Post 1546 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
2014:801 ·
Visa register
Riksdagsordning (2014:801)
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 2014-06-19
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:507
Övrigt: Rättelsesida 2021:1118 har iakttagits.
Ikraft: 2014-09-01 överg.best.
1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER
Riksdagsordningens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om riksdagen.
Bestämmelser om val till riksdagen, riksdagsarbetet och
riksdagens uppgifter finns i regeringsformen.
Lagen är indelad i huvudbestämmelser och
tilläggsbestämmelser. Regler om stiftande och ändring av
riksdagsordningens bestämmelser finns i 8 kap. 17 §
regeringsformen.
Riksdagsordningens indelning
2 § Riksdagsordningen innehåller 14 kapitel. Dessa är
– inledande bestämmelser (1 kap.),
– val till riksdagen (2 kap.),
– riksmöten (3 kap.),
– ledning och planering av riksdagsarbetet (4 kap.),
– riksdagens ledamöter (5 kap.),
– kammaren (6 kap.),
– utskotten och EU-nämnden (7 kap.),
– interpellationer och frågor till statsråd (8 kap.),
– ärendenas väckande (9 kap.),
– ärendenas beredning (10 kap.),
– ärendenas avgörande (11 kap.),
– val inom riksdagen (12 kap.),
– riksdagsorgan och nämnder (13 kap.), och
– Riksdagsförvaltningen (14 kap.).
Definitioner
3 § I denna lag avses med
– valperiod: Den period som motsvarar tiden från det att en
nyvald riksdag har samlats till dess den närmast därefter
valda riksdagen samlas.
– riksmöte: Den period som riksdagen sammanträder.
– ålderspresident: Den närvarande ledamot som har varit
ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera ledamöter
har tillhört riksdagen lika länge har den äldste av dem
företräde.
– gruppledare: Den särskilda företrädare som en partigrupp,
som vid valet till riksdagen har fått minst 4 procent av
rösterna i hela riket ska utse för att samråda med talmannen
enligt denna lag.
– arbetsplenum: Ett sammanträde med kammaren under vilket
överläggning om och avgörande av betänkanden och utlåtanden
från utskott kan ske.
2 KAP. VAL TILL RIKSDAGEN
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om val till
riksdagen.
Tidpunkt för ordinarie val
2 § Ordinarie val till riksdagen hålls i september.
Extra val
Tilläggsbestämmelse 2.2.1
Bestämmelser om extra val till riksdagen finns i 3 kap. 11 §
och 6 kap. 5 § regeringsformen.
Ytterligare bestämmelser om val
3 § Ytterligare bestämmelser om val till riksdagen finns i
regeringsformen och i lag.
3 KAP. RIKSMÖTEN
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– riksmötet som följer efter ett val till riksdagen (2–5 §§),
– riksmötets öppnande (6 §), och
– övrigt om riksmöten (7–9 §§).
Riksmötet som följer efter ett val till riksdagen
Riksmötets inledning
2 § Riksmötet inleds genom att en nyvald riksdag sammanträder
i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 10 §
regeringsformen.
Tidpunkt för det första sammanträdet efter ett val
Tilläggsbestämmelse 3.2.1
Kammarens första sammanträde under ett riksmöte efter ett val
inleds kl. 11.00. Ledamöterna ska underrättas om tidpunkten
för det sammanträdet.
Första sammanträdet
3 § Vid det första sammanträdet med kammaren efter ett val
till riksdagen ska i nedan nämnd ordning
1. Valprövningsnämndens berättelse om granskning av bevis om
val av ledamöter och ersättare föredras,
2. ledamöterna ropas upp,
3. talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman
väljas för valperioden, och
4. en valberedning utses för valperioden.
Ordförande vid det första sammanträdet efter ett val
Tilläggsbestämmelse 3.3.1
Ålderspresidenten leder sammanträdet med kammaren fram till
dess att talmannen och de vice talmännen har valts.
Förfarande vid val av talman
4 § Riksdagen ska, enligt 4 kap. 2 § regeringsformen,
välja en talman samt en förste, en andre och en tredje vice
talman. De väljs var för sig i nu nämnd ordning. Valen gäller
till valperiodens slut.
Om det bara finns en nominerad kandidat ska valet genomföras
med acklamation.
Om det finns fler än en nominerad kandidat, och valet av
talman sker med slutna sedlar enligt bestämmelserna i 12
kap., är den vald som får mer än hälften av rösterna. Om en
sådan röstövervikt inte uppnås ska ett nytt val genomföras.
Om inte heller då någon får mer än hälften av rösterna ska
ett tredje val genomföras mellan de två som vid den andra
omröstningen fick flest röster. Vid den tredje omröstningen
är den vald som får de flesta rösterna. Lag (2018:605).
Förfarande för att utse valberedning
5 § Varje partigrupp, som motsvarar ett parti som vid valet
till riksdagen fick minst 4 procent av rösterna i hela riket,
ska besätta en plats i valberedningen. Därutöver fördelas tio
platser proportionellt mellan dessa partigrupper.
Ledamöterna tillsätts med tillämpning av det förfarande som
anges i 12 kap. 14 §.
Antal ledamöter i valberedningen
Tilläggsbestämmelse 3.5.1
Talmannen fastställer det antal ledamöter som respektive
partigrupp ska tillsätta i valberedningen. Vid den
proportionella fördelningen tillämpas den beräkningsgrund som
anges i 12 kap. 8 § tredje stycket.
Riksmötets öppnande
Särskilt sammanträde för riksmötets öppnande
6 § Riksdagen ska senast på riksmötets tredje dag hålla ett
särskilt sammanträde för riksmötets öppnande. Statschefen
förklarar på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vid
förhinder för statschefen förklarar talmannen riksmötet
öppnat.
Vid sammanträdet avger statsministern en regeringsförklaring,
om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att
avstå från detta.
Tidpunkt för sammanträde för riksmötets öppnande
Tilläggsbestämmelse 3.6.1
Efter ett val till riksdagen äger sammanträdet för riksmötets
öppnande rum kl. 14.00 den andra dagen under riksmötet.
Har det inte varit något val till riksdagen äger sammanträdet
rum den första dagen vid samma tidpunkt.
Talmannen får bestämma en annan tidpunkt för sammanträdet.
Övrigt om riksmöten
Riksmötets längd
7 § Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte inleds.
Övriga riksmöten under valperioden
8 § Under år då det inte hålls ordinarie val till riksdagen,
ska ett nytt riksmöte inledas den dag i september som
kammaren har fastställt under det föregående riksmötet.
Förslag om tidpunkt för inledande sammanträde
Tilläggsbestämmelse 3.8.1
Talmannen lämnar efter samråd med gruppledarna förslag till
kammaren inför beslut enligt 8 §. Lag (2021:1118).
Namnupprop vid övriga riksmöten
Tilläggsbestämmelse 3.8.2
Talmannen får besluta att ledamöterna ska ropas upp vid det
första sammanträdet med kammaren även under övriga riksmöten
under valperioden. Om namnupprop inte har hållits ska en
förteckning över vilka som är ledamöter vid riksmötets början
bifogas kammarens protokoll.
Nytt riksmöte efter extra val
9 § Har beslut om extra val fattats före den fastställda
dagen för att inleda ett riksmöte, ska ett nytt riksmöte
enligt 8 § inledas bara om den riksdag som valts genom det
extra valet samlats före den 1 juli samma år.
4 KAP. LEDNING OCH PLANERING AV RIKSDAGSARBETET
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om ledning och
planering av riksdagsarbetet.
Talmannen och de vice talmännen
2 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, någon av de
vice talmännen leder riksdagsarbetet.
Gruppledare
3 § Varje partigrupp som avses i 3 kap. 5 § ska utse en
särskild företrädare (gruppledare) som ska samråda med
talmannen om arbetet i kammaren i enlighet med bestämmelser i
denna lag.
Partigrupperna ska utse en eller flera personliga ersättare
för gruppledaren (vice gruppledare). Lag (2021:1118).
Information om beslut som har fattats efter samråd
Tilläggsbestämmelse 4.3.1
Beslut som har fattats efter samråd ska göras tillgängliga
för ledamöterna. Det ska ske enligt den ordning som talmannen
bestämmer.
Riksdagsförvaltningen
4 § Riksdagsförvaltningen leds av en styrelse.
Bestämmelser om Riksdagsförvaltningens uppgifter finns i 14
kap.
Riksdagsstyrelsen
Tilläggsbestämmelse 4.4.1
Riksdagsstyrelsen leder Riksdagsförvaltningen och överlägger
om planeringen av riksdagsarbetet.
Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande och tio
andra ledamöter som riksdagen väljer inom sig för en
valperiod. Riksdagen väljer även tio ersättare för de valda
ledamöterna av riksdagsstyrelsen.
Riksdagsstyrelsens sammanträden
Tilläggsbestämmelse 4.4.2
Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen. Om
talmannen är förhindrad att närvara vid ett sammanträde,
inträder någon av de vice talmännen som ordförande. En
frånvarande ledamots plats intas av en ersättare som tillhör
samma partigrupp.
Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om
styrelsen vill inhämta upplysningar av någon som inte tillhör
styrelsen, får den kalla honom eller henne till ett
sammanträde.
De vice talmännen, de av gruppledarna som inte är ledamöter
av styrelsen och riksdagsdirektören får delta i styrelsens
överläggningar.
Ordförandekonferensen
5 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt
intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-
nämnden.
Ordförandekonferensen får sammanfatta resultatet av sina
överläggningar i slutsatser. Lag (2021:1118).
Ordförandekonferensens sammansättning
Tilläggsbestämmelse 4.5.1
Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande, de
vice talmännen samt utskottens och EU-nämndens ordförande.
Om talmannen är förhindrad att närvara vid ett sammanträde,
inträder någon av de vice talmännen som ordförande.
Lag (2021:1118).
Information om slutsatserna
Tilläggsbestämmelse 4.5.2
Slutsatserna av överläggningarna i ordförandekonferensen ska
göras tillgängliga för utskotten och EU-nämnden.
Lag (2021:1118).
5 KAP. RIKSDAGENS LEDAMÖTER
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppdraget som
riksdagsledamot.
Bestämmelser om uppdraget finns även i 4 kap. 10–13 §§
regeringsformen.
Arvode
2 § En ledamot har rätt till arvode för sitt uppdrag av
allmänna medel. Ytterligare bestämmelser om arvode och
ekonomiska villkor samt om återkrav och jämkning av arvode och
andra ersättningar för ledamöter och ersättare finns i lag.
Lag (2021:1118).
Registrering av åtaganden och ekonomiska intressen
Tilläggsbestämmelse 5.2.1
Bestämmelser om registrering av ledamöters åtaganden och
ekonomiska intressen finns i lagen (1996:810) om registrering
av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.
Registrering och hantering av gåvor
Tilläggsbestämmelse 5.2.2
Bestämmelser om registrering och hantering av gåvor mottagna
av ledamöter finns i lagen (2016:1117) om registrering och
hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter.
Lag (2016:1119).
Ledighet från uppdraget
3 § En ledamot kan efter ansökan få ledigt från sitt uppdrag.
Om en ledamot får ledigt för en tid av minst en månad, ska
ledamotens uppdrag utövas av en ersättare under den tid
ledamoten är ledig.
Prövning av ledighetsansökan
4 § Talmannen beslutar om ledighet från uppdraget som ledamot
med den begränsning som framgår av andra stycket.
Kammaren beslutar om ledighet för andra skäl än sjukdom eller
föräldraledighet om ledigheten avser en period om en månad
eller längre.
Om en ansökan om ledighet ges in under en period då kammaren
inte sammanträder och om denna period är längre än en månad,
får dock talmannen besluta om ledigheten ska beviljas.
Innehåll i ansökan om ledighet
Tilläggsbestämmelse 5.4.1
En ansökan om ledighet ska vara skriftlig, innehålla de skäl
som ansökan grundas på och avse en bestämd tid. Ansökan ska
ges in till Riksdagsförvaltningen.
Ersättare
5 § När en ersättare ska inträda i stället för talmannen, en
ledamot som tillhör regeringen eller en ledig ledamot, ska
talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen ska
då följa den ordning mellan ersättarna som har fastställts
enligt lag. Om det finns särskilda skäl, får talmannen frångå
denna ordning.
Meddelande till ersättare
Tilläggsbestämmelse 5.5.1
En ersättare som ska utöva uppdrag som ledamot ska få ett
meddelande om vilken ledamot som han eller hon ersätter och
om tiden för förordnandet. En ersättare kan få ett särskilt
meddelande med besked om när uppdraget upphör.
Ersättares ställning vid ledamots avgång
6 § Om en ledig ledamot lämnar sitt uppdrag, fortsätter den
tjänstgörande ersättaren att utöva sitt uppdrag till dess att
en ny ledamot har utsetts.
Åtal eller frihetsberövande
7 § För att talan ska få väckas mot en ledamot eller ett
ingripande ska få göras i en ledamots personliga frihet krävs
i vissa fall enligt 4 kap. 12 § första stycket
regeringsformen riksdagens medgivande. Detta gäller även i
fråga om tidigare ledamöter.
En ansökan om riksdagens medgivande ska av åklagare, eller
annan som vill väcka talan, ges in till talmannen.
Om ansökan är så ofullständig att den inte kan läggas till
grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har
gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan
eller begära denna åtgärd hos en myndighet, ska talmannen
avvisa ansökan. I annat fall ska talmannen anmäla den vid ett
sammanträde med kammaren.
Ansökan om medgivande
Tilläggsbestämmelse 5.7.1
En ansökan som avses i 7 § ska vara skriftlig och innehålla
de omständigheter som ansökan grundas på.
6 KAP. KAMMAREN
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– planering och ledning av sammanträden (2–6 §§),
– sammanträden (7–14 §§),
– rätten att yttra sig vid sammanträden (15–19 §§),
– ärendedebatter (20–22 §§),
– särskilda debatter (23 §), och
– vissa gemensamma frågor (24–27 §§).
Planering och ledning av sammanträden
Planering
2 § Talmannen beslutar om planeringen av arbetet i kammaren
och om när kammaren ska sammanträda.
Samråd inför planering
Tilläggsbestämmelse 6.2.1
Talmannen ska inför ett beslut enligt 2 § samråda med
gruppledarna. Lag (2021:1118).
Talmannen
3 § Talmannen leder kammarens sammanträden.
Biträde till talmannen
Tilläggsbestämmelse 6.3.1
Vid ledningen av kammarens sammanträden biträds talmannen av
en kammarsekreterare.
Vice talman
4 § Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett
sammanträde.
Ålderspresident
5 § Ålderspresidenten leder ett sammanträde om talmannen och
samtliga vice talmän har förhinder.
Talmannens opartiskhet
6 § Vid överläggning i ett ämne som är upptaget på
föredragningslistan får talmannen inte yttra sig i sakfrågan.
Detsamma gäller den vice talman eller ålderspresident som
leder ett sammanträde.
Sammanträden
Offentlighet vid sammanträden
7 § Ett sammanträde i kammaren ska vara offentligt enligt
bestämmelserna i 4 kap. 9 § regeringsformen.
