Post 1765 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2013:134 ·
Visa register
Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 2013-03-14
Ändring införd: t.o.m. SFS 2014:164
Ikraft: 2014-05-01 överg.best.
1 § Konventionen om social trygghet mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge som har undertecknats i Bergen den
12 juni 2012 ska gälla som lag här i landet. Konventionens
innehåll framgår av bilagan till denna lag.
Övergångsbestämmelser
2013:134
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Genom lagen upphävs lagen (2004:114) om nordisk konvention
om social trygghet. Den upphävda lagen gäller dock
fortfarande i förhållande till Färöarna, Grönland och Åland
till dess konventionen av den 12 juni 2012 enligt artikel
16.3 träder i kraft.
Bilaga
Nordisk konvention om social trygghet
Regeringarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige,
som sedan avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES-avtalet) trädde i kraft tillämpar de europeiska
bestämmelserna om samordning av reglerna om social trygghet
för arbetstagare, egenföretagare och deras familjemedlemmar
som flyttar inom gemenskapen även när det gäller personer som
flyttar mellan de nordiska länderna,
som senast den 18 augusti 2003 slutit en nordisk konvention
om social trygghet som komplement till den europeiska
förordningen om samordning av reglerna om social trygghet
genom vilken de nordiska länderna förbundit sig att i stor
utsträckning inom Norden tillämpa förordningens bestämmelser
även på vissa persongrupper för vilka förordningen inte är
direkt tillämplig, nämligen personer som inte är medborgare i
ett EES-land, eller som inte är eller har varit arbetstagare
eller egenföretagare i förordningens mening,
som önskar ingå en konvention om social trygghet, som bygger
på principerna i förordning (EG) nr 883/2004 och i enlighet
med dess grundläggande idé,
som vill anpassa den nordiska konventionen till förordning
(EG) nr 883/2004, som även omfattar personer som inte är
eller har varit anställda eller egenföretagare, till
tillämpningsbestämmelserna till denna förordning (EG) nr
987/2009 och till utvecklingen av de nordiska ländernas
lagstiftning om social trygghet,
som beaktar att det finns en riksgemenskap mellan Danmark,
Färöarna och Grönland och att Färöarna och Grönland inte är
medlemmar i Europeiska unionen eller omfattas av
EES-avtalet,
har kommit överens om att sluta en ny nordisk konvention om
social trygghet. Denna konvention kompletterar
EU-förordningarna och ger i vissa fall ytterligare
rättigheter för personer som flyttar mellan de nordiska
länderna.
Konventionen har nedan angiven lydelse:
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Definitioner
1. I denna konvention avses med uttrycken
1) "nordiskt land"
vart och ett av de fördragsslutande länderna samt de
självstyrande områdena Färöarna och Grönland, vilka har egen
kompetens inom de områden som konventionen omfattar, och
Åland i den mån dessa områden har gett sitt samtycke till att
konventionen ska gälla för dem;
2) "förordningen"
förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala
trygghetssystemen i den lydelse som vid varje tillfälle
gäller mellan de nordiska länderna och med de anpassningar
som vid varje tidpunkt följer av bilaga VI till avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2 maj 1992
(EES-avtalet);
3) "tillämpningsförordningen"
förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till
förordningen (EG) nr 883/2004 i den lydelse som vid varje
tillfälle gäller mellan de nordiska länderna och med de
anpassningar som vid varje tidpunkt följer av bilaga VI till
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av den 2
maj 1992 (EES-avtalet);
4) "grundpension"
pension baserad på bosättning och tillägg till pension som
utges till den som saknar eller har låg arbetspension; jämför
bilaga 1 till det administrativa avtalet till denna
konvention där det anges vilka förmåner som anses som
grundpension i de olika nordiska länderna.
2. Andra uttryck som förekommer i denna konvention har den
innebörd som de har i förordningen, tillämpningsförordningen
eller i de nordiska ländernas nationella lagstiftningar.
Artikel 2
Sakområden
Denna konvention är tillämplig på all lagstiftning som
omfattas av förordningens sakområden.
Artikel 3
Personkrets
1. Denna konvention gäller personer som omfattas av
förordningens personkrets och som är eller har varit
omfattade av lagstiftningen i ett nordiskt land.
2. Denna konvention gäller vidare följande personer som inte
omfattas av förordningens personkrets:
a) personer som är eller har varit omfattade av
lagstiftningen i ett nordiskt land,
b) familjemedlemmar eller efterlevande som härleder
rättigheter från personer som avses under a.
3. För Danmark gäller bestämmelserna i 1 och 2 endast
medborgare i ett nordiskt land när det gäller tillämpningen
av:
a) reglerna om familjeförmåner i kapitel 8 i förordningen,
b) artikel 64 i förordningen om arbetslösa personer som reser
till en annan medlemsstat,
c) reglerna om grundpension.
Artikel 4
Utvidgad tillämpning av förordningen
Om inte annat sägs i denna konvention, utvidgas tillämpningen
av förordningen och tillämpningsförordningen till alla
personer som omfattas av denna konvention och som är bosatta
i ett nordiskt land.
