Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Hava medel, i annat fall än som avses i lagen om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar, enligt lag eller författning inbetalats till offentlig myndighet för att utgivas till den som finnes berättigad därtill, och äro medlen, då tjugu år förflutit från inbetalningen, fortfarande innestående, utan att rätten att utbekomma dem är beroende av framtida händelse, äge den som inbetalt medlen lyfta beloppet jämte upplupen ränta, om anledning ej finnes till antagande att fråga om rätt till medlen är beroende på prövning och han anmäler sig inom natt och år. Vad nu sagts om den som inbetalt medel till offentlig myndighet skall, där medel uttagits genom exekutiv förrättning, gälla den, hos vilken förrättningen ägt rum. Den, som vill lyfta nedsatt fullföljdsavgift, vare pliktig att anmäla sig inom tjuguett år från det nedsättningen skett. 2 § Göres ej anmälan, som i 1 § sägs, tillfalla melen kronan. 3 § Har i lag meddelats bestämmelse, som avviker från vad ovan stadgas, skall den lända till efterrättelse. Övergångsbestämmelser 1942:263 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942; dock vare ej den, för vars räkning visst belopp inbetalts, eller den, som inbetalt beloppet, på grund av vad i lagen stadgas förlustig sin rätt, om han före den 1 juli 1944 anmäler sig för lyftning av medlen. Genom denna lag upphäves vad i kungl. brev den 10 augusti 1763 till övre borgrätten och kungl. brev den 8 oktober 1828 till statskontoret stadgas om nedsatta medel.