Post 1173 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
2016:1108 ·
Visa register
Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 2016-11-24
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:557
Ikraft: 2017-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ersättning till
talmannen, riksdagens ledamöter och ersättare. Bestämmelserna
avser
- arvode (3 kap.),
- resekostnadsersättning (4 kap.),
- traktamente (5 kap.),
- övernattningsbostad och logiersättning (6 kap.),
- arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning (7 kap.),
- barnverksamhet (8 kap.),
- ålderspension (9 kap.),
- sjukpension (10 kap.),
- efterlevandepension (11 kap.),
- inkomstgaranti (12 kap.),
- omställningsstöd (13 kap.),
- försäkring, rehabilitering och företagshälsovård (14 kap.),
- återkrav (14 a kap.), och
- överklagande (15 kap.).
Lag (2022:346).
Definitioner
2 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
I lagen avses med
1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken,
2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt
2 kap. 6 och 8 §§ socialförsäkringsbalken,
3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och
27 §§ socialförsäkringsbalken,
4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10-12 §§
socialförsäkringsbalken,
5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22-24 §§
socialförsäkringsbalken,
6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets
beslut av den 28 september 2005 om antagande av
Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom), och
7. tjänsteresa: en resa som en ledamot gör som ett led i
utövningen av sitt uppdrag som riksdagsledamot och som
påbörjas på tjänstestället, under en pågående tjänsteresa
eller på en förrättningsort samt avslutas på tjänstestället
eller på en förrättningsort. Lag (2022:346).
2 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
I lagen avses med
1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken,
2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt
2 kap. 6 och 8 §§ socialförsäkringsbalken,
3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och
27 §§ socialförsäkringsbalken,
4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10-12 §§
socialförsäkringsbalken,
5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22-24 §§
socialförsäkringsbalken,
6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets
beslut av den 28 september 2005 om antagande av
Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom),
7. tjänsteresa: en resa som en ledamot gör som ett led i
utövningen av sitt uppdrag som riksdagsledamot och som
påbörjas på tjänstestället, under en pågående tjänsteresa
eller på en förrättningsort samt avslutas på tjänstestället
eller på en förrättningsort, och
8. riktålder för pension: den enligt 2 kap. 10 a-d §§
socialförsäkringsbalken årligt beräknade och fastställda
riktåldern för pension. Lag (2022:1564).
3 § Med ett helt år avses i lagen 365 dagar. Om viss tid inte
kan tillgodoräknas som ett helt år vid beräkningen av antalet
hela år ska den tiden ändå anses som ett helt år, om tiden
uppgår till minst 270 dagar.
Tjänsteställe
3 a § En riksdagsledamot har sitt tjänsteställe där han eller
hon är folkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:481) under
förutsättning att det där finns en bostad som är inrättad för
permanent boende för ledamoten och hans eller hennes familj
och som även disponeras av ledamoten.
Om bostaden inte uppfyller dessa krav utgör riksdagen
ledamotens tjänsteställe. Lag (2022:346).
Rätt till ersättning
4 § En ledamot har rätt till ersättning enligt denna lag.
5 § Vad som sägs i denna lag om en ledamot gäller även
talmannen och en ersättare som utövar uppdrag som ledamot
(ersättare), om det inte anges något annat i lagen.
Lag (2022:346).
6 § En ledamot som fullgör uppdrag som statsråd har under den
tiden inte rätt till ersättning enligt denna lag.
Lag (2022:346).
Ersättning under ledighet
7 § En ledamot som har beviljats ledighet för att tjänstgöra
som statssekreterare har under den tiden inte rätt till
ersättning enligt denna lag.
En ledamot som har beviljats ledighet av något annat skäl har
bara rätt till ersättning under ledigheten om det anges i
lagen. Lag (2022:346).
Tid som ersätts
8 § En ledamot har rätt till ersättning enligt denna lag från
och med den dag då han eller hon tillträder uppdraget till och
med 30 dagar efter det att uppdraget upphörde, om det inte
anges något annat i lagen. Lag (2022:346).
9 § En ersättare för någon annan än talmannen eller en ledamot
som tjänstgör som statsråd eller statssekreterare, har rätt
till ersättning under den tid som anges i det bevis som
utfärdas av Riksdagsförvaltningen då ersättaren kallas att
utöva uppdrag som ledamot. Om uppdraget upphör tidigare än vad
som anges i beviset, har ersättaren rätt till ersättning under
30 dagar från det att uppdraget upphörde, dock längst till den
dag som anges i beviset. Lag (2022:346).
Bemyndigande
10 § Riksdagsförvaltningen får meddela föreskrifter till lagen.
Lag (2022:346).
Allmänna råd
11 § Riksdagsförvaltningen meddelar allmänna råd till
lagen.
2 kap. Kapitlet har upphävts genom lag (2022:346).
3 kap. Arvode
Talmansarvode
1 § Talmannen har rätt till ett månatligt arvode som motsvarar
arvodet till statsministern. Lag (2022:346).
Ledamotsarvode
2 § En ledamot har rätt till ett månatligt arvode som bestäms
av Riksdagens arvodesnämnd. Lag (2022:346).
Tilläggsarvode
3 § En vice talman har rätt till ett månatligt tilläggsarvode
som uppgår till 30 procent av ledamotsarvodet. Lag (2022:346).
4 § En ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden har rätt
till ett månatligt tilläggsarvode som uppgår till 20 procent
av ledamotsarvodet. Lag (2022:346).
5 § En vice ordförande i ett utskott eller i EU-nämnden har
rätt till ett månatligt tilläggsarvode som uppgår till
15 procent av ledamotsarvodet. Lag (2022:346).
Sammanträdesarvode i EU-nämnden
6 § En ledamot, suppleant eller tillfällig ersättare i EU-
nämnden har rätt till sammanträdesarvode för sammanträden som
infaller på en måndag, en fredag och under tid då kammaren
inte sammanträder. Detta gäller dock inte ordföranden och en
vice ordförande i nämnden.
En suppleant i EU-nämnden som närvarar vid ett sammanträde
utan att delta i de beslut som fattas under sammanträdet har
rätt till sammanträdesarvode bara om nämnden beslutar om det.
Riksdagsförvaltningen bestämmer arvodets storlek.
Lag (2022:346).
Arvode som inkomst av anställning
7 § Talmansarvode, ledamotsarvode och tilläggsarvode ska anses
som inkomst av anställning enligt socialförsäkringsbalken och
lagen (1991:1047) om sjuklön. Ledamoten ska i det sammanhanget
anses som arbetstagare. Lag (2022:346).
Arvode vid ledighet
8 § En ledamot har rätt till ledamotsarvode och tilläggsarvode
vid ledighet som understiger en månad. Om ledigheten uppgår
till minst en månad har ledamoten rätt till arvode under
ledigheten bara om ledigheten beror på offentligt uppdrag,
sjukdom, föräldraledighet, vård av närstående eller
fullgörande av totalförsvarsplikt.
Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av
riksdagen eller regeringen eller av någon annan efter
bemyndigande av riksdagen eller regeringen. En anställning
utgör inte ett offentligt uppdrag. Lag (2022:346).
Arvodesavdrag och ersättning vid sjukfrånvaro och
föräldraledighet
9 § Vid sjukfrånvaro och föräldraledighet ska det för samma
tid göras avdrag på talmansarvode, ledamotsarvode,
tilläggsarvode och arvode enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185)
om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer. För ledamöter kan endast helt
kalenderdagsavdrag göras. Lag (2022:346).
10 § Vid sjukfrånvaro och föräldraledighet har en ledamot rätt
till ersättning i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen
bestämmer. För ledamöter kan sådan ersättning endast avse hela
kalenderdagar. Lag (2022:346).
Arvodesavdrag på ledamotens egen begäran
11 § Om en ledamot av något annat skäl än som anges i 9 och
10 §§ har beviljats ledighet kortare tid än en månad under tid
då arbetsplenum pågår, ska det på ledamotens begäran göras
kalenderdagsavdrag för den tiden på ledamotsarvode,
tilläggsarvode och arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185)
om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ. Lag (2022:346).
Ersättning för förlorad semester
12 § En ersättare har rätt till ersättning för förlorad
semester. Sådan ersättning lämnas endast för den tid som
understiger tolv månader per tolvmånadersperiod.
Lag (2022:346).
Återbetalning av arvode
13 § En ledamot som har varit frånvarande vid minst 60 procent
av voteringstillfällena i kammaren under ett kvartal ska
betala tillbaka ledamotsarvode som avses i 3 kap. 2-5 §§ för
den tiden, om
1. ledamoten har varit frånvarande vid minst 60 procent av
voteringstillfällena i kammaren även under ett föregående
kvartal under valperioden, och
2. talmannen efter det kvartal som avses i punkt 1 har erinrat
ledamoten om ledamotens frånvaro och återbetalningsplikt.
Lag (2022:346).
14 § Vid tillämpningen av 13 § ska perioden juli-september
inte beaktas. Frånvaro vid voteringar som beror på sjukdom,
föräldraledighet, familjeskäl, internationella uppdrag eller
liknande omständighet ska inte heller beaktas. Om det finns
synnerliga skäl ska inte heller annan frånvaro beaktas.