Kammaren får besluta att ett sammanträde ska hållas inom
stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet
eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en
mellanfolklig organisation.
Om regeringen vid ett sammanträde ska lämna information till
riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på
de grunder som anges i andra stycket.
Tystnadsplikt
8 § En ledamot får inte obehörigen röja vad som har
framkommit vid ett sammanträde i kammaren som hållits inom
stängda dörrar. Kammaren får besluta att i ett särskilt fall
helt eller delvis upphäva tystnadsplikten. Lag (2018:94).
Kallelse
9 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte
annat föreskrivs i regeringsformen eller i denna lag.
En kallelse ska anslås senast kl. 18.00 dagen före
sammanträdet och minst 14 timmar i förväg. Om det finns
synnerliga skäl, får kallelsen anslås senare. I så fall får
sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens
ledamöter medger det.
Innehållet i en kallelse
10 § Det ska framgå av en kallelse om sammanträdet är ett
arbetsplenum.
Övriga uppgifter i kallelsen
Tilläggsbestämmelse 6.10.1
Om ett val ska genomföras vid ett sammanträde, ska det anges
i kallelsen.
Avbrott i kammarens arbete efter ett beslut om extra val
11 § Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen
på begäran av regeringen besluta att kammaren inte ska
sammanträda under återstoden av valperioden.
Extra sammanträde
12 § Talmannen får besluta att kalla kammaren till
sammanträde under en period då arbete i kammaren inte pågår.
Ett sådant beslut ska fattas om regeringen eller minst 115 av
ledamöterna begär det.
Ett sammanträde ska hållas inom tio dagar från det att en
begäran om det har framställts. Ett sammanträde får hållas
först sedan ledamöterna har erhållit skälig tid att inställa
sig från det att de underrättats om kallelsen.
Ett sammanträde för arbetsplenum under en period då
arbetsplenum inte ingår i kammarens planering får hållas inom
kortare tid än 48 timmar från det att ledamöterna
underrättades om kallelsen endast om minst tre fjärdedelar av
de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar
för att ärendet får avgöras.
Meddelande om tid för extra sammanträde
Tilläggsbestämmelse 6.12.1
Tidpunkten för det första sammanträdet som avses i 12 § ska
offentliggöras.
Föredragningslista
13 § Talmannen ska till varje sammanträde upprätta en
föredragningslista över vad som ska behandlas under
sammanträdet. Undantag får göras för sådant som antas bli
behandlat inom stängda dörrar. Föredragningslistan ska göras
tillgänglig för ledamöterna.
Det ska framgå av föredragningslistan om sammanträdet är ett
arbetsplenum.
Vid sammanträdet ska ärenden och val behandlas i den ordning
som de har tagits upp på föredragningslistan.
Yrkanden m.m. som ska tas upp först på föredragningslistan
Tilläggsbestämmelse 6.13.1
Prövning av ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga,
en fråga enligt 6 kap. 3 § regeringsformen om statsministern
har tillräckligt stöd i riksdagen, ett förslag till ny
statsminister eller ett yrkande om misstroendeförklaring ska
tas upp som första punkt på föredragningslistan. Om mer än en
sådan prövning ska äga rum vid ett sammanträde, ska de tas upp
i den ordning de nu har angetts. Talmannen får bestämma en
annan ordning mellan prövning av en fråga enligt 6 kap. 3 §
regeringsformen och prövning av ett yrkande om
misstroendeförklaring. Lag (2021:1118).
Vad som ska tas upp på föredragningslistan
Tilläggsbestämmelse 6.13.2
Utöver vad som framgår av 6.13.1 ska följande tas upp på
föredragningslistan:
1. val,
2. propositioner, skrivelser från regeringen, framställningar
och redogörelser från riksdagsorgan, motioner och EU-dokument
som ska hänvisas till utskott,
3. betänkanden och utlåtanden från utskott som ska
bordläggas, debatteras eller avgöras och om ett utskott eller
talmannen har föreslagit att ett ärende ska avgöras efter
kortare tid än som avses i 11 kap. 2 § första stycket,
4. beslut och information om att sammansättningen av
ledamöter ändras,
5. andra beslut som ska fattas av kammaren,
6. meddelande om att en särskilt anordnad debatt ska äga
rum,
7. protokollsutdrag från utskott enligt 10 kap. 3 § tredje
stycket, och
8. övriga frågor i den omfattning som talmannen bestämmer.
Vidare bör ett meddelande om att ett statsråd kommer att
lämna muntlig information tas upp på föredragningslistan. Om
det är möjligt ska även ett yrkande om att ett lagförslag ska
vila i tolv månader tas upp på föredragningslistan.
Lag (2018:1932).
Beslut om avslutning och ajournering av ett sammanträde
14 § Beslut att ett sammanträde ska avslutas eller att ett
uppehåll ska göras i ett pågående sammanträde fattas av
kammaren utan föregående överläggning.
Rätten att yttra sig vid sammanträden
Yttranderätten
15 § Varje ledamot och statsråd får, med de undantag som
föreskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla frågor som är
under behandling och om lagligheten av allt som sker vid
sammanträdet.
Begränsningar i yttranderätten
16 § Den som har ordet ska begränsa sitt anförande till det
ämne som behandlas. Om någon bryter mot bestämmelsen och inte
rättar sig efter talmannens påpekande, får talmannen ta ordet
från honom eller henne under den pågående överläggningen.
Ingen får vid ett sammanträde uttala sig nedlåtande om någon
annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i
övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider
mot god ordning. Om någon bryter mot bestämmelsen, får
talmannen ta ordet från honom eller henne under den pågående
överläggningen.
Ordningsregler
Tilläggsbestämmelse 6.16.1
Talmannen får efter samråd med gruppledarna besluta om
ordningsregler för kammaren.
Statschefens ämbetsförklaring
17 § Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren.
Muntlig information från regeringen
18 § Regeringen får lämna information till riksdagen
muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med
kammaren.
Jäv
19 § Ingen får delta i behandlingen av ett ärende vid ett
sammanträde i kammaren, om ärendet rör honom eller henne
eller någon närstående personligen.
Ett statsråd får delta i överläggningen i kammaren i ett
ärende som rör statsrådets tjänsteutövning.
Ärendedebatter
Uppläggningen av debatterna
20 § Talmannen ska samråda med gruppledarna om uppläggningen
av kammarens överläggningar.
Debattrestriktioner
21 § Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet
anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en
fråga och tiden för varje anförande. I begränsningen får det
göras skillnad mellan olika kategorier av talare.
I samband med överläggningen i en viss fråga får kammaren på
förslag av talmannen besluta om en begränsning av det slag
som avses i första stycket. Beslutet fattas utan föregående
överläggning.
Var och en som vill yttra sig i en fråga ska dock få tala i
minst fyra minuter.
Anmälan till debatt
Tilläggsbestämmelse 6.21.1
Ett anförande av en ledamot som inte har föranmält sig får
inte överstiga fyra minuter, om inte talmannen medger längre
tid. Ett nytt anförande från någon som tidigare haft ordet
för anförande vid överläggningen i en viss fråga får inte
överstiga två minuter.
En föranmälan ska göras till Riksdagsförvaltningen senast kl.
16.30 vardagen före det sammanträde då överläggningen ska
inledas. Anmälan ska innehålla den beräknade tiden för
anförandet.
Första och andra styckena gäller inte när en interpellation
eller en fråga besvaras.
Talarordningen
22 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som föranmält
att de vill yttra sig under överläggningen i en viss fråga.
De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i
anmälningsordning.
Oberoende av talarordningen och utan föranmälan får talmannen
medge att
1. ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande
ska få ordet för ett anförande, och
2. ett statsråd eller en ledamot som redan har hållit ett
anförande ska få ordet för en replik med anledning av en
föregående talares anförande.
Talmannen får, efter samråd med gruppledarna, inför en viss
överläggning besluta att ett statsråd eller en ledamot kan få
ordet för replik innan han eller hon har hållit sitt
anförande. I ett sådant beslut får det göras skillnad mellan
olika kategorier av talare.
Statsråds möjlighet till anförande
Tilläggsbestämmelse 6.22.1
Oberoende av talarordningen och utan föranmälan kan ett
statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande vid
överläggningen i en viss fråga få ordet för ett anförande om
högst tio minuter.
Replik
Tilläggsbestämmelse 6.22.2
En replik ska begäras under pågående anförande.
Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte
talmannen av särskilda skäl medger en utsträckning av tiden
till fyra minuter. Varje talare kan få avge två repliker på
samma anförande. Har talmannen redan beviljat en talare rätt
till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller
ett anförande som bryter talarordningen.
Instämmande
Tilläggsbestämmelse 6.22.3
Under överläggningen i en fråga får en ledamot, oberoende av
talarordningen, instämma med föregående talare utan att ange
skäl för detta.
Särskilda debatter
Särskilt anordnad debatt
23 § Talmannen får efter samråd med gruppledarna besluta att
en debatt utan samband med annan handläggning ska äga rum vid
ett sammanträde med kammaren. En sådan debatt får begränsas
till ett särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter ämne och
begränsas till olika kategorier av talare. Lag (2021:1118).
Tid för anföranden i en särskilt anordnad debatt
Tilläggsbestämmelse 6.23.1
Talmannen bestämmer efter samråd med gruppledarna om tider
för anföranden i en särskilt anordnad debatt.
Vissa gemensamma frågor
Protokoll
24 § Vid sammanträdena ska fullständiga protokoll föras.
Ingen får tala utanför protokollet. Vid justering av ett
protokoll får beslut inte ändras.
Kammarens protokoll och de handlingar som hör till
protokollet ska göras tillgängliga i den omfattning
uppgifterna inte omfattas av sekretess.
Snabbprotokoll
Tilläggsbestämmelse 6.24.1
Ett yttrande vid ett sammanträde ska utan dröjsmål göras
tillgängligt i läsbar form (snabbprotokoll). Om talaren inte
har gjort någon anmärkning mot snabbprotokollet senast kl.
12.00 den tredje vardagen efter sammanträdet, anses han eller
hon ha godkänt det.
Om talaren justerar snabbprotokollet, bör han eller hon
signera det.
Justering av protokoll
Tilläggsbestämmelse 6.24.2
Ett protokoll justeras av kammaren inom tre veckor efter
sammanträdet. Ett protokoll som inte kan justeras inom den
tiden, justeras inom en månad eller vid den tidpunkt som
talmannen bestämmer.
Vid justeringen får en ledamot begära ändring av protokollet
i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har godkänt
enligt 6.24.1.
Plats i plenisalen
25 § För varje ledamot ska det finnas en särskild plats i
plenisalen. Det ska också finnas särskilda platser för
talmannen, de vice talmännen och statsråd.
Placering i plenisalen
Tilläggsbestämmelse 6.25.1
I plenisalen placeras ledamöterna valkretsvis.
Plats för yttrande i plenisalen
Tilläggsbestämmelse 6.25.2
Den som yttrar sig i plenisalen ska tala från någon av
talarstolarna eller från en ledamotsplats.
Åhörare
26 § I plenisalen ska det finnas särskilda platser för
åhörare.
Ordningsregler för åhörare
Tilläggsbestämmelse 6.26.1
Åhörare ska på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt
föremål som kan användas för att störa ordningen i
plenisalen. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras
tillträde till åhörarplatserna. Under besöket i plenisalen
förvaras de inlämnade tillhörigheterna i särskilda
utrymmen.
Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen
(1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler.
Åhörare som stör ordningen
27 § Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om
oordning uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa
samtliga åhörare.
7 KAP. UTSKOTTEN OCH EU-NÄMNDEN
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– val (2–4 §§),
– utskottens uppgifter och fördelningen av ärenden (5–11 §§),
– EU-frågor (12–14 a §§), och
– sammanträden (15–21 §§). Lag (2018:1932).
Val
Utskott
2 § För varje valperiod ska riksdagen inom sig välja ett
konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott
samt så många övriga utskott som behövs för riksdagsarbetet.
Valet gäller till valperiodens slut.
Riksdagen kan även under valperioden välja utskott för längst
den tid som återstår av valperioden.
Vilka utskott som ska väljas
Tilläggsbestämmelse 7.2.1
Riksdagen ska senast på åttonde dagen efter det första
sammanträdet med kammaren under en valperiod välja följande
15 utskott i nedan nämnd ordning:
1. konstitutionsutskott (KU),
2. finansutskott (FiU),
3. skatteutskott (SkU),
4. justitieutskott (JuU),
5. civilutskott (CU),
6. utrikesutskott (UU),
7. försvarsutskott (FöU),
8. socialförsäkringsutskott (SfU),
9. socialutskott (SoU),
10. kulturutskott (KrU),
11. utbildningsutskott (UbU),
12. trafikutskott (TU),
13. miljö- och jordbruksutskott (MJU),
14. näringsutskott (NU), och
15. arbetsmarknadsutskott (AU).
Val av ytterligare utskott
Tilläggsbestämmelse 7.2.2
Om riksdagen väljer ytterligare utskott, ska det utskottets
huvudsakliga arbetsuppgifter anges.
EU-nämnd
3 § För varje valperiod ska riksdagen inom sig välja en nämnd
för Europeiska unionen (EU-nämnden) för samråd enligt 10 kap.
10 § regeringsformen.
Ledamöter i utskott och EU-nämnd
4 § Utskotten och EU-nämnden ska bestå av ett udda antal
ledamöter, lägst 15.
Vid EU-nämndens sammanträden har varje partigrupp rätt att
ersätta en ledamot med en ledamot av berört utskott. Denna
rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot
eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det
berörda utskottet.
Beslut om antal ledamöter
Tilläggsbestämmelse 7.4.1
Antalet ledamöter i utskotten och i EU-nämnden fastställs av
riksdagen på förslag av valberedningen.
Utskottens uppgifter och fördelningen av ärenden
Ärendefördelningen mellan utskotten
5 § Riksdagen föreskriver i tilläggsbestämmelse enligt vilka
grunder som ärenden ska fördelas mellan utskotten, utöver vad
som framgår av 8, 9 och 10 §§. Ärenden som hör till ett och
samma ämnesområde ska hänvisas till samma utskott.
Riksdagen får bestämma att det ska finnas ett utskott för
beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8 kap. 2 §
första stycket 1 regeringsformen, oberoende av ämnesområde.
Utskottens ämnesområden
Tilläggsbestämmelse 7.5.1
I bilagan till denna lag anges utskottens ämnesområden,
utöver vad som framgår av 8, 9 och 10 §§.
Delning av ärenden mellan utskott
6 § Budgetpropositionen får delas mellan två eller flera
utskott. Andra ärenden får delas endast om det finns
särskilda skäl.
Sammansatta utskott
7 § Två eller flera utskott får besluta att gemensamt bereda
ett ärende i ett sammansatt utskott genom deputerade.
Konstitutionsutskottets uppgifter och ämnesområden
8 § Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden som rör
grundlagarna och riksdagsordningen.
Utskottet ska följa tillämpningen i riksdagen av
subsidiaritetsprincipen enligt 9 kap. 20 § andra stycket och
en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser.
Ytterligare bestämmelser om utskottets uppgifter finns i
regeringsformen och denna lag.
