfallets
skadlighet, om verksamheten innebär utvinning eller
bearbetning,
4. dokumentation av karakteriseringen enligt 30 § av det
utvinningsavfall som uppkommer eller hanteras i verksamheten
och en redogörelse för hur bortskaffande av sådant avfall kan
inverka skadligt på människors hälsa och miljön,
5. uppgifter om den uppskattade totala mängden
utvinningsavfall som kommer att uppkomma eller hanteras i
verksamheten,
6. en beskrivning av åtgärder som kommer att vidtas för att
undvika förorening av luft, ytvatten och grundvatten samt
mark vid hantering av utvinningsavfallet, och
7. en redogörelse för hur verksamheten i övrigt kommer att
följa 22, 51–56, 67–71 och 74 §§.
25 § Om det i en verksamhet finns en
utvinningsavfallsanläggning, ska avfallshanteringsplanen
dessutom innehålla
1. en bedömning av huruvida anläggningen är eller kommer att
bli en riskanläggning,
2. en beskrivning av det område som kommer att påverkas av
anläggningen,
3. uppgifter om hur anläggningen fortlöpande ska övervakas
och inspekteras,
4. en redogörelse för hur anläggningen kommer att stängas med
a) uppgifter om hur det område som påverkas av anläggningen
ska användas efter stängningen,
b) de uppgifter om anläggningens fysiska stabilitet, högsta
värden för utsläpp av förorenande ämnen, tillämpliga
miljökvalitetsnormer och övriga miljökvalitetsmål som har
betydelse för bedömningen av vad som krävs för att
säkerställa att det område som påverkas av anläggningen kan
återställas till ett tillfredsställande skick och användas
utan att medföra skada eller olägenhet för människors hälsa
eller miljön och utan att äventyra möjligheterna att följa
miljökvalitetsnormerna,
c) uppgifter om de åtgärder för säkerställande av
anläggningens stabilitet, avhjälpande, övervakning,
återställande av den biologiska mångfalden och övriga
åtgärder som under och efter stängningen behöver vidtas för
att följa miljökvalitetsnormerna och nå de miljökvalitetsmål
och det mål för återställande som avses i b, och
d) uppgifter om beräknat tidsperspektiv för anläggningens
påverkan på människors hälsa och miljön och för de
avhjälpandeåtgärder som kommer att behövas, och
5. en redogörelse för hur verksamheten i övrigt kommer att
följa 55, 56, 67–71 och 74 §§.
Om planen avser en utvinningsavfallsanläggning som inte
bedöms vara eller bli en riskanläggning, ska planen innehålla
en redogörelse för de förhållanden som ligger till grund för
bedömningen och uppgifter om de identifierade faror för
olyckor som anläggningen är förenad med.
26 § Om det i en verksamhet finns en riskanläggning eller en
anläggning som bedömts bli en riskanläggning, ska
avfallshanteringsplanen dessutom innehålla uppgifter om den
strategi för förebyggande av allvarliga olyckor, det
säkerhetsledningssystem för genomförande av strategin och den
interna beredskapsplan som avses i 57 §.
27 § Avfallshanteringsplanen ska skickas till
tillsynsmyndigheten.
28 § Om en avfallshanteringsplan inte har prövats inom ramen
för en tillståndsprövning, ska tillsynsmyndigheten pröva om
planen uppfyller kraven i denna förordning. Om planen är
bristfällig, ska myndigheten förelägga verksamhetsutövaren
att avhjälpa bristen.
29 § Verksamhetsutövaren ska uppdatera avfallshanteringsplanen
1. när det krävs för att planen ska överensstämma med
tillståndet för verksamheten,
2. i samband med ansökan om tillstånd att ändra verksamheten,
om den ändrade verksamheten påverkar innehållet i planen,
3. så snart det i något annat fall än som avses i 1 och 2
finns anledning till det, och
4. minst vart femte år.
När avfallshanteringsplanen har uppdaterats ska den snarast
lämnas in till tillsynsmyndigheten. Förordning (2024:616).
Karakterisering av utvinningsavfall
30 § Den som enligt 23 § ska ha en avfallshanteringsplan ska
karakterisera det utvinningsavfall som uppkommer eller
hanteras i verksamheten så att avfallet kan hanteras på det
sätt som avses i 22 §.
Karakteriseringen ska dokumenteras och omfatta den
information som anges i 31–36 §§ samt, om det behövs, omfatta
den information som har betydelse för att bedöma om
utvinningsavfallet är inert.
Insamling och utvärdering av information ska utföras på det
sätt som anges i 38–43 §§.
31 § Dokumentationen ska innehålla en allmän beskrivning av
bakgrunden till och målen med utvinningen med övergripande
information om
1. prospekteringen, utvinningen och bearbetningen,
2. de metoder för utvinning och bearbetning som ska användas
samt en beskrivning av metoderna, och
3. den avsedda slutproduktens egenskaper.