Lag (2022:346).
15 § Bestämmelserna i 13 § gäller inte partiledare och
språkrör för partier som valts in i riksdagen. Lag (2022:346).
16 § Riksdagens arvodesnämnd fattar beslut om återbetalning av
arvode efter anmälan av talmannen. Lag (2022:346).
17 § Talmannens erinran om frånvaro och
återbetalningsskyldighet enligt 13 § 2 ska lämnas inom sex
månader efter utgången av det kvartal som erinran avser. Har
inte talmannens erinran lämnats inom den tiden ska inte någon
erinran lämnas.
Talmannens anmälan till Riksdagens arvodesnämnd enligt 16 §
ska göras inom sex månader efter utgången av det kvartal för
vilket återbetalning föreslås. Har inte talmannens anmälan
gjorts inom den tiden ska inte någon anmälan göras.
Lag (2022:346).
18 § Riksdagsförvaltningen ska på begäran av Riksdagens
arvodesnämnd överlämna uppgifter om en ledamots närvaro vid
voteringstillfällen och andra uppgifter som nämnden behöver
för sin prövning.
Innan ett beslut om återbetalning fattas ska Riksdagens
arvodesnämnd ge den ledamot som anmälan avser tillfälle att
yttra sig. Nämnden ska även inhämta yttrande från den
partigrupp som ledamoten tillhör eller har tillhört.
Lag (2022:346).
19 § Riksdagsförvaltningen framställer krav på återbetalning i
enlighet med Riksdagens arvodesnämnds beslut. Ett belopp som
återkrävs får i stället avräknas mot kommande utbetalningar av
arvodet.
Om återbetalning inte har skett inom en månad från det att ett
krav på återbetalning framställts ska den
återbetalningsskyldige betala ränta enligt 6 § räntelagen
(1975:635) på det obetalda beloppet till dess betalning sker.
Riksdagens arvodesnämnd får efter skriftlig ansökan från
ledamoten besluta att återkravet och kravet på ränta ska
efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.
Lag (2022:346).
4 kap. Resekostnadsersättning
Ersättning för kostnader för tjänsteresa
1 § En ledamot har rätt till ersättning för sina kostnader för
en tjänsteresa. Lag (2022:346).
Ersättning för resa före tillträdet av uppdraget
2 § Innan en nyvald ledamot har tillträtt sitt uppdrag har
han eller hon rätt till ersättning för sina kostnader för
– resor för att delta i möten som ledamotens partigrupp
kallar till,
– resor för att delta i Riksdagsförvaltningens introduktion
till uppdraget, och
– en resa till riksdagen för att tillträda uppdraget.
2 a § Rätten till ersättning enligt 2 § gäller för
1. en ledamot som tillträder sitt uppdrag vid ett riksdagsval
från och med den dag då Valmyndigheten fastställt
valresultatet,
2. en ledamot som tillträder sitt uppdrag under en pågående
valperiod från och med den dag då Valmyndigheten utsett honom
eller henne till ledamot, och
3. en ersättare från och med den dag då Riksdagsförvaltningen
utfärdar bevis om att ersättaren ska utöva uppdrag som
riksdagsledamot. Lag (2022:346).
Ersättning för resa vid extraordinär händelse eller av annan
icke förutsedd orsak
3 § En ledamot har, även i fall som inte omfattas av 1 §,
rätt till ersättning för sina kostnader för en resa som
ledamoten gör för att han eller hon måste inställa sig i
riksdagen på grund av en extraordinär händelse eller av någon
annan orsak som inte har kunnat förutses, under förutsättning
att ledamoten inte kan använda sin biljett för resan
tillbaka.
Riksdagsförvaltningen eller den som Riksdagsförvaltningen
bestämmer får besluta att ersättningen även omfattar
resekostnader enligt första stycket för en medföljande person
som av särskilda skäl måste resa tillsammans med ledamoten.
Enskild utrikes tjänsteresa
4 § En enskild utrikes tjänsteresa ska vara av värde för
fullgörandet av riksdagsuppdraget.
Riksdagsförvaltningen fastställer för varje valperiod ett
belopp som en ledamot får använda för sådana resor.
En ersättare som under en valperiod har tjänstgjort eller ska
tjänstgöra under sammanlagt minst ett år har rätt att använda
de medel som den ordinarie ledamoten disponerar för enskilda
utrikes tjänsteresor. En ersättare får dock under valperioden
inte använda ett högre belopp än det som är fastställt för en
ordinarie ledamot enligt andra stycket, oavsett om ersättaren
under valperioden ersätter fler än en ledamot. Lag (2022:346).
Resebeslut
5 § Talmannen beslutar om sina tjänsteresor.
En ledamot beslutar om sina
1. inrikes tjänsteresor,
2. enskilda utrikes tjänsteresor till länder som ingår i
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, kandidatländer och
potentiella kandidatländer för medlemskap i Europeiska
unionen, samt
3. enskilda utrikes tjänsteresor till andra länder och områden
som Riksdagsförvaltningen bestämmer.
Riksdagsförvaltningen, eller den som förvaltningen bestämmer,
beslutar efter ansökan om enskilda utrikes tjänsteresor som
inte omfattas av andra stycket. Lag (2022:346).
5 a § En ansökan om att få genomföra en enskild utrikes
tjänsteresa ska avslås
1. om resan inte är av värde för fullgörandet av
riksdagsuppdraget, eller
2. om samråd som Riksdagsförvaltningen bestämmer inte har
skett.
En ansökan ska vidare avslås om Utrikesdepartementet avråder
från alla resor till landet eller området, om det inte finns
särskilda skäl som motiverar att resan ändå genomförs.
Lag (2022:346).
Ersättningens storlek
6 § Resekostnader ersätts med den faktiska kostnaden för
resan. Tjänsteresa med eget fordon ersätts dock i enlighet med
vad Riksdagsförvaltningen bestämmer.
Kostnader för övernattning ersätts inte vid tjänsteresa inom
50 kilometer från tjänstestället, om inte övernattningen sker
vid konferens med utskott, delegation, kommitté eller liknande
inom riksdagen eller konferens inom en partigrupp i riksdagen.
Lag (2022:346).
6 a § Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon
har haft för övernattning, betalas ersättning med halva
maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen
(1999:1229). Sådan ersättning lämnas dock inte om ledamoten
har övernattat på tåg, fartyg eller flygplan eller om annan
myndighet, trafikföretag eller motsvarande har tillhandahållit
ledamoten fri övernattning. Lag (2022:346).
7 § Det finns bestämmelser om utrikes tjänsteresa på uppdrag
av partigrupp i riksdagen i lagen (2016:1109) om stöd till
partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
Val av färdmedel
8 § Färdmedel ska väljas med hänsyn till kostnads-, tids-,
miljö- och säkerhetsaspekter. Lag (2022:346).
Begäran om ersättning för resekostnader
9 § En begäran om ersättning för resekostnader ska ges in
skriftligen till Riksdagsförvaltningen snarast efter det att
resan avslutats, dock senast inom sex månader. Därefter upphör
rätten till ersättning. Lag (2022:346).
Parkeringsplats
10 § En ledamot har i mån av tillgång rätt att använda
Riksdagsförvaltningens parkeringsplatser.
5 kap. Traktamente
Dagtraktamente vid inrikes tjänsteresa till en annan ort än
Stockholm
1 § En ledamot har rätt till traktamente vid en inrikes
tjänsteresa till en annan ort än Stockholm om orten är belägen
mer än 50 kilometer från ledamotens tjänsteställe och
innefattar övernattning (dagtraktamente).
Traktamente betalas för varje hel dag som tas i anspråk för
tjänsteresan. Beloppet uppgår till en etthundratjugondedel av
prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. Om
tjänsteresan har påbörjats kl. 12.00 eller senare på
avresedagen eller har avslutats kl. 19.00 eller tidigare på
hemresedagen har ledamoten rätt till ett halvt traktamente för
varje sådan dag.
Om ledamoten har fått fria måltider under tjänsteresan ska
traktamentet minskas med det belopp som Riksdagsförvaltningen
bestämmer (måltidsavdrag) under förutsättning att måltiden
inte obligatoriskt ingår i priset för transporten på allmänna
transportmedel. Lag (2022:346).
Stockholmstraktamente
2 § En ledamot har rätt till traktamente vid en tjänsteresa
till Stockholm om han eller hon har sitt tjänsteställe mer än
50 kilometer från Riksdagshuset och resan innefattar
övernattning i Stockholm (Stockholmstraktamente). Ledamoten
har inte rätt till Stockholmstraktamente för dagar som
berättigar till dagtraktamente eller utlandstraktamente enligt
1 eller 3 §§.
Stockholmstraktamente betalas för varje hel och halv dag som
tjänsteresan tar i anspråk och motsvarar halva maximibeloppet
enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat
till närmaste tiotal kronor. Stockholmstraktamentet ska inte
reduceras med måltidsavdrag. Lag (2022:346).
