Post 1742 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2012:873 ·
Visa register
Förordning (2012:873) om beredskapslagring av olja
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet RSE
Utfärdad: 2012-12-06
Ändring införd: t.o.m. SFS 2019:824
Ikraft: 2012-12-30 överg.best.
Allmänna bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som ansluter till
lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja.
Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse som
i lagen om beredskapslagring av olja.
2 § Statens energimyndighet (Energimyndigheten) är
tillsynsmyndighet och prövar frågor enligt lagen (2012:806) om
beredskapslagring av olja och enligt denna förordning.
Definitioner
3 § I denna förordning betyder
basmängd: en lagringsskyldigs försäljning eller förbrukning i
landet av lagringsbränslen under ett referensår (inbegripet
biodrivmedel och tillsatser som var inblandade i
lagringsbränslen vid försäljning eller förbrukning) med avdrag
för lagringsbränslen som sålts till andra lagringsskyldiga,
eller till bunkring för utrikes sjöfart,
biodrivmedel: flytande bränsle eller bränsle i form av gas som
används för transport och som framställts ur biomassa, varvid
biomassa är den biologiskt nedbrytbara delen av produkter,
avfall och rester från jordbruket (inbegripet vegetabiliska
och animaliska ämnen), skogsbruket och därtill hörande
industrier, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av
industriellt och kommunalt avfall,
internationell bunkring: det som anges i bilaga A, avsnitt
2.1, i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik,
tillsatser: andra ämnen än kolväten som tillsätts eller
blandas i en produkt för att ändra dess egenskaper.
Sveriges beredskapslager
Beräkning av storleken på landets samlade beredskapslager
4 § Den genomsnittliga dagliga nettoimporten enligt 2 kap. 1 §
första stycket lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja
ska beräknas på grundval av råoljeekvivalenten av importen
under referensåret. Den genomsnittliga dagliga inhemska
konsumtionen enligt samma stycke ska beräknas på grundval av
råoljeekvivalenten för den inhemska konsumtionen under
referensåret.
Råoljeekvivalenten enligt första stycket första meningen ska
beräknas i enlighet med bilaga I till rådets direktiv
2009/119/EG av den 14 september 2009 om skyldighet för
medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller
petroleumprodukter, i lydelsen enligt kommissionens
genomförandedirektiv (EU) 2018/1581. Råoljeekvivalenten enligt
första stycket andra meningen ska beräknas i enlighet med
bilaga II till samma direktiv.
Biodrivmedel och tillsatser får ingå vid beräkningen enligt
första stycket endast om de har blandats med de berörda
petroleumprodukterna. Förordning (2019:824).
Lagringsbränslen
5 § Lagringsbränslen är motorbensin, jetbränsle av fotogentyp,
gasolja eller dieselolja samt andra eldningsoljor enligt
definitionerna i bilaga A till Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om
energistatistik. Förordning (2019:824).
Beräkning av den procentandel som ska lagras av vart och ett
av lagringsbränslena
6 § Energimyndigheten ska senast i april varje år besluta
storleken på den procentandel av de sammanlagda basmängderna
under referensåret för vart och ett av lagringsbränslena som
alla lagringsskyldiga ska lagra under kommande lagringsår.
Andelarna ska beräknas så att Sveriges samlade
lagringsskyldighet enligt 2 kap. 1 § första stycket lagen
(2012:806) om beredskapslagring av olja kan uppfyllas.
Beräkningen ska ske i enlighet med bilaga III till rådets
direktiv 2009/119/EG om skyldighet för medlemsstaterna att
inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter, i
lydelsen enligt kommissionens genomförandedirektiv (EU)
2018/1581. Förordning (2019:824).
Energimyndighetens beräkning av hållna lager vid rapportering
7 § Vid rapportering enligt 6 kap. 2 § lagen (2012:806) om
beredskapslagring av olja ska befintliga lagernivåer beräknas
i enlighet med bilaga III till rådets direktiv 2009/119/EG om
skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av
råolja och/eller petroleumprodukter, i lydelsen enligt
kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2018/1581.