AVDELNING II
BESTÄMMELSER OM TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING
Artikel 5
Bosatt
En person är bosatt i ett nordiskt land i enlighet med
nationell lagstiftning. Vid konflikt om vilken lagstiftning
som ska tillämpas på en person, anses personen vara bosatt i
det nordiska land där han eller hon är folkbokförd, om inte
särskilda skäl föranleder något annat.
Artikel 6
Arbete på kontinentalsockeln
Vid tillämpningen av bestämmelserna i förordningens avdelning
II ska även arbete med undersökning och utvinning av
naturtillgångar på ett lands kontinentalsockel anses som
arbete i det landet.
AVDELNING III
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM RÄTT TILL FÖRMÅNER
KAPITEL 1
SJUKDOM
Artikel 7
Ersättning för kostnader för hemresa
1. För en person som är bosatt i ett nordiskt land och har
rätt till vårdförmåner där och som under tillfällig vistelse
i ett annat nordiskt land får vårdförmåner, svarar
vistelselandet för de merutgifter för hemresa till
bosättningslandet som uppkommer genom att personen till följd
av sitt sjukdomstillstånd måste använda dyrare färdsätt än
han eller hon annars skulle ha använt.
2. Punkten 1 tillämpas inte på personer som får tillåtelse
att resa till ett annat nordiskt land för att där få
nödvändig behandling.
KAPITEL 2
FÖRMÅNER VID INVALIDITET, ÅLDERDOM OCH DÖDSFALL
Artikel 8
Grundpension vid bosättning i ett EES-land
En person är, så länge han eller hon är bosatt i ett
EES-land, berättigad till grundpension som han eller hon har
förvärvat rätt till i ett nordiskt land, på samma villkor som
gäller enligt förordningen eller som följer av denna
konvention.
Artikel 9
Överenskommelse enligt artikel 54.2 b) i) i förordningen
Är i mer än ett nordiskt land de villkor uppfyllda som gäller
för att beräkna pension på grundval även av antagande av
försäkrings- eller bosättningsperioder, som skulle ha
fullgjorts om pensionsfallet inte hade inträffat, medräknas
endast en del av de framtida perioderna vid beräkningen i
vart och ett av länderna. Denna del bestäms på grundval av de
faktiska försäkrings- eller bosättningsperioder som används
vid pensionsberäkningen efter förhållandet mellan den
faktiska perioden i landet och den sammanlagda faktiska
perioden i länderna.
KAPITEL 3
ARBETSLÖSHETSFÖRMÅNER
Artikel 10
Undantag från visst krav på fullgjorda perioder
Kravet på försäkringsperioder, anställningsperioder eller
perioder av verksamhet som egenföretagare enligt
förordningens artikel 61.2 gäller inte den som antingen har
utfört arbete i sådan utsträckning att han eller hon har
omfattats av lagstiftningen om förmåner vid arbetslöshet
eller har uppburit sådana förmåner i det nordiska land där
ansökan om förmåner görs. Dock ska arbetet ha utförts eller
förmåner vid arbetslöshet ha uppburits inom en femårsperiod
från dagen för anmälan om arbetslöshet hos den offentliga
arbetsförmedlingen och, i förekommande fall, från dagen för
ansökan om medlemskap i vederbörande arbetslöshetskassa.
KAPITEL 4
FAMILJEFÖRMÅNER
Artikel 11
Beräkning av tilläggsbelopp och överskjutande belopp
1. Förmåner som är avsedda att kompensera för inkomstbortfall
vid föräldraskap ska inte beaktas vid tillämpning av
förordningens artikel 68.2 avseende innehållande av förmån
eller beräkning av tilläggsbelopp.
2. En myndighet eller institution som i enlighet med artikel
68.2 i förordningen ska hålla inne en förmån och betala ut
ett tilläggsbelopp ska göra beräkningen av det samlade
beloppet familjeförmåner för varje berört barn för sig och
innehålla familjeförmånerna upp till det belopp som
föreskrivs i den andra staten samt betala ut
tilläggsbeloppet.
KAPITEL 5
REHABILITERING
Artikel 12
Samarbete
1. I gränsöverskridande situationer ska berörda institutioner
i den behöriga staten och i bosättningsstaten samarbeta för
att ge stöd och aktiva åtgärder till personer i syfte att
främja möjligheterna till inträde och återgång i arbete.
Institutionen i bosättningsstaten ska, efter samråd med
institutionen i den behöriga staten, tillhandahålla sådana
insatser som är möjliga inom ramen för landets
lagstiftning.
2. Om en insats skulle kunna innebära ändring
av försäkringstillhörighet, ska institutionerna så långt som
möjligt lösa situationen till fördel för den enskilde.
AVDELNING IV
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Artikel 13
Administrativt avtal
De behöriga myndigheterna, eller den institution som utses av
den behöriga myndigheten, ska ingå ett administrativt avtal
med bestämmelser som är nödvändiga för att säkerställa en
enhetlig nordisk tillämpning av denna konvention.