Utlandstraktamente och förrättningstillägg
3 § En ledamot har rätt till traktamente vid en tjänsteresa
till en ort utanför Sveriges gränser som är belägen mer än
50 kilometer från ledamotens tjänsteställe och innefattar
övernattning (utlandstraktamente). Traktamentet motsvarar
normalbeloppet enligt 12 kap. 11 § andra stycket
inkomstskattelagen (1999:1229).
Vad som anges i 1 § andra stycket tredje meningen och tredje
stycket gäller även för utlandstraktamente.
Vid en sådan tjänsteresa som anges i första stycket har en
ledamot rätt till ett förrättningstillägg i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:346).
Dagtillägg vid utrikes tjänsteresa som inte innefattar
övernattning
4 § En ledamot har vid en tjänsteresa till en ort utanför
Sveriges gränser som är belägen mer än 50 kilometer från hans
eller hennes tjänsteställe men som inte innefattar
övernattning rätt till ett dagtillägg i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:346).
Begäran om traktamente
5 § En begäran om traktamente ska ges in skriftligen till
Riksdagsförvaltningen snarast efter det att resan avslutats,
dock senast inom sex månader. Därefter upphör rätten till
traktamente. Lag (2022:346).
6 kap. Övernattningsbostad och logiersättning
Rätt till övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens
bostadsbestånd
1 § En ledamot som har sitt tjänsteställe mer än 50 kilometer
från Riksdagshuset har rätt till en övernattningsbostad i
Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd. Lag (2022:346).
2 § En ledamot som har rätt till övernattningsbostad men som
sällan behöver övernatta i Stockholm kan skriftligen avstå
från rätten till övernattningsbostad och i stället vid ett
fåtal tillfällen få ersättning för hotellövernattning, eller
tillgång till motsvarande boende, i Stockholm. Lag (2022:346).
Ersättare
3 § En ersättare som har rätt till övernattningsbostad ska
använda den ordinarie ledamotens övernattningsbostad.
Lag (2022:346).
Rätt till logiersättning
4 § Om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en
ledamot som har rätt till övernattningsbostad en bostad i
förvaltningens bostadsbestånd, eller om det till följd av
ledamotens personliga förhållanden finns särskilda skäl, har
han eller hon rätt till ersättning för eget boende inom
50 kilometer från Riksdagshuset (logiersättning).
Logiersättning betalas med högst det belopp per månad som
Riksdagsförvaltningen bestämmer.
Logiersättning lämnas inte med anledning av avtal som har
ingåtts med en juridisk eller fysisk person som är att anse
som närstående till ledamoten. Lag (2022:346).
5 § Vid ledighet som uppgår till högst 90 dagar har ledamoten
rätt till logiersättning även under ledigheten. Om ledigheten
överstiger 90 dagar har ledamoten bara rätt till fortsatt
logiersättning om det finns särskilda skäl. Lag (2022:346).
Beslut om rätt till övernattningsbostad eller logiersättning
6 § Riksdagsförvaltningen prövar efter ansökan om en ledamot
har rätt till övernattningsbostad eller logiersättning.
Lag (2022:346).
Fördelning av övernattningsbostäder
7 § Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka
övernattningsbostäder som ska ställas till respektive
partigrupps förfogande. Övernattningsbostäderna fördelas i
proportion till antalet ledamöter i respektive partigrupp som
har rätt till övernattningsbostad. Lag (2022:346).
8 § Partigrupperna fördelar respektive tilldelade
övernattningsbostäder bland sina ledamöter som enligt
Riksdagsförvaltningens beslut har rätt till en
övernattningsbostad. Lag (2022:346).
Dispositionsrätten
9 § En ledamot disponerar övernattningsbostaden från och med
måndagen i den vecka då riksmötet öppnas och till och med den
dag då riksdagsuppdraget upphör, om inte annat följer av 10-
14 §§. Lag (2022:346).
10 § Under ledighet som överstiger en månad får ledamoten inte
längre disponera övernattningsbostaden. Lag (2022:346).
Utflyttning
11 § En ledamot som lämnar uppdraget under en valperiod ska
flytta ut ur övernattningsbostaden senast en vecka efter det
att uppdraget upphörde. Lag (2022:346).
12 § En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie
riksdagsval ska flytta ut ur övernattningsbostaden senast den
31 juli valåret.
En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska flytta ut
ur övernattningsbostaden senast en vecka efter valdagen.
Lag (2022:346).
13 § En ledamot som inte blir återvald vid ett riksdagsval ska
flytta ut ur övernattningsbostaden senast en vecka efter
valdagen. Lag (2022:346).
14 § En ersättare ska flytta ut ur övernattningsbostaden när
den ordinarie ledamoten återkommer från sin ledighet.
Lag (2022:346).
Upplåtelse
15 § En övernattningsbostad får inte upplåtas till någon
annan. Lag (2022:346).
Ersättningsskyldighet
16 § En ledamot är skyldig att ersätta skador utöver normalt
slitage i en övernattningsbostad som orsakas uppsåtligen eller
av oaktsamhet under den tid då han eller hon disponerar över
bostaden. Detsamma gäller om inventarier i
övernattningsbostaden som tillhör Riksdagsförvaltningen skadas
eller går förlorade.
En ledamots ersättningsansvar gäller även skador och förluster
som orsakas av någon som vistas i övernattningsbostaden med
ledamotens samtycke. Lag (2022:346).
17 § En ledamot är skyldig att ersätta kostnader som uppstår
på grund av att han eller hon inte har uppfyllt sin skyldighet
att städa övernattningsbostaden vid utflyttning eller inte har
transporterat bort sina tillhörigheter när dispositionsrätten
upphör. Lag (2022:346).
7 kap. Arbetsrum samt teknisk och elektronisk utrustning
Rätt till arbetsrum
1 § En ledamot har rätt till ett arbetsrum i riksdagens
lokaler. Lag (2022:346).
Ersättare
2 § En ersättare ska använda den ordinarie ledamotens
arbetsrum. Lag (2022:346).
Fördelning av arbetsrum
3 § Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som ska
ställas till respektive partigrupps förfogande. Partigruppen
fördelar tilldelade arbetsrum mellan ledamöterna i gruppen.
Lag (2022:346).
Dispositionsrätten
4 § Rätten att använda ett arbetsrum gäller från och med
måndagen i den vecka då riksmötet öppnas och till och med den
dag då uppdraget upphör, om inte annat följer av 5-9 §§.
Lag (2022:346).
5 § Under ledighet som överstiger en månad får ledamoten inte
längre disponera arbetsrummet. Lag (2022:346).
När ett arbetsrum senast ska lämnas
6 § En ledamot som lämnar uppdraget under en valperiod ska
lämna arbetsrummet senast en vecka efter det att uppdraget
upphörde. Lag (2022:346).
7 § En ledamot som inte kandiderar vid ett ordinarie val ska
lämna arbetsrummet senast den 31 juli valåret. Ledamoten kan
dock få behålla arbetsrummet efter den 31 juli så länge som
det är nödvändigt för att han eller hon ska kunna utöva
riksdagsuppdraget. Lag (2022:346).
8 § En ledamot som inte kandiderar vid ett extra val ska lämna
arbetsrummet senast en vecka efter valdagen. Lag (2022:346).
9 § En ledamot som inte blir återvald vid ett riksdagsval ska
lämna arbetsrummet senast en vecka efter valdagen.
Lag (2022:346).
Upplåtelse
10 § En ledamot får inte upplåta sitt arbetsrum till någon
annan. Lag (2022:346).
Ersättningsskyldighet
11 § En ledamot är skyldig att ersätta skador utöver normalt
slitage i ett arbetsrum som orsakas uppsåtligen eller av
oaktsamhet under den tid då ledamoten disponerar arbetsrummet.
Detsamma gäller om inventarier eller annan utrustning i
arbetsrummet som tillhör Riksdagsförvaltningen skadas eller
går förlorade. Lag (2022:346).
Teknisk och elektronisk utrustning
12 § En ledamot har rätt till den tekniska och elektroniska
utrustning, i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen
bestämmer, som behövs för att utöva riksdagsuppdraget.
Lag (2022:346).
13 § Vid ledighet får ledamoten behålla den tekniska och
elektroniska utrustningen. Ledamoten ska dock på
Riksdagsförvaltningens begäran lämna tillbaka utrustningen
till Riksdagsförvaltningen under ledigheten om det finns
särskilda skäl för det. Lag (2022:346).
14 § Riksdagsförvaltningen får ersätta en ledamots kostnader
som uppkommer för att ledamoten inom riksdagsuppdraget
använder någon annan teknisk och elektronisk utrustning än den
som tillhandahålls av Riksdagsförvaltningen. Lag (2022:346).
8 kap. Barnverksamhet
1 § En ledamot har i mån av platstillgång rätt till
tillfällig barnverksamhet för barn i åldern ett till och med
tolv år. Rätten gäller ledamotens egna barn; barn till
ledamotens make eller maka, registrerade partner eller sambo;
barn till en person som lever i ett parförhållande med
ledamoten utan att de har ett gemensamt hushåll och barn som
är familjehemsplacerade hos ledamoten.
2 § Barnverksamheten är avgiftsfri.
3 § Rätten till barnverksamhet gäller till och med den dag då
riksdagsuppdraget upphör. Lag (2022:346).
9 kap. Ålderspension
Rätt till ålderspension
1 § Om pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot enligt
bestämmelserna i detta kapitel, har ledamoten rätt till
ålderspension.
Pensionsrätt
2 § Pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot för varje månad
som han eller hon har fått arvode eller sjukpension enligt
4 §. Pensionsrätt för tid före 2010 ska dock tillgodoräknas
enligt vad som anges i 5–7 §§.
3 § Pensionsrätten för en månad utgör 0,72 procent av den del
av underlaget enligt 4 § som inte överstiger 0,625
inkomstbasbelopp och 2,40 procent av den del av underlaget
som överstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp.
Underlaget för pensionsrätten
4 § Underlaget för pensionsrätten utgörs av
1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 §,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 3-5 §§, och
4. arvode enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Vid beräkningen av underlaget ska till arvoden enligt 1-4
läggas avdrag som gjorts enligt 3 kap. 9 §.
Om en ledamot under en månad har fått sjukpension, och då inte
har haft rätt till arvode enligt första stycket, utgörs
underlaget för pensionsrätten i stället av det arvode som
ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med förändringen
av inkomstindex mellan det år arvodet avser och det år
pensionsrätten avser.
Vid beräkningen av underlaget ska arvode som återkrävts enligt
3 kap. 13-19 §§ inte räknas in. Lag (2022:346).
Pensionsrätt för tid före 2010
5 § Pensionsrätt för tid före 2010 utgör
1. för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det
antal dagar före 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts,
delat med 30,4,
2. för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal
dagar före 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat
med 30,4, och
3. 2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap. 3-5 §§, arvode
enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ som har utbetalats
under åren 2001-2009 och arvode enligt 1 § 3 nämnda lag i dess
lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i Riksdagens
revisorer under tiden 2001-juni 2003. Lag (2024:557).
6 § Vid tillämpning av 5 § ska
1. tid med sjukpension som grundas på talmansarvode
jämställas med tid som talman,
2. tid med sjukpension som grundas på ledamotsarvode
jämställas med tid som ledamot, och
3. tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009
jämställas med tid som ledamot.
7 § Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte tillgodoräknas, i
den mån ledamoten har rätt till egenpension enligt lagen
(1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller
motsvarande äldre lagstiftning.
Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte heller tillgodoräknas
för tid som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande
enligt artikel 28 i Europaparlamentets ledamotsstadga.
Ålderspensionens storlek
8 § Ålderspension utgör för ett år summan av de
pensionsrätter som tillgodoräknas multiplicerat med 1,19.
Varje pensionsrätt ska räknas om med förändringen av
inkomstindex mellan det år pensionsrätten avser och det år
ålderspensionen börjar betalas ut. Pensionsrätt enligt 5–7 §§
ska vid omräkningen anses avse 2009. Om balansindex har
fastställts för det år ålderspensionen börjar betalas ut, ska
beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index.
Om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader, ska
ålderspensionen grundas endast på pensionsrätterna för de
senaste 360 månaderna. Pensionsrätt som tillgodoräknas enligt
5–7 §§ ska anses avse det antal månader som motsvarar antalet
tjänstgöringsdagar enligt 5 § 1 och 2 delat med 30,4.
9 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad då
ledamoten fyller 66 år ska pensionen minskas med 0,5 procent
för varje månad som återstår till den månad då han eller hon
fyller 66 år.
Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad då ledamoten
fyller 66 år, ska ålderspensionen, när den åter betalas ut,
minskas med 0,5 procent för varje månad som den tidigare har
tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen återstår
till den månad då ledamoten fyller 66 år. Till den del
ålderspensionen grundas på pensionsrätt för tid efter det
tidigare uttaget ska minskningen inte avse det antal månader
som ålderspensionen tidigare tagits ut. Lag (2022:1563).
9 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad då
ledamoten uppnår riktåldern för pension ska pensionen minskas
med 0,5 procent för varje månad som återstår till den månad då
ledamoten uppnår riktåldern för pension.
Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad då ledamoten
uppnår riktåldern för pension, ska ålderspensionen, när den
åter betalas ut, minskas med 0,5 procent för varje månad som
den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta
utbetalningen återstår till den månad då ledamoten uppnår
riktåldern för pension. Till den del ålderspensionen grundas
på pensionsrätt för tid efter det tidigare uttaget ska
minskningen inte avse det antal månader som ålderspensionen
tidigare tagits ut. Lag (2022:1564).
Omräkning av ålderspension
10 § Ålderspensionen ska varje år räknas om med hänsyn till
förändringen av inkomstindex för föregående år och det år som
pensionsutbetalningen avser dividerat med talet 1,016. För
ett år då balansindex har fastställts ska beräkningen i
stället göras med hänsyn till detta index.
Tilläggsbelopp
11 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången
av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex
hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till
ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf och i
12 §.
Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet
enligt 15-19 §§ eller 20 § och ålderspensionen för samma år.
Om ålderspensionen har tagits ut före den månad då ledamoten
fyller 66 år, ska det bortses från den minskning som detta
leder till.
I antalet fullgjorda hela år i riksdagen enligt första stycket
ska inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den
14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska
också inräknas tid då en ledamot har varit statsråd, om
statsrådstiden har påbörjats före 2003 och inte gett rätt till
statsrådspension. Lag (2022:1563).
11 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången
av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex
hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till
ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf och i
12 §.
Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet
enligt 15-19 §§ eller 20 § och ålderspensionen för samma år.
Om ålderspensionen har tagits ut före den månad då ledamoten
uppnår riktåldern för pension, ska det bortses från den
minskning som detta leder till.
I antalet fullgjorda hela år i riksdagen enligt första stycket
ska inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den
14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska
också inräknas tid då en ledamot har varit statsråd, om
statsrådstiden har påbörjats före 2003 och inte gett rätt till
statsrådspension. Lag (2022:1564).
Förmånstiden
12 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
En ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och
med den månad då han eller hon fyller 63 år och längst till
och med den månad då ledamoten avlider.
Ålderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp för ett
år ska inte betalas ut.
Tilläggsbelopp lämnas inte för tid före den månad då ledamoten
fyller 66 år. Lag (2022:1563).
12 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
En ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och
med tre år före den månad då han eller hon uppnår riktåldern
för pension och längst till och med den månad då ledamoten
avlider.
Ålderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp för ett
år ska inte betalas ut.
Tilläggsbelopp lämnas inte för tid före den månad då ledamoten
uppnår riktåldern för pension. Lag (2022:1564).
13 § Tilläggsbelopp ska inte betalas till en ledamot som har
rätt till egen-pension enligt lagen (1988:589) om ersättning
m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre
lagstiftning.
14 § Ålderspension ska inte betalas samtidigt med
talmansarvode eller ledamotsarvode. Ålderspension ska inte
heller betalas samtidigt med arvode eller övergångsersättning
enligt Europaparlamentets ledamotsstadga.
Jämförelsebelopp
15 § Jämförelsebeloppet ska beräknas som antalet fullgjorda
hela år, högst tolv, i riksdagen, senast vid utgången av
riksmötet 2013/14, delat med tolv och multiplicerat med
1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt 16 § som inte
överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp,
2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men
inte 20 för-höjda prisbasbelopp, och
3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20
men inte 30 förhöjda prisbasbelopp.
16 § Underlaget för beräkningen av jämförelsebeloppet enligt
15 § utgörs av medeltalet av de arvoden enligt 17 § som en
ledamot har haft under fem kalenderår närmast före
avgångsåret. Arvodena för de fyra första kalenderåren ska
därvid räknas om till nivån för det sista kalenderåret före
avgångsåret med hjälp av prisbasbeloppet.
Kan en ledamot inte tillgodoräknas arvoden för fem kalenderår
enligt första stycket, utgörs underlaget enligt 15 § av
medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan
tillgodoräknas.
Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs
underlaget av arvodet för det året.
Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs
underlaget av det genomsnittliga arvodet för de hela
kalendermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med
tolv.
17 § Arvode som avses i 16 § är
1. talmansarvode enligt 3 kap. 1 §,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 3-5 §§,
4. arvode enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,
5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om
arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, och
6. arvode till statsråd, om statsrådstid inräknas enligt 18 §.
Lag (2022:346).
18 § I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska inräknas
tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I
antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska också inräknas tid
då en ledamot har varit statsråd, om statsrådstiden har
påbörjats före 2003 och inte har gett rätt till
statsrådspension.
19 § Jämförelsebeloppet ska knytas an till prisbasbeloppet
för året före avgångsåret och räknas om vid förändring av
prisbasbeloppet.
20 § Vid beräkning av tilläggsbelopp för den som har varit
talman före 2010 utgörs jämförelsebeloppet, om det blir högre
än beloppet enligt 15-19 §§, av det belopp som han eller hon
skulle ha fått i talmanspension enligt de bestämmelser om
talmanspension som gällde vid utgången av 2009.
Lag (2022:1563).
Ansökan
21 § Ansökan om utbetalning av ålderspension görs hos Statens
tjänstepensionsverk.
Ålderspension kan tidigast betalas från och med den månad då
ansökan kommer in till Statens tjänstepensionsverk.
Lag (2022:346).
