Post 10496 av 10924 träffar
SFS-nummer ·
1949:164 ·
Visa register
Lag (1949:164) med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål;
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1949-04-22
Författningen har upphävts genom: SFS1991:1559
Upphävd: 1992-01-01
1 § Laga domstol i mål angående ansvar på grund av tryckfrihetsbrott
genom periodisk skrift är tingsrätt som är behörig att upptaga
tryckfrihetsmål i det län där skriftens utgivningsort är belägen. Mål
angående ansvar på grund av tryckfrihetsbrott genom annan skrift
upptages av tingsrätt som är behörig att upptaga tryckfrihetsmål i det
län där den, som enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen har att svara
för skriften, har sitt hemvist.
Finnes ej behörig domstol enligt vad som sägs i första stycket, upptages
målet av tingsrätt som är behörig att upptaga tryckfrihetsmål i det län
där skriften är tryckt eller eljest mångfaldigad eller, om skriften är
mångfaldigad utom riket, där den som låtit utlämna skriften för
spridning inom riket har sitt hemvist. Är vid talans väckande ej känt
var skriften mångfaldigats eller var den, som låtit utlämna utom riket
mångfaldigad skrift för spridning här i riket, har hemvist inom detta,
upptages målet av tingsrätt som är behörig att upptaga tryckfrihetsmål i
det län där exemplar av skriften anträffas.
Finnas flera tingsrätter som enligt första eller andra stycket kunna
vara behöriga skall målet, om den ort som grundar behörigheten är
belägen inom domkretsen för en av tingsrätterna, upptagas av denna, och
i annat fall av den av tingsrätterna som är närmast den orten. Lag
(1977:1017).
1 a § Tryckfrihetsmål angående ansvar på grund av brott enligt 7 kap. 3
§ tryckfrihetsförordningen, varigenom någon medverkat till
tryckfrihetsbrott, upptages av tingsrätt, som är behörig i fråga om
ansvar för tryckfrihetsbrottet. Vad nu sagts äger motsvarande
tillämpning å tryckfrihetsmål angående ansvar på grund av brott enligt 7
kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen, varigenom någon
anskaffat uppgift eller underrättelse vars offentliggörande innefattat
tryckfrihetsbrott för vilket han själv svarar enligt 8 kap. samma
förordning.
Förekomma samtidigt vid tingsrätt tryckfrihetsmål angående
tryckfrihetsbrott och tryckfrihetsmål angående annat brott, som på sätt
angives i första stycket har samband med tryckfrihetsbrottet, skola
målen handläggas i en rättegång, om ej synnerliga skäl föranleda annat.
Tryckfrihetsmål angående ansvar på grund av annat brott enligt 7 kap. 3
§ tryckfrihetsförordningen än som avses i första stycket upptages av
tingsrätt, som är behörig att upptaga tryckfrihetsmål i det län, där den
mot vilken talan väckes har sitt hemvist. Saknar han känt hemvist inom
riket, upptages målet av tingsrätt med behörighet att upptaga
tryckfrihetsmål i det län, där brottet förövades eller där han gripits
eller eljest uppehåller sig. Finnas flera tingsrätter som kunna vara
behöriga, äger 1 § tredje stycket motsvarande tillämpning. Vad som är
föreskrivet i rättegångsbalken angående laga domstol och förening av
mål, när talan väckes mot flera, äger motsvarande tillämpning i fråga om
tryckfrihetsmål som avses i detta stycke. Lag (1977:1017).
1 b § Åtal för brott, som äger samband med tryckfrihetsbrott eller brott
enligt 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, må väckas vid den tingsrätt
som äger upptaga åtal för det sist angivna brottet, om rätten med hänsyn
till utredningen eller annan omständighet finner lämpligt, att åtalen
upptagas av samma domstol.
Tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, och annat brottmål må, utan
hinder av att för målen samma rättegångsform ej är tillämplig,
handläggas i en rättegång, om det på grund av målens samband med
varandra skulle vara till allvarlig olägenhet att målen handläggas i
skilda rättegångar. Hålles huvudförhandling i rättegången inför jury,
skall dock talan, som ej är att hänföra till tryckfrihetsmål, prövas
enbart av rätten.
Fråga om förening av mål enligt andra stycket prövas av rätten på
framställning av justitiekanslern. Över framställningen skall den
tilltalade i det mål, som ej är att hänföra till tryckfrihetsmål,
beredas tillfälle att yttra sig. Talan mot rättens beslut, varigenom mål
förenats, föres särskilt. Mot beslut, varigenom framställning om
förening av mål avslagits, må särskild talan föras av justitiekanslern.
I mål, som enligt andra stycket må förenas med tryckfrihetsmål, är
justitiekanslern åklagare. Lag (1977:1017).
2 § I mål angående ansvar på grund av tryckfrihetsbrott skall rätten vid
förberedande behandling så snart ske kan utreda huruvida den tilltalade
enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften samt, om
så erfordras, meddela beslut därom.
Vid beredande av tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, må rätten,
även då fråga är om allmänt åtal, höra part eller annan så ock meddela
beslut i fråga om målets avvisande. För behandling av fråga som avses i
första stycket må huvudförhandling utsättas; vid sådan förhandling eller
vid huvudförhandling, som eljest utsättes ehuru målet i övrigt ej är
berett till huvudförhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare.
Om särskild talan mot beslut, varigenom rätten ogillat invändning av
tilltalad att han enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen icke är
ansvarig för skriften, gälle vad i rättegångsbalken är stadgat angående
invändning om rättegångshinder. Lag (1990:449).