Finansutskottets uppgifter och ämnesområden
9 § Finansutskottet ska bereda ärenden om
1. allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för
beslut om statens budget, och
2. Riksbankens verksamhet.
Utskottet ska dessutom
1. bereda förslag till beslut om statens budget enligt 11 kap.
18 § tredje och femte styckena,
2. granska beräkningen av statens inkomster och
årsredovisningen för staten,
3. sammanställa riksdagens beslut om statens budget, och
4. följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.
Ytterligare bestämmelser om utskottets uppgifter finns i
regeringsformen och denna lag. Lag (2022:1567).
Skatteutskottets ämnesområden
10 § Skatteutskottet ska bereda ärenden om statliga och
kommunala skatter.
Avvikelser från ärendefördelningen
11 § Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts
för fördelningen av ärenden mellan utskott, med undantag för
8 § första stycket, om det i ett särskilt fall är påkallat av
hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes
särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.
Under samma förutsättningar som anges i första stycket får
ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om
det mottagande utskottet samtycker till det. I samband med
överlämnandet får det överlämnande utskottet yttra sig över
ärendet till det mottagande utskottet.
EU-frågor
Regeringens överläggningar med utskotten om EU-frågor
12 § Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor om
arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer.
Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska
utskottet besluta att överlägga med regeringen enligt första
stycket. Utskottet får avslå en sådan begäran om en
överläggning skulle fördröja frågans behandling så att
avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt
protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.
Utskottens skyldighet att följa arbetet inom EU
13 § Utskotten ska följa arbetet i Europeiska unionen inom
sina ämnesområden.
Regeringens samråd med EU-nämnden
14 § Regeringen ska underrätta EU-nämnden om frågor som
ska beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen ska också
rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras
inför besluten i rådet.
Regeringen ska rådgöra med nämnden inför möten och beslut i
Europeiska rådet. Lag (2018:1932).
Interparlamentariskt samarbete i EU
14 a § Riksdagen deltar genom utskottens och EU-nämndens
ledamöter i det interparlamentariska samarbetet mellan de
nationella parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater
och med Europaparlamentet. Lag (2018:1932).
Sammanträden
När utskott och EU-nämnden ska sammanträda
15 § Utskotten och EU-nämnden sammanträder när
riksdagsarbetet kräver det.
Kallelse
Tilläggsbestämmelse 7.15.1
Utskotten och EU-nämnden sammanträder första gången på
kallelse av talmannen inom två dagar efter valet av utskottet
eller nämnden. Därefter sammanträder utskotten och EU-nämnden
på kallelse av ordföranden. Ordföranden ska kalla till
sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet eller nämnden
begär det.
En kallelse ska skickas till samtliga ledamöter och
suppleanter. Kallelsen bör anslås senast kl. 18.00 dagen före
sammanträdet.
För ändamål som avses i 9 kap. 5 § regeringsformen ska
talmannen sammankalla finansutskottet också på begäran av
regeringen.
Ledning av sammanträde innan ordförande har valts
Tilläggsbestämmelse 7.15.2
Ålderspresidenten i utskottet eller i EU-nämnden leder
sammanträdet innan en ordförande har valts.
Utskottssammanträden samtidigt som kammarsammanträden
Tilläggsbestämmelse 7.15.3
Endast om utskottet har fattat ett enhälligt beslut i förväg,
får utskottet sammanträda under arbetsplenum eller val i
kammaren. Dock får ett sådant sammanträde inte vara
offentligt enligt 17 §. I övrigt får ett utskottssammanträde
äga rum samtidigt med att kammaren sammanträder.
Protokoll
Tilläggsbestämmelse 7.15.4
Protokoll ska föras vid sammanträden i utskott och i
EU-nämnden.
Yttranden i EU-nämnden
Tilläggsbestämmelse 7.15.5
Vad som yttras vid regeringens samråd med EU-nämnden ska
nedtecknas i läsbar form. Lag (2018:1932).
Sammanträden inom stängda dörrar
16 § Utskotten och EU-nämnden ska sammanträda inom stängda
dörrar.
Utskotten och EU-nämnden får medge att även någon annan än en
ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskottet eller
EU-nämnden får närvara vid ett sammanträde inom stängda
dörrar. För EU-nämnden och för överläggningar i utskott i
EU-frågor enligt 12 § krävs inget beslut för att ett
statsråd, eller en tjänsteman som åtföljer statsrådet, ska få
närvara.
Deltagande på distans
Tilläggsbestämmelse 7.16.1
Om det finns synnerliga skäl får riksdagen eller talmannen
besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får
medges. Om ett sådant beslut har fattats får ett utskott medge
att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett
sammanträde.
Om det finns särskilda skäl får EU-nämnden medge att en
ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett
sammanträde.
En ledamot eller en suppleant som deltar på distans ska anses
närvarande vid sammanträdet.
Den som leder sammanträdet får inte delta på distans.
Lag (2020:487).
Offentligt sammanträde
17 § Ett utskott får besluta att ett sammanträde i den del
det avser inhämtande av upplysningar eller överläggning i
EU-frågor enligt 12 § ska vara offentligt.
EU-nämnden får besluta att ett sammanträde, eller del av ett
sammanträde, ska vara offentligt.
Vid en offentlig del av ett sammanträde i ett utskott eller i
EU-nämnden är en företrädare för en statlig myndighet inte
skyldig att lämna uppgifter för vilka sekretess gäller hos
myndigheten.
Upptagning av ljud eller bild vid offentliga sammanträden
Tilläggsbestämmelse 7.17.1
Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett
sammanträde i ett utskott eller i EU-nämnden får göras om
inte utskottet eller nämnden beslutar annat.
Åhörare
18 § Vid en offentlig del av ett sammanträde i ett utskott
eller i EU-nämnden ska det finnas särskilda platser för
åhörare.
Ordningsregler för åhörare
Tilläggsbestämmelse 7.18.1
Åhörare ska på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt
sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid
sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får
vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade
tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda
utrymmen.
Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om
säkerhetskontroll i riksdagens lokaler.
Åhörare som stör ordningen
19 § Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om
oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa
samtliga åhörare.
Tystnadsplikt
20 § En ledamot eller en suppleant i ett utskott eller
EU-nämnden får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av
regeringen, utskottet eller EU-nämnden ska omfattas av
sekretess till skydd för rikets säkerhet eller av annat
synnerligen viktigt skäl som rör förhållandet till en
främmande stat eller en mellanfolklig organisation.
Lag (2018:94).
Jäv
21 § Ingen får närvara vid behandlingen av ett ärende i ett
utskott, om ärendet rör honom eller henne eller någon
närstående personligen.
8 KAP. INTERPELLATIONER OCH FRÅGOR TILL STATSRÅD
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– interpellationer (2–4 §§),
– skriftliga frågor (5–7 §§), och
– frågestund (8 §).
Interpellationer
Interpellationers innehåll
2 § En interpellation ska vara skriftlig och ställas till ett
visst statsråd. Den ska ha ett bestämt innehåll och vara
försedd med en motivering.
Beslut om interpellationer
3 § Talmannen beslutar om en interpellation får ställas. Om
talmannen finner att en interpellation strider mot grundlag
eller denna lag, ska han eller hon besluta att
interpellationen inte får ställas och ange skäl för detta
beslut.
Om kammaren begär att interpellationen ska få ställas, ska
saken hänvisas till konstitutionsutskottet för avgörande.
Talmannen ska tillåta att interpellationen ställs om
utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag
eller denna lag.
Den praktiska hanteringen av interpellationer
Tilläggsbestämmelse 8.3.1
En interpellation ska ges in till Riksdagsförvaltningen.
Talmannen ska utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren
anmäla sitt beslut att interpellationen ska eller inte ska få
ställas. Om talmannen har beslutat att interpellationen får
ställas, ska talmannen överlämna interpellationen till
statsrådet utan dröjsmål.
Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll.
Återkallelse av interpellationer
Tilläggsbestämmelse 8.3.2
En interpellation får återkallas till dess att statsrådet har
besvarat den.
Svar på interpellationer
4 § En interpellation ska besvaras i ett anförande av ett
statsråd inom två veckor från det att den har överlämnats
till statsrådet. Om planeringen av kammarens arbete medför
att interpellationer inte kan besvaras en viss vecka,
förlängs svarstiden till dess att planeringen medger att svar
lämnas.
Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i första
stycket eller om ett svar inte kommer att lämnas, ska
statsrådet meddela kammaren skälen för detta. Meddelandet får
inte följas av överläggning.
En interpellation faller om den inte har besvarats under den
valperiod då den väcktes.
När svar ska lämnas
Tilläggsbestämmelse 8.4.1
Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet vid vilket
sammanträde svaret ska lämnas. Om svaret inte kan lämnas inom
den tid som anges i 4 § första stycket ska talmannen även
samråda med interpellanten innan talmannen bestämmer vid
vilket sammanträde svaret ska lämnas.
Utkastet till svar på en interpellation får göras
tillgängligt för ledamöterna i förväg. Lag (2018:605).
Interpellationsdebatt
Tilläggsbestämmelse 8.4.2
Ett anförande för besvarande av en interpellation får vara
högst sex minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för
ytterligare tre anföranden, varav de två första får vara
högst fyra minuter vartdera och det tredje högst två
minuter.
Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav
de två första får vara högst fyra minuter vartdera och det
tredje högst två minuter.
Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det
första får vara högst fyra minuter och det andra högst två
minuter.
En talare ska anmäla sig senast under första omgången.
Lag (2018:605).
Skriftliga frågor
Innehållet i skriftliga frågor
5 § En skriftlig fråga till ett statsråd får innehålla en
kort inledande förklaring. Frågan ska ha ett bestämt
innehåll.
Beslut om skriftliga frågor
6 § Talmannen beslutar om en skriftlig fråga får ställas. Om
talmannen finner att en skriftlig fråga strider mot grundlag
eller denna lag, ska han eller hon besluta att frågan inte
får ställas och ange skäl för detta beslut.
Om kammaren begär att frågan ska få ställas, ska saken
hänvisas till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen
ska tillåta att frågan ställs om utskottet har förklarat att
den inte strider mot grundlag eller denna lag.
Den praktiska hanteringen av skriftliga frågor
Tilläggsbestämmelse 8.6.1
En skriftlig fråga ska ges in till Riksdagsförvaltningen.
Talmannen ska utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren
anmäla sitt beslut att frågan ska eller inte ska få ställas.
Om talmannen har beslutat att frågan får ställas, ska
talmannen överlämna frågan till statsrådet utan dröjsmål.
Återkallelse av skriftliga frågor
Tilläggsbestämmelse 8.6.2
En skriftlig fråga får återkallas till dess att statsrådet
har besvarat den.
Svar på skriftliga frågor
7 § En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd.
Om ett svar inte lämnas inom den tid som anges i
tilläggsbestämmelse, ska statsrådet meddela
Riksdagsförvaltningen när frågan kommer att besvaras eller
att den inte kommer att besvaras.
Tidsfrister för svar på skriftliga frågor
Tilläggsbestämmelse 8.7.1
En skriftlig fråga som ges in senast en torsdag kl. 10.00
besvaras senast kl. 12.00 följande onsdag. Om riksdagsarbetet
kräver det, får talmannen efter samråd med gruppledarna
besluta att svar i stället ska lämnas inom 14 dagar efter att
frågan framställdes.
Det skriftliga svaret lämnas till Riksdagsförvaltningen, som
överlämnar svaret till den ledamot som har ställt frågan.
Återgivande av skriftliga frågor och svar
Tilläggsbestämmelse 8.7.2
Skriftliga frågor och statsrådens svar på frågorna ska
redovisas i riksdagens protokoll.
Frågestund
Muntliga frågor
8 § En muntlig fråga till ett statsråd ställs vid en
frågestund som anordnas i kammaren. Frågan ska ha ett bestämt
innehåll.
Frågan besvaras omedelbart av ett statsråd.
Talmannen beslutar om vem som ska få ordet vid en frågestund
och får besluta om en begränsning av anförandena till högst
en minut.
Planering av frågestunder
Tilläggsbestämmelse 8.8.1
En frågestund anordnas varje torsdag under de veckor som
kammaren sammanträder.
Om riksdagsarbetet kräver det, får talmannen besluta att
frågestunden ska anordnas någon annan dag än en torsdag eller
ställas in.
Regeringskansliet ska i god tid i förväg anmäla till
Riksdagsförvaltningen vilka statsråd som kommer att vara
närvarande vid en frågestund. Meddelande om detta lämnas till
ledamöterna på det sätt som talmannen bestämmer.
9 KAP. ÄRENDENAS VÄCKANDE
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– ärenden som väcks av regeringen (2–9 §§),
– ärenden som väcks av ledamöter (10–15 §§),
– ärenden som väcks av riksdagsorgan (16–19 §§),
– ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom
ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU (20 §),
– information om EU (21–23 §§),
– andra frågor som riksdagen har att hantera (24 och 25 §§),
och
– vissa gemensamma frågor (26 och 27 §§). Lag (2018:1932).
Ärenden som väcks av regeringen
Propositioner
2 § Regeringen lämnar förslag till riksdagen genom
propositioner.
En proposition ska innehålla regeringens protokoll i ärendet,
en redovisning av ärendets beredning och skälen för
regeringens förslag. Propositioner med lagförslag ska i
förekommande fall innehålla Lagrådets yttrande.
Avlämnande av proposition
Tilläggsbestämmelse 9.2.1
En proposition ska ges in till Riksdagsförvaltningen. Den
anmäls vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har
gjorts tillgänglig för ledamöterna.
När propositioner ska lämnas
3 § Riksdagen beslutar på förslag av talmannen när
propositioner som enligt regeringen bör behandlas under det
pågående riksmötet senast ska lämnas. Om en särskild tidpunkt
föreskrivs i denna lag, gäller den tidpunkten.
En tidpunkt som beslutats enligt första stycket gäller inte
1. om regeringen genom en proposition underställer riksdagen
en utfärdad förordning för prövning enligt lag, eller
2. om regeringen anser att det finns synnerliga skäl att
lämna en proposition senare.
Samråd för att undvika anhopning av arbete
4 § Regeringen bör lämna propositioner på sådana tider att en
anhopning av arbete hos riksdagen undviks. Regeringen ska
samråda med talmannen om detta.
Propositioner om statens budget
5 § Regeringen ska lämna en proposition med förslag till
statens inkomster och utgifter för det kommande budgetåret
(budgetproposition). Budgetåret sammanfaller med
kalenderåret.
Budgetpropositionen ska innehålla en finansplan och ett
förslag till beslut om statens budget. I förslaget till
statens budget ska utgifterna hänföras till utgiftsområden
som anslagen ska fördelas på, om inte riksdagen med stöd av
11 kap. 18 § genom lag har beslutat något annat.
Endast om regeringen anser att det finns synnerliga
ekonomisk-politiska skäl, får en proposition om statens
inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret
lämnas efter budgetpropositionen.
En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt
anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 6 § regeringsformen
för statens verksamhet för längre tid än anslaget till
verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de
framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om
ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre
tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen,
bör planen redovisas.
Avlämnande av budgetproposition
Tilläggsbestämmelse 9.5.1
Budgetpropositionen ska lämnas senast den 20 september.