Beslut
22 § Beslut i frågor om ålderspension enligt detta kapitel
fattas av Statens tjänstepensionsverk.
10 kap. Sjukpension
Rätt till sjukpension
1 § En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller
hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning
enligt socialförsäkringsbalken.
För rätt till sjukpension enligt första stycket krävs det att
arbetsförmågan på grund av sjukdom eller någon annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan
har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under
uppdragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i
sådan omfattning till dess att ledamoten får hel
sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.
2 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Sjukpension lämnas längst till och med månaden före den
månad då ledamoten fyller 66 år eller, om ledamoten avlider
dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar.
Lag (2022:1563).
2 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Sjukpension lämnas längst till och med månaden före den
månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension eller, om
ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då
dödsfallet inträffar. Lag (2022:1564).
Underlaget för sjukpensionen
3 § Underlaget för sjukpensionen utgörs av de arvoden som
anges i 9 kap. 4 § första stycket för den månad då
arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt,
multiplicerat med tolv. Efter de fem första åren utgörs
underlaget endast av de arvoden som avses i 9 kap. 4 § första
stycket 1 och 2.
Sjukpensionens storlek
4 § Sjukpensionen uppgår till
1. 15 procent av den del av underlaget enligt 3 § som inte
överstiger 7,5 prisbasbelopp,
2. 75 procent av den del av underlaget enligt 3 § som
överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
3. 37,5 procent av den del av underlaget enligt 3 § som
överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.
5 § Sjukpensionen ska på ett underlag enligt 3 § upp till 7,5
prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt
socialförsäkringsbalken på grund av arbetsskada som avser
samma inkomstbortfall som sjukpensionen.
6 § Sjukpensionen ska knytas an till prisbasbeloppet för det
år då arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt
nedsatt och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
Anmälningsskyldighet
7 § Den som får sjukpension är skyldig att senast inom en
månad från Försäkringskassans beslut anmäla till Statens
tjänstepensionsverk att sjukersättningen eller
aktivitetsersättningen upphör eller att hel sådan förmån
minskas till partiell förmån.
8 § Har upphävts genom lag (2022:346).
Ansökan
9 § Ansökan om utbetalning av sjukpension görs hos Statens
tjänstepensionsverk.
Sjukpension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader
före ansökningsmånaden. Lag (2022:346).
Beslut
10 § Beslut i frågor om sjukpension enligt detta kapitel
fattas av Statens tjänstepensionsverk.
11 kap. Efterlevandepension
Rätt till efterlevandepension
1 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Efterlevandepension lämnas efter den som vid sin död
1. var ledamot av riksdagen,
2. fick sjukpension enligt denna lag, eller
3. fick ålderspension enligt denna lag som för ett år
överstiger 1,5 inkomstbasbelopp.
Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som har
fyllt 66 år och hade haft rätt till ålderspension som
överstiger 1,5 inkomstbasbelopp för ett år om pensionen hade
börjat tas ut. Lag (2022:1563).
1 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Efterlevandepension lämnas efter den som vid sin död
1. var ledamot av riksdagen,
2. fick sjukpension enligt denna lag, eller
3. fick ålderspension enligt denna lag som för ett år
överstiger 1,5 inkomstbasbelopp.
Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som har
uppnått riktåldern för pension och hade haft rätt till
ålderspension som överstiger 1,5 inkomstbasbelopp för ett år
om pensionen hade börjat tas ut. Lag (2022:1564).
2 § Efterlevande maka eller make som stadigvarande
sammanbodde med ledamoten när ledamoten avled har rätt till
efterlevandepension.
Med efterlevande maka eller make jämställs en ogift person
som stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot när
ledamoten avled. Detta gäller dock bara om personen tidigare
hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med den
ledamot som avlidit eller som väntade barn med ledamoten när
dödsfallet inträffade.
Efterlevande barn har också rätt till efterlevandepension.
3 § Om det inte finns någon efterlevande maka eller make har
det eller de barn som har rätt till efterlevandepension efter
den som vid sin död var ledamot av riksdagen rätt till den
pension som skulle ha tillkommit en maka eller make.
Efterlevandepension som tillkommer flera barn gemensamt ska
delas lika mellan dem.
Förmånstid
4 § Efterlevandepension till maka eller make och till
efterlevande barn lämnas från och med månaden efter
dödsfallet.
5 § Efterlevandepension till maka eller make lämnas under sex
år från och med månaden efter dödsfallet.
Från och med det sjunde året efter den månad då dödsfallet
ägde rum ska efterlevandepension lämnas om den ledamot som
har avlidit var född 1959 eller tidigare, och ledamoten före
2010 hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen. Detta
gäller dock bara om äktenskapet ingicks eller
samboförhållandet inleddes senast den 31 december 2009 och
senast den dag då ledamoten fyllde 60 år. Sådan
efterlevandepension lämnas längst till dess den efterlevande
makan eller maken ingår äktenskap.
I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
6 § Efterlevandepension lämnas till och med den månad då den
som har rätt till pensionen avlider. Efterlevandepension till
barn lämnas dock längst till och med den månad då barnet
fyller 20 år.
Efterlevandepensionens storlek
7 § Maka eller make har rätt till efterlevandepension efter
den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år räknat
1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp,
2. 45 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det första
året och 30 procent av denna del av underlaget under de
följande fem åren, och
3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det första
året och 15 procent av denna del av underlaget under de
följande fem åren. Lag (2022:346).
8 § Efterlevande barn har rätt till efterlevandepension efter
den som vid sin död var ledamot av riksdagen med för år
räknat med
1. 10 procent av underlaget enligt 9 § till den del det inte
överstiger 7,5 inkomstbasbelopp,
2. 25 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, och
3. 12,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det
överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp.
Underlaget för efterlevandepensionen
9 § Underlaget för efterlevandepensionen utgörs av de arvoden
som avses i 9 kap. 4 § första stycket och som betalades
ut vid dödsfallet.
Efterlevandepension efter den som vid sin död fick
sjukpension eller ålderspension
10 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första
stycket 2 och 3 till maka eller make betalas under tid som
avses i 5 § med 35 procent av den sjukpension eller
ålderspension som betalades ut vid dödsfallet.
11 § Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första
stycket 2 och 3 till barn betalas under tid som avses i 6 §
med 20 procent av den sjukpension eller ålderspension som
betalades ut vid dödsfallet.
12 § Om det inte finns någon efterlevande make, ska belopp
enligt 10 § tillfalla de barn som har rätt till
efterlevandepension enligt 11 §. Ett belopp som är gemensamt
för flera barn ska delas lika mellan dem.
Efterlevandepension till maka eller make i vissa fall
13 § Riksdagsförvaltningen ska betala efterlevandepension
till maka eller make under tid som anges i 5 § andra stycket
med ett belopp som följer av 7–9 §§ eller 10–12 §§, men
beloppet ska enligt 7–9 §§ multipliceras med antalet hela år
i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade fullgjort före
2010, dividerat med talet tolv.
I antalet hela år i riksdagen ska tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009 räknas in.
I antalet hela år ska däremot inte tid som har
tillgodoräknats den som har avlidit som pensionsgrundande
enligt artikel 28 i Europaparlamentets ledamotsstadga räknas
in.
14 § Efterlevandepensionen ska anknytas till prisbasbeloppet
för det år då dödsfallet inträffade och räknas om vid
förändring av prisbasbeloppet.
Ansökan
15 § Ansökan om utbetalning av efterlevandepension görs hos
Statens tjänstepensionsverk.
Efterlevandepension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex
månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346).
Beslut
16 § Beslut i frågor om efterlevandepension enligt detta
kapitel fattas av Statens tjänstepensionsverk.
12 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd
Tillämpningsområde
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för övergång
till förvärvsarbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd.
Bestämmelserna gäller för de ledamöter som har valts in i
riksdagen eller trätt in som ersättare före valet till
riksdagen 2014.
Bestämmelserna gäller också för en ledamot som har valts in i
riksdagen genom valet 2014 eller inträder senare, om han
eller hon tidigare har varit ledamot av riksdagen och har ett
beslut om inkomstgaranti samt garantitiden vid återinträdet
inte har löpt ut.
Bestämmelsen i 20 § andra stycket gäller inte för en tidigare
ledamot som den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti
och garantitiden då inte har löpt ut.
Syfte
2 § Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk
trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation
som uppstår när han eller hon lämnar riksdagsuppdraget.
Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning.
Lag (2022:1563).
Stödåtgärder för omställning
3 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före 66 års ålder
har, för att kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till
stödåtgärder i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen
bestämmer. Lag (2022:1563).
3 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före uppnådd
riktålder för pension har, för att kunna övergå till
förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:1564).
4 § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på
begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han
eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.
Rätt till inkomstgaranti
5 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Den som har varit ledamot och som före 66 års ålder lämnar
riksdagsuppdraget efter minst tre hela års sammanhängande tid
i riksdagen har rätt till inkomstgaranti från och med den
tidpunkt då arvodet upphör.
I den sammanhängande tiden i riksdagen inräknas tid som
ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för
enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in.
Rätt till inkomstgaranti gäller inte för tid då ledamoten får
ålderspension eller sjukpension enligt denna lag.