32 § Dokumentationen ska innehålla sådan information om
geologiska förhållanden på platsen för den fyndighet som ska
utvinnas som har betydelse för att identifiera det
utvinningsavfall som utvinningen och bearbetningen ger upphov
till med information om
1. det omgivande bergets kemiska, mineralogiska och andra
egenskaper samt eventuell hydrotermal omvandling av såväl
mineraliserade som andra delar av det omgivande berget,
2. typ av fyndighet och fyndighetens storlek och geometri,
3. typ av mineralisering och mineraliseringens kemiska och
mineralogiska egenskaper samt densitet, porositet,
partikelstorleksfördelning, vattenhalt och andra fysikaliska
egenskaper,
4. kemiska och mineralogiska egenskaper samt densitet,
porositet, partikelstorleksfördelning, vattenhalt och andra
fysiskaliska egenskaper för förekommande gångarter och
hydrotermalt nybildat mineral, och
5. vittring och ytnära omvandling i kemiskt och mineralogiskt
hänseende.
33 § Dokumentationen ska innehålla en beskrivning av det
utvinningsavfall som kan uppkomma vid prospekteringen,
utvinningen och bearbetningen med information för varje
avfallsslag om
1. var på utvinningsplatsen avfallet kommer ifrån och den
eller de verksamheter som kommer att ge upphov till avfallet,
2. total mängd avfall som kan uppkomma,
3. transportsystem för avfallet,
4. de kemiska produkter som används vid bearbetningen och
produkternas stabilitet,
5. eventuella farliga egenskaper som anges i bilaga III till
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den
19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa
direktiv, i lydelsen enligt rådets förordning (EU) 2017/997,
6. avfallet är farligt avfall, och
7. typ av avsedd utvinningsavfallsanläggning, slutlig
exponeringsform för avfallet och metod för bortskaffande av
avfallet. Förordning (2020:692).
34 § Dokumentationen ska för varje avfallsslag innehålla den
information som har betydelse för att bedöma avfallets
fysikaliska egenskaper. Vid bedömningen ska hänsyn tas till
typen av utvinningsavfallsanläggning och till avfallets
granulometri, plasticitet, densitet, vattenhalt,
kompakteringsgrad, skjuvhållfasthet, friktionsvinkel,
permeabilitet, portal, kompressibilitet och konsolidering.
35 § Dokumentationen ska för varje avfallsslag innehålla
information om avfallets kemiska och mineralogiska egenskaper
på kort och lång sikt samt eventuella tillsatser och rester i
avfallet.
36 § Dokumentationen ska för varje avfallsslag, och med
hänsyn tagen till den avsedda hanteringen, innehålla
information om den kemiska samman-sättningen över tiden i det
lakvatten som avfallet ger upphov till. Denna dokumentation
ska innehålla information om
1. utlakning av metaller, oxyanjoner och salter, fastställd
genom pH-beroende laktest, perkolationstest, tidsberoende
frisättning eller andra lämpliga provningsmetoder, och
2. uppkomsten av surt lakvatten och utlakning av metaller i
sulfidhaltigt avfall, fastställd genom statisk eller kinetisk
provning.
I fråga om inert utvinningsavfall behöver dokumentationen
enligt första stycket endast omfatta information från
tillämplig geokemisk provning.
Insamling och utvärdering av information för
karakteriseringen
37 § Den information som krävs för karakteriseringen av
utvinningsavfall enligt 31–36 §§ ska samlas in och utvärderas
enligt 38–43 §§.
38 § Som underlag för karakteriseringen av utvinningsavfall
får sådan information användas som uppfyller kraven i 31–36
§§ och finns i
1. geologiska undersökningar,
2. studier avseende liknande platser,
3. förteckningar över inert utvinningsavfall,
4. lämpliga certifieringssystem eller europeiska eller
nationella standarder för liknande material,
5. tidigare givna tillstånd, eller
6. andra gjorda undersökningar eller studier.
39 § En utvärdering ska göras av kvaliteten på informationen
och huruvida den är representativ. Eventuell saknad
information ska identifieras.
40 § Om det saknas information som är nödvändig för
karakteriseringen av avfallet, ska en provtagningsplan
upprättas enligt standarden SS-EN 14899:2005 och prov tas
enligt provtagningsplanen och provning genomföras.
41 § Provtagningsplanen enligt 40 § ska grundas på den
information som för planens ändamålsenlighet har
identifierats i fråga om
1. syftet med datainsamlingen,
2. provningsprogram och provtagningskrav,
3. prov från borrkärnor, brytningsfronter, transportband,
avfallsupplag, avfallsmagasin eller andra relevanta
provtagningsställen, och
4. förfaranden och rekommendationer för antal prov och
provernas storlek, vikt, beskrivning och hantering.
