Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Skattskyldig får, i enlighet med vad i denna lag sägs, vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt avdrag för förlust, som hänför sig till tidigare beskattningsår. Lag (1990:350). 2 § Med förlust, som enligt vad i 1 § sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för förlustutjämning, förstås det belopp, varmed summan av skattskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår (förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor samma år. I nämnda summa inräknas ej underskottsbelopp som enligt 46 § 1 mom. tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Till förlustavdrag berättigar endast sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 2 kap. 8 § första stycket 1 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter har varit skyldig att avlämna självdeklaration, eller under vilket den skattskyldiges bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor uppgått till sådant belopp att han enligt bestämmelserna i 2 kap. 4 § första stycket 1 eller 2 eller 8 § första stycket 2 eller 3 nämnda lag har varit skyldig att avlämna självdeklaration. Vid bedömande av fråga om rätt till förlustavdrag föreligger skall beträffande äkta makar och dödsbo också iakttas vad som föreskrivs i 2 kap. 4 § tredje stycket och 7 § i nämnda lag. För rätt till förlustavdrag krävs också att deklarationsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under vederbörligt taxeringsår. Rätten till förlustavdrag bortfaller, om förlusten för förluståret inte uppgår till 1 000 kronor. Lag (1990:350). (Se vidare anvisningarna.) Anvisningar till 2 § 1. Förlust, som berättigar till förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationen men får bestämmas till större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar. Avdrag för värdeminskning av tillgång i förvärvskälla och på grund av avyttring av skog får dock inte tillgodoräknas den skattskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för förluståret. Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som skattepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning återförda beloppet inryms i den för förluståret fastställda beskattningsbara inkomsten. Lag (1986:1115). 2. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till statlig inkomstskatt får endast inräknas sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag för vilka den skattskyldige enligt 4 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt varit berättigad till avdrag vid taxering för förluståret men som han ej kunnat utnyttja då. Lag (1986:1115). 3. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till kommunal inkomstskatt får endast inräknas sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag för vilka den skattskyldige enligt 46 § 1 och 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) varit berättigad till avdrag vid taxering för förluståret men som han ej kunnat utnyttja då. Lag (1986:1115). 4. har upphävts genom lag (1984:350). 3 § Förlustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår, för vilket taxering sker sjätte eller -- såvitt gäller förlustavdrag som yrkas av aktiebolag eller ekonomisk förening -- tionde kalenderåret efter det, då taxering för förluståret ägt rum. Förlustavdraget må, om den skattskyldige så önskar, fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig och till kommunal inkomstskatt. Rätten till förlustavdrag bortfaller, om den skattskyldige för förluståret åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar inkomst fastställts. Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsten berott på att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet återförts till beskattning. Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning, må den skattskyldige vid taxering för det beskattningsår, varunder beslut om konkursen meddelats, och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för förlust, som uppkommit under konkursen eller tidigare. Har skattskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari han är delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder ackordet beviljats, eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla, till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra. Avdrag enligt denna lag är inte medgivet för förlust som uppkommit före eller i samband med sådana företagsöverlåtelser som avses i 2 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Lag (1986:1115). Lag om förlustavdrag 5 § Skattskyldig, som önskar få förlustavdrag, skall framställa yrkande om detta. Om tid och sätt för att framställa sådant yrkande gäller vad i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt i taxeringslagen (1990:324) i allmänhet föreskrivs om yrkanden beträffande taxering. Det åligger den skattskyldige att lämna erforderliga upplysningar om förutsättningarna för förlustavdraget. Uppgifterna skall lämnas på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer. Lag (1990:350). 6 § och anvisningarna till 6 § har upphävts genom lag (1986:510). 