De år då val till riksdagen hålls i augusti eller september
ska budgetpropositionen i stället lämnas senast
- tre veckor efter det att riksdagen vid omröstning enligt
6 kap. 3 § regeringsformen har funnit att statsministern har
tillräckligt stöd i riksdagen, eller
- tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt, om
ett regeringsskifte har ägt rum.
Trots bestämmelserna i andra stycket får budgetpropositionen
inte lämnas senare än den 15 november under år då den dagen
infaller måndag-torsdag och i andra fall inte senare än den
torsdag som infaller närmast före den 15 november.
Budgetpropositionen behöver aldrig lämnas tidigare än den
20 september. Lag (2021:1118).
Ekonomisk vårproposition
Tilläggsbestämmelse 9.5.2
Regeringen ska årligen senast den 15 april lämna en
proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition).
Utgiftsområden
Tilläggsbestämmelse 9.5.3
Statens utgifter ska hänföras till följande utgiftsområden: 1
Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3
Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell
samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7
Internationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Integration och
jämställdhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd,
16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19
Regional utveckling, 20 Klimat, miljö och natur, 21 Energi, 22
Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel,
24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner,
26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska
unionen.
Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska
innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med
anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Lag (2023:507).
Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen
Tilläggsbestämmelse 9.5.4
Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i
budgetlagen (2011:203).
Propositioner med förslag till ändringar i statens budget
6 § Regeringen får, med det undantag som anges i andra
stycket, vid högst två tillfällen lämna en proposition med
förslag till ändringar i statens budget för det löpande
budgetåret.
Endast om regeringen anser att det finns särskilda skäl får
propositioner med förslag till ändringar i statens budget
lämnas vid andra tillfällen.
Avlämnande av proposition med förslag till ändringar i
statens budget
Tilläggsbestämmelse 9.6.1
En sådan proposition som avses i 6 § första stycket lämnas i
anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska
vårpropositionen.
Skrivelser
7 § Regeringen får lämna information till riksdagen genom
skrivelser.
Avlämnande av skrivelse
Tilläggsbestämmelse 9.7.1
En skrivelse från regeringen ska ges in till
Riksdagsförvaltningen. Den anmäls vid ett sammanträde med
kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för
ledamöterna.
Skrivelse om åtgärder med anledning av riksdagens beslut
8 § Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen
redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning
av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.
Kommittéberättelse
9 § Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen
redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på
grund av regeringens beslut.
Ärenden som väcks av ledamöter
Motioner
10 § Ledamöter lämnar förslag till riksdagen genom
motioner.
I en motion får inte förslag i skilda ämnen
sammanföras.
Avlämnande av motion
Tilläggsbestämmelse 9.10.1
En motion ska ges in till Riksdagsförvaltningen senast kl.
16.30 den sista dagen som motionen får lämnas. Den bör
innehålla uppgift om vilken partigrupp som motionären
tillhör.
Motionen anmäls vid ett sammanträde med kammaren.
Allmän motionstid
11 § Motioner i fråga om allt som kan komma under riksdagens
prövning får väckas en gång per år (allmän motionstid).
Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag
av talmannen bestämmer annat, från början av ett riksmöte som
inleds under augusti, september eller oktober och så länge
som motioner får lämnas med anledning av budgetpropositionen.
Följdmotioner
12 § En motion med anledning av en proposition, skrivelse,
framställning eller redogörelse (följdmotion) får väckas inom
ramen för ärendet senast den femtonde dagen efter den dag då
ärendet anmäldes i kammaren.
Ändrad motionstid
13 § Om en proposition eller en framställning måste behandlas
skyndsamt får riksdagen, på förslag av regeringen eller det
riksdagsorgan som lämnat framställningen, besluta om kortare
motionstid om det finns synnerliga skäl.
Riksdagen får på förslag av talmannen besluta att förlänga
motionstiden om det finns särskilda skäl.
Förslag om förlängd motionstid
Tilläggsbestämmelse 9.13.1
Ett förslag om förlängning av motionstiden lämnas senast vid
tidpunkten för det andra sammanträdet efter det att
propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen
anmäldes i kammaren. Ett beslut om förlängning fattas senast
vid nästa sammanträde.
Följdmotioner efter att behandlingen av ett ärende har
skjutits upp
14 § Följdmotioner får, med anledning av att behandlingen av
en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse
har skjutits upp från en valperiod till nästa, väckas inom
sju dagar från början av den nya valperioden.
Motion med anledning av en händelse av större vikt
15 § Motioner med anledning av en händelse av större vikt får
väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte
kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden
eller någon annan motionstid som anges i detta kapitel.
Ärenden som väcks av riksdagsorgan
Utskottsinitiativ
16 § Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne
som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett
utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande enligt de
bestämmelser som gäller för betänkanden i allmänhet.
Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag
även i ett ämne som hör till ett annat utskotts
beredningsområde.
Riksdagsorgans framställningsrätt
17 § Riksdagsorganen riksdagsstyrelsen, Riksbankens
fullmäktige och direktion, Riksdagens ombudsmän och
Riksrevisionen får göra framställningar hos riksdagen i frågor
som rör riksdagsorganets kompetens, organisation, personal
eller verksamhetsformer.
Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, Riksbankens
fullmäktige och direktion samt Riksdagens ombudsmän även i
andra fall får göra framställningar hos riksdagen.
Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett
riksdagsorgan finns i lag.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller förutom
riksrevisorn även riksrevisionsdirektören. Ytterligare
föreskrifter om sådana framställningar finns i lag.
Lag (2020:104).
Beredning av framställningar
17 a § Innan riksdagsstyrelsen gör en framställning hos
riksdagen ska den inhämta behövliga upplysningar och
yttranden. Lag (2021:1118).
Yttrande från Lagrådet
17 b § Innan riksdagsstyrelsen gör en framställning hos
riksdagen ska den under de förutsättningar som anges i 8 kap.
21 § regeringsformen inhämta yttrande från Lagrådet. Styrelsen
får, utöver de skäl som anges i 8 kap. 21 § tredje stycket
regeringsformen, avstå från att inhämta yttrande från Lagrådet
om styrelsen bedömer att ett sådant yttrande i stället bör
inhämtas av berört utskott inom ramen för beredningen av
styrelsens framställning.
Om riksdagsstyrelsen inte har inhämtat ett yttrande från
Lagrådet ska styrelsen i sin framställning redovisa skälen för
detta. Lag (2022:1530).
Avlämnande av framställning eller redogörelse
Tilläggsbestämmelse 9.17.1
En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan
ska ges in till Riksdagsförvaltningen. Den anmäls vid ett
sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts
tillgänglig för ledamöterna.
Framställningar från riksdagsstyrelsen
Tilläggsbestämmelse 9.17.2
Riksdagsstyrelsen får göra framställningar hos riksdagen i
frågor som gäller riksdagsarbetets bedrivande, hör till
styrelsens handläggning eller gäller den
ekonomiadministrativa lagstiftningen för
Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och
Riksrevisionen.
Innan riksdagsstyrelsen gör en framställning som gäller den
ekonomiadministrativa lagstiftningen för
Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och
Riksrevisionen ska berörda myndigheter ges tillfälle att
yttra sig.
Styrelsen får även i andra fall göra framställningar hos
riksdagen i frågor som gäller riksdagen eller dess organ om
framställningarna grundar sig på förslag från utredningar som
styrelsen har tillsatt på riksdagens uppdrag.
Redogörelse om åtgärder med anledning av riksdagens beslut
Tilläggsbestämmelse 9.17.3
Riksdagsstyrelsen ska årligen i en redogörelse redovisa vilka
åtgärder styrelsen har vidtagit med anledning av de
riksdagsskrivelser som överlämnats till styrelsen.
Framställningar från Riksbankens fullmäktige och direktion
Tilläggsbestämmelse 9.17.4
Riksbankens fullmäktige och direktion får göra
framställningar hos riksdagen inom sina ansvarsområden.
Framställningar från riksdagens ombudsmän
Tilläggsbestämmelse 9.17.5
Var och en av riksdagens ombudsmän får göra framställningar
hos riksdagen med anledning av frågor som har uppkommit i hans
eller hennes tillsynsverksamhet. Ytterligare föreskrifter om
sådana framställningar finns i lagen (2023:499) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO). Lag (2023:500).
Redogörelser från riksrevisorn
Tilläggsbestämmelse 9.17.6
Riksrevisorn får lämna redogörelser till riksdagen avseende
revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten,
Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
Lag (2020:104).
Riksrevisorns rapporter
18 § Riksrevisorn lämnar sina granskningsrapporter över
effektivitetsrevisionen till riksdagen. Riksrevisorn lämnar
också den årliga rapporten med de viktigaste iakttagelserna
vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen till
riksdagen.
Rapporterna ska ges in till Riksdagsförvaltningen. De anmäls
vid ett sammanträde med kammaren efter det att de har gjorts
tillgängliga för ledamöterna.
Den årliga rapporten och de granskningsrapporter som rör den
verksamhet som bedrivs av Riksdagsförvaltningen och
myndigheter under riksdagen lämnas som redogörelser.
Övriga rapporter ska överlämnas till regeringen och berörda
utskott av talmannen. Lag (2020:104).
Regeringens skrivelser med anledning av riksrevisorns
rapporter
19 § För varje granskningsrapport som har överlämnats till
regeringen ska regeringen i en skrivelse till riksdagen
redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser
att vidta med anledning av iakttagelser i rapporten. Om
regeringen har vidtagit eller avser att vidta likartade
åtgärder på grund av iakttagelserna i flera rapporter, får
regeringen lämna en skrivelse som omfattar flera rapporter
till riksdagen.
Regeringens skrivelse ska lämnas till riksdagen inom fyra
månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. Vid
beräkning av fristen ska juli och augusti månader inte räknas
in.
Ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom
ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU
EU-ärenden
20 § Talmannen får efter samråd med gruppledarna bestämma
att dokument från Europeiska unionen, med undantag för
förslag till rättsakter, och dokument inom ramen för det
interparlamentariska samarbetet i unionen ska granskas av
riksdagen.
Riksdagen ska pröva om ett utkast till en av unionens
lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.
Riksdagen ska godkänna eller avslå initiativ från Europeiska
rådet om att bemyndiga rådet att ändra beslutsordningen på
ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till
kvalificerad majoritet eller från ett särskilt
lagstiftningsförfarande till det ordinarie
lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller
avslå förslag från Europeiska kommissionen om att ange vilka
aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder
och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas med
det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Lag (2018:1932).
Information om EU
Information från regeringen om samarbetet i EU
21 § Regeringen ska enligt 10 kap. 10 § regeringsformen
fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen
för samarbetet i Europeiska unionen.
Regeringen ska redovisa sitt agerande i Europeiska unionen
för riksdagen och varje år i en skrivelse till riksdagen
redovisa verksamheten i Europeiska unionen.
Information från regeringen om dokument från EU
22 § Regeringen ska informera riksdagen om sin syn på de
dokument som Europeiska unionens institutioner har överlämnat
till riksdagen och som regeringen bedömer som betydelsefulla.
Information från unionens institutioner om arbetet i EU
23 § Riksdagen får skriftlig information om arbetet i
Europeiska unionen från unionens institutioner i enlighet med
fördragen och de till fördragen hörande protokollen.
Andra frågor som riksdagen har att hantera
Anmälan av vilande beslut och undantag från en tidsfrist
24 § Konstitutionsutskottet ska anmäla vilande beslut i
ärenden som rör grundlag eller riksdagsordningen till
kammaren för slutligt beslut. Om den ordning som gäller för
grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen enligt en
bestämmelse i regeringsformen ska tillämpas i något annat
fall, ska ett vilande beslut i ärendet anmälas av berört
utskott.
Konstitutionsutskottet ska anmäla ett beslut om undantag från
den tidsfrist som gäller för framläggande av förslag som ska
antas enligt 8 kap. 14 § regeringsformen till kammaren.
Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om
misstroendeförklaring
25 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller
om misstroendeförklaring ska läggas fram vid ett sammanträde
med kammaren. Yrkandet ska lämnas skriftligen så snart det
har framställts.
Vissa gemensamma frågor
Återkallelser
26 § Fram till dess att ett utskott har avgett ett betänkande
i ett ärende får en proposition, skrivelse, framställning,
redogörelse eller motion återkallas genom en skrivelse till
riksdagen. Ett förslag som vilar minst tolv månader enligt 2
kap. 22 § första stycket regeringsformen får återkallas till
dess utskottet har avgett ett nytt betänkande enligt 10 kap.
6 § tredje stycket.
Om en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse
återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.
Om en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse
har återkallats, får motioner väckas med anledning av
återkallelsen inom sju dagar från det att återkallelsen
anmäldes i kammaren.
Hanteringen av återkallelser
Tilläggsbestämmelse 9.26.1
En återkallelse av en proposition, skrivelse, framställning
eller redogörelse ska göras i en skrivelse som ges in till
Riksdagsförvaltningen.
En återkallelse av en motion ska ges in skriftligen till
Riksdagsförvaltningen.
Talmannen avskriver propositioner, skrivelser,
framställningar, redogörelser och motioner som har
återkallats eller fallit på grund av återkallelsen.
Avskrivningsbeslutet anmäls i kammaren.
Beräkning av lagstadgad tid
27 § Vad som i allmänhet gäller om beräkning av lagstadgad
tid ska tillämpas också på tid då en åtgärd enligt en
bestämmelse i detta kapitel senast ska vidtas.
10 KAP. ÄRENDENAS BEREDNING
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om utskottens
beredning och behandling av ärenden.
Beredningstvång och bordläggning
2 § Propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser,
motioner och EU-dokument som avses i 9 kap. 20 § ska hänvisas
av kammaren till ett utskott för beredning. Detsamma gäller
ansökningar som avses i 5 kap. 7 § om medgivande av åtal
eller frihetsberövande, som har anmälts i kammaren.
Innan ett ärende hänvisas till ett utskott ska det bordläggas
vid ett sammanträde med kammaren, om kammaren inte beslutar
om omedelbar hänvisning.
Behandlingstvång
3 § Utskotten ska avge betänkanden till kammaren över de
propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och
motioner som har hänvisats till dem eller överlämnats från
ett annat utskott.
Utskotten ska avge utlåtanden till kammaren över de
EU-dokument som avses i 9 kap. 20 § första och tredje
styckena och som har hänvisats till dem eller överlämnats
från ett annat utskott.
När det gäller ärenden om subsidiaritetsprövning enligt 9
kap. 20 § andra stycket ska ett utskott, om det finner att
utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen, avge ett
utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska avge
ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och
kommissionens ordförande. Utskottet ska också avge ett
utlåtande till kammaren, om minst fem ledamöter av utskottet
begär det. I annat fall ska utskottet genom ett
protokollsutdrag till kammaren anmäla att utkastet inte
strider mot subsidiaritetsprincipen.
Beredning av ärenden som har väckts inom riksdagen
4 § Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett
motionsförslag om att riksdagen ska anta en lag, eller väcker
ett sådant förslag genom ett utskottsinitiativ, ska utskottet
inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte
utskottet finner synnerliga skäl mot det. Detta gäller också
för förslag som påverkar statens budget. Om utskottet inte
har inhämtat upplysningar eller yttranden, ska utskottet i
sitt betänkande redovisa skälen för detta.
Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett
motionsförslag eller väcker ett förslag genom ett
utskottsinitiativ ska finansutskottet ges tillfälle att yttra
sig om förslaget kan innebära mer betydande framtida
återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna.
Yttrande från Lagrådet
5 § Bestämmelser om utskotts skyldighet att inhämta yttrande
från Lagrådet finns i 8 kap. 21 § regeringsformen.
Om utskottet inte har inhämtat yttrande från Lagrådet ska
utskottet i sitt betänkande redovisa skälen för detta.
Konstitutionsutskottet får avge förklaring att 2 kap. 22 §
första stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om
ett visst lagförslag endast efter att Lagrådet har yttrat
sig.
Behandling av uppskjutna och vilande ärenden
6 § Betänkanden i ärenden som har skjutits upp till nästa
valperiod enligt bestämmelserna i 11 kap. 15, 16 och 20 §§
ska avges av de utskott som har valts av den nyvalda
riksdagen.
Ett utskott ska tillsammans med anmälan till kammaren av ett
vilande beslut enligt 9 kap. 24 § lämna ett betänkande i
ärendet.
Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2
kap. 22 § första stycket regeringsformen, ska utskottet avge
ett nytt betänkande i ärendet.
Beslut av finansutskottet
Tilläggsbestämmelse 10.6.1
Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. 5 §
regeringsformen ska meddelas regeringen genom en skrivelse
från utskottet.
Samarbete mellan utskott
7 § Ett utskott får ge ett annat utskott tillfälle att yttra
sig i ett ärende eller en fråga som berör det andra
utskottets beredningsområde.
Statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar och
avge yttrande till ett utskott
8 § En statlig myndighet ska lämna upplysningar och avge
yttrande till ett utskott som begär det, om inte annat följer
av 7 kap. 17 § tredje stycket. En myndighet som inte lyder
under riksdagen får hänskjuta en sådan begäran till regeringen
för avgörande.
Regeringens skyldighet enligt denna paragraf att lämna
upplysningar och avge yttrande till ett utskott är begränsad
till dels frågor om arbetet inom Europeiska unionen, dels de
av riksrevisorns och riksrevisionsdirektörens
granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen som har
överlämnats till regeringen. Lag (2020:770).
Minoritetsskydd i utskott
9 § Ett utskott ska inhämta upplysningar eller ett yttrande
enligt 4, 7 eller 8 § om minst fem av dess ledamöter begär det
vid behandlingen av ett ärende. Om frågan gäller arbetet inom
Europeiska unionen eller sådana rapporter från riksrevisorn
eller riksrevisionsdirektören som avses i 9 kap. 18 § och
13 kap. 5 § får en sådan begäran framställas utan samband med
behandlingen av ett ärende.
Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska ett
utskott som fått tillfälle att yttra sig till ett annat
utskott, enligt 7 §, avge ett yttrande.
Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett
yttrande enligt första eller andra stycket, om den har
framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet
finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets
behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska
i sitt betänkande eller utlåtande redovisa skälen till att en
sådan begäran har avslagits. Har en begäran enligt andra
stycket avslagits ska utskottet redovisa skälen i sitt
protokoll. Lag (2020:770).
Behövliga upplysningar i vissa EU-ärenden
10 § Utskotten ska vid beredning av ett utlåtande enligt 3 §
andra stycket inhämta behövliga upplysningar från
regeringen.
Regeringen ska inom två veckor från den dag då utskottet
begär det informera om sin bedömning av tillämpningen av
subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet till
lagstiftningsakt enligt 3 § tredje stycket.
Omröstning och reservationsrätt i utskotten
11 § En omröstning inom ett utskott ska göras öppet. Om det
blir lika röstetal, gäller ordförandens mening.
En ledamot som har förlorat vid en omröstning inom ett
utskott får till utskottets betänkande eller utlåtande lämna
en reservation med ett yrkande. Gäller omröstningen
utskottets ställningstagande i ett yttrande till ett annat
utskott, får ledamoten lämna en avvikande mening till
yttrandet. Betänkandet, utlåtandet eller yttrandet får dock
inte fördröjas på grund av detta.
Särskilt yttrande
12 § I ett betänkande, utlåtande eller yttrande till ett
annat utskott får en ledamot förklara sitt ställningstagande
i ett särskilt yttrande.
11 KAP. ÄRENDENAS AVGÖRANDE
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– förutsättningar för att ett ärende ska kunna avgöras (2–6
§§),
– förfarandet vid beslut av kammaren (7–14 §§),
– när ärenden ska avgöras (15–17 §§),
– särskilda förfaranden för vissa ärenden (18–20 §§), och
– meddelanden om riksdagens beslut (21 §).
Förutsättningar för att ett ärende ska kunna avgöras
Betänkandens och utlåtandens tillgänglighet
2 § Ett betänkande eller utlåtande från ett utskott ska vara
tillgängligt för ledamöterna senast två vardagar före den dag
då ärendet ska behandlas.
Betänkandet eller utlåtandet ska anmälas i kammaren och
bordläggas vid ett sammanträde innan ärendet avgörs.
Riksdagen får på förslag av utskottet eller talmannen besluta
att ärendet får avgöras trots att ärendet har varit
tillgängligt kortare tid än vad som anges i första stycket.
Tidpunkt för betänkandens och utlåtandens tillgänglighet
Tilläggsbestämmelse 11.2.1
Betänkandet eller utlåtandet ska vara tillgängligt för
ledamöterna senast kl. 15.00 den dag som anges i 2 § första
stycket.
Förslag om avgörande av ett ärende som har varit tillgängligt
kortare tid
Tilläggsbestämmelse 11.2.2
Ett förslag enligt 2 § tredje stycket ska anmälas i kammaren
i samband med att betänkandet eller utlåtandet behandlas.
Innan talmannen väcker ett sådant förslag ska han eller hon
samråda med utskottets ordförande och vice ordförande.
Bordläggning och tid för avgörande av vissa ärenden
3 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller
om misstroendeförklaring ska bordläggas vid det sammanträde
då det framställs och därefter vid ytterligare ett
sammanträde innan det får avgöras. Ärendet ska avgöras senast
vid det tredje sammanträdet efter det då yrkandet
framställdes.
Ett förslag av talmannen till ny statsminister ska bordläggas
vid det sammanträde då det framställs och därefter vid
ytterligare ett sammanträde innan det får avgöras. Ärendet
ska i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 § andra stycket
regeringsformen avgöras senast på fjärde dagen efter den dag
då förslaget framställdes.
Framläggande av yrkanden
4 § Ett utskott yrkar bifall till sitt förslag i ett ärende
genom ett betänkande eller utlåtande.
En ledamot som vill yrka bifall till eller avslag på ett
förslag till beslut som behandlas i ett betänkande eller ett
utlåtande ska lägga fram yrkandet under överläggningen.
Återförvisning och hänvisning till ett annat utskott
5 § Ett ärende, i vilket ett utskott har avgett ett
betänkande eller ett utlåtande, ska återförvisas av kammaren
till utskottet för ytterligare beredning, om minst en
tredjedel av de röstande ansluter sig till ett yrkande om
det. Återförvisning enligt denna paragraf får inte ske mer än
en gång i samma ärende.
Kammaren får hänvisa ärendet till ett annat utskott för
ytterligare beredning. Om det samtidigt finns ett yrkande om
detta och ett yrkande om återförvisning, ska yrkandet om
återförvisning prövas först. Om återförvisning beslutas,
faller yrkandet om hänvisning till ett annat utskott.
Förutsättningar för ärendenas avgörande
6 § Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas
upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har
funnit att överläggningen är avslutad.
Ett betänkande eller utlåtande från ett utskott får tas upp
till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen och
på föredragningslistan har angetts som arbetsplenum.
Förfarandet vid beslut av kammaren
Ställande av proposition till beslut
7 § Talmannen ställer proposition till beslut utifrån de
yrkanden som har lagts fram under överläggningen.
Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag
eller mot denna lag, ska han eller hon besluta att inte
ställa proposition och ange skäl för detta beslut. Om
kammaren begär proposition, ska saken hänvisas till
konstitutionsutskottet för avgörande. Om utskottet har
förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot
denna lag, ska talmannen ställa proposition.
Vad som föreskrivs i andra stycket om prövning av ett
yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om 2 kap. 22 §
första stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst
lagförslag.
Avgörande
8 § Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot
begär det, genom omröstning.
Om en särskild beslutsregel enligt 14 § ska tillämpas, ska
ärendet avgöras genom omröstning.
Avgörandet av ett ärende ska, om det behövs, delas upp på
skilda beslut.
Avgörande genom acklamation
9 § När ett ärende ska avgöras genom acklamation, ska
talmannen ställa proposition på de yrkanden som har lagts
fram under överläggningen och som kan ställas mot varandra.
Propositionen avfattas så att den kan besvaras med ja eller
nej. Talmannen tillkännager hur beslutet har blivit enligt
hans eller hennes uppfattning och bekräftar det med ett
klubbslag, om inte omröstning begärs av någon ledamot.
Avgörande genom omröstning
10 § När ett ärende ska avgöras genom omröstning ska de
yrkanden som har lagts fram under överläggningen ställas mot
varandra. Det yrkande som enligt talmannens uppfattning har
bifallits med acklamation, eller det yrkande som talmannen
bestämmer, utgör huvudförslag vid omröstningen. Mot
huvudförslaget ställs ett annat yrkande som motförslag.
Om det finns fler än ett yrkande som kan ställas mot
huvudförslaget, ska kammaren först i ett eller flera
förberedande beslut avgöra vilket yrkande som ska vara
motförslag i huvudomröstningen.
Omröstningen sker öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap.
7 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som
stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat
anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen
tillkännager hur omröstningen har utfallit och bekräftar
beslutet med ett klubbslag.
Omröstningsförfarandet
Tilläggsbestämmelse 11.10.1
Omröstning sker vid en i förväg fastställd tidpunkt eller
efter särskild förvarning.
När en omröstning ska ske, ska talmannen upprätta en
omröstningsproposition. Om en särskild beslutsregel enligt 14
§ ska tillämpas i ett visst fall, ska det anges i
omröstningspropositionen. Omröstningspropositionen ska läsas
upp och underställas kammaren för godkännande.
Omröstning ska ske elektroniskt eller, när det inte kan ske,
med namnupprop.
Rösträkning vid elektronisk omröstning
Tilläggsbestämmelse 11.10.2
Vid en elektronisk omröstning registreras hur varje ledamot
har röstat.
Rösträkning vid omröstning med namnupprop
Tilläggsbestämmelse 11.10.3
Vid en omröstning med namnupprop ska talmannen uppmana två
ledamöter att föra anteckningar över omröstningen. De vice
talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter
valkretsvis. Något av följande svar ska avges: ja, nej,
avstår. Vid röstningen registreras hur varje ledamot har
röstat.
Omröstning genom uppresning
Tilläggsbestämmelse 11.10.4
Om talmannen finner det lämpligt, får omröstning i stället
ske genom uppresning. Om resultatet av uppresningen är oklart
eller om en ledamot begär rösträkning, ska omröstning ske
elektroniskt eller med namnupprop.
Förfarandet vid omröstning med uppresning
Tilläggsbestämmelse 11.10.5
Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de
ledamöter som vill rösta ja att resa sig och därefter de
ledamöter som vill rösta nej att resa sig.
Lika röstetal i förberedande omröstning
11 § Om det blir lika röstetal vid en förberedande omröstning
om vilket yrkande som ska vara motförslag, avgörs utgången
genom lottning.
Lika röstetal i huvudomröstning
12 § Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, ska
ärendet i sin helhet bordläggas för en ny omröstning vid
nästa beslutstillfälle.
Om det blir lika röstetal vid nästa omröstning, ska talmannen
ställa proposition på förslag om återförvisning av ärendet
till utskottet för ytterligare beredning. Ärendet ska
återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig om
detta. Återförvisas inte ärendet ska det avgöras genom
lottning.
Efter återförvisning ska ärendet på nytt tas upp till
behandling i sin helhet. Om det blir lika röstetal vid
huvudomröstningen, ska ärendet avgöras genom lottning.
Återförvisning av ett lagstiftningsärende som har avgjorts
genom delbeslut
13 § Om avgörandet i ett lagstiftningsärende har delats upp
på två eller flera beslut, får kammaren omedelbart efter det
sista delbeslutet på förslag av talmannen eller en ledamot
besluta att ärendet ska återförvisas till utskottet för
ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om
återförvisning, har delbesluten fallit.
Återförvisning enligt denna paragraf får inte ske mer än en
gång i samma ärende.
Beslut med särskild beslutsregel
14 § Finns det fler än ett förslag till beslut för vilka är
föreskrivet annan ordning än för beslut i allmänhet, ska
kammaren först välja ett av förslagen med tillämpning av vad
som gäller för beslut i allmänhet. Därefter avgörs om det
valda förslaget ska antas eller förkastas, enligt den
beslutsregel som gäller för förslaget. Förfarandet tillämpas
även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga
inbördes och ett yrkande har lagts fram om att något av dem
ska vila i minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första
stycket regeringsformen.
Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om
folkomröstning i fråga om samma vilande grundlagsförslag
eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, ska endast
en omröstning äga rum.
När ärenden ska avgöras
Tidsram för ärendenas avgörande
15 § Ett ärende ska avgöras under den valperiod då det har
väckts. Riksdagen får dock besluta att behandlingen får
skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod.
Ett ärende som gäller statens budget för närmast följande
budgetår ska avgöras före budgetårets början om det inte utan
olägenhet för beslut om statens budget kan avgöras senare.
Beslut om uppskov
Tilläggsbestämmelse 11.15.1
Beslut om att behandlingen av ett ärende får skjutas upp till
det första riksmötet i nästa valperiod fattas av riksdagen på
förslag av berört utskott. Riksdagen får även utan sådant
förslag besluta om uppskov.
Uppskov med avgörande av ärenden i särskilda fall
16 § Ett ärende som har väckts under en period då kammaren
inte sammanträder vilken sträcker sig fram till det första
riksmötet i nästa valperiod ska anses uppskjutet till det
första riksmötet i nästa valperiod. Detsamma gäller om
kammaren inte sammanträder på grund av ett beslut av
talmannen med anledning av ett extra val.
Slutligt beslut i ett ärende som har vilat över ett val
17 § Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med
bestämmelserna i 8 kap. 14–17 §§ regeringsformen ska avgöras
vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut
enligt bestämmelserna först får fattas, om inte förslaget i
ärendet dessförinnan förkastas. Riksdagen får besluta att
skjuta upp avgörandet till ett annat riksmöte. Ärendet ska
dock avgöras slutligt före nästa ordinarie val till
riksdagen.
I fråga om uppskov i samband med extra val ska bestämmelserna
i 16 § tilllämpas.
Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett
annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en
folkomröstning, ska det berörda utskottet anmäla detta till
kammaren.