42 § Provtagningsresultatens tillförlitlighet och kvalitet
ska utvärderas.
43 § Resultaten av karakteriseringen ska utvärderas. Om det
krävs ytterligare information för karakteriseringen, ska den
samlas in på det sätt som anges i 38–42 §§ och därefter
utvärderas.
Bedömning av om en utvinningsavfallsanläggning ska anses vara
en riskanläggning
44 § Vid bedömningen av om en utvinningsavfallsanläggning ska
anses vara en riskanläggning enligt 10 § första stycket 1 ska
hänsyn tas till anläggningens hela livscykel, inklusive tiden
efter stängning samt anläggningens storlek, lokalisering och
miljöpåverkan vid varje tidpunkt i livscykeln. Anläggningen
ska anses vara en riskanläggning om bristen
1. är hänförlig till anläggningens strukturella integritet
eller drift, och
2. skulle kunna medföra
a) en icke försumbar sannolikhet för dödsfall,
b) en allvarlig fara för människors hälsa, eller
c) en allvarlig fara för miljön.
45 § Bedömningen av konsekvenser och allvar enligt 44 § ska
omfatta
1. den omedelbara påverkan från material som till följd av en
brist i anläggningens strukturella integritet kan komma att
släppas ut från anläggningen samt de efterföljande kort- och
långsiktiga effekterna av sådana utsläpp, och
2. utsläpp av föroreningar till följd av dåligt fungerande
skyddsåtgärder, felaktig eller otillräcklig utformning eller
annan felaktig drift av anläggningen med hänsyn tagen till
a) effekterna av såväl kortvariga som långvariga utsläpp av
föroreningar,
b) anläggningens driftstid och tiden efter stängning, och
c) den fara som reaktivt avfall i anläggningen utgör, oavsett
om det är farligt avfall eller inte.
46 § Den sannolikhet för dödsfall och fara för människors
hälsa som avses i 44 § 2 ska anses försumbar eller inte
allvarlig om inga andra personer än de som sköter driften av
anläggningen kan förväntas vara närvarande varaktigt eller
under längre perioder inom det område som kan påverkas av
bristen. Skador som kan leda till funktionsnedsättning eller
längre perioder av dålig hälsa ska anses utgöra en allvarlig
fara för människors hälsa.
47 § Den fara för miljön som avses i 44 § 2 ska inte anses
allvarlig, om
1. den potentiella föroreningskällan kraftigt avtar i styrka
inom en kort tidsperiod,
2. bristen inte leder till någon bestående eller långvarig
miljöskada, och
3. den påverkade miljön kan återställas med små
saneringsinsatser.
48 § Vid bedömningen av sannolikheten för dödsfall och faran
för människors hälsa eller miljön enligt 44 § ska de
potentiella effekterna bedömas med hänsyn till såväl
föroreningskällan och föroreningarnas spridningsväg som de
människor och den miljö som ska skyddas. Brister i en
anläggnings drift eller strukturella stabilitet ska medföra
att anläggningen bedöms vara en riskanläggning endast om det
finns en spridningsväg mellan föroreningskällan och de
människor och den miljö som ska skyddas.
49 § Bedömningen av sannolikheten för dödsfall eller fara för
människors hälsa på grund av en sådan brist i ett
avfallsmagasins strukturella integritet som avses i 45 § 1
ska omfatta
1. anläggningens storlek, utformning och andra egenskaper,
2. mängden utvinningsavfall i anläggningen och avfallets
fysikaliska, kemiska och andra kvalitativa egenskaper,
3. dämpande och andra topografiska egenskaper i och omkring
området för anläggningen,
4. beräknad tid innan en potentiell flodvåg når områden där
människor befinner sig och en sådan flodvågs
utbredningshastighet,
5. beräknad nivå och stigningstakt för vattnet eller
blandningen av vatten och finkornigt utvinningsavfall i
områden där människor befinner sig, och
6. andra omständigheter som är typiska för den plats där
anläggningen finns och som påverkar sannolikheten för
dödsfall eller faran för människors hälsa.
Brister i avfallsmagasinets strukturella integritet ska
alltid anses medföra en icke försumbar sannolikhet för
dödsfall, om nivån för vattnet eller blandningen av vatten
och finkornigt utvinningsavfall är minst 0,7 meter ovanför
marknivån eller om hastigheten för vattnet eller blandningen
av vatten och finkornigt utvinningsavfall överskrider 0,5
meter per sekund.
50 § Bedömningen av den sannolikhet för dödsfall eller fara
för människors hälsa som avses i 44 § 2 på grund av ras eller
skred i ett avfallsupplag ska omfatta
1. upplagets storlek, utformning och andra egenskaper,
2. mängden utvinningsavfall i upplaget och avfallets
fysikaliska, kemiska och andra kvalitativa egenskaper,
3. upplagets släntlutning,
4. möjligheten att en lokal grundvattenyta kan uppkomma i
upplaget,
5. undergrundens stabilitet,
6. topografin,
7. närheten till ytvatten, anläggningar och byggnader,
8. närheten till pågående eller tidigare utvinning, och
9. andra omständigheter som är typiska för den plats där
upplaget finns och på ett betydande sätt bidrar till faran.