Lag (2022:1563).
5 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Den som har varit ledamot och som före uppnådd riktålder
för pension lämnar riksdagsuppdraget efter minst tre hela års
sammanhängande tid i riksdagen har rätt till inkomstgaranti
från och med den tidpunkt då arvodet upphör.
I den sammanhängande tiden i riksdagen inräknas tid som
ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för
enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in.
Rätt till inkomstgaranti gäller inte för tid då ledamoten får
ålderspension eller sjukpension enligt denna lag.
Lag (2022:1564).
6 § Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av
talmannen, eller sjukfrånvaro, begränsar inte rätten till
inkomstgaranti.
6 a § En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får
tillgodoräkna sig den tiden vid beräkningen av den sammanlagda
respektive sammanhängande tiden i riksdagen om han eller hon
har avgått från statsrådsbefattningen innan
1. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om
inkomstgaranti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner
för statsråd har inträtt, eller
2. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt
äldre föreskrifter har inträtt. Lag (2022:346).
7 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Inkomstgaranti betalas ut efter ansökan från och med den
dag då arvodet upphör och gäller, med de begränsningar som
framgår av 8 § första stycket, 8 § andra stycket 1 och 2 och
20 §, till och med månaden innan den månad då ledamoten fyller
66 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med
den månad då dödsfallet inträffar.
Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om
inkomstgaranti återinträder i riksdagen förskjuts
inkomstgarantin med en tid som motsvarar den nya
tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under den
tiden.
När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare
beslut om inkomstgaranti omprövas. Om ledamoten då har rätt
till inkomstgaranti under längre tid eller med ett högre
belopp än enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesnämnd
fatta ett nytt beslut om inkomstgarantin. I annat fall gäller
tidigare beslut. Lag (2022:1563).
7 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Inkomstgaranti betalas ut efter ansökan från och med den
dag då arvodet upphör och gäller, med de begränsningar som
framgår av 8 § första stycket, 8 § andra stycket 1 och 2 och
20 §, till och med månaden innan den månad då ledamoten uppnår
riktåldern för pension eller, om ledamoten avlider
dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar.
Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om
inkomstgaranti återinträder i riksdagen förskjuts
inkomstgarantin med en tid som motsvarar den nya
tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under den
tiden.
När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare
beslut om inkomstgaranti omprövas. Om ledamoten då har rätt
till inkomstgaranti under längre tid eller med ett högre
belopp än enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesnämnd
fatta ett nytt beslut om inkomstgarantin. I annat fall gäller
tidigare beslut. Lag (2022:1564).
8 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
För den som har varit ledamot i riksdagen kortare
sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin under ett
år.
För den ledamot som lämnar riksdagsuppdraget efter en
sammanlagd tid av minst sex hela år i riksdagen gäller
inkomstgarantin
1. i längst två år om ledamoten inte har uppnått 40 års ålder,
2. i längst fem år om ledamoten har uppnått 40 men inte 50 års
ålder, och
3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 66 år
om han eller hon har uppnått 50 års ålder.
I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot
av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för
enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Lag (2022:1563).
8 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
För den som har varit ledamot i riksdagen kortare
sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin under ett
år.
För den ledamot som lämnar riksdagsuppdraget efter en
sammanlagd tid av minst sex hela år i riksdagen gäller
inkomstgarantin
1. i längst två år om ledamoten inte har uppnått 40 års ålder,
2. i längst fem år om ledamoten har uppnått 40 men inte 50 års
ålder, och
3. längst till ingången av den månad då ledamoten uppnår
riktåldern för pension om han eller hon har uppnått 50 års
ålder.
I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot
av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för
enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Lag (2022:1564).
9 § Om det finns särskilda skäl får den tid under vilken
inkomstgarantin gäller enligt 8 § första stycket och 8 § andra
stycket 1 och 2 förlängas med högst ett år. I ett sådant
beslut kan inkomstgarantin bestämmas till ett lägre belopp.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas
till
1. om och hur ledamoten har utnyttjat de stödåtgärder som
avses i 3 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har
vidtagit för att övergå till förvärvsarbete, och
2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden.
Lag (2022:346).
Inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning
10 § Inkomstgaranti får beviljas en ledamot som har lämnat
sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell
aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken.
Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin
11 § Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin de första
fem garantiåren utgörs av följande arvoden som betalas ut vid
avgångstillfället:
1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §,
2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 3-5 §§, och
3. månatliga arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ.
Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgarantin
bara på det ledamotsarvode som betalades vid
avgångstillfället.
Talmannens arvode vid avgångstillfället utgör underlag för
beräkningen av hans eller hennes inkomstgaranti.
Lag (2022:346).
Inkomstgarantins storlek
12 § Under det första garantiåret lämnas inkomstgaranti med
ett månatligt belopp som uppgår till 80 procent av den del av
garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp
och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp. För tiden därefter lämnas inkomstgaranti
med ett månatligt belopp som motsvarar följande andelar av
garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda
tid i riksdagen:
1. 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del som
överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst tolv
år,
2. 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
elva år,
3. 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 27,5 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
tio år,
4. 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 24,75 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
nio år,
5. 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 22 procent av den del som
överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst åtta
år,
6. 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 19,25 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
sju år, och
7. 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 16,5 procent av den del
som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst
sex år.
I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot
av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för
enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Lag (2022:1563).
Värdesäkring av garantibeloppet
13 § För den som har varit ledamot i riksdagen under minst
sex hela år ska den fastställda inkomstgarantin knytas till
det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid
förändring av detta belopp.
Avräkning av annan ersättning eller inkomst
14 § Inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten får i form
av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken under den tid inkomstgarantin
betalas.
15 § Inkomstgarantin ska minskas med det belopp i svensk
valuta som motsvarar vad ledamoten får i arvode enligt
artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga.
Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar mot
övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets
ledamotsstadga, ska inkomstgarantin minskas med det belopp i
svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i
övergångsersättning.
16 § Inkomstgarantin ska minskas med följande inkomster:
1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken,
2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte
beskattas i Sverige,
3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 14 §,
5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller
uppdrag än dem som avses i 1–4.
Minskningen ska motsvara den procentandel som anges för varje
särskilt fall i 12 § av den sammanlagda inkomst enligt denna
paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp.
17 § Om den som har inkomstgaranti samtidigt även tar emot
avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, statlig
chefsanställning eller kommunalt förtroendeuppdrag, och
avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn till andra
inkomster, får minskningen justeras om det behövs med hänsyn
till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen.
Statens tjänstepensionsverk beslutar efter samråd med berörda
utbetalare om en sådan justering.
18 § Om det inte föreligger rätt till inkomstgaranti under
ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till
den tid då rätt till inkomstgaranti föreligger räknas med vid
minskningen.
Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som
garantin betalas.
Pensionsgrundande inkomst och beskattning
19 § Under de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas
med inkomst av anställning. För tiden därefter ska
inkomstgarantin jämställas med inkomstgrundad ålderspension
enligt socialförsäkringsbalken.
Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att
inkomstgaranti inte utgör arbetsinkomst.
Jämkning av inkomstgaranti
20 § Om det är skäligt får en inkomstgaranti dras in helt
eller delvis (jämkning) om garantitagaren
1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och
inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,
2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har
reducerats på grund av avdrag för
– avsättning till periodiseringsfond,
– avsättning till upphovsmannakonto,
– avsättning till expansionsfond,
– eget pensionssparande,
– underskott av annan verksamhetsgren,
3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det
ingår arbetsinkomster, eller
4. har dömts för brott som har medfört att garantitagaren
skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för
brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt
att garantitagaren skulle ha skilts från uppdraget som
riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.
Utöver vad som följer av första stycket får inkomstgaranti
som gäller i mer än ett år jämkas om garantitagaren inte har
vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till
förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska
särskilt beaktas om och hur den som tar emot förmånen har
tagit del av det omställningsstöd som avses i 3 §.
21 § Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något
annat beslutas.
Rätt till efterlevandeskydd
22 § Ett arvsberättigat barn, som inte fyllt 20 år, till den
som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 8 §
andra stycket har rätt till efterlevandeskydd. Med ett
arvsberättigat barn jämställs ett barn som har mottagits i
adoptionssyfte.
23 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd
beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt
11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett
sådant beslut kan omprövas.
Utbetalningstid för efterlevandeskyddet
24 § Efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av den
månad då barnet fyller 20 år. Efterlevandeskydd till make
eller därmed jämställd betalas under högst fem år.
Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den
berättigade avlider.
Efterlevandeskyddets storlek
25 § Efterlevandeskyddet lämnas per kalenderår med ett belopp
som för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.
Beslut i frågor om inkomstgaranti och efterlevandeskydd
26 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt
till inkomstgaranti i samband med att ledamoten lämnar
riksdagsuppdraget. Lag (2022:346).
27 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan
om
1. förlängning av inkomstgaranti enligt 9 §,
2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller
aktivitetsersättning enligt 10 §,
3. efterlevandeskydd enligt 22 och 23 §§, och
4. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om
jämkning.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av
inkomstgaranti enligt 20 §.
Beslut om förmåner enligt första stycket 1-3 kan inte beviljas
för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.