7 § Avlider skattskyldig, äger oskift dödsbo efter homom vid taxering för det beskattningsår, varunder dödsfallet inträffade, samma rätt till förlustavdrag, som eljest tillkommit den skattskyldige. Vad nu sagts skall ock gälla vid taxering för senare beskattningsår inom den i 3 § första stycket angivna tidsperioden under förutsättning att efterlevande make eller barn varit delägare i dödsboet under det beskattningsår, varom fråga är. 8 § Ett aktiebolag, som är fåmansföretag vid ingången av förluståret (ingångsdagen) eller vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skall ske (utgångsdagen), har inte rätt till förlustavdrag om 1. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av en person som på ingångsdagen inte ägde aktier med så stor andel i röstetalet eller 2. aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgångsdagen ägs av två eller flera personer som inte ägde dessa aktier på ingångsdagen. Aktier som förvärvats genom emission med lika rätt för aktieägarna anses vid tillämpning av första stycket 2 ha ägts vid den tidpunkt då aktieägaren förvärvade de aktier som utgör grunden för hans förvärv genom emissionen. Med ägare till aktier avses fysisk person som -- direkt eller genom förmedling av juridisk person -- äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktierna. Vid bedömningen av ägarförhållandena i ett bolag skall 1. den som är aktieägare på ingångsdagen och samtliga närstående till denne anses som en enda ägare och 2. aktier, som förvärvats av någon som såväl på ingångsdagen som vid förvärvstillfället var företagsledare i bolaget, anses ha ägts av denne även på ingångsdagen. Som närstående räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make samt syskon eller syskons make eller avkomling. Med make avses även efterlevande make och med avkomling även styvbarn och fosterbarn. Förhållandena vid förvärvstillfället är avgörande för om en person skall anses som närstående. Har bolaget inte bedrivit någon verksamhet på ingångsdagen får rätten till förlustavdrag bedömas med hänsyn till ägarförhållandena vid den tidpunkt under förluståret då verksamheten påbörjades. Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar. Beteckningarna fåmansföretag och företagsledare i fåmansföretag har den betydelse som anges i 35 § 1 a mom. sjunde stycket a) samt åttonde stycket kommunalskattelagen (1928:370). Lag (1983:987). 9 § Förvärvar en juridisk person -- direkt eller genom förmedling av dotterföretag -- aktier i sådan omfattning att förvärvaren får ett bestämmande inflytande i ett aktiebolag, som inte är fåmansföretag enligt 35 § 1 a mom. sjunde stycket a kommunalskattelagen (1928:370), går aktiebolaget miste om rätten till avdrag för förlust som uppkommit före förvärvet om det inte är uppenbart att förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalförvaltning. Den som äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget anses ha ett bestämmande inflytande i detta. Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar och andelar i sådana föreningar. Har förlust uppkommit i ett allmännyttigt bostadsföretag, går företaget miste om rätten till avdrag för förlusten om en överlåtelse av aktier eller andelar i företaget eller annan ändring i fråga om företaget föranleder att godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag skall återkallas. Vad nu har sagts om allmännyttigt bostadsföretag gäller också företag som efter medgivande av regeringen har tillämpat samma metod vid inkomstbeskattningen som de allmännyttiga bostadsföretagen. Förordning (1987:336). 10 § Vid sådan fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, har det övertagande företaget samma rätt till förlustavdrag som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Sker fusionen enligt 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) och var moderbolaget vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget vid ingången av förluståret ett fåmansföretag, har moderbolaget rätt att utnyttja dotterbolagets förlustavdrag endast om moderbolaget vid ingången av förluståret ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget. Beteckningen fåmansföretag har den betydelse som anges i 35 § 1 a mom. sjunde stycket a kommunalskattelagen (1928:370). Sker fusionen enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar har den övertagande föreningen rätt att utnyttja den överlåtande föreningens förlustavdrag endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa föreningar enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Lag (1987:1150). 11 § Ändras ett taxeringsbeslut på sådant sätt att rätten till förlustavdrag eller beräkningen av avdragets storlek påverkas får den skattskyldige yrka att beslut avseende annat taxeringsår då förlustavdraget utnyttjats eller hade kunnat utnyttjas, ändras i motsvarande mån. Yrkande om ändring skall framställas inom sex månader från den dag beslutet meddelades om inte längre tid följer av bestämmelserna i 4 kap. taxeringslagen (1990:324). I övrigt skall, där inte annat framgår av denna lag, föreskrifterna i taxeringslagen och lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter tillämpas. Lag (1990:350). Övergångsbestämmelser 1983:987 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid prövning av förlustavdrag vid 1985 års taxering. Därvid iakttas dock följande. 1. De nya bestämmelserna i 10 § tredje--femte styckena tillämpas redan vid 1984 års taxering. 2. I fråga om företag, som vid tillämpning av äldre bestämmelser i 8 § skulle ha haft rätt till förlustavdrag om den 31 december 1983 varit utgångsdag, skall den 1 januari 1984 betraktas som ingångsdag om detta är till fördel för företaget. 3. I fråga om moderbolag som den 31 december 1983 ägt mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag skall vad som sägs i det nya andra stycket av 10 § om kvalificerat ägarförhållande vid ingången av förluståret inte gälla om varken moderbolaget vid ikraftträdandet eller dotterbolaget vid ingången av förluståret var sådant företag som anges i 8 § i dess äldre lydelse. 1984:350 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 2 § lagen (1960:63) om förlustavdrag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1984. Den upphävda bestämmelsen gäller dock fortfarande i fråga om förlust som har uppkommit vid 1985 eller tidigare års taxeringar. 1984:1063 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Att särskilda bestämmelser i vissa fall gäller i fråga om avdrag för förlust hänförlig till beskattningsår, som påbörjats före den 1 januari 1985, framgår av andra stycket 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1984:1061) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 1984:1088 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om förlust som hänför sig till 1985 års taxering. Ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är dock berättigad till avdrag för förlust som hänför sig till 1985 års taxering, om föreningens intäkter uppgått till sådant belopp att den skulle ha varit skyldig att avlämna deklaration enligt 22 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623) i dess lydelse intill den 1 januari 1985 och avlämnat deklaration under taxeringsåret. Motsvarande gäller i fråga om förlust som hänför sig till 1986 års taxering om föreningen då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. 1986:510 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid 1989 års taxering. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förlust som hänför sig till 1987 och tidigare års taxering. Detsamma gäller förlust som hänför sig till 1988 års taxering om den skattskyldige då haft underskott i förvärvskälla för vilken beskattningsåret påbörjats före den 1 april 1986. 1986:1115 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering om inte annat följer av punkterna 2--4 nedan. 2. Äldre bestämmelser i 2 och 3 §§ samt punkt 1 av anvisningarna till 2 § tillämpas i fråga om förluster som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar. Detsamma gäller i fråga om förluster som hänför sig till 1988 års taxering, i den mån den skattskyldige då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 maj 1986. 3. Vid taxering till kommunal inkomstskatt får förlustavdrag, som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar, till den del det avser underskott av fastighet eller av rörelse som bedrivits från fast driftställe göras endast i den mån den skattskyldige har inkomst som enligt de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommit. 4. Skall skattskyldig vid 1988 års taxering på grund av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:473) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) åsättas taxering i annan kommun än hemortskommunen, skall förlustavdrag som avser underskott i förvärvskälla i den andra kommunen i första hand avräknas vid taxeringen där. 1987:336 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. De nya bestämmelserna i 9 § andra stycket första meningen tillämpas även om den händelse som föranleder, att godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag skall återkallas, har inträffat före ikraftträdandet men efter den 19 januari 1987. De nya bestämmelserna i 9 § andra stycket andra meningen tillämpas inte i fråga om förlust under beskattningsår för vilket taxering skett eller sker år 1986 eller 1987 om regeringens medgivande har lämnats före ikraftträdandet. 1987:660 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om fusioner enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och 87 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. 1987:1150 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 10 § lagen (1960:63) om förlustavdrag gäller i samma utsträckning som tidigare för fusioner enligt 96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. 1990:350 Denna lag träder i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om förlust som hänför sig till 1990 och tidigare års taxeringar. Vad som i äldre bestämmelser sägs om länsskattemyndighet skall från och med den 1 januari 1991 avse skattemyndighet. 1990:682 Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1960:63) om förlustavdrag skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. I fråga om skattskyldiga som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller följande. Förlust för vilken rätt till avdrag skulle ha förelegat enligt den upphävda lagen får inom tid som anges i denna utnyttjas genom avdrag antingen från taxerad förvärvsinkomst eller från inkomst av kapital. I fråga om skattskyldiga som avses i 10 a § lagen om statlig inkomstskatt gäller följande. Förlust för vilken rätt till avdrag enligt den upphävda lagen skulle ha förelegat vid 1992 års taxering får dras av vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet vid taxering till statlig inkomstskatt det nämnda året. Om den skattskyldige på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta år gäller det sagda vid 1993 års taxering för förlust för vilken rätt till avdrag skulle ha förelegat då.