3 § Vid beredande av tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall
tillika bestämmas, om jury skall pröva huruvida brott föreligger.
Då jury skall medverka, skola vid sammanträde med parterna inför rätten
de åtgärder för juryns bildande vidtagas som i tryckfrihetsförordningen
stadgas. Sedan målets beredande slutförts, skall rätten utsätta tid för
huvudförhandling.
Tryckfrihetsmål, vari jury ej skall medverka, varde, sedan beredandet
slutförts, utsatt till huvudförhandling i den för brottmål i allmänhet
gällande ordningen. Lag (1977:1017).
4 § Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna
domare, dock att, om det inträffar förfall för någon av dem sedan
huvudförhandlingen har påbörjats, rätten är domför med två lagfarna
domare. De till tjänstgöring i juryn utsedda skall genom rättens försorg
skriftligen kallas till förhandling. Kallelsen skall innehålla såväl
uppgift om den tid, inom vilken anmälan om laga förfall bör ha kommit in
till rätten, som erinran om påföljd för försummelse att hörsamma
kallelsen.
Visar juryman laga förfall, inkallas från samma grupp av jurymän
suppleant till tjänstgöring. Finner rätten att juryman icke styrkt laga
förfall, varde jurymannen underrättad därom. Suppleanter kallas i den
ordning vari de utlottats.
Uteblir juryman å tid till vilken förhandlingen inför juryn utsatts,
skall suppleant för den uteblivne inkallas, om uppskov med målet
därigenom kan undvikas. Äger den uteblivne ej laga förfall och vållas av
utevaron uppskov med målet, vare han skyldig att ersätta statsverket och
parterna den kostnad, som genom försummelsen uppkommer; dock må
ersättningsskyldigheten jämkas efter vad rätten finner skäligt. Lag
(1989:660).
5 § Då fulltalig jury tillstädeskommit inför rätten, skola juryns
medlemmar avlägga denna försäkran: "Jag N. N. lovar och försäkrar på
heder och samvete, att jag såsom ledamot i denna jury efter bästa
förstånd skall besvara de frågor som av rätten framställas och i
obrottslig tystnad hålla såväl vad under juryns överläggningar yttras
som huru de särskilda medlemmarna rösta. Detta vill och skall jag som en
ärlig och uppriktig domare troget hålla."
6 § Vid huvudförhandlingen äger juryman att med rättens tillstånd
framställa fråga till part, vittne, sakkunnig eller annan.
Fortsatt huvudförhandling må ej hållas, med mindre juryns sammansättning
är oförändrad.
7 § Sedan förhandlingen inför juryn blivit förd till slut, skall rätten
utan uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta frågan, huruvida
brott föreligger efter det eller de lagrum som åklagaren eller
målsäganden funnit tillämpliga. Föres talan om ansvar för flera brott
eller föranleder måls beskaffenhet eljest flera frågor, skola de
framställas var för sig. Innan frågorna till juryn slutligen avfattas,
skall närvarande part beredas tillfälle att yttra sig över desamma. Lag
(1977:1017).
8 § Om de frågor, som av rätten framställts till juryn, överlägge juryn
omedelbart i enrum under en av juryn utsedd ordförande. Under
överläggningen skall, om det påkallas av någon av jurymännen, juryn
sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad lag stadgar.
Ej må i rättens närvaro juryn överlägga angående sitt svar eller
företaga omröstning.
Framställd fråga skall av juryn besvaras med ja eller nej. Juryn må ej
åtskiljas, innan samtliga frågor blivit besvarade.
9 § Vid juryns överläggning skola handlingarna i målet jämte rättens
protokoll vara tillgängliga.
Juryns prövning skall grundas å vad vid huvudförhandlingen inför juryn
förekommit. Har ny huvudförhandling ägt rum, skall prövningen grundas å
vad därvid förekommit.
Juryns svar skall, skriftligen avfattat, tillställas rätten.
10 § Då i mål, vari målsägande fört talan, frågan huruvida brott
föreligger prövats av jury, må, om omständigheterna föranleda därtill,
förordnas att målsäganden och den tilltalade skola bära var sin
rättegångskostnad. Lag (1977:1017).
11 § Dom i tryckfrihetsmål skall meddelas senast söckendagen efter det
juryns svar tillställts rätten. Finnes på grund av målets beskaffenhet
rådrum för domens beslutande eller avfattande oundgängligen
erforderligt, må rätten dock besluta om anstånd därmed i högst en vecka.
Vid avkunnande av dom erfordras ej att juryn är närvarande. Lag
(1977:1017).
12 § Bestämmelser om ersättning till juryman meddelas av regeringen. Lag
(1977:1017).
13 § Vad i denna lag är stadgat om tryckfrihetsmål, vari talan föres om
ansvar, skall i tillämpliga delar gälla beträffande tryckfrihetsmål,
vari utan samband med åtal talan föres om skrifts konfiskering eller om
enskilt anspråk; i mål om enskilt anspråk gälle dock följande särskilda
bestämmelser.
Vid målets beredande skall utredas, huruvida anspråket enligt
tryckfrihetsförordningen må göras gällande mot svaranden samt, om så
erfordras, beslut därom meddelas. Om föreläggande för part att komma
tillstädes och om verkan av parts utevaro gälle vad i rättegångsbalken
är stadgat angående sak, varom förlikning ej är tillåten. Skall jury ej
medverka varde målet utsatt till huvudförhandling i den för tvistemål i
allmänhet gällande ordningen. Lag (1977:1017).
Övergångsbestämmelser
1989:660
Denna lag träder i kraft den 1 september 1989. Äldre föreskrifter gäller
alltjämt vid huvudförhandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.