Lag (2022:346).
Utbetalning av inkomstgaranti och efterlevandeskydd
28 § Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd
ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens
tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske för längre tid
tillbaka än sex månader före ansökan om utbetalning.
Lämnande av uppgift
29 § I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska
Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de
uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa
ledamotens rätt till inkomstgaranti enligt bestämmelserna i
detta kapitel.
Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens
arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot
har lämnat till förvaltningen enligt 4 §. Lag (2022:346).
30 § Den som ansöker om eller tar emot inkomstgaranti ska på
begäran lämna sådana uppgifter till Riksdagens arvodesnämnd
som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende enligt
bestämmelserna i detta kapitel.
31 § Den som ansöker om utbetalning enligt 28 § ska
skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens
tjänstepensionsverk behöver för att kunna bedöma sökandens
rätt till utbetalning av inkomstgaranti eller
efterlevandeskydd. Uppgifterna ska lämnas på heder och
samvete.
Om begärda uppgifter inte lämnas får Statens
tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar.
Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får
väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas
påverka rätten till utbetalning ska han eller hon utan
särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens
tjänstepensionsverk.
32 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning
eller förmån ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk
lämna de uppgifter om en namngiven person som är av betydelse
för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel.
Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får
föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får
förenas med vite.
33 § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna
uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett
ärende om inkomstgaranti enligt bestämmelserna i detta
kapitel.
34 § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens
arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har
betydelse i ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt
20 § 1–3. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för
frågan om inkomstgaranti enligt 37 §.
Återkrav
35 § Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp
ska garantitagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma
gäller om garantin har jämkats. Ett belopp som ska betalas
tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället avräknas mot
kommande utbetalningar av inkomstgarantin.
Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet
har vunnit laga kraft.
Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller
delvis.
Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift
av ett sådant krav. Lag (2022:346).
36 § Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp
och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad
efter det att ett krav på återbetalning har framställts, ska
garantitagaren betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635)
för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma ska gälla
även om garantin har jämkats. Om det finns särskilda skäl får
kravet på ränta efterges helt eller delvis.
Bestämmelserna i första stycket gäller också om garantitagaren
försummat att lämna uppgifter som behövs för att kunna
bestämma det belopp som ska betalas tillbaka. I ett sådant
fall ska dock ränta enligt 5 § räntelagen tas ut från den dag
då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2022:346).
36 a § Den som är återbetalningsskyldig enligt 35 och 36 §§
ska betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det
återkrävda beloppet om det
1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den
återbetalningsskyldige, eller
2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med
betalningen.
Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan
träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas
för tid innan återkravet har förfallit till betalning.
Lag (2022:346).
Inkomstgaranti efter jämkningsbeslut
37 § Om inkomstgaranti har jämkats enligt 20 § får
garantitagaren, när nya förhållanden har inträtt, på nytt
ansöka om inkomstgaranti med åberopande av de nya
förhållandena.
Om ett beslut om jämkning enligt första stycket har grundat
sig på att garantitagaren gjort avsättning till
periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond
och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till
beskattning, ska frågan om inkomstgaranti för det år då
återförandet skedde prövas på yrkande av garantitagaren.
13 kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd
Tillämpningsområde
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om omställningsstöd
och efterlevandeskydd.
Omställningsstödet består av
1. stödåtgärder som erbjuds vid avgången från riksdagen,
och
2. ekonomiska förmåner under en omställningstid
(ekonomiskt omställningsstöd).
Detta kapitel gäller för de ledamöter som inte omfattas av
bestämmelserna i 12 kapitlet.
Syfte
2 § Syftet med omställningsstödet är att underlätta för den
som har varit riksdagsledamot att övergå till
förvärvsarbete.
Stödåtgärder för omställning
3 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före 66 års ålder
har, för att kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till
stödåtgärder i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen
bestämmer. Lag (2022:1563).
3 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före uppnådd
riktålder för pension har, för att kunna övergå till
förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad
Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:1564).
4 § Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på
begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han
eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.
Ekonomiskt omställningsstöd
5 § Den som har varit ledamot av riksdagen har rätt till
ekonomiskt omställningsstöd
1. i tre månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanhängande tid om minst ett år,
2. i sex månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst två år,
3. i ett år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst fyra år, eller
4. i två år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst åtta år.
Det ekonomiska omställningsstödet uppgår för den som är talman
när han eller hon lämnar riksdagsuppdraget till 85 procent av
talmansarvodet enligt 3 kap. 1 § vid avgångstillfället. För
den som är ledamot uppgår stödet till 85 procent av
ledamotsarvodet enligt 3 kap. 2 § vid avgångstillfället.
Ekonomiskt omställningsstöd ska jämställas med inkomst av
anställning enligt 59 kap. 8 § socialförsäkringsbalken.
Lag (2022:346).
6 § När ett stöd enligt 5 § har upphört får ytterligare
ekonomiskt omställ-ningsstöd beviljas för högst ett år i
taget om
1. ledamoten under avgångsåret hade fyllt minst 55 år,
2. ledamoten vid avgången hade tillhört riksdagen under en
sammanlagd tid om minst åtta år, och
3. det finns särskilda skäl.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska avseende
fästas vid
1. om och hur ledamoten har nyttjat de stödåtgärder som avses
i 3 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit
för att söka övergå till förvärvsarbete, och
2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden.
Stöd enligt första stycket får beviljas om det finns
särskilda skäl, även om förutsättningarna i 1 och 2 inte är
uppfyllda. I sådana fall får stödet beviljas i högst ett
år.
Stöd som avses i första och tredje styckena får uppgå
till högst 45 procent av det arvode som avses i 3 kap. 1 §.
Stödet ska jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt
socialförsäkringsbalken.
7 § Vid beräkning av tider enligt 5 och 6 §§ ska hänsyn inte
tas till tid då ledamoten har fått ålderspension eller
sjukpension enligt bestämmelser i denna lag.
Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen
begränsar inte rätten till förmåner enligt detta kapitel.
Detsamma gäller vid sjukfrånvaro.
Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för
enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in som grund för förmåner
enligt detta kapitel. Lag (2022:1563).
7 a § § En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får
tillgodoräkna sig den tiden vid beräkningen av den sammanlagda
respektive sammanhängande tiden i riksdagen om han eller hon
har avgått från statsrådsbefattningen innan
1. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om
inkomstgaranti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner
för statsråd har inträtt, eller
2. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt
äldre föreskrifter har inträtt. Lag (2022:346).
8 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Rätten till ekonomiskt omställningsstöd gäller längst till
och med månaden innan den månad då ledamoten fyller 66 år
eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den
månad då dödsfallet inträffar.
Stödet ska betalas månadsvis. Lag (2022:1563).
8 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Rätten till ekonomiskt omställningsstöd gäller längst till
och med månaden innan den månad då ledamoten uppnår riktåldern
för pension eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och
med den månad då dödsfallet inträffar.
Stödet ska betalas månadsvis. Lag (2022:1564).
9 § Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om
ekonomiskt omställningsstöd återinträder i riksdagen förskjuts
det ekonomiska omställningsstödet med en tid som motsvarar den
nya tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under
den tiden.
När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare
beslut om ekonomiskt omställningsstöd omprövas. Om ledamoten
då har rätt till ekonomiskt omställningsstöd under längre tid
eller med högre belopp än enligt tidigare beslut ska
Riksdagens arvodesnämnd fatta ett nytt beslut om det
ekonomiska omställningsstödet. I annat fall gäller tidigare
beslut. Lag (2022:346).
10 § Ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 § ska knytas an
till det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och
omräknas vid förändring av detta belopp.
11 § Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att
ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 och 6 §§ inte utgör
arbetsinkomst.
Avräkning av annan ersättning eller inkomst
12 § Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med vad
ledamoten får i form av sjukersättning och
aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den
tid stödet betalas.
Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med det belopp i
svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av
arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga.
Om en ledamot som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt
tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i
Europaparlamentets ledamotsstadga minskas stödet med det
belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i
övergångsersättning.
13 § Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med följande
inkomster:
1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken,
2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte
beskattas i Sverige,
3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §,
och
5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller
uppdrag än dem som avses i 1–4.
Minskningen ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt
denna paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp.
14 § Om den som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt
även tar emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som
statsråd, statlig chefsanställning eller kommunalt
förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas med
hänsyn till andra inkomster, får minskningen justeras om det
behövs med hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika
regelsystemen. Statens tjänstepensionsverk ska efter samråd
med berörda utbetalare besluta om en sådan justering.
15 § Föreligger inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd
under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför
sig till den tid då rätt till stödet föreligger medräknas vid
minskningen.
Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som det
ekonomiska omställningsstödet betalas.
Jämkning av ekonomiskt omställningsstöd
16 § Om det är skäligt får ett ekonomiskt omställningsstöd
dras in helt eller delvis (jämkning) om stödmottagaren
1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och
inte tar ut skälig ersättning för detta arbete,
2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har
reducerats på grund av avdrag för
– avsättning till periodiseringsfond,
– avsättning till upphovsmannakonto,
– avsättning till expansionsfond,
– eget pensionssparande,
– underskott av annan verksamhetsgren,
3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det
ingår arbetsinkomster, eller
4. har dömts för brott som har medfört att stödmottagaren har
skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för
brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt
att stödmottagaren skulle ha skilts från uppdraget som
riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.