Förslag till beslut om uppskov i ett ärende som har vilat
över ett val
Tilläggsbestämmelse 11.17.1
Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har
vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 17 §
första stycket fattas på förslag av det berörda utskottet.
Särskilda förfaranden för vissa ärenden
Beslut om statens budget
18 § Beslut om statens budget ska fattas enligt
andra–sjätte styckena, om inte riksdagen genom lag har
beslutat något annat.
Statens budget för det närmast följande budgetåret beslutas i
två steg.
I ett första steg fastställs genom ett enda beslut
1. en beräkning av inkomsterna på statens budget,
2. för varje utgiftsområde det belopp som utgiftsområdets
anslag högst får uppgå till (utgiftsram),
3. en beräkning av andra betalningar som påverkar statens
lånebehov, och
4. beslut med anledning av de budgetpolitiska mål som
riksdagen har beslutat att använda.
Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastställs
i ett andra steg genom ett enda beslut för varje
utgiftsområde anslag och bemyndiganden om ekonomiska
åtaganden.
Ändringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut.
Endast om ändringarna är mycket omfattande får beslut fattas
i två steg, enligt tredje och fjärde styckena.
Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget
och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om
statens budget ska ingå i något av besluten i tredje–femte
styckena. Lag (2018:1210).
Preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar
Tilläggsbestämmelse 11.18.1
I ett beslut enligt 18 § tredje stycket fastställs också
preliminära inkomstberäkningar och utgiftsramar för det andra
och tredje tillkommande budgetåret.
Yrkande om att ett lagförslag ska vila
19 § Ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket
regeringsformen att ett lagförslag ska vila i minst tolv
månader får läggas fram när utskottets betänkande över
förslaget har bordlagts.
Om det samtidigt finns ett yrkande enligt första stycket och
ett yrkande om att förslaget ska förkastas, ska yrkandet om
att förslaget ska förkastas prövas innan förslaget ställs
under omröstning om omedelbart antagande.
Skriftligt yrkande om att ett lagförslag ska vila
Tilläggsbestämmelse 11.19.1
Ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i minst tolv
månader ska läggas fram skriftligen.
Omröstning om att ett lagförslag ska vila
Tilläggsbestämmelse 11.19.2
Finns ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i minst tolv
månader, och uppnås vid omröstningen inte den majoritet som
krävs för omedelbart antagande av förslaget, ska förslaget
hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2
kap. 22 § tredje stycket regeringsformen, om inte
konstitutionsutskottet redan har yttrat sig i ärendet.
Om konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är
tillämpligt, ska riksdagen på nytt pröva om förslaget ska
avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det
till det utskott som har berett ärendet.
Avgörande av vilande lagförslag
20 § Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2
kap. 22 § första stycket regeringsformen ska prövas före
utgången av följande kalenderår.
Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett
lagförslag som vilar enligt den i första stycket nämnda
bestämmelsen, får riksdagen på förslag av berört utskott
besluta att det ska avgöras inom den tid som gäller för
prövningen av det vilande lagförslaget.
Om ett ärende som avses i denna paragraf inte kan avgöras
inom föreskriven tid till följd av beslut om extra val, ska
det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda
riksdagen har sammanträtt.
Meddelanden om riksdagens beslut
Riksdagens skrivelser
21 § Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, ska det
organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en
skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition
eller en framställning ska alltid genom en skrivelse meddelas
regeringen respektive det riksdagsorgan som har lämnat
framställningen.
Ett beslut om ett motiverat yttrande rörande
subsidiaritetsprincipen ska meddelas Europaparlamentets,
rådets och kommissionens ordförande genom en skrivelse.
Ett beslut om avslag enligt 9 kap. 20 § tredje stycket på ett
initiativ eller ett förslag ska meddelas Europeiska rådets,
rådets och kommissionens ordförande genom en skrivelse.
Undertecknande av riksdagens skrivelser
Tilläggsbestämmelse 11.21.1
Riksdagens skrivelser undertecknas av talmannen.
12 KAP. VAL INOM RIKSDAGEN
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– utgångspunkter för val och valbarhet (2–5 §§),
– formerna för val (6–10 §§),
– överklagande (11 och 12 §§),
– vad som sker om uppdraget som riksdagsledamot upphör (13–15
§§), och
– val inom utskott och andra riksdagsorgan (16 och 17 §§).
Utgångspunkter för val och valbarhet
Valberedningen
2 § Val inom riksdagen ska beredas av en särskild
valberedning, utsedd inom riksdagen, om inte något annat är
föreskrivet.
Val som inte ska beredas av valberedningen
Tilläggsbestämmelse 12.2.1
Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice
riksföreståndare, person som ska inträda som tillfällig
riksföreståndare, talman och vice talmän. Valberedningen
bereder inte heller val som enligt någon bestämmelse i denna
lag ska beredas i särskild ordning.
Kallelse till sammanträden
Tilläggsbestämmelse 12.2.2
Valberedningen sammanträder samma dag som den utses på
kallelse av talmannen. Därefter sammanträder valberedningen
på kallelse av ordföranden.
Bestämmelserna i 7 kap. 16 §, tilläggsbestämmelserna 7.15.1
andra stycket och 7.15.2–7.15.4 tillämpas också på
valberedningen.
Krav på svenskt medborgarskap
3 § Endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag
som tillsätts genom val av riksdagen.
Skyldighet att kvarstå i uppdrag
4 § Den som har valts till ett uppdrag får inte lämna
uppdraget utan att riksdagen medger det.
Tidpunkt för val och valens giltighet
5 § Ett val som avser tid motsvarande riksdagens valperiod
ska genomföras snarast efter valperiodens början och gälla
till dess att riksdagen genomför ett nytt val under nästa
valperiod, om inte annat är föreskrivet.
Formerna för val
Val av innehavare av ett visst uppdrag
6 § Ska en innehavare av ett visst uppdrag väljas för sig,
ska valet genomföras med acklamation.
Om någon ledamot begär det, ska valet ske med slutna sedlar.
Vid val av en person är den vald som har fått flest röster,
om inte annat är föreskrivet i denna lag. Vid lika röstetal
ska valet avgöras genom lottning. Bestämmelser om förfarandet
vid val med slutna sedlar finns i tilläggsbestämmelser.
Om det organ eller den grupp som berett valet har lagt fram
ett enhälligt förslag, ska valet med slutna sedlar ske först
vid ett följande sammanträde.
Val av flera personer på gemensam lista
7 § Vid val som avser två eller flera personer får
valberedningen lägga fram en gemensam lista. Listan ska
innehålla namn på så många personer som valet avser och ska
godkännas av alla ledamöter som har deltagit i
valberedningens sammanträde eller av alla utom en.
Talmannen ska framställa förslag om den gemensamma listan för
kammaren och, vid bifall, förklara de på listan upptagna
personerna valda.
Val med slutna sedlar ska ske, om det begärs av minst så
många riksdagsledamöter som motsvarar den kvot som man får,
om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med det
antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett
brutet tal, ska den avrundas till närmaste högre hela tal.
Detta val ska äga rum vid ett följande sammanträde.
Val med slutna sedlar
8 § Ett val ska ske med slutna sedlar, om inte annat följer
av 6 eller 7 § eller av annan huvudbestämmelse i denna lag.
Om två eller flera personer ska väljas genom val med slutna
sedlar, fördelas platserna proportionellt mellan varje
gruppering av riksdagsledamöter som uppträder under gemensam
beteckning vid valet (proportionellt val).
Platserna fördelas mellan grupperingar genom att en plats i
taget tilldelas den gruppering som för varje gång får det
högsta jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med
grupperingens röstetal, så länge grupperingen inte har
tilldelats någon plats. Därefter beräknas jämförelsetalet
genom att grupperingens röstetal delas med det antal platser
som grupperingen har tilldelats, ökat med 1. Vid lika
jämförelsetal ska avgörandet ske genom lottning.
Förfarande vid val med slutna sedlar
Tilläggsbestämmelse 12.8.1
Vid val med slutna sedlar ska talmannen uppmana tre ledamöter
att biträda när valsedlarna öppnas och granskas samt två att
föra anteckningar över valet.
Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i
tilläggsbestämmelse 11.10.3 och lämnar sin valsedel till
talmannen.
Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen
och antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna,
jämförs anteckningarna över valet.
Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager
det för kammaren.
Förfarande vid flera val med slutna sedlar
Tilläggsbestämmelse 12.8.2
Om två eller flera val med slutna sedlar ska genomföras, får
talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att
valsedlarna i samtliga val ska lämnas innan sammanräkning
görs i något av valen.
Valsedelns form och ogiltighet
Tilläggsbestämmelse 12.8.3
Valsedlarna ska vara enkla, slutna och omärkta samt lika till
storlek, material och färg. De får innehålla uppgift om det
val de gäller.
En valsedel är ogiltig om den är försedd med något
kännetecken som uppenbarligen har förts på valsedeln med
avsikt.
Om en ledamot i ett val har lämnat mer än en valsedel, är
valsedlarna ogiltiga. Om sedlarna har samma innehåll, ska
dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid
sammanräkningen.
Valsedeln vid proportionellt val
Tilläggsbestämmelse 12.8.4
Vid proportionellt val ska det på valsedeln finnas en
beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter.
Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under
varandra.
En valsedel är ogiltig om den
1. saknar beteckning för en gruppering av
riksdagsledamöter,
2. innehåller mer än en beteckning,
eller
3. saknar namn på en valbar kandidat.
Ett namn på en valsedel ska anses obefintligt om
1. kandidaten inte är valbar,
2. namnet är överstruket,
3. det inte klart framgår vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln
inte klart framgår.
Ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering
av riksdagsledamöter ska bestämmas genom att ett
jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av
heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 § vallagen (2005:837). Om
flera kandidater får lika stora jämförelsetal, ska valet
avgöras genom lottning.
Valsedeln vid val av en person
Tilläggsbestämmelse 12.8.5
Vid val av en person ska det på valsedeln finnas ett
kandidatnamn.
En valsedel är ogiltig om
1. den innehåller två eller flera kandidatnamn,
2. den innehåller namnet på en kandidat som inte är valbar,
3. namnet är överstruket,
4. det inte klart framgår vem som avses, eller
5. den innehåller en beteckning på en gruppering av
riksdagsledamöter.
Suppleantval
9 § Vid val som avser två eller flera personer ska också
suppleanter väljas till minst samma antal som de ordinarie
ledamöterna, om inte annat är föreskrivet. Vad som gäller för
val av ordinarie ledamöter tillämpas även på suppleanter.
Efter ett val till ett organ får riksdagen besluta om ändring
av antalet suppleanter så länge det inte understiger antalet
ordinarie ledamöter.
Utan att antalet suppleanter i ett utskott eller i EU-nämnden
utökas får en ersättare som har kallats till tjänstgöring
utses till suppleant i ett utskott eller i EU-nämnden om den
lediga riksdagsledamoten tillhör utskottet eller nämnden. Då
tillämpas det förfarande som anges i 14 §.
Val av utökat antal suppleanter
Tilläggsbestämmelse 12.9.1
Frågor om att välja ett större antal suppleanter än som
ursprungligen valts bereds av valberedningen.
Suppleantval som föranleds av en utökning av antalet
suppleanter ska ske så snart det kan ske.
Antal suppleanter
Tilläggsbestämmelse 12.9.2
Suppleanter ska väljas till samma antal som de ordinarie
ledamöterna, om inte annat är föreskrivet eller särskilt
beslutas.
Suppleanternas tjänstgöring
10 § En frånvarande ledamots plats i ett organ intas av en
suppleant som hör till samma partigrupp, om inte annat är
föreskrivet. Om detta inte kan ske, har suppleanterna
företräde i den ordning som de har valts eller, om valet har
skett med gemensam lista, i den ordning som de har förts upp
på listan.
Överklagande
Överklagande av val med slutna sedlar
11 § Val med slutna sedlar får överklagas av en
riksdagsledamot till Valprövningsnämnden. Valet gäller även
om det har överklagats.
Former för överklagande
Tilläggsbestämmelse 12.11.1
Ett överklagande ska vara skriftligt och vara ställt till
Valprövningsnämnden men ges in till Riksdagsförvaltningen.
Överklagandet ska ha kommit in till Riksdagsförvaltningen
inom fem dagar från den dag då resultatet av valet meddelades
i kammaren.
När tiden för överklagande har gått ut, ska talmannen vid ett
sammanträde med kammaren tillkännage samtliga överklaganden
som har kommit in. Talmannen ska bestämma när förklaring över
överklagandena ska ha kommit in till Valprövningsnämnden.
När förklaringstiden har gått ut, ska talmannen genast sända
skrivelserna med överklaganden till Valprövningsnämnden.
Talmannen bör skyndsamt lämna ett yttrande över
överklagandena till Valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens beslut
Tilläggsbestämmelse 12.11.2
Om en föreskrift i 6 § andra stycket, 8 § eller
tilläggsbestämmelserna 12.8.1–12.8.5 har blivit åsidosatt vid
ett val, ska Valprövningsnämnden upphäva valet och förordna
om omval.
Omval ska förordnas endast om det med fog kan antas att vad
som förekommit har inverkat på valutgången.
Om felet kan avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller
någon annan mindre ingripande åtgärd, ska Valprövningsnämnden
i stället uppdra åt talmannen att vidta denna rättelse.
Förvaring av valsedlar m.m.
Tilläggsbestämmelse 12.11.3
Valsedlar och annat valmaterial ska förvaras under
betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga
kraft.
Nytt val efter överklagande
12 § Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning
av att utgången av ett val till riksdagen har blivit ändrad
efter ett överklagande, ska val som riksdagen har genomfört
dessförinnan under valperioden göras om, om det begärs av
minst tio riksdagsledamöter.
Vad som sker om uppdraget som riksdagsledamot upphör
Obehörighet
13 § När en riksdagsledamot lämnar riksdagen eller utses till
talman eller till statsråd upphör de uppdrag som förutsätter
ledamotskap av riksdagen och som ledamoten är vald till av
riksdagen, om inte annat är föreskrivet.
Om en riksdagsledamot lämnar sin partigrupp, upphör ledamotens
uppdrag i ett organ eller en delegation som anges i en
tilläggsbestämmelse till denna paragraf. Lag (2021:1118).
Uppdrag som upphör när en ledamot lämnar sin partigrupp
Tilläggsbestämmelse 12.13.1
De uppdrag som avses i 13 § andra stycket är uppdrag i
- utskott,
- EU-nämnden,
- delegationen till den gemensamma parlamentariska
kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete
inom brottsbekämpning (Europol),
- delegationen till den parlamentariska församlingen vid
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),
- delegationen till Europarådets parlamentariska församling,
- konvent för fördragsändringar inom Europeiska unionen,
- krigsdelegationen,
- Nordiska rådets svenska delegation,
- Riksbankens fullmäktige,
- riksdagens råd för Riksrevisionen,
- Riksdagens överklagandenämnd,
- riksdagsstyrelsen,
- Utrikesnämnden, och
- valberedningen.
Lag (2021:1118).