Artikel 14
Administrativt samarbete och förbindelseorgan
1. Vid tillämpning av denna konvention ska myndigheter och
institutioner bistå varandra i den utsträckning som behövs.
2. I gränsöverskridande situationer ska berörda myndigheter
och institutioner i berörda stater samarbeta för att
förbättra administrativa rutiner, bistå varandra samt i
konkreta fall samarbeta, särskilt vid lagvalsfrågor, i syfte
att så långt som möjligt lösa situationen till fördel för den
enskilde.
3. I varje nordiskt land ska det finnas förbindelseorgan som
utses av den behöriga myndigheten.
Artikel 15
Överenskommelse om att avstå från återbetalning
1. Med avseende på artiklarna 35, 41 och 65 i förordningen
avstår de nordiska länderna, om inte annat avtalas mellan två
eller flera länder, från varje återbetalning mellan länderna
av utgifter för vårdförmåner vid sjukdom och moderskap samt
vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, förmåner till
arbetslösa samt för administrativ och medicinsk kontroll.
2. De nordiska länderna avstår också från återbetalning av
utgifter för åtgärder som avses i artikel 12.1 om
rehabilitering.
3. Länderna avstår dock inte från återbetalning när det
gäller vårdförmåner till personer som enligt förordningens
artikel 20.1, 28.1 och artikel 36.1 har fått tillstånd att
resa till annat nordiskt land för att där få den nödvändiga
vård som hans eller hennes tillstånd kräver.
Artikel 16
Ikraftträdande
1. Denna konvention träder i kraft under förutsättning att
bilaga VI till EES-avtalet anpassats till förordning (EG) nr
883/2004.
2. Denna konvention träder i kraft den första dagen i den
tredje månaden efter den månad, då samtliga regeringar har
meddelat den danska regeringen att de har fullgjort alla
villkor för konventionens ikraftträdande.
3. För Färöarnas, Grönlands och Ålands del träder
konventionen i kraft 30 dagar efter det att Danmarks
respektive Finlands regering har meddelat det danska
utrikesministeriet att Färöarnas landsstyrelse och Grönlands
landsstyrelse respektive Ålands lagting har meddelat att
konventionen ska gälla för Färöarna och Grönland respektive
Åland.
4. I samband med sin anslutning ska Färöarnas och Grönlands
landsstyrelser ta ställning till om personkretsen i artikel
3.3 samt om de undantag i förordningen beträffande reglerna
om grundpension som gäller för Danmark, också ska gälla för
dem.
5. Det danska utrikesministeriet ska underrätta de övriga
parterna och Nordiska ministerrådets sekretariat om
mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkt för
konventionens ikraftträdande.
Artikel 17
Uppsägning av konventionen
1. Önskar en part säga upp konventionen ska skriftligt
meddelande om detta skickas till det danska
utrikesministeriet som ska underrätta de övriga parterna om
detta och om meddelandets innehåll.
2. Uppsägningen gäller endast för den part som gjort den och
gäller från och med ingången av det kalenderår som inträffar
minst sex månader efter det att det danska utrikesministeriet
tagit emot meddelandet om uppsägningen.
3. Om konventionen sägs upp ska rättigheter som förvärvats på
grund av konventionen fortfarande bestå.
Artikel 18
Övergångsbestämmelser
1. När denna konvention träder i kraft upphör den nordiska
konventionen av den 18 augusti 2003 om social trygghet att
gälla. Denna konvention ska inte medföra minskning av
förmånsbelopp som utges vid konventionens ikraftträdande i
fråga om förmåner som omfattas av konventionen. Med avseende
på Färöarna och Grönland har konventionen av den 18 augusti
2003 om social trygghet fortsatt giltighet till den tidpunkt
då denna konvention ska börja gälla, dock senast ett år efter
konventionens ikraftträdande enligt artikel 16.
2. Har en person förvärvat rätt till grundpension från ett
nordiskt land på grundval av bosättning i landet under tid
före 1 januari 1994 under vilken han eller hon samtidigt
förvärvat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land,
ska för denna period grundpension endast beräknas från
sistnämnda land. Har någon under sådan tid samtidigt
förvärvat arbetspension från flera nordiska länder, varav ett
även var personens bosättningsland, ska grundpension endast
beräknas från det landet.
3. Ansökan om förmåner som gjorts efter denna konventions
ikraftträdande ska prövas enligt denna konvention även när
ansökningarna avser förmåner för tid före ikraftträdandet.
Artikel 19
Undertecknande
Originaltexten till denna konvention ska deponeras hos det
danska utrikesministeriet, som ska tillställa de övriga
parterna bestyrkta kopior av texten.
Till bekräftelse av detta har de befullmäktigade ombuden
undertecknat denna konvention.
Utfärdad i Bergen den 12 juni 2012 i ett exemplar på danska,
finska, isländska, norska och svenska, vilka texter alla har
samma giltighet.
För Danmarks regering:
För Finlands regering:
För Islands regering:
För Norges regering:
För Sveriges regering: