Post 10203 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1960:74 ·
Visa register
Civilförsvarslag (1960:74)
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1960-04-22
Omtryck: SFS 1984:1026
Ändring införd: t.o.m. SFS 1994:1578
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:1720
Upphävd: 1995-07-01
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § I denna lag ges föreskrifter om civilförsvarets verksamhet och
organisation.
Civilförsvarsverksamheten har till syfte att vid väpnade angrepp
mot riket utifrån skydda och rädda civilbefolkningens liv samt
enskild och civil allmän egendom.
Verksamheten omfattar
1. alarmering och andra åtgärder för varning,
2. utrymning, omflyttning och inkvartering,
3. anordnande av skyddsrum och andra skydd,
4. mörkläggning,
5. räddning av liv och egendom, inbegripet första hjälp åt
skadade,
6. brandsläckning,
7. upptäckande och utmärkande av farliga områden,
8. sanering och liknande skyddsåtgärder,
9. förläggning och utspisning av nödställda,
10. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att uppgifterna
under 1--9 skall kunna fullgöras,
11. planläggning och andra för verksamheten behövliga förberedelser.
Civilförsvarsverksamheten omfattar också bistånd åt andra
samhällsorgan i fråga om
1. hälso- och sjukvård samt omhändertagande av flyktingar,
2. brådskande åtgärder för att ordningen i olycksdrabbade områden
skall kunna återställas och upprätthållas,
3. brådskande återställande i funktionsdugligt skick av oumbärliga
allmänna anläggningar,
4. brådskande begravningar,
5. bevarande av egendom av väsentlig betydelse för befolkningens
överlevnad. Lag (1984:1026).
2 § har upphävts genom lag (1992:1406).
2 kap. Grunddragen av civilförsvarsorganisationen
3 § Den centrala ledningen av civilförsvarsverksamheten utövas under
regeringen av civilförsvarsstyrelsen. Lag (1984:1026).
4 § Om rikets indelning i civilområden och om civilbefälhavarnas
befattning med civilförsvarsverksamheten inom civilområdena förordnar
regeringen. Lag (1984:1026).
4 a § Inom varje län leder länsstyrelsen civilförsvarsverksamheten.
Länsstyrelsen skall därvid
1. inrikta och stödja planläggningen av civilförsvarsverksamheten,
2. se till att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgör
sina skyldigheter i fråga om civilförsvarsverksamheten,
3. se till att civilförsvarsorganisationen har erforderlig beredskap,
4. under höjd beredskap se till att civilförsvarsorganisationens
resurser är fördelade mellan kommunerna på ett ändamålsenligt sätt och
vid behov fördela om resurserna,
5. under höjd beredskap ta över ledningen av eller uppdra åt ett
kommunalt organ att leda civilförsvarsverksamhet som berör flera
kommuner, om det behövs för att nå en bättre samordning av
försvarsansträngningarna,
6. i övrigt svara för sådan civilförsvarsverksamhet som inte ankommer
på andra statliga myndigheter, kommunerna eller enskilda. Lag
(1992:1406).
5 § Varje kommun leder civilförsvarsverksamheten inom sitt område under
höjd beredskap. Till kommunens förfogande ställer staten en
civilförsvarschef med en civilförsvarsstab och de övriga resurser som
redovisas i den i 10 a § angivna organisationsplanen.
Om kommunens befattning med planläggningen och andra förberedelser
finns bestämmelser i 2 a, 4, 6 och 7 kap. Lag (1992:1406).
6 § Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att samordna
civilförsvarsverksamheten mellan sig.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelserna får,
om särskilda förhållanden påkallar det, meddela kommunerna de
föreskrifter om civilförsvarsverksamhetens inriktning och bedrivande
som behövs för samordningen av försvarsansträngningarna under
höjd beredskap. Lag (1992:1406).
7 § Vid anläggningar och företag, som har stor betydelse för
totalförsvaret och kan antas bli särskilt utsatta vid
stridshandlingar, skall civilförsvarsverksamheten anordnas i form av
verkskydd. Närmare bestämmelser om verkskyddets omfattning och
organisation finns i 47, 48 och 51 §§. Lag (1984:1026).
8 § Till avvärjande av skada må civilförsvarsorganisationen under höjd
beredskap tagas i anspråk för uppgifter, som ej röra det egna området
eller den egna anläggningen eller byggnaden, enligt grunder som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen
bestämmer. Lag (1992:1406).
9 § har upphävts genom lag (1984:1026).
2 a kap. Planläggning m. m.
Regeringen
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
fastställer i vilka tätorter och på vilka platser skyddsrum skall
byggas. Sådana orter och platser benämns skyddsrumsorter.