Biodrivmedel och tillsatser får ingå vid beräkningen enligt
första stycket endast om de
1. var inblandade i lagringsbränslen vid försäljning eller
förbrukning, eller
2. lagras i Sverige och den lagringsskyldige kan visa att de
är avsedda att blandas med lagringsbränslen och att de ska
användas som transportbränsle. Förordning (2019:824).
Lagringsskyldighet
8 § Lagringsskyldighet enligt 3 kap. 1 § 1 lagen (2012:806) om
beredskapslagring av olja föreligger om den mängd råolja eller
lagringsbränslen som har importerats under ett referensår
uppgår till minst 2 500 kubikmeter.
9 § Om ett företag har importerat ett lagringsbränsle till
landet och sedan har sålt det till utlandet, ska bränslet ändå
anses vara sålt i landet och medföra lagringsskyldighet enligt
3 kap. 1 § 1 lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja om
bränslet efter försäljningen förbrukas och inte exporteras.
10 § Uppgifter enligt 3 kap. 5 § lagen (2012:806) om
beredskapslagring av olja ska lämnas till Energimyndigheten
före utgången av januari varje år eller vid en annan tidpunkt
som myndigheten bestämmer.
Energimyndigheten ska informera dem som ska lämna uppgifter
enligt första stycket om vilka som har varit lagringsskyldiga
under referensåret om sådan information krävs för att
basmängden ska kunna beräknas.
Undantag från lagringsskyldighet
11 § Lagringsskyldighet enligt 3 kap. 1 § lagen (2012:806) om
beredskapslagring av olja gäller inte införsel och förbrukning
av lagringsbränslen i sådana gasturbinanläggningar eller
oljekondensverk för framställning av elektrisk kraft som ingår
i effektreserven enligt lagen (2003:436) om effektreserv.
Lagringsskyldighet inom en koncern
12 § Inom en koncern får lagringsskyldighet fullgöras av
moderbolaget för lagringsskyldiga dotterbolags räkning om
anmälan sker till Energimyndigheten senast i samband med att
de uppgifter som avses i 10 § lämnas.
Om lagringsskyldighet inte längre ska fullgöras gemensamt för
koncernen, ska anmälan snarast göras till Energimyndigheten.
Tillstånd för att fullgöra lagringsskyldigheten med andra
lagringsbränslen eller med råolja
13 § Tillstånd för lagring av andra lagringsbränslen än sådana
som den lagringsskyldige har sålt eller förbrukat under
referensåret får ges om god försörjningsberedskap går att
säkerställa.
Tillstånd för lagring av råolja får ges om
1. det är fråga om ett företag som driver oljeraffinering och
som fullgör sin lagringsskyldighet eller som håller lager åt
någon annan enligt 4 kap. 1 § lagen (2012:806) om
beredskapslagring av olja, och
2. lagret består av råolja, andra råvaror för tillverkningen
eller halvfabrikat motsvarande högst två tredjedelar av den
sammanlagda lagringsskyldigheten för företaget samt för andra
lagringsskyldiga för vilka oljeraffinaderiet utför
lagringsuppdrag.
Beräkningen enligt andra stycket 2 ska baseras på utbytet av
lagringsbränslen vid raffinering av råolja i oljeraffinaderiet
enligt föreskrifter som har meddelats av Energimyndigheten med
stöd av 28 § 3.
Lagringsskyldighetens omfattning
14 § Lagringsskyldighetens omfattning bestäms för varje
lagringsskyldig utifrån basmängden och den procentandel som
har beslutats enligt 6 §.
Beslut om lagringsskyldighet
15 § Energimyndigheten ska meddela beslut om
lagringsskyldighet för kommande lagringsår senast i april
varje år. Förordning (2019:824).