Ras och skred i ett avfallsupplag ska alltid anses medföra en
icke försumbar sannolikhet för dödsfall, om människor kan
komma att uppehålla sig inom räckhåll för de avfallsmassor
som kan komma i rörelse.
51 § En utvinningsavfallsanläggning som vid slutet av den
planerade driften bedöms innehålla farligt avfall till en
viss andel, bestämd utifrån en beräkning av viktförhållandet
mellan torrsubstansen av det farliga avfallet och
torrsubstansen av allt avfall som förväntas finnas i
anläggningen vid slutet av den planerade driften, ska anses
vara en riskanläggning, om
1. andelen farligt avfall överskrider 50 procent, eller
2. andelen farligt avfall uppgår till 5 procent eller mer men
högst 50 procent och en annan bedömning inte motiveras av
a) innehållet i det farliga avfallet,
b) omständigheter som är typiska för den plats där
anläggningen finns, och
c) att det saknas anledning att befara att ett fel eller en
brist i anläggningen eller i driften av den skulle få
allvarliga följder.
En utvinningsavfallsanläggning ska inte anses vara en
riskanläggning på grund av andelen farligt avfall, om mängden
farligt avfall underskrider 5 procent.
52 § Den som bedömer om ett planerat avfallsmagasin är en
riskanläggning ska beräkna vattenfasens farlighet genom att
1. inventera de kemiska produkter som kommer att användas vid
bearbetningen och därefter släppas ut till avfallsmagasinet
tillsamamans med det finkorniga utvinningsavfallet,
2. för varje år som anläggningen planeras att vara i drift
göra en uppskattning av mängden kemiska produkter som kommer
att användas vid bearbetningen,
3. för varje kemisk produkt som ska användas vid
bearbetningen fastställa om produkten är en farlig kemisk
produkt,
4. för varje år som anläggningen planeras att vara i drift
beräkna den årliga ökningen i antal kubikmeter lagrat vatten
i avfallsmagasinet vid stationära förhållanden genom att
a) bestämma det tal som anger antalet ton finkornigt
utvinningsavfall (torrvikt) som släpps ut i
avfallsmagasinet,
b) bestämma det tal som anger det bortskaffade finkorniga
utvinningsavfallets genomsnittliga torra skrymdensitet i ton
per kubikmeter,
c) dividera det tal som avses i a med det tal som avses i b,
och
d) multiplicera resultatet av c med det tal som anger det
sedimenterade finkorniga utvinningsavfallets genomsnittliga
porositet, definierat som förhållandet mellan håligheternas
volym i antal kubikmeter och det sedimenterade finkorniga
utvinningsavfallets totala volym i antal kubikmeter, och
5. för varje farlig kemisk produkt som fastställts i enlighet
med 3 uppskatta den maximala årskoncentrationen i vattenfasen
genom att
a) bestämma det tal som anger det antal ton av den kemiska
produkten som släpps ut i avfallsmagasinet, och
b) dividera det tal som avses i a med det tal som anger
resultatet av beräkningen enligt 4.
Om exakta uppgifter saknas för värden i första stycket 4, ska
standardvärdet 1,4 ton per kubikmeter användas för att
bestämma den torra skrymdensiteten enligt första stycket 4 b
och standardvärdet 0,5 kubikmeter per kubikmeter användas för
att bestämma porositeten enligt första stycket 4 d.
Om vattenfasen mot bakgrund av uppskattningen i 5 är en
farlig kemisk produkt, ska avfallsmagasinet anses vara en
riskanläggning.
53 § Vid bedömningen av om ett avfallsmagasin i drift ska
anses vara en riskanläggning ska vattenfasens farlighet
beräknas på samma sätt som enligt 52 § eller baseras på en
direkt kemisk analys av det vatten och finkorniga
utvinningsavfall som finns i anläggningen. Om vattenfasen och
dess innehåll är en farlig kemisk produkt, ska anläggningen
anses vara en riskanläggning.
54 § När en anläggning där metaller skiljs ut eller
koncentreras från malmupplag genom perkolering av
lakningslösningar (lakningsanläggning) stängs ska en
inventering göras av använda lakningskemikalier och
restkoncentrationen av dessa i dräneringssystemen efter
avslutad ursköljning. Om vätskan i dräneringssystemen är en
farlig kemisk produkt, ska anläggningen anses vara en
riskanläggning.