En skyddsrumsorts gränser bestäms enligt grunder som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva
att förberedelser skall vidtas i en skyddsrumsort för att lämpliga
utrymmen skall kunna ställas i ordning till skyddsrum under
höjd beredskap. Lag (1992:1406).
Länsstyrelsen
10 a § Civilförsvarsorganisationens omfattning och uppgifter inom
varje kommun skall till sina huvuddrag redovisas i en särskild
organisationsplan, som skall upprättas och antas av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen skall också för varje kommun
upprätta och anta en mobiliseringsplan.
Länsstyrelsen skall vidare upprätta och anta länsplaner för
civilförsvarsverksamhet som berör hela länet och särskilda planer för
civilförsvarsverksamhet som behöver samordnas mellan kommuner.
Vid planläggningen skall länsstyrelsen samråda med berörda kommuner.
Lag (1984:1026).
Kommunen
10 b § Kommunen skall upprätta och anta
1. ledningsplan,
2. informationsplan,
3. skyddsplan,
4. räddningsplan,
5. personal- och underhållstjänstplan.
Regeringen får föreskriva att skyddsplanen för att bli gällande skall
helt eller delvis godkännas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Planläggningen skall samordnas med annan kommunal
beredskapsplanläggning. Vid planläggningen skall kommunen samråda med
länsstyrelsen.
Kommunen skall minst vart tredje år se över planerna och företa därav
föranledda ändringar. Om de förhållanden som legat till grund för en
plan har ändrats väsentligt, skall kommunen upprätta och anta en
ändrad plan. Lag (1984:1026).
10 c § Ledningsplanen skall innehålla uppgifter om
1. kommunens krigsorganisation,
2. besluts- och delegationsregler,
3. samverkansbehov,
4. uppehållsplatser,
5. samband,
6. civilförsvarsorganisationens mobilisering. Lag (1984:1026).
10 d § Informationsplanen skall innehålla uppgifter om resurser och
samverkansformer för informationen till befolkningen. Lag
(1984:1026).
10 e § Skyddsplanen skall ge underlag för beslut om de
skadeförebyggande åtgärder som behövs för att skydda dem
som vistas i kommunen.
Skyddsplanen skall innehålla uppgifter om
1. riskerna för stridshandlingar och hot om skadegörelse,
2. indelningen i hemskyddsområden,
3. tillgången på och behovet av skydd,
4. de åtgärder som behövs för hänvisning till skydd, omflyttning,
byggnadstjänst, utrymning, inkvartering och utdelning av
skyddsmasker.
Om det inom kommunen finns skyddsrumsorter, skall skyddsplanen också
innehålla uppgifter om
1. gränserna för skyddsrumsorterna,
2. behovet av skyddsrum med hänsyn till befintlig och planerad
bebyggelse och med utgångspunkt i det största antal personer som under
dag eller natt i allmänhet vistas inom skyddsrumsorten under fred. Lag
(1984:1026).
10 f § Räddningsplanen skall innehålla en kartläggning av riskerna för
skador till följd av fientlig verksamhet och andra uppgifter av
betydelse för räddningsverksamheten i krig. Planen skall också ge
underlag för användningen av resurser för räddning. Lag (1984:1026).
10 g § Personal- och underhållstjänstplanen skall innehålla uppgifter
om
1. personalrekrytering, personaladministration och personalvård,
2. materiel-, förplägnads-, drivmedels-, hälsovårds-, sjukvårds- och
kassatjänst samt postbefordran och underhållstransporter. Lag
(1984:1026).
3 kap. Civilförsvarsplikt
11 § I riket boende svensk medborgare är från och med det kalenderår,
varunder han fyller sexton år, till och med det kalenderår, varunder
han fyller sextiofem år, skyldig att fullgöra sådan
civilförsvarstjänstgöring som hans kroppskrafter och hälsotillstånd
medgiva (civilförsvarsplikt).
Regeringen äger i den utsträckning som finnes lämplig förordna, att
vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å utlänning här
i riket. Lag (1984:1026).
12 § 1 mom. Civilförsvarsplikt skall under tid, då höjd beredskap råder,
fullgöras i den omfattning som krävs för verksamheten och behovet av
utbildning och övning.
Om det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen äger regeringen
förordna, att civilförsvarsplikt skall fullgöras även under tid, då höjd
beredskap icke råder. I sådant fall får dock värnpliktig som är
inskriven i civilförsvarsorganisationen tagas i anspråk sammanlagt högst
etthundraåttio dagar och annan civilförsvarspliktig sammanlagt högst
trettio dagar. Lag (1992:1406).
2 mom. I andra fall än i 1 mom. sägs är civilförsvarspliktig
icke skyldig att fullgöra civilförsvarsplikt annat än för
utbildning och övning.