Befrielse från lagringsskyldighet under ett pågående
lagringsår
16 § Den som är lagringsskyldig får helt eller delvis befrias
från lagringsskyldighet under ett pågående lagringsår om den
lagringsskyldige sålt lagringsbränsle under ett referensår
till någon som själv blivit lagringsskyldig för motsvarande
mängd lagringsbränsle under lagringsåret, eller om det annars
finns synnerliga skäl.
Tillstånd för lagerhållning inom landet av någon annan än den
lagringsskyldige
17 § Tillstånd att lämna över lagerhållningen åt någon annan
inom landet får ges endast om den som är lagringsskyldig har
ett avtal med den som ska utföra lagringen som anger
1. att lagringen ska utföras under minst en kalendermånad
eller trettio dagar,
2. vilken volym, vilket lagringsbränsle och, i förekommande
fall, vilka biodrivmedel och tillsatser enligt 4 eller 7 § som
lagringen ska avse,
3. att den som är lagringsskyldig har rätt att förvärva
lagret, och
4. beräkningsgrunderna för priset vid ett förvärv enligt 3.
Tillstånd enligt första stycket får ges endast under
förutsättning att den som ska utföra lagringen har tillstånd
enligt 18 §. Tillståndet får förenas med villkor som ska
framgå av beslutet.
18 § Tillstånd att inom landet utföra lagring åt någon annan
får ges endast om
1. den som ska utföra lagringen bedriver
oljelagringsverksamhet, och
2. lagringen uppfyller de krav som anges i 5 kap. 1 § lagen
(2012:806) om beredskapslagring av olja.
Tillstånd enligt första stycket får ges för högst fem
lagringsår och får förenas med villkor som ska framgå av
beslutet. Om lagring ska utföras åt en lagringsskyldig i en
annan medlemsstat i Europeiska unionen enligt rådets direktiv
2009/119/EG om skyldighet för medlemsstaterna att inneha
minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter krävs dock
att anmälan sker till Energimyndigheten i varje enskilt fall
och att det finns tillstånd för utlandslagring från behörig
myndighet i det medlemsland för vilket lagret ska hållas,
innan lagringen får påbörjas.
Den som ska utföra lagring får inte i sin tur överlämna
lagringen åt någon annan.
Tillstånd för lagring utanför landet
19 § Tillstånd att hålla egna lager i en annan medlemsstat i
Europeiska unionen eller att lämna över lagerhållningen åt
någon annan inom Europeiska unionen får ges endast om den som
är lagringsskyldig kan visa att
1. lagringen ska utföras under minst tre kalendermånader,
2. lagringen avser en bestämd volym och ett bestämt
lagringsbränsle och omfattar högst trettio procent per
lagringsbränsle av de bränslen som den lagringsskyldige ska
lagra för ett lagringsår,
3. han eller hon har rätt att förvärva lagret,
4. det finns en överenskommelse om hur priset ska beräknas vid
förvärv enligt 3,
5. lagringen uppfyller de krav som anges i 5 kap. 1 § lagen
(2012:806) om beredskapslagring av olja, och
6. den som ska utföra lagringen bedriver
oljelagringsverksamhet och har fått tillstånd att utföra
lagring av behörig myndighet i den medlemsstat i Europeiska
unionen där lagret ska hållas.
En förutsättning för tillstånd är att den som ska utföra
lagring inte i sin tur överlämnar lagringen åt någon annan.
Tillstånd enligt första stycket får ges för högst ett
lagringsår. Tillståndet får förenas med villkor som ska framgå
av beslutet.
Register över beredskapslager
20 § Det register över beredskapslager som avses i 6 kap. 1 §
lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja ska innehålla
uppgifter om
1. var lagren finns,
2. vilka bränslen och hur stor mängd av dessa som lagren
omfattar, och
3. lagrens ägare.
En sammanfattande kopia av registret ska skickas till
Europeiska kommissionen senast den 25 februari varje år.
Statistiska sammanställningar
21 § Den statistiska sammanställning över beredskapslager som
avses i 6 kap. 2 § lagen (2012:806) om beredskapslagring av
olja ska upprättas enligt bilaga IV till rådets direktiv
2009/119/EG om skyldighet för medlemsstaterna att inneha
minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter.