Lokalisering och utformning av en
utvinningsavfallsanläggning
55 § Platsen för en utvinningsavfallsanläggning ska vara
lämplig med hänsyn till
1. de geologiska, hydrologiska, seismiska, geotekniska och
hydrogeologiska förhållandena på och omkring platsen samt
till faran för översvämningar, sättningar, jordskred,
snöskred och erosion,
2. förekomsten av grundvatten, ytvatten och kustvatten, och
3. skyddet av kultur- och naturvärden samt förekomsten av
skyddade områden.
56 § Den som driver eller avser att driva en
utvinningsavfallsanläggning ska se till att anläggningen
utformas så att
1. den är lämplig med hänsyn till möjligheterna att under
anläggningens drift och efter att den har stängts uppfylla de
krav på avfallshantering som följer av miljöbalken och
föreskrifter som meddelats med stöd av balken,
2. skadliga effekter på människors hälsa och miljön undviks
så långt det är möjligt,
3. den är och kommer att fortsätta vara geotekniskt stabil,
och
4. den efter stängning kräver ett minsta möjliga mått av
övervakning, underhåll och kontroll.
Strategi för att förebygga allvarliga olyckor samt
säkerhetsledningssystem och intern beredskapsplan
57 § Om det i en verksamhet finns en riskanläggning, ska
verksamhetsutövaren se till att det för anläggningen finns en
strategi för att förebygga allvarliga olyckor, ett
säkerhetsledningssystem för genomförande av strategin och en
intern beredskapsplan som specificerar de åtgärder som ska
vidtas vid anläggningen i händelse av en allvarlig olycka.
Strategin, säkerhetsledningssystemet och den interna
beredskapsplanen ska vara anpassade till den fara för
allvarliga olyckor som anläggningen är förenad med under
driften och efter stängning.
58 § Strategin ska finnas dokumenterad och innehålla
övergripande mål och handlingsprinciper för hantering av
faror för allvarliga olyckor samt en beskrivning av hur
säkerhetsledningssystemet är uppbyggt.
59 § Verksamhetsutövaren ska se till att tillsynsmyndigheten
får en kopia av strategin och den interna beredskapsplanen.
60 § Säkerhetsledningssystemet ska avse styrningen av
verksamheten i fråga om organisation och ansvarsfördelning,
metoder, rutiner och andra förfaranden samt resurser för att
utforma och genomföra strategin.
Säkerhetsledningssystemet ska omfatta de rutiner och
instruktioner som behöver fastställas och tillämpas i fråga
om
1. uppgifter och ansvarsområden för den personal på alla
nivåer i organisationen som deltar i arbetet med att hantera
faror för allvarliga olyckor, identifiering av
utbildningsbehov och genomförande av den utbildning som
behövs samt andra anställdas och eventuella entreprenörers
deltagande,
2. att systematiskt kunna identifiera faror för allvarliga
olyckor som uppkommer vid normala och onormala
driftförhållanden och att bedöma sådana farors sannolikhet
och allvar,
3. det underhåll av anläggningen, de processer, den
utrustning, de åtgärder vid tillfälliga avbrott eller det som
i övrigt behövs för en säker drift,
4. att planera och genomföra nybyggnationer eller andra
ändringar i anläggningen,
5. att med systematisk analys identifiera förutsebara
nödsituationer samt förbereda, prova och se över
beredskapsplaner avsedda för sådana situationer,
6. att rapportera upptäckt av skyddsåtgärder som inte
fungerar, incidenter, och allvarliga olyckor,
7. att undersöka, följa upp och lära av vunna erfarenheter,
löpande bedöma hur säkerhetsledningssystemet stämmer överens
med de mål och principer som avses i 58 § samt att undersöka
och korrigera bristande överensstämmelse,
8. att regelbundet och systematiskt göra en revision och
översyn av strategins och säkerhetsledningssystemets
effektivitet och lämplighet, och
9. att informera verksamhetsutövarens högsta ledning om
resultatet av revisionen och översynen och, om det behövs,
besluta om uppdateringar samt att dokumentera högsta
ledningens genomgång av strategin och
säkerhetsledningssystemet.
61 § I verksamhetsutövarens organisation ska en person i
chefsställning utses att ha det operativa ansvaret för att
strategin genomförs och kontinuerligt övervakas.
62 § Verksamhetsutövaren ska samråda med kommunen och de
anställda samt annan personal som kan påverka farorna för
allvarliga olyckor när den interna beredskapsplanen
upprättas.
