Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens innehåll 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Förordningen innehåller följande kapitel: - inledande bestämmelser (1 kap.), - allmänna bestämmelser om planer, ämnen och samverkan (2 kap.), - lärotider (3 kap.), - utbildningens innehåll (4 kap.), - fjärrundervisning (4 a kap.), - distansundervisning (4 b kap.), - behörighet, urval och antagning (5 kap.), - stödåtgärder (6 kap.), - betyg (7 kap.), - rätt att läsa ett ämne på nytt (8 kap.), - utbildning för döva och hörselskadade (9 kap.), - elever (10 kap.), - statsbidrag (11 kap.), och - övriga bestämmelser (12 kap.). Förordning (2023:656). Definitioner 2 § I förordningen avses med - arbetsplatsförlagt lärande: lärande inom en vidareutbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - examensarbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för gymnasieingenjörsexamen, - fullständig vidareutbildning: betyg i ämnen och på ett examensarbete i en omfattning om totalt 900 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan, - garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800), - gemensamma ämnen: sådana ämnen och nivåer i ämnen som ska ingå i vidareutbildningen, - gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i vidareutbildningen eller examensarbetet, - moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk, - modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen, - Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år: det nationella råd för vidareutbildningen som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk, - nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska sättas betyg enligt 15 kap. 22 § skollagen, - utgång: en benämning av en viss kompetens inom ett teknikområde som en kombination av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom en nationell profil leder till, och - yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2023:656). 2 kap. Allmänna bestämmelser om planer, ämnen och samverkan Läroplan 1 § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. När det gäller vidareutbildningen kompletteras läroplanen av de examensmål för vidareutbildningen som regeringen föreskriver och av ämnesplaner enligt 2 §. Ämnesplaner 2 § I 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) anges att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. I paragrafen anges också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen. Av ämnesplanen ska följande framgå: 1. ämnets syfte, 2. den eller de nivåer som ämnet består av, 3. det centrala innehållet för varje nivå, 4. antalet gymnasiepoäng som varje nivå omfattar, och 5. betygskriterierna för ämnet. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner för vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2023:656). 3 § Innan Statens skolverk meddelar föreskrifter med stöd av 2 § tredje stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Nya ämnen och nivåer i ämnen 4 § En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne eller en ny nivå i ett befintligt ämne. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge kunskaper i det befintliga ämnet. Förordning (2023:656). Individuell studieplan 5 § En elevs individuella studieplan ska innehålla uppgifter om 1. vilken nationell profil eleven går på och vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som eleven har valt, 2. om eleven följer en fullständig eller utökad vidareutbildning, 3. vilka nivåer i vilka ämnen som ingår i elevens fullständiga vidareutbildning och, om eleven följer en utökad vidareutbildning, vilka nivåer i vilka ämnen som ligger utanför den fullständiga vidareutbildningen, och 4. om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning. Förordning (2023:656). Samverkan mellan skola och arbetsliv 6 § En huvudman för vidareutbildning ska ha ett etablerat samarbete med det lokala eller regionala arbetslivet. Det ska för utbildningen finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. 3 kap. Lärotider Läsår 1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Skolarbetets förläggning 3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt. När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga tillämpas. Schema 4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare. Undervisningstid 5 § Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje nivå i ett ämne och för examensarbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåret ska göras. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800). Förordning (2023:656) 4 kap. Utbildningens innehåll Utbildningens grundläggande innehåll 1 § En vidareutbildning består av 1. gemensamma ämnen, 2. i förekommande fall för en profil gemensamma ämnen, 3. i förekommande fall för en utgång gemensamma ämnen, 4. valbara ämnen, och 5. examensarbete. Enligt 17 a kap. 10 § första stycket skollagen (2010:800) omfattar utbildningen 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete. Förordning (2023:656). Nationella profiler 2 § De nationella profilerna inom vidareutbildningen är – design och produktutveckling, – informationsteknik, – produktionsteknik, och – samhällsbyggande. Bemyndiganden 3 § Statens skolverk får när det gäller vidareutbildningen meddela föreskrifter om 1. poängplanen för utbildningen, 2. vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive nationell profil och profilernas olika utgångar, om inte något annat följer av andra föreskrifter som regeringen meddelat, 3. vilka nivåer i vilka ämnen som ska erbjudas som gemensamma ämnen, 4. vilka nivåer i vilka ämnen som i förekommande fall ska erbjudas som gemensamma ämnen för en nationell profil, och 5. vilka nivåer i vilka ämnen som får erbjudas som valbara ämnen. Ämnena ska rymmas inom vidareutbildningens examensmål. Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Förordning (2023:656). Valbara ämnen 4 § Som valbara ämnen inom en nationell profil ska huvudmannen erbjuda sådana nivåer i ämnen som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 3 § första stycket 5. Huvudmannen beslutar vilka av dessa nivåer som ska erbjudas som valbara ämnen. Förordning (2023:656). Examensarbete 5 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för examensarbetet. Jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i ämnen 6 § En elev får inte som utökad vidareutbildning eller valbart ämne inom vidareutbildningen läsa en nivå i ett ämne som är jämförbar med, alternativ till eller överlappar någon eller några av de nivåer i de ämnen som ingår i den nationella profilen i övrigt. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:656). Arbetsplatsförlagt lärande 7 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma i vidareutbildningen i minst 10 veckor. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. 8 § Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av nivåer i ämnen ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåret ska göras. Förordning (2023:656). 9 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas, får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska huvudmannen höra det lokala programrådet. Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. 10 § Rektorn utser en handledare på arbetsplatsen för en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. Modersmålsundervisning 11 § I 15 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. 12 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl. 13 § Modersmålsundervisning får anordnas som 1. valbart ämne, 2. utökad vidareutbildning, eller 3. ersättning för undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska. Förordning (2023:656). 14 § Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det. Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen 1. ersätter undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska, 2. anordnas som valbart ämne, eller 3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål. Förordning (2023:656). 15 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare att tillgå. Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. 16 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. 17 § I 6 kap. 2 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet. Utökad vidareutbildning 18 § En elev får delta frivilligt i utbildning i ett eller flera ämnen på nivåer som ligger utanför elevens fullständiga vidareutbildning, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl utbildningen på den ordinarie nationella profilen som den frivilliga utbildningen (utökad vidareutbildning). Beslutet fattas av rektorn. Förordning (2023:656). 4 a kap. Inledande föreskrifter 1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fjärrundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:781). Begränsningar i användningen av fjärrundervisning 2 § De ämnen som fjärrundervisning får användas i anges i bilagan till denna förordning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om att fjärrundervisning får användas i andra ämnen än de som anges i bilagan till denna förordning och om vilka nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas i. Förordning (2023:656). 3 § Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 50 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar. Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 50 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2020:781). Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning 4 § En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 50 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform. Förordning (2020:781). Dokumentation av fjärrundervisning 5 § Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda fjärrundervisning. Förordning (2020:781). Anmälningsskyldighet 6 § Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också anmälas. Skolinspektionen får meddela föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla. Förordning (2020:781). 4 b kap. Distansundervisning Inledande föreskrifter 1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om distansundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:781). 2 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansundervisning används: - 3 kap. 3 § om skolarbetets förläggning, och - 3 kap. 5 § andra stycket om undervisningstid. Förordning (2020:781). Ansökan 3 § En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Förordning (2020:781). 4 § Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. vilken utbildning ansökan avser, 2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas, 3. hur många platser utbildningen ska omfatta, 4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori, 5. de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande avser att tillämpa, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800), 6. kostnaden för utbildningen, och 7. huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där distansundervisning eller liknande undervisning används. Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla. Förordning (2020:781). Godkännande 5 § I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom krävas att 1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, 2. utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning eller, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, bedöms vara efterfrågad av sådana elever som avses i 22 kap. 8 § samma lag, 3. de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande avser att tillämpa är godtagbara, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, och 4. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning. Förordning (2020:781). 6 § Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om 1. vilken utbildning beslutet avser, 2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas, 3. hur många platser utbildningen får omfatta, 4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori, och 5. de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande ska tillämpa, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800). Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Förordning (2020:781). 