22 § Den statistiska sammanställning över kommersiella lager
som avses i 6 kap. 2 § lagen (2012:806) om beredskapslagring
av olja ska innehålla uppgifter om faktiska lagernivåer den
sista dagen i varje kalendermånad. I sammanställningen får
inte ägarna till lagren anges.
Beredskapsplan
23 § Den beredskapsplan som avses i 7 kap. 2 § lagen
(2012:806) om beredskapslagring av olja ska innehålla
uppgifter om
1. de organisatoriska åtgärder som ska förberedas för att
beredskapsplanen ska kunna genomföras,
2. vilken utbildning och övning som behövs för att de
organisatoriska åtgärderna enligt 1 ska kunna fungera, och
3. hur begränsningar i förbrukningen ska genomföras.
Innan en beredskapsplan upprättas ska synpunkter från de
lagringsskyldiga inhämtas. Beredskapsplanen ska uppdateras
varje år.
24 § Ett lager som har använts enligt 7 kap. 1 § lagen
(2012:806) om beredskapslagring av olja ska återställas inom
den tidsfrist som Europeiska kommissionen bestämmer.
Lagringsavgift
25 § Det kostnadstillägg som avses i 8 kap. 7 § lagen
(2012:806) om beredskapslagring av olja ska beräknas per
lagringsbränsle och för det lagringsår när lagret uppvisar
brist och utgöra
1. 300 procent av kapitalkostnaden för de första tio dagarna,
2. 400 procent av kapitalkostnaden för de därpå följande tio
dagarna, och
3. 500 procent av kapitalkostnaden för de därpå följande
dagarna.
Om en brist i lagret visar sig vara större än vad som
rapporterats av den lagringsskyldige, ska vart och ett av
kostnadstilläggen i första stycket fördubblas för den brist
under lagringsåret som inte har rapporterats.
26 § Beräkning av en lagringsavgifts kapitalkostnad ska
grundas på genomsnittlig marknadsmässig ränta och varukostnad
under den kalendermånad som föregått bristen i lagret.
Energimyndigheten ska inför varje lagringsår underrätta dem
som är lagringsskyldiga om grunderna för beräkning av
lagringsavgifter.
Uppgifter från Skatteverket
27 § Skatteverket ska på begäran av Energimyndigheten lämna ut
uppgifter om införsel av bränslen från annan medlemsstat i
Europeiska unionen från det system som avses i 2 kap. 4 a §
lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets
beskattningsverksamhet, om uppgifterna behövs för kontroll och
tillsyn enligt lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja
och denna förordning.
Bemyndiganden
28 § Energimyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om
1. beräkning av Sveriges beredskapslager,
2. lagringsskyldighet samt om undantag och befrielse från
lagringsskyldighet,
3. förutsättningar för tillstånd enligt 3 kap. 2 § och 4 kap.
1 § lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja,
4. register över lager som hålls enligt lagen om
beredskapslagring av olja,
5. statistiska sammanställningar, och
6. beredskapsplan och återställande av lager som hålls enligt
lagen om beredskapslagring av olja.
29 § Energimyndigheten får meddela föreskrifter om
1. förvaring av lager och om underrättelseskyldighet enligt 5
kap. 2 § lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja,
2. användning av lager, och
3. förfarandet vid prövning av frågor enligt lagen om
beredskapslagring av olja och denna förordning.
Överklagande
30 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns
bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Andra beslut än beslut enligt 11 och 16 §§ får dock inte
överklagas. Förordning (2018:1077).
Övergångsbestämmelser
2012:873
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 i fråga
om 27 § och i övrigt den 30 december 2012. Genom förordningen
upphävs förordningen (1995:971) om beredskapslagring av olja
och kol.
2. Lagringsåret som har inletts den 1 juli 2012 ska avslutas
den 31 mars 2013.
3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för det
lagringsår som har inletts den 1 juli 2012.