Val av efterträdare i ett organ
14 § Om någon som har valts till ett organ, som vid
valperiodens början tillsattes genom val av två eller flera
personer, lämnar sitt uppdrag i förtid, ska den eller de
partigrupper som han eller hon var vald för, till talmannen
anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda
efterträdaren vald. Om en sådan anmälan inte görs eller om
mer än en person anmäls, utser talmannen en efterträdare.
Kompletteringsval
15 § Om en plats blir ledig i förtid och det ursprungliga
valet avsåg endast en person, ska val för den återstående
tiden hållas. Vid kompletteringsvalet ska samma förfarande
tillämpas som vid det ursprungliga valet.
Val inom utskott och andra riksdagsorgan
Val av ordförande i ett organ
16 § Ett organ vars ledamöter helt eller delvis väljs av
riksdagen väljer inom sig en ordförande och en eller flera
vice ordförande, om inte annat är föreskrivet.
Val inom ett riksdagsorgan
17 § Val inom ett organ som avses i 16 § ska ske med
acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna
sedlar. Vid lika röstetal ska valet avgöras genom lottning.
Valsedelns form
Tilläggsbestämmelse 12.17.1
Valsedlarna ska vara enkla, slutna och omärkta samt lika till
storlek, material och färg.
13 KAP. RIKSDAGSORGAN OCH NÄMNDER
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- riksdagens ombudsmän (2-4 §§),
- Riksrevisionen (5-8 §§),
- Utrikesnämnden och krigsdelegationen (9-12 §§),
- nämnder (13-17 §§),
- delegationer till mellanfolkliga organisationer (18 §),
- andra uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen
(20-23 §§), och
- åtal (24 §).
Lag (2021:1118).
Riksdagens ombudsmän
Ombudsmännens organisation och uppgifter
2 § Riksdagen ska enligt 13 kap. 6 § regeringsformen välja
ombudsmän som ska utöva tillsyn över tillämpningen av lagar
och andra författningar i offentlig verksamhet.
Riksdagens ombudsmän ska vara fyra, en chefsjustitieombudsman
och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är
administrativ chef. Riksdagen får även välja en eller flera
ställföreträdande ombudsmän. En ställföreträdande ombudsman
ska ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman eller ska ha
avgått med ålderspension från en anställning som justitieråd i
Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Riksdagens ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän får inte
inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som
kan rubba förtroendet för ombudsmannens opartiskhet i arbetet
eller som kan skada verksamhetens anseende. Lag (2023:500).
Konstitutionsutskottets samråd med ombudsmännen
Tilläggsbestämmelse 13.2.1
Konstitutionsutskottet ska, om någon av riksdagens ombudsmän
begär det, samråda med en ombudsman om arbetsordningen eller i
andra frågor av organisatorisk art. Sådant samråd får även
hållas på initiativ av konstitutionsutskottet. Lag (2023:500).
Ombudsmännens anmälningsskyldighet
Tilläggsbestämmelse 13.2.2
Riksdagens ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän ska till
riksdagen skriftligen anmäla anställning, uppdrag eller
verksamhet som kan antas påverka utförandet av uppdraget som
ombudsman. Lag (2023:500).
Val av ombudsmän
3 § Riksdagens ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän
väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas samma
förfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje
stycket.
Ett val av en ny ombudsman gäller från valet eller den senare
tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att ett nytt val
har genomförts under sjätte året därefter och den som då valts
har tillträtt uppdraget. Valet ska aldrig gälla längre än till
utgången av det sjätte året.
Ett omval av en ombudsman gäller från omvalet eller den senare
tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att ett nytt val
har genomförts under tredje året därefter och den som då valts
har tillträtt uppdraget. Omvalet ska aldrig gälla längre än
till utgången av det tredje året.
Andra stycket gäller även när en ombudsman väljs till
chefsjustitieombudsman.
Ett val av en ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av
två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen
bestämmer. Lag (2023:500).
Beredning av val av ombudsmän
Tilläggsbestämmelse 13.3.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksdagens ombudsmän
och ställföreträdande ombudsmän.
Entledigande av ombudsman
4 § Riksdagen får på begäran av konstitutionsutskottet
entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman
som inte har riksdagens förtroende.
Om en ombudsman avgår i förtid, ska riksdagen snarast välja en
efterträdare för en ny sexårsperiod. Lag (2023:500).
Riksrevisionen
Riksrevisionens organisation och uppgifter
5 § Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 § regeringsformen välja en
eller flera riksrevisorer.
Riksdagen väljer endast en riksrevisor. Riksdagen väljer också
en riksrevisionsdirektör att vara riksrevisorns
ställföreträdare.
Om riksrevisorn har uppdragit åt riksrevisionsdirektören att i
riksrevisorns ställe avgöra ett granskningsärende, beslutar
riksrevisionsdirektören självständigt hur granskningen ska
bedrivas och om slutsatserna av den. Riksrevisionsdirektören
får lämna granskningsrapporten över ett sådant ärende till
riksdagen.
Om riksrevisorn förklarat sig jävig, får
riksrevisionsdirektören efter samråd med riksrevisorn besluta
att inleda en granskning. Riksrevisionsdirektören beslutar
även i ett sådant fall självständigt hur granskningen ska
bedrivas samt om slutsatserna av den och får lämna
granskningsrapporten till riksdagen.
Om riksrevisorns uppdrag upphör i förtid får
konstitutionsutskottet välja en tillförordnad riksrevisor för
tiden till dess att en ordinarie riksrevisor har valts och
tillträtt. Vad som i denna lag sägs om riksrevisorn gäller
även en tillförordnad riksrevisor.
Riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören får inte vara i
konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken. De får inte heller inneha
anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan
påverka självständigheten i deras ställning. Lag (2020:104).
Samråd
Tilläggsbestämmelse 13.5.1
Konstitutionsutskottet ska, på eget initiativ eller på begäran
av riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören, samråda med
riksrevisorn eller riksrevisionsdirektören om Riksrevisionens
arbetsordning eller andra frågor av organisatorisk art.
Lag (2020:104).
Val av riksrevisor och riksrevisionsdirektör
6 § Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören väljs var för
sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas samma förfarande som
vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.
Valen av riksrevisor respektive riksrevisionsdirektör gäller
från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer
till dess att ett nytt val har genomförts under sjunde året
därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska
aldrig gälla längre än till utgången av det året. En riks-
revisor kan inte väljas om.
Om det finns särskilda skäl, kan valet av
riksrevisionsdirektör också gälla för en viss kortare tid än
sju år. Lag (2020:104).
Beredning av val av riksrevisor och riksrevisionsdirektör
Tilläggsbestämmelse 13.6.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksrevisor och
riksrevisionsdirektör. Lag (2020:104).
Riksrevisorns och riksrevisionsdirektörens
anmälningsskyldighet
Tilläggsbestämmelse 13.6.2
Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska skriftligen
anmäla följande förhållanden till riksdagen:
1. innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument
som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument,
2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare,
såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid
som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen,
3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig
karaktär,
4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid
sidan av uppdraget som riksrevisor respektive
riksrevisionsdirektör,
5. uppdrag hos en kommun eller en region, om uppdraget inte är
av endast tillfällig karaktär, och
6. andra anställningar och uppdrag eller annat ägande som kan
antas påverka uppdragets utförande. Lag (2020:104).
Entledigande av riksrevisor och riksrevisionsdirektör
7 § Riksdagen får enligt 13 kap. 8 § regeringsformen skilja en
riksrevisor från uppdraget. Begäran om detta görs av
konstitutionsutskottet.
Konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning av
omständigheter som kan ligga till grund för att skilja en
riksrevisor från uppdraget.
Om en riksrevisors uppdrag upphör i förtid, ska riksdagen
snarast välja efterträdare för en ny sjuårsperiod.
Lag (2019:26).
7 a § Riksdagen får skilja en riksrevisionsdirektör från
uppdraget endast om riksrevisionsdirektören inte längre
uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller grovt har
åsidosatt sina åligganden. Ett sådant beslut fattas på begäran
av konstitutionsutskottet. Lag (2020:104).
Riksdagens råd för Riksrevisionen
8 § Riksdagen väljer för valperioden riksdagens råd för
Riksrevisionen.
Rådet består av en riksdagsledamot från varje partigrupp som
avses i 3 kap. 5 § .
Riksdagen väljer bland rådets ledamöter en ordförande och en
eller flera vice ordförande. Ordföranden och varje vice
ordförande väljs var för sig. Lag (2019:26).
Val av riksdagens råd för Riksrevisionen
Tilläggsbestämmelse 13.8.1
Konstitutionsutskottet och finansutskottet ska bereda val av
riksdagens råd för Riksrevisionen.
Av det sammantagna antalet ledamöter och suppleanter i rådet
ska hälften nomineras av konstitutionsutskottet bland dess
ledamöter och suppleanter och den andra hälften av
finansutskottet bland dess ledamöter och suppleanter.
Nomineringen av ordförande och en eller flera vice ordförande
ska göras med minst en person från vardera utskottet.
Utskotten får lägga fram en gemensam lista om förslaget är
enhälligt. Lag (2021:1118).
Utrikesnämnden och krigsdelegationen
Utrikesnämnden
9 § Riksdagen väljer för valperioden ledamöter i
Utrikesnämnden enligt bestämmelserna i 10 kap. 12 §
regeringsformen.
I Utrikesnämnden är de vice talmännen suppleanter för
talmannen. Antalet valda suppleanter ska vara nio.
Sammanträden i Utrikesnämnden
10 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar.
Statsministern får medge att även någon annan än en ledamot,
en suppleant, ett statsråd eller en tjänsteman är närvarande.
Protokoll vid Utrikesnämndens sammanträden
Tilläggsbestämmelse 13.10.1
Vid Utrikesnämndens sammanträden ska protokoll föras.
Sekreterare hos nämnden förordnas av regeringen.
Suppleanter i Utrikesnämnden ska alltid underrättas om
nämndens sammanträden.
Försäkran om tystnadsplikt
Tilläggsbestämmelse 13.10.2
En ledamot, suppleant eller tjänsteman ska första gången han
eller hon är närvarande vid ett sammanträde med
Utrikesnämnden avge försäkran om att följa åtagande om
tystnadsplikt enligt 10 kap. 12 § regeringsformen.
Krigsdelegationen
11 § Riksdagen ska enligt 15 kap. 2 § regeringsformen välja
en krigsdelegation inom sig.
Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av
50 andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens
valperiod. Delegationen väljer inom sig vice ordförande
enligt 12 kap. 16 §. En riksdagsledamot är behörig att vara
ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör
regeringen. Suppleanter ska inte utses till
krigsdelegationen.
Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har
trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot
till ersättare på det sätt som anges i 12 kap. 14 §.
Förberedelse av krigsdelegationens arbete
Tilläggsbestämmelse 13.11.1
Krigsdelegationens ordförande och vice ordförande ska
förbereda delegationens verksamhet för den händelse att
delegationen träder i riksdagens ställe.
Krigsdelegationens sammanträden
Tilläggsbestämmelse 13.11.2
Bestämmelserna i 7 kap. 16 och 20 §§ samt
tilläggsbestämmelserna 7.15.1 andra stycket och 7.15.3-7.15.4
tillämpas på krigsdelegationen när den inte är i riksdagens
ställe. Lag (2021:1118).
Förordnande att krigsdelegationen ska träda i riksdagens
ställe
12 § För beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens
ställe enligt 15 kap. 2 § regeringsformen sammanträder
Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid
förhinder för talmannen, en vice talman, eller på kallelse av
två av nämndens övriga ledamöter.
Förhandlingarna leds av talmannen, av en vice talman eller,
om ingen av dem är närvarande, av ålderspresidenten.
Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller
ordförandens mening.
Nämnder
Valprövningsnämnden
13 § Riksdagen ska välja en valprövningsnämnd och till
nämnden välja ordförande och ledamöter enligt bestämmelserna
i 3 kap. 12 § regeringsformen.
Riksdagen väljer särskilt en ersättare för ordföranden.
Bestämmelserna i 3 kap. 12 § regeringsformen om ordföranden
tillämpas också på ersättaren.
Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för
ordföranden tillämpas samma förfarande som vid val av talman
enligt 3 kap. 4 § tredje stycket. Lag (2018:605).
Statsrådsarvodesnämnden
14 § Statsrådsarvodesnämnden består av en ordförande och två
andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter ett
ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att ett nytt
val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.
Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad
att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans
eller hennes ställe så länge hindret varar.
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner
14 a § Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner består av en
ordförande och fyra andra ledamöter, varav en ska vara
ordförandens ersättare. De väljs var för sig av riksdagen året
före ett ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att
ett nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte
utses.
Ordföranden och hans eller hennes ersättare ska vara eller ha
varit ordinarie domare. Minst en av de övriga ledamöterna ska
ha varit statsråd, och minst en av dem ska ha varit
statssekreterare. Lag (2020:770).
Beredning av val till Statsrådsarvodesnämnden
Tilläggsbestämmelse 13.14.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till
Statsrådsarvodesnämnden.
Beredning av val till Nämnden för prövning av statsråds och
vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
Tilläggsbestämmelse 13.14 a.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till
Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra
befattningshavares övergångsrestriktioner. Lag (2020:770).
Riksdagens arvodesnämnd
15 § Riksdagens arvodesnämnd består av en ordförande och två
andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter ett
ordinarie val till riksdagen för tiden till dess att ett nytt
val till nämnden har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.
Riksdagen väljer särskilt en ersättare för ordföranden. Valet
av ersättare gäller för samma tid som för ordföranden.
Ordföranden och hans eller hennes ersättare ska vara eller ha
varit ordinarie domare. Lag (2021:1118).
Beredning av val till Riksdagens arvodesnämnd
Tilläggsbestämmelse 13.15.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till
Riksdagens arvodesnämnd.
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
16 § Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och
riksrevisorn består av en ordförande och två andra ledamöter.
De väljs var för sig av riksdagen efter ett ordinarie val till
riksdagen för tiden till dess att ett nytt val till nämnden
har ägt rum. Suppleanter ska inte utses.
Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att
utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller
hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2020:770).
Beredning av val till Nämnden för lön till riksdagens
ombudsmän och riksrevisorn
Tilläggsbestämmelse 13.16.1
Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledamöter till
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn.
Lag (2020:770).
Riksdagens överklagandenämnd
17 § Riksdagens överklagandenämnd består av en ordförande,
som ska vara eller ha varit ordinarie domare och inte vara
ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom
riksdagen. Ordföranden väljs särskilt. Val till
överklagandenämnden avser riksdagens valperiod.
För ordföranden ska det finnas en ersättare. Bestämmelser om
ordföranden ska tillämpas även på ersättaren.
Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för
ordföranden i överklagandenämnden tillämpas samma förfarande
som vid val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket.
Lag (2018:605).
Delegationer till mellanfolkliga organisationer
Val och beslut om delegationer och årlig redogörelse
18 § Om det har träffats en internationell överenskommelse om
att riksdagen bland sina ledamöter ska välja ledamöter i en
delegation till en mellanfolklig organisation, får
bestämmelser om detta införas i en tilläggsbestämmelse till
denna paragraf. Delegationer som väljs av kammaren ska årligen
lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.
Talmannen får efter samråd med gruppledarna
- besluta att riksdagsledamöter ska delta i ett
internationellt parlamentariskt samarbete som inte bygger på
en sådan överenskommelse som anges i första stycket,
- utse ledamöter i delegationen, och
- besluta hur den ska redovisa sin verksamhet.
Lag (2021:1118).
Nordiska rådet
Tilläggsbestämmelse 13.18.1
Riksdagen väljer årligen 20 ledamöter i Nordiska rådets
svenska delegation. Delegationen väljs efter riksmötets
inledande för tiden till dess att ett nytt val av delegationen
har ägt rum. Lag (2021:1118).
Europarådet
Tilläggsbestämmelse 13.18.2
Riksdagen väljer sex ledamöter i den svenska delegationen till
Europarådets parlamentariska församling. Delegationen väljs
för tiden från den 1 november samma år som val till riksdagen
ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val.
En ledamot av eller en suppleant i delegationen som har lämnat
riksdagen i samband med ett riksdagsval får kvarstå under den
återstående delen av delegationens valperiod. Lag (2021:1118).
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Tilläggsbestämmelse 13.18.3
Riksdagen väljer åtta ledamöter i den svenska delegationen
till den parlamentariska församlingen vid Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Delegationen väljs för
riksdagens valperiod. Lag (2021:1118).
19 § Har upphävts genom lag (2021:1118).
Andra uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen
Riksföreståndare
20 § Om val av riksföreståndare, vice riksföreståndare
eller en person som ska tjänstgöra som tillfällig
riksföreståndare enligt 5 kap. 5 och 7 §§ regeringsformen ska
ske med slutna sedlar, tillämpas förfarandet som gäller för
val av talman enligt 3 kap. 4 § tredje stycket. Valet gäller
till dess riksdagen beslutar annat. Lag (2018:605).
Riksbankens fullmäktige
21 § Val av fullmäktige i Riksbanken enligt 9 kap. 16 §
regeringsformen avser riksdagens valperiod. Lag (2023:174).
Hinder mot att vara ledamot i Riksbankens fullmäktige
Tilläggsbestämmelse 13.21.1
En ledamot i fullmäktige i Riksbanken får inte
1. vara statsråd,
2. vara ledamot av Riksbankens direktion,
3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller
ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn,
eller
4. inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som
gör honom eller henne olämplig för uppdraget som fullmäktig.
En ledamot får inte heller vara underårig, i konkurs,
underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken.
Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant
uppdrag som kan strida mot bestämmelserna i första stycket,
ska riksdagen på förslag av finansutskottet entlediga
ledamoten från uppdraget i fullmäktige. De anställningar
eller uppdrag som en ledamot tar ska anmälas till
riksdagen.
Ledamöter i konvent för fördragsändringar inom
Europeiska unionen
22 § Riksdagen ska inom sig välja ledamöter och suppleanter i
konvent som inrättas för att förbereda fördragsändringar inom
Europeiska unionen. Om ett riksdagsval äger rum under tiden
som ett konvent arbetar, ska riksdagen efter riksdagsvalet
genomföra ett nytt val av ledamöter och suppleanter i
konventet. Vid valet tillämpas i övrigt bestämmelserna i 3
kap. 5 §, 12 kap. 6–8 och 11 §§ samt för suppleanternas
tjänstgöring 12 kap. 10 §.
Konventsledamöter ska lämna information om konventets arbete
vid sammanträden med kammaren.
Delegation till den gemensamma parlamentariska
kontrollgruppen för Europol
22 a § Riksdagen väljer fyra ledamöter i en delegation
till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning
(Europol). Delegationen väljs för riksdagens valperiod.
Delegationen ska årligen lämna en redogörelse för sin
verksamhet till riksdagen. Lag (2018:1932).
Ytterligare bestämmelser
23 § Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för
riksdagens organ samt utse representanter i visst fall.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
Tilläggsbestämmelse 13.23.1
Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond och väljer tolv ledamöter i stiftelsens
styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS
1988:1).
Stiftelsen ska årligen lämna en redogörelse för sin
verksamhet till riksdagen.
Domarnämnden
Tilläggsbestämmelse 13.23.2
Riksdagen väljer i enlighet med bestämmelserna i 4 § lagen
(2010:1390) om utnämning av ordinarie domare två ledamöter
som representerar allmänheten i Domarnämnden och en personlig
ersättare för var och en av dem.
Åtal
Åtal mot befattningshavare
24 § Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott
begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller
anställning får beslutas
1. endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en
fullmäktig i Riksbanken eller en ledamot av Riksbankens
direktion, och
2. endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en
ledamot av riksdagsstyrelsen, Valprövningsnämnden eller
Riksdagens överklagandenämnd, mot en av riksdagens ombudsmän,
riksrevisorn, riksrevisionsdirektören eller mot
riksdagsdirektören.
Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av
Riksbankens direktion ska inte tillämpas i fråga om ett brott
begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt
lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.
Lag (2020:104).
14 KAP. RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
– Riksdagsförvaltningen (2 och 3 §§),
– Riksdagsförvaltningens ledning (4–7 §§), och
– överklagande (8 §).
Riksdagsförvaltningen
Riksdagsförvaltningens uppgifter
2 § Riksdagsförvaltningen ska ge stöd till arbetet i
kammaren, utskotten och EU-nämnden samt bistå riksdagens
ledamöter och organ med sakuppgifter för riksdagsarbetet.
Riksdagsförvaltningen ska därutöver, när det gäller riksdagen
och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen
bestämmer
1. ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga
organisationerna samt företräda riksdagens myndigheter i
sådana tvister,
2. upprätta förslag till anslag på statens budget, dock inte
för Riksrevisionen,
3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen
och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens
myndigheter, utom Riksbanken,
4. besluta om föreskrifter och allmänna råd i sådana frågor
som avses i 1–3, och
5. besluta om föreskrifter och allmänna råd om registrering
och gallring av allmänna handlingar samt arkiv- och
dokumenthantering. Lag (2018:605).
Kanslier för utskotten och EU-nämnden
Tilläggsbestämmelse 14.2.1
Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i
Riksdagsförvaltningen.
Chefen för ett kansli ska vara svensk medborgare.
Instruktion för Riksdagsförvaltningen
3 § Riksdagen beslutar om instruktion för
Riksdagsförvaltningen.
Riksdagsförvaltningens ledning
Riksdagsdirektör
4 § Riksdagsdirektören är chef för Riksdagsförvaltningen,
låter föra protokollet vid sammanträden med kammaren,
expedierar riksdagens beslut, är sekreterare i
krigsdelegationen och biträder i övrigt talmannen i
riksdagsarbetet.
Val av riksdagsdirektör
5 § Riksdagen väljer riksdagsdirektör. Valet äger rum vid
början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till
riksdagen. Valet gäller från valtillfället, eller annan
tidpunkt som riksdagen beslutar, för tiden till dess ett nytt
val av riksdagsdirektör har genomförts och den då valde har
tillträtt tjänsten.
Vid val med slutna sedlar är den vald som får tre fjärdedelar
eller fler av de avgivna rösterna. Om en sådan röstövervikt
inte uppnås, sker ett nytt val. Om inte heller då någon får
tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna, bereds
valet på nytt.
Beredning av val av riksdagsdirektör
Tilläggsbestämmelse 14.5.1
Valet av riksdagsdirektör ska beredas av en grupp bestående
av talmannen och gruppledarna.
Avskedande av riksdagsdirektör
6 § Riksdagen får på begäran av riksdagsstyrelsen avskeda en
riksdagsdirektör som grovt har åsidosatt sina åligganden mot
riksdagen.
Tillförordnad riksdagsdirektör
7 § Om riksdagen står utan riksdagsdirektör, ska riksdagen
välja en tillförordnad riksdagsdirektör för tiden till dess
att en ordinarie riksdagsdirektör har valts och tillträtt.
Överklagande
Överklagande av förvaltningsbeslut
8 § Beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som
får överklagas enligt särskilda bestämmelser, prövas av
allmän förvaltningsdomstol i de fall som riksdagen bestämmer
och i övriga fall av Riksdagens överklagandenämnd.
Övergångsbestämmelser
2014:801
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2014, då
riksdagsordningen (1974:153) ska upphöra att gälla.
2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till
bestämmelser i riksdagsordningen (1974:153) som har ersatts
genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya
bestämmelserna tillämpas.
3. Föreskrifter som har meddelats med stöd av
riksdagsordningen (1974:153) och som gäller när denna lag
träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
4. Beslut som har fattats med stöd av riksdagsordningen
(1974:153) ska anses fattade med stöd av denna lag.
5. Val som har genomförts med stöd av riksdagsordningen
(1974:153) ska anses genomförda med stöd av denna lag.
6. Ärenden som väckts inom riksdagen före den 1 september
2014 men ännu inte avgjorts ska handläggas enligt denna
lag.
2015:382
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om statens budget
för 2016.
2018:678
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
2. I stället för vad som anges i 13 kap. 14 a § första
stycket andra meningen sker val av ledamöter första gången
2018.
2020:104
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020.
2. Uppdraget för dem som är riksrevisorer när lagen träder i
kraft fortsätter utan hinder av den nya lagen.
3. Lagen börjar tillämpas när riksrevisorernas antal nedgått
under två.
2023:500
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2023.
2. Bestämmelserna i 13 kap. 3 § i den nya lydelsen tillämpas
första gången i fråga om val som genomförs efter
ikraftträdandet. I fråga om val som genomförts före
ikraftträdandet ska bestämmelserna i 13 kap. 3 § i den
tidigare lydelsen tillämpas.
Bilaga (tilläggsbestämmelse 7.5.1)
1. Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om
a) lagstiftning i konstitutionella och allmänt
förvaltningsrättsliga ämnen,
b) lagstiftning om radio, television och film,
c) yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
d) press- och partistöd,
e) Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisorn och
riksrevisionsdirektören, skiljande av riksrevisorn respektive
riksrevisionsdirektören från uppdraget, åtal mot riksrevisorn
och riksrevisionsdirektören, Riksrevisionens årsredovisning
och revision av Riksrevisionen,
f) riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom
Riksbanken,
g) länsförvaltningen och rikets administrativa indelning,
h) den kommunala självstyrelsen,
i) medgivande från riksdagen att väcka talan mot en
riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga
frihet, samt
j) anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
2. Finansutskottet ska bereda ärenden om
a) penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
b) kredit- och fondväsendet,
c) det affärsmässiga försäkringsväsendet,
d) Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning,
e) den kommunala ekonomin,
f) statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik,
redovisning, revision och rationalisering,
g) statens egendom och upphandling i allmänhet,
h) förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart
ett visst ämnesområde,
i) budgettekniska frågor, samt
j) anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26
Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska
unionen.
3. Skatteutskottet ska bereda ärenden om
a) skatteförfarandet,
b) folkbokföring,
c) exekutionsväsendet, samt
d) anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
4. Justitieutskottet ska bereda ärenden om
a) domstolarna,
b) arrendenämnderna och hyresnämnderna,
c) åklagarväsendet,
d) polisväsendet,
e) rättsmedicinen,
f) kriminalvården,
g) brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter
eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar,
samt
h) anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
5. Civilutskottet ska bereda ärenden om
a) äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, jorda-, handels- och
utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller har nära
samband med föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena
inte tillhör ett annat utskotts beredning,
b) försäkringsavtalsrätt,
c) associationsrätt,
d) skadeståndsrätt,
e) transporträtt,
f) konkursrätt,
g) konsumentpolitik,
h) internationell privaträtt,
i) lagstiftning av annat allmänt civilrättsligt slag,
j) bostadsförsörjning och annan bostadspolitik,
k) plan- och bygglagstiftningen samt andra frågor som har
nära samband med denna,
l) vattenrätt,
m) expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet,
samt
n) anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
6. Utrikesutskottet ska bereda ärenden om
a) rikets förhållande till och överenskommelser med andra
stater och mellanfolkliga organisationer,
b) internationellt utvecklingssamarbete,
c) utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt
samarbete, allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat
utskotts beredning, samt
d) anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och
7 Internationellt bistånd.
7. Försvarsutskottet ska bereda ärenden om
a) totalförsvar,
b) samhällets räddningstjänst,
c) åtgärder för att minska samhällets sårbarhet,
d) kärnteknisk säkerhet och strålskydd,
e) sjö- och kustövervakning, allt i den mån ärendena inte
tillhör ett annat utskotts beredning, samt
f) anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets
krisberedskap.
8. Socialförsäkringsutskottet ska bereda ärenden om
a) socialförsäkringsbalken och lagar som ersätter eller har
nära samband med föreskrifter i denna, i den mån ärendena
inte hör till ett annat utskotts beredningsområde,
b) familjeförmåner,
c) förmåner vid sjukdom och arbetsskada,
d) förmåner vid ålderdom,
e) förmåner till efterlevande,
f) bostadsstöd,
g) sjuklön,
h) socialavgifter,
i) migration,
j) svenskt medborgarskap, samt
k) anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk
trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn.
9. Socialutskottet ska bereda ärenden om
a) omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte
tillhör ett annat utskotts beredning,
b) omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning,
c) åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor,
d) alkoholpolitiska åtgärder,
e) hälso- och sjukvård,
f) sociala ärenden i övrigt, samt
g) anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg.
10. Kulturutskottet ska bereda ärenden om
a) allmänna kultur- och bildningsändamål,
b) kulturarv,
c) folkbildning,
d) ungdomsverksamhet,
e) internationellt kulturellt samarbete,
f) idrotts- och friluftsverksamhet,
g) tillsyn och reglering av spelmarknaden,
h) trossamfunden i den mån de inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning,
i) radio och television i den mån de inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning, samt
j) anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid.
11. Utbildningsutskottet ska bereda ärenden om
a) skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan
pedagogisk verksamhet,
b) högre utbildning, forskning och rymdfrågor,
c) studiestöd, samt
d) anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16
Utbildning och universitetsforskning.
12. Trafikutskottet ska bereda ärenden om
a) vägar och vägtrafik,
b) järnvägar och järnvägstrafik,
c) hamnar och sjöfart,
d) flygplatser och luftfart,
e) post,
f) elektroniska kommunikationer,
g) it-politik, samt
h) anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.
13. Miljö- och jordbruksutskottet ska bereda ärenden om
a) jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske,
b) vädertjänst,
c) naturvård,
d) miljövård i övrigt som inte tillhör ett annat utskotts
beredning, samt
e) anslag inom utgiftsområdena 20 Klimat, miljö och natur samt
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
14. Näringsutskottet ska bereda ärenden om
a) allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed
sammanhängande forskningsfrågor,
b) industri och hantverk,
c) handel,
d) immaterialrätt,
e) energipolitik,
f) regional utvecklingspolitik,
g) statlig företagsamhet,
h) pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet, samt
i) anslag inom utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21
Energi och 24 Näringsliv.
15. Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om
a) arbetsmarknadspolitik med arbetslöshetsförsäkring,
b) arbetslivspolitik med arbetsrätt, arbetsmiljö och frågor
som rör lönebildning,
c) integration,
d) åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör
ett annat utskotts beredning,
e) jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte
tillhör ett annat utskotts beredning, samt
f) anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet
och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Lag (2023:507).