Utöver vad som följer av första stycket får ekonomiskt
omställningsstöd enligt 5 § och som gäller i mer än ett år
jämkas om stödmottagaren inte har vidtagit tillräckliga
åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen
av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som
tar emot stödet har tagit del av det omställningsstöd som
avses i 3 §.
17 § Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något
annat beslutas.
Rätt till efterlevandeskydd
18 § Ett arvsberättigat barn, som inte har fyllt 20 år, till
den som vid sin död var berättigad till ekonomiskt
omställningsstöd enligt 5 § första stycket 4 har rätt till
efterlevandeskydd. Med arvsberättigat barn ska jämställas
barn som har mottagits i adoptionssyfte.
19 § Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd
beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt
11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett
sådant beslut kan omprövas.
Utbetalningstid för efterlevandeskyddet
20 § Efterlevandeskydd betalas under högst två år.
Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den
berättigade avlider.
Efterlevandeskyddets storlek
21 § Efterlevandeskyddet betalas per kalenderår med ett
belopp som för varje berättigad motsvarar ett
prisbasbelopp.
Beslut i frågor om ekonomiskt omställningsstöd och
efterlevandeskydd
22 § Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt
till ekonomiskt omställningsstöd i samband med att ledamoten
lämnar riksdagsuppdraget. Lag (2022:346).
23 § Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om
1. förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 §,
2. efterlevandeskydd enligt 18 och 19 §§, och
3. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om
jämkning.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av
ekonomiskt omställningsstöd enligt 15 §.
Beslut om förmåner enligt första stycket 1 och 2 kan inte
beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före
ansökningsmånaden. Lag (2022:346).
Utbetalning av ekonomiskt omställningsskydd och
efterlevandeskydd
24 § Den som vill att ekonomiskt omställningsstöd eller
efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ansöka om
det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske
för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om
utbetalning.
Uppgiftslämnande
25 § I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska
Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de
uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa
ledamotens rätt till ekonomiskt
omställningsstöd. Riksdagsförvaltningen ska på begäran till
Riksdagens arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare
ledamot har lämnat enligt 4 §. Lag (2022:346).
26 § Den som ansöker om eller tar emot ekonomiskt
omställningsstöd ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd
sådana uppgifter som nämnden behöver för sin prövning av ett
ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel.
27 § Den som har ansökt om utbetalning enligt 24 § ska
skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens
tjänstepensionsverk behöver för att bedöma sökandens rätt
till utbetalning. Uppgifterna ska lämnas på heder och
samvete.
Om den som har ansökt om utbetalning inte lämnar begärda
uppgifter, får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare
utbetalningar.
Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt
omställningsstöd får väsentligt ändrade inkomstförhållanden
och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning, ska han
eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till
Statens tjänstepensionsverk.
28 § Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning
eller stöd ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk
lämna sådana uppgifter om en namngiven person om sådana
förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av
bestämmelserna i detta kapitel.
Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får
föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får
förenas med vite.
29 § Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens
arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har
betydelse i ett ärende om jämkning av ekonomiskt
omställningsstöd enligt 16 § första stycket 1–3. Detsamma
gäller uppgifter som har betydelse för frågan om ekonomiskt
omställningsstöd enligt 33 §.
30 § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna
uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap.
socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett
ärende om ekonomiskt omställningsstöd enligt bestämmelserna i
detta kapitel.
Återkrav
31 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett
för högt belopp ska stödmottagaren betala tillbaka
mellanskillnaden. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Ett
belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i
stället avräknas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt
omställningsstöd.
Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet
har vunnit laga kraft.
Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller
delvis.
Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift
av ett sådant krav. Lag (2022:346).
32 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett
för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats
tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning har
framställts, ska stödmottagaren betala ränta enligt 6 §
räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning
sker. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Om det finns
särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis.
Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om
stödmottagaren har försummat att lämna de uppgifter som behövs
för bestämmande av det belopp som ska betalas tillbaka. I ett
sådant fall ska dock ränta enligt 5 § räntelagen tas ut från
den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in.
Lag (2022:346).
32 a § Den som är återbetalningsskyldig enligt 31 och 32 §§
ska betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det
återkrävda beloppet om det
1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den
återbetalningsskyldige, eller
2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med
betalningen.
Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan
träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas
för tid innan återkravet har förfallit till betalning.
Lag (2022:346).
Ansökan om ekonomiskt omställningsstöd efter
jämkningsbeslut
33 § Om ett ekonomiskt omställningsstöd har
jämkats enligt 16 §, får stödmottagaren när nya förhållanden
har inträtt på nytt ansöka om ekonomiskt omställningsstöd.
Om ett beslut som har fattats med tillämpning av 16 § har
grundats på att stödmottagaren har gjort avsättning till
periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond
och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till
beskattning, ska frågan om stöd för det år då återförandet
skedde prövas på yrkande av stödmottagaren.
14 kap. Försäkring, företagshälsovård och rehabilitering
Försäkring
1 § En ledamot har rätt till försäkringsförmåner i form av
grupplivförsäkring, tjänstereseförsäkring och
arbetsskadeförsäkring i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen
bestämmer. Lag (2022:346).
Företagshälsovård
2 § En ledamot har rätt till företagshälsovård i enlighet med
vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:346).
Ersättning för rehabilitering
3 § Om det finns särskilda skäl kan en riksdagsledamot efter
prövning av Riksdagsförvaltningen få ersättning för kostnader
för insatser i rehabiliteringssyfte.
14 a kap. Återkrav
1 § En ledamot är skyldig att betala tillbaka utbetalning av
arvode, resekostnadsersättning, traktamente, logiersättning
eller pension enligt denna lag, som har lämnats felaktigt
eller med ett för högt belopp, om han eller hon har orsakat
utbetalningen genom att
1. lämna oriktiga uppgifter, eller
2. inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
Detsamma gäller om en sådan utbetalning i annat fall har
lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och ledamoten
insett eller skäligen borde ha insett detta.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller även tidigare
ledamöter samt efterlevande som tagit emot förmåner enligt
11-13 kap. Lag (2022:346).
2 § Den som är återbetalningsskyldig enligt 1 § ska betala
ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda
beloppet om det
1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den
återbetalningsskyldige, eller
2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med
betalningen.
Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om
avbetalningsplanen träffades eller anståndet medgavs. Ränta
ska dock inte betalas för tid innan återkravet har förfallit
till betalning. Lag (2022:346).
3 § Om återbetalning inte har skett inom en månad från det att
ett krav på återbetalning framställts ska den
återbetalningsskyldige betala ränta enligt 6 § räntelagen
(1975:635) på det obetalda beloppet till dess betalning sker.
Lag (2022:346).
4 § Om det finns särskilda skäl får ett återkrav och ränta
efterges helt eller delvis. Lag (2022:346).
5 § Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav av
pension och om eftergift av ett sådant krav. Detsamma gäller
krav på ränta. Lag (2022:346).
6 § Bestämmelser om återkrav av inkomstgaranti och ekonomiskt
omställningsstöd finns i 12 kap. 35 och 36 §§ och 13 kap. 31
och 32 §§. Lag (2022:346).
15 kap. Överklagande
Beslut av Riksdagsförvaltningen
1 § Beslut av Riksdagsförvaltningen om tillhandahållande av
barnverksamhet får inte överklagas.
Övriga beslut av Riksdagsförvaltningen enligt denna lag får
överklagas till Riksdagens överklagandenämnd. Lag (2022:346).
Beslut av Riksdagens arvodesnämnd
2 § Beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 3 kap. 16 § och
19 § tredje stycket, 12 kap. eller 13 kap. får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten
krävs prövningstillstånd.
Ett beslut enligt 3 kap. 2 § får inte överklagas.
Lag (2022:346).
Beslut av Statens tjänstepensionsverk
3 § Beslut av Statens tjänstepensionsverk enligt denna lag
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid
överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.
Allmänna bestämmelser om överklagande
4 § Ett beslut överklagas skriftligt. Klaganden ska i
överklagandet ange vilket beslut som överklagas och den
ändring i beslutet som han eller hon vill ha.
Överklagandet ska lämnas in till den myndighet som har
meddelat beslutet. Det ska ha kommit in dit inom tre veckor
från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Övergångsbestämmelser
2016:1108
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 då lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
ska upphöra att gälla.
2. Övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och ändringar i
den lagen ska fortfarande gälla.
2020:962
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår
61 års ålder före den 1 januari 2021.
2021:1123
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för arvode som avser
tid före ikraftträdandet.
2022:346
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om ledamöter
som har beviljats logiersättning före ikraftträdandet.
3. De nya bestämmelserna i 4 kap. 9 § och 5 kap. 5 § tillämpas
på tjänsteresor som genomförs efter ikraftträdandet.
2022:1563
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår
respektive åldersgräns före den 1 januari 2023.
2022:1564
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som uppnår
respektive åldersgräns före den 1 januari 2026.