7 § Den som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används ska börja utföra distansundervisningen senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:781). 5 kap. Behörighet, urval och antagning Kompletterande behörighetskrav 1 § Enligt 17 a kap. 16 § skollagen (2010:800) krävs gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper för behörighet till vidareutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i ämnen inom teknikprogrammets inriktningar som det därutöver ska krävas godkända betyg på för behörighet till utbildningen eller vilka likvärdiga meriter som annars därutöver ska krävas för behörighet. Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Förordning (2023:656). Urval 2 § Om antalet platser i vidareutbildning är färre än antalet sökande som har tagits emot, ska ett urval göras. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. 3 § Platserna i vidareutbildningen ska fördelas mellan de sökande med betygen från gymnasieskolan eller andra omdömen som grund. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om urvalet. Förfarandet vid antagning 4 § Huvudmannen ska om möjligt besluta om antagning till vidareutbildningen före den 1 juli det år utbildningen börjar. Antagning vid en senare tidpunkt 5 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av vidareutbildningen om det finns plats på den aktuella nationella profilen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Byte av nationell profil 6 § Om en elev vill byta nationell profil, får huvudmannen medge bytet om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade nationella profilen. Återantagning 7 § En elev som har lämnat vidareutbildningen utan att ha slutfört den och som senare vill fortsätta på den vidareutbildning där eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade nationella profilen. 6 kap. Stödåtgärder Specialklasser 1 § Specialklasser får inrättas inom en vidareutbildning för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen. Studiehandledning på modersmålet 2 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan. Förordning (2020:781). 7 kap. Betyg Beslut om betyg 1 § I 2–5 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. 2 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. 3 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. 4 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, 2. i ett yrkesämne, eller 3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i första stycket 1, 2 eller 3. 5 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Betygssättning av examensarbetet 6 § Betyg på examensarbetet ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som examensarbetet avser har yttrat sig. När examensarbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare. Betygskriterier 7 § I 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Betygskriterier ska finnas för betygen A-E. Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:656). Betygskatalog 8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på examensarbetet eller efter prövning, både när det gäller den som är elev och den som inte är det, och 2. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800). Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 15 kap. 22 § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2023:656). Utdrag ur betygskatalogen 9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de nivåer i ämnen som eleven har påbörjat men inte slutfört i olika ämnen. Förordning (2023:656). Betyg efter prövning 10 § För den som inte är elev i vidareutbildningen ska betyg efter prövning utfärdas separat. Examensbevis och studiebevis 11 § Enligt 17 a kap. 15 § skollagen (2010:800) ska gymnasieingenjörsexamen utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg. En elev som uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen ska få ett examensbevis när eleven avslutar utbildningen. För den elev som inte uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen när eleven avslutar utbildningen ska i stället ett studiebevis utfärdas. Förordning (2023:656). 12 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis. 13 § Om en elev till följd av 18 eller 19 § eller 8 kap. har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen. Förordning (2023:656). 14 § Examensbevis från vidareutbildningen får utfärdas endast en gång. Examensbevis 15 § Av examensbeviset för den som är elev i vidareutbildningen ska det framgå 1. vilken nationell profil som examensbeviset avser, 2. vad det godkända examensarbetet har innehållit, 3. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning, och 4. att gymnasieingenjörsexamen motsvarar nivå 5 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför den fullständiga vidareutbildningen. Av examensbeviset för den som inte är elev i vidareutbildningen ska det dessutom framgå 1. att beviset avser en person som inte är elev i vidareutbildningen, och 2. i förekommande fall på vilka nivåer personen har genomfört prövning inom vidareutbildningen när personen inte var elev där. Förordning (2023:656). Studiebevis 16 § För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieingenjörsexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå 1. vilken nationell profil som studiebeviset avser, 2. om eleven har genomfört ett godkänt examensarbete och vad det har innehållit, och 3. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning. Av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga vidareutbildning. Enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i studiebeviset anges 1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:656). Prövning Prövning för den som är elev i vidareutbildningen 17 § En elev i vidareutbildningen har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån. En elev i vidareutbildningen har också rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i det examensarbete som ingår i elevens individuella studieplan. Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått betyget E på examensarbetet. Förordning (2023:656). Prövning för den som inte är elev i vidareutbildningen 18 § Den som inte är elev i vidareutbildningen men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas i en vidareutbildning utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också examensarbetet. Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller examensarbetet, utbildning inom det kunskapsområde som examensarbetet avser. Förordning (2023:656). Bemyndigande 19 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Betyg för elever som inte följt undervisningen 20 § Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen på en nivå i ett ämne betyget E i ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår prövning, om 1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E i ämnet på den aktuella nivån, och 2. utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid skolenheten. Förordning (2023:656). Utformning av dokument 21 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. 22 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Myndigheten för yrkeshögskolan. 8 kap. Rätt att läsa ett ämne på nytt 1 § En elev som har fått betyg i ett ämne som ingår i vidareutbildningen innan eleven påbörjat vidareutbildningen har rätt att på nytt läsa de nivåer i ämnet som omfattas av elevens betyg. Förordning (2023:656). 2 § Om en elev inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på en viss nivå, har eleven rätt att läsa den aktuella nivån på nytt en gång. Har eleven slutfört samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa nivån på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått betyget E på examensarbetet har rätt att göra om arbetet en gång. Om en elev har fått betyget F i en stor andel av ämnena under läsåret får eleven, om det finns särskilda skäl, på nytt läsa också sådana nivåer i ämnen som eleven fått ett godkänt betyg i under läsåret. Förordning (2023:656). 3 § En elev som har bytt nationell profil får, om det finns särskilda skäl, på nytt läsa sådana nivåer i ämnen som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på. Förordning (2023:656). 4 § En elev som läser en nivå i ett ämne på nytt har rätt att få ett nytt betyg i ämnet. Förordning (2023:656). 5 § Rektorn fattar beslut enligt 2 och 3 §§ efter det att berörda lärare har fått yttra sig. 9 kap. Utbildning för döva och hörselskadade Utbildningens innehåll och organisation 1 § Örebro kommun får, om kommunen anordnar utbildning på teknikprogrammet, i sin gymnasieskola anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år för elever som 1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö, 2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i vidareutbildningen, 3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller 4. är dövblinda. Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4. 2 § Vidareutbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt integreras med annan vidareutbildning i gymnasieskolan. 3 § Statens skolverk får när det gäller vidareutbildning som avses i detta kapitel meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen. 4 § Utbildning i teckenspråk får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i utbildningen. Förordning (2023:656). Särskild omvårdnad 5 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning. Övriga bestämmelser om vidareutbildningen 6 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för vidareutbildningen i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges. 10 kap. Elever Anmälningsskyldighet vid frånvaro 1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas. Ledighet 2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn. Avslutande av utbildningen 3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat. 4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. 5 § Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl. Barn till svenska medborgare i utlandet 6 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta vidareutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. Nordiska sökande 7 § För nordiska sökande gäller 8 och 9 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge. De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland. 8 § En nordisk sökande får tas emot till en vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 17 a kap. 4 och 16 §§ skollagen (2010:800). I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta vidareutbildningen anordnas. 9 § En huvudman som har tagit emot nordiska sökande till en vidareutbildning har rätt till ersättning för alla sådana sökande. Ersättningens storlek beslutas av regeringen. Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut den. 11 kap. Statsbidrag Förutsättningar för statsbidrag 1 § Statsbidrag får lämnas till en huvudman inom gymnasieskolan för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel. 2 § Statsbidrag får lämnas om 1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt skollagen (2010:800) och denna förordning och om utbildningen även i övrigt bedöms vara av god kvalitet, och 2. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning. 3 § Statsbidrag får inte lämnas för utbildning som ersättning lämnas för på annat sätt. Bidrag får inte heller lämnas för utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:395) om uppdragsutbildning inom skolväsendet. Ansökan om statsbidrag 4 § Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk tillsammans med ett yttrande över ansökan från ett lokalt programråd för vidareutbildning. Beslut om statsbidrag 5 § Statens skolverk prövar frågor om och betalar ut statsbidrag. Innan Skolverket prövar frågor om bidraget ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. 6 § Ett beslut om att bevilja bidrag får gälla för högst fyra antagningsomgångar. Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp för varje elev som den 15 oktober varje år deltar i utbildningen. I ett beslut om att bevilja bidrag ska sista dagen för redovisning enligt 9 § anges. Beslutet får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beslutet. Fördelning av statsbidrag 7 § Statens skolverk ska vid sin fördelning av statsbidrag ta hänsyn till 1. arbetsmarknadens behov, 2. behovet av geografisk spridning av utbildningen, 3. behovet av spridning av utbildningen mellan branscher, och 4. utbildningens kvalitet. Uppföljning och redovisning 8 § Statens skolverk ska, med bistånd av Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, följa upp hur statsbidraget har använts. Skolverket ska i samband med sin årsredovisning till Regeringskansliet lämna en redovisning av hur bidraget har använts. 9 § Mottagaren av statsbidrag är skyldig att lämna sådan ekonomisk och annan redovisning till Statens skolverk som verket begär. Återbetalning och återkrav 10 § Mottagaren av statsbidrag för vidareutbildning är återbetalningsskyldig, om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål det har lämnats för, 4. sådan redovisning som avses i 9 § inte har lämnats, eller 5. mottagaren inte har följt villkor i beslutet om bidrag. 11 § Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt 10 §. Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt eller delvis efterge återkrav. 12 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk helt eller delvis efterge krav på ränta. 13 § Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna i detta kapitel. 12 kap. Övriga bestämmelser 1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras elektroniskt till Statens skolverk. Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och om elektronisk underskrift. Förordning (2016:598). Övergångsbestämmelser 2014:854 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014. 2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015. 2020:781 1. Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2020. 2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021. 2023:656 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2024. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om vidareutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för vidareutbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. 4. Vidareutbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för vidareutbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025. 5. Den som påbörjat vidareutbildning före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning enligt bestämmelserna i 7 kap. 17 och 18 §§ i den äldre lydelsen. Den som inte är elev inom vidareutbildningen får då genomgå prövning i en kurs bara vid en skolenhet som anordnar utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller. 6. En gymnasieingenjörsexamen enligt 7 kap. 11 § som utfärdas efter den 30 juni 2025 och som utöver betyg i ämnen även innehåller betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025 får inte innehålla nivåer och kurser som motsvarar varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i en sådan examen. 7. Ett examensbevis enligt 7 kap. 15 § och ett studiebevis enligt 7 kap. 16 § som utfärdas efter den 30 juni 2025 får innehålla betyg på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025. Ett examensbevis eller studiebevis får dock inte innehålla betyg på kurser och nivåer i ämnen som motsvarar varandra. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av examensbevis och studiebevis som innehåller betyg både på kurser och i ämnen. 8. Statens skolverk får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de ämnesplaner som gäller före den 1 juli 2025 motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. 9. En elev som påbörjar sin vidareutbildning efter den 30 juni 2025 och som har fått betyg på en kurs i ett visst ämne som ingår i vidareutbildningen innan eleven påbörjade vidareutbildningen har rätt att läsa motsvarande nivå i motsvarande ämne. 10. En elev som påbörjat sin vidareutbildning före den 1 juli 2025 men som efter den 30 juni 2025 påbörjat en ny vidareutbildning har rätt att en gång läsa en viss nivå i ett ämne som motsvarar en kurs som eleven redan har läst. Detta gäller dock endast om eleven inte har fått ett godkänt betyg på kursen. Har eleven slutfört en kurs i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa motsvarande nivå i motsvarande ämne en gång, om det finns särskilda skäl. 11. En elev som har påbörjat sin vidareutbildning före den 1 juli 2025 men som har bytt nationell profil eller av andra skäl har påbörjat en ny vidareutbildning efter den 30 juni 2025 får om det finns särskilda skäl läsa ämnen på nivåer som motsvarar kurser som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på. 12. En elev som i enlighet med punkt 9 - 11 läser ett ämne på en nivå som motsvarar en kurs som eleven tidigare har fått betyg på har rätt att få ett betyg i ämnet på den aktuella nivån. 13. Om en elev har fått ett betyg på en kurs och ett betyg i ett ämne på en nivå som motsvarar kursen ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset. 14. För en elev som har påbörjat sin vidareutbildning före den 1 juli 2025 och som sedan har påbörjat en ny vidareutbildning efter den 30 juni 2025 får en individuell studieplan utöver de uppgifter om anges i 2 kap. 5 § även innehålla uppgifter om de kurser som ingår i elevens utbildning. Bilaga Ämnen som fjärrundervisning får användas i biologi bioteknik engelska entreprenörskap och företagande filosofi fysik fysik - fördjupning företagsekonomi geografi klassisk grekiska historia internationell ekonomi internationella relationer journalistiskt skrivande juridik kemi kreativt skrivande latin litteratur marknadsföring matematik - fortsättning matematik - fördjupning matematik - specialisering B matematik - specialisering C moderna språk modersmålsämnen naturkunskap psykologi psykologi - fördjupning redovisning religionskunskap retorik samhällskunskap svenska svenska som andraspråk svenskt teckenspråk svenskt teckenspråk för hörande - fortsättning svenskt teckenspråk för hörande - fördjupning svenskt teckenspråk för hörande - grund svenskt teckenspråk för hörande - nybörjare teknik teknik - specialisering tillämpad psykologi Förordning (2023:656).