63 § Den interna beredskapsplanen ska alltid innehålla
1. namn eller befattning på de personer som har befogenhet
att starta en intern räddningsinsats samt på de personer som
har till uppgift att sköta samordningen av omedelbara
räddningsinsatser,
2. uppgift om vem eller vilka som ansvarar för kontakten med
kommunen i fråga om en sådan plan för räddningsinsatser som
kommunen upprättar enligt 3 kap. 6 § förordningen (2003:789)
om skydd mot olyckor,
3. en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas för att
hindra och begränsa allvarliga skador på människors hälsa och
miljön för varje situation eller slag av händelse som kan
förutses och som i verksamheten kan spela en avgörande roll
för uppkomsten av en allvarlig olycka och andra incidenter,
med en redogörelse för tillgänglig utrustning och
tillgängliga resurser för att hantera sådana situationer och
händelser,
4. en beskrivning av varningssystem och de åtgärder som ska
vidtas vid varning samt de åtgärder i övrigt som syftar till
att begränsa allvarliga skador på människors hälsa,
5. en beskrivning av rutiner för alarmering av kommunens
organisation för räddningstjänst vid en allvarlig olycka och
den information som ska lämnas vid alarmering,
6. en beskrivning av rutiner för samverkan med kommunens
organisation för räddningstjänst vid en allvarlig olycka, med
rutiner för hur stöd ska lämnas vid insatser utanför
verksamheten,
7. en beskrivning av hur personalen utbildas och övas,
8. en beskrivning av hur samövning med kommunens organisation
för räddningstjänst genomförs, om sådan samövning behövs,
och
9. en beskrivning av planerna för hur miljön ska kunna
saneras och återställas efter en allvarlig olycka i syfte att
minimera effekterna.
Beräkning av säkerhetens storlek
64 § Den som ansöker om tillstånd till gruvdrift eller
gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbetning eller
anrikning ska beräkna vilket belopp den säkerhet som avses i
15 kap. 36 a § miljöbalken bör uppgå till.
Säkerhetens storlek ska beräknas utifrån
avfallshanteringsplanens innehåll och andra uppgifter som ska
finnas med i ansökan om tillstånd. I beräkningen ska samtliga
kostnader som krävs för att säkerställa fullgörandet av de
skyldigheter som gäller för den verksamhet som omfattas av
krav på en avfallshanteringsplan ingå.
Säkerhetens storlek ska beräknas
1. med hänsyn till prisutvecklingen på sådana varor och
tjänster som krävs för att fullgöra skyldigheterna,
2. med hänsyn till de merkostnader som kan uppstå vid en
oplanerad eller tidigarelagd stängning av verksamheten, med
utgångspunkt i att någon annan än verksamhetsutövaren fullgör
skyldigheterna och utan hänsyn till intäkter från försäljning,
och
3. med ett påslag för osäkerheter som gör att säkerheten med
hög sannolikhet täcker kostnaderna. Förordning (2024:616).
64 a § Underlaget för beräkningen av säkerhetens storlek ska
innehålla
1. en redogörelse för kostnaderna enligt 64 § andra stycket,
med uppgift om
a) hur kostnaderna fördelas på de år kostnaderna förväntas
uppkomma, i fast och löpande penningvärde, och
b) hur hänsyn tagits till prisutvecklingen på varor och
tjänster enligt 64 § tredje stycket 1,
2. en redogörelse för de merkostnader som kan uppstå enligt
64 § tredje stycket 2 och en motivering av de antaganden som
har gjorts för stängningen av verksamheten,
3. en redogörelse för hur påslaget för osäkerheter enligt 64 §
tredje stycket 3 har beräknats, och
4. övriga uppgifter som är relevanta för beräkningen av
säkerhetens storlek. Förordning (2024:616).
Kontroll innan bortskaffande påbörjas
65 § Den som driver en utvinningsavfallsanläggning ska se
till att bortskaffande av utvinningsavfall inte påbörjas
innan tillsynsmyndigheten har kontrollerat att anläggningen
uppfyller de krav som ställs på den enligt gällande
tillstånd, meddelade föreskrifter och beslutade
förelägganden.
66 § Om tillsynsmyndigheten bedömer att de krav som avses i
65 § är uppfyllda, ska myndigheten underrätta
verksamhetsutövaren om att bortskaffandet får påbörjas.
Driften av en utvinningsavfallsanläggning
67 § Den som driver en utvinningsavfallsanläggning ska se
till att anläggningen är förenlig med kommunens avfallsplan
enligt 15 kap. 11 § miljöbalken.
68 § Den som driver en utvinningsavfallsanläggning ska driva
och underhålla anläggningen på ett sätt som på kort och lång
sikt säkerställer dess fysiska stabilitet och förebygger
olyckor, förorening av mark, luft, ytvatten och grundvatten
och så långt som det är möjligt minimerar skador på
landskapet.
69 § Den som driver ett avfallsmagasin, ska se till att
koncentrationen av cyanid eller cyanidföreningar som
dissocieras med svag syra vid ett visst angivet surhetsvärde
(pH-värde) är så låg som möjligt i magasinet.
Koncentrationen får aldrig överskrida 0,001 viktprocent (10
vikt-ppm) den punkt där utvinningsavfallet släpps ut till
avfallsmagasinet.
70 § Den som driver en utvinningsavfallsanläggning ska
1. skaffa sig kännedom om de egenskaper som det avfall som
ska bortskaffas har i fråga om att ge upphov till lakvatten,
om de föroreningar som lakvattnet kan komma att innehålla och
om anläggningens vattenbalans, och
2. se till att lakvatten och annat förorenat vatten från
anläggningen tas om hand och vid behov renas så att vattnet
kan släppas ut från anläggningen utan att utsläppet strider
mot miljökvalitetsnormer för vatten eller andra bestämmelser
till skydd för människors hälsa eller miljön eller mot
villkor som gäller för verksamheten.
Stängning av en utvinningsavfallsanläggning
71 § Den som driver eller stänger en
utvinningsavfallsanläggning ska i samband med att
anläggningen stängs se till att det område som har påverkats
av anläggningen återställs till ett tillfredsställande skick
genom att utföra eller bekosta de avhjälpandeåtgärder som
behövs och med särskild hänsyn till skyddet av mark- och
vattenkvalitet, djur- och växtliv, naturliga livsmiljöer,
landskapsbilden, framtida markanvändning samt andra hälso-
och miljöaspekter.
72 § En utvinningsavfallsanläggning får anses stängd först
när de avhjälpandeåtgärder och övriga åtgärder som behövs för
att stänga anläggningen har inspekterats och godkänts av
tillsynsmyndigheten.
73 § Innan en utvinningsavfallsanläggning stängs ska
verksamhetsutövaren bedöma huruvida anläggningen är en
riskanläggning. Verksamhetsutövaren ska informera
tillsynsmyndigheten om de förhållanden som ligger till grund
för bedömningen. Anläggningen får anses stängd först när
tillsynsmyndigheten har godkänt bedömningen.
74 § Efter det att en utvinningsavfallsanläggning har stängts
ska verksamhetsutövaren i den utsträckning som det behövs med
hänsyn till faran för olyckor och skyddet för människors
hälsa och miljön under den tid som tillsynsmyndigheten
bestämmer se till att
1. utskov, bräddavlopp och utskovskanaler hålls rena och
fria,
2. mät- och kontrollutrustning fungerar,
3. anläggningen i övrigt underhålls, övervakas och
kontrolleras,
4. brister avhjälps, och
5. följa 70 § som om den stängda anläggningen fortfarande
vore i drift.
75 § Tillsynsmyndigheten får ta över det ansvar som
verksamhetsutövaren har enligt 74 §.
Återfyllning av håligheter
76 § Den som lägger tillbaka utvinningsavfall i en hålighet
som har uppkommit vid utvinning ska, oavsett om håligheten
har uppkommit genom utvinning ovan eller under jord, utföra
kontroller och ha ett ansvar som motsvarar det ansvar som en
verksamhetsutövare har enligt 22, 56, 70, 71 och 74 §§.
Information till allmänheten
77 § Om det i en kommun finns personer som kan påverkas av en
allvarlig olycka vid en riskanläggning, ska kommunen se till
att de personerna på en webbplats eller på annat lämpligt
sätt får information om faran för allvarliga olyckor och
vidtagna åtgärder vid anläggningen. Informationen ska
innehålla
1. verksamhetsutövarens namn och uppgift om var anläggningen
finns,
2. en uppgift om vem hos kommunen som svarar för innehållet i
informationen,
3. en upplysning om att anläggningen omfattas av
bestämmelserna i 57–63 §§,
4. en upplysning om att kommunen har fått all relevant
information om de faror för allvarliga olyckor som
anläggningen är förenad med samt om de åtgärder som har
vidtagits eller ska vidtas för att förebygga, förhindra och
minska allvarliga skador på människors hälsa och miljön,
5. en tydlig och enkel redogörelse för
a) aktiviteterna vid anläggningen,
b) produktbeteckning, alternativt kemiskt namn eller allmän
riskklassificering för varje kemisk produkt som förekommer i
anläggningen, och
c) det avfall i anläggningen som kan förorsaka allvarliga
olyckor med upplysningar om avfallets viktigaste farliga
egenskaper,
6. en övergripande beskrivning av vilka allvarliga olyckor
som skulle kunna inträffa och sådana olyckors effekter på
människors hälsa och miljön,
7. en upplysning om hur allmänheten kommer att varnas och
informeras om det händer en allvarlig olycka,
8. en upplysning om vilka åtgärder allmänheten bör vidta om
det händer en allvarlig olycka,
9. en upplysning om att den som driver anläggningen är
skyldig att vidta nödvändiga åtgärder inom anläggningsområdet
och samverka med den kommunala räddningstjänsten för att
hantera och begränsa följderna av en allvarlig olycka,
10. en upplysning om den plan för räddningsinsatser som finns
enligt 3 kap. 6 § förordningen (2003:789) om skydd mot
olyckor, och
11. en upplysning om var mer information kan fås.
78 § Kommunen ska vart tredje år göra en översyn av
innehållet i informationen enligt 77 § och vid behov
uppdatera informationen.
79 § Om det i en verksamhet finns en riskanläggning, ska
verksamhetsutövaren ge kommunen de upplysningar som behövs
för att kommunen ska kunna uppfylla sin
informationsskyldighet.
Förteckning över stängda utvinningsavfallsanläggningar
80 § Naturvårdsverket ska föra en förteckning över stängda
eller övergivna utvinningsavfallsanläggningar som medför
eller kan medföra allvarliga faror för människors hälsa eller
miljön. Förteckningen ska på lämpligt sätt göras tillgänglig
för allmänheten och regelbundet uppdateras.
81 § Tillsynsmyndigheten ska identifiera sådana
utvinningsavfallsanläggningar som avses i 80 § och som faller
under tillsynsmyndighetens ansvarsområde samt lämna uppgifter
om anläggningarna till Naturvårdsverket.
Bemyndigande
82 § Naturvårdsverket får meddela
1. föreskrifter om vad som är ett utvinningsavfalls
finfraktion, halter av förorenande ämnen och naturliga
bakgrundshalter för bedömningen av om avfall är inert
utvinningsavfall, och
2. de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 81 §.
Innan Naturvårdsverket meddelar föreskrifter enligt första
stycket 1 ska myndigheten höra Sveriges geologiska
undersökning.
Tillsyn och egenkontroll
83 § Bestämmelser om tillsyn och egenkontroll finns i 26 kap.
miljöbalken, i miljötillsynsförordningen (2011:13) och i
förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.
Bestämmelser om det tillsynsansvar som hör samman med denna
förordning finns i 26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken samt
2 kap. 4, 29 och 30 §§ miljötillsynsförordningen.
Förordning (2020:692).
84 § Vid tillsyn av utvinningsavfallsanläggningar ska
tillsynsmyndigheten följa kommissionens genomförandebeslut
(EU) 2020/248 av den 21 februari 2020 om fastställande av
tekniska riktlinjer för inspektioner i enlighet med artikel 17
i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG.
Förordning (2022:360).
85 § Verksamhetsutövaren ska se till att den dokumentation
som avses i 6 § förordningen (1998:901) om
verksamhetsutövares egenkontroll bevaras tillsammans med
gällande tillståndshandlingar.
86 § Om det i fråga om en utvinningsavfallsanläggning
inträffar något som kan påverka anläggningens stabilitet
eller som kan innebära en betydande olägenhet för människors
hälsa eller miljön, ska verksamhetsutövaren
1. så snart som möjligt, och aldrig senare än 48 timmar efter
händelsen, underrätta tillsynsmyndigheten om händelsen,
2. vid behov vidta åtgärder enligt den interna
beredskapsplanen, och
3. följa tillsynsmyndighetens anvisningar om
korrigeringsåtgärder.
Avgifter och straff
87 § Bestämmelser om avgifter finns i 27 kap. miljöbalken och
i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken.
88 § Om det i en verksamhet finns en riskanläggning, ska
verksamhetsutövaren ersätta de kostnader som varit skäliga
för kommunens information till allmänheten enligt 77 §,
inklusive hålla informationen aktuell enligt 78 §.
89 § Bestämmelser om straff finns i 29 kap. miljöbalken.
Rapportering
90 § Naturvårdsverket ska fullgöra den
rapporteringsskyldighet som följer av artikel 18.1 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15
mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin och
om ändring av direktiv 2004/35/EG, ändrat genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 596/2009.
91 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska fullgöra
den rapporteringsskyldighet som följer av artikel 18.2 i
direktiv 2006/21/EG.
92 § Vid fullgörandet av skyldigheterna enligt 90 och 91 §§
ska Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap följa kommissionens beslut 2009/358/EG av den 29
april 2009 om den harmonisering och regelbundna överföring av
information och det frågeformulär som avses i artiklarna 22.1 a
och 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG
om hantering av avfall från utvinningsindustrin.
Övergångsbestämmelser
2013:319
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013, då
förordningen (2008:722) om utvinningsavfall ska upphöra att
gälla.
2. Denna förordning ska inte tillämpas på
utvinningsavfallsanläggningar som stängdes senast den 31
augusti 2008.
3. Trots 69 § andra stycket får, för tiden före den 1 maj
2018, koncentrationen av cyanid eller cyanidföreningar som
dissocieras med svag syra uppgå till 0,0025 viktprocent (25
vikt-ppm), om avfallsmagasinet den 1 september 2008 var i
drift eller omfattades av ett tillstånd som avses i 9 eller
11 kap. miljöbalken.
2024:616
1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2024.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål eller ärenden
om tillstånd som har inletts före ikraftträdandet.