Civilförsvarspliktig, som jämlikt 17 § är inskriven i
civilförsvarsorganisationen, får för utbildning tagas i anspråk under
högst trettio dagar; dock får utbildningstiden för
civilförsvarspliktig som krigsplacerats i högre befälsbefattning eller
i annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller
färdigheter, utsträckas till högst sextio dagar.
Envar civilförsvarspliktig är skyldig att under varje följd av fyra
kalenderår deltaga högst tio dagar i övning, som anordnas av
civilförsvarsmyndighet. Enligt regeringens bestämmande må del av
nämnda tid användas uteslutande till utbildning. Lag (1984:1026).
3 mom. Utan hinder av vad i 2 mom. stadgas får värnpliktig, som är
inskriven i civilförsvarsorganisationen, åläggas att deltaga i
utbildning och övning under den längre tid, som han efter
inskrivningen kunnat åläggas att för motsvarande ändamål tjänstgöra
vid försvarsmakten. Lag (1984:1026).
4 mom. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om den utsträckning,
vari olika grupper av civilförsvarspliktiga må tagas i anspråk vid
olika tider. Lag (1975:553).
5 mom. Om inte annat följer av tredje stycket, är en
civilförsvarspliktig vid fullgörande av civilförsvarsplikt berättigad
till dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning,
reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri sjukvård och
familjebidrag i form av näringsbidrag. När en civilförsvarspliktig
tjänstgör enligt 12 § 1 mom. är han dessutom berättigad till
fälttraktamente. Om en civilförsvarspliktig avlider under den tid då han
är berättigad till fri sjukvård, lämnas begravningshjälp till hans
dödsbo.
Under civilförsvarspliktigs tjänstgöring som fullgörs efter inskrivning
meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt honom. Vad nu sagts
gäller dock inte under tjänstgöring i verkskydd.
Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket
ej för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för
tjänstgöring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.
Bestämmelser om rätt till ersättning för skada eller sjukdom som den
civilförsvarspliktige ådrar sig under tjänstgöring finns i lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig
ersättning vid ideell skada m. m. Lag (1991:1490).
13 § Ej må utan tillstånd av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av Försvarsmakten civilförsvarstjänstgöring åläggas
någon å sådan tid, att han därigenom hindras fullgöra honom på grund
av värnplikt eller såsom hemvärnsman eller eljest åvilande skyldighet
att tjänstgöra vid försvarsmakten. Ej heller må utan tillstånd av
regeringen vapenfri tjänstepliktig åläggas civilförsvarsplikt så att
han därigenom hindras fullgöra vapenfri tjänst. Lag (1993:1602).
14 § Om befrielse för vissa befattningshavare eller yrkesgrupper från
fullgörande av civilförsvarsplikt äger regeringen meddela
bestämmelser.
Särskilda bestämmelser om tjänstgöringsskyldighet utanför
civilförsvarsorganisationen finns i lagen (1984:272) om skyldighet för
civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret. Lag
(1984:1026).
15 § På anmaning av länsstyrelsen eller kommunen är civilförsvarsplik
tig skyldig att inom tid, som föreskrivits i samband med anmaningen,
lämna erforderliga upplysningar rörande personliga förhållanden av
betydelse för frågan om den civilförsvarspliktiges
civilförsvarstjänstgöring. Lag (1984:1026).
16 § Den som kallas till civilförsvarstjänstgöring är skyldig
efterkomma kallelsen. Är han av laga förfall hindrad att inställa sig,
skall han så snart ske kan anmäla förfallet till den
civilförsvarsmyndighet, som utfärdat kallelsen.
I avseende å tjänstgöringen skall han ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter som meddelas honom av vederbörande befäl. Lag
(1984:1026).
17 § Personal som är avsedd att under höjd beredskap fullgöra
civilförsvarstjänstgöring skall på förhand uttagas därtill genom
inskrivning i den ordning regeringen bestämmer.
Vid inskrivning skall såvitt möjligt tillses, att personalbehovet fylles
med dem som frivilligt anmäla sig till uttagning, såframt fråga ej är om
personer, som på grund av kommunal anställning eller annan särskild
orsak böra uttagas i första hand.
Inskrivning må kunna avse, förutom civilförsvarspliktig, jämväl annan
som förklarat sig villig därtill, minderårig likväl icke utan samtycke
av vårdnadshavaren.
Har annan än civilförsvarspliktig inskrivits, skall beträffande honom i
tillämpliga delar gälla vad i detta kapitel stadgas om
civilförsvarspliktig. Lag (1992:1406).
18 § Civilförsvarspliktig åligger att, då fråga uppkommer om hans
inskrivning i civilförsvarsorganisationen, efter kallelse personligen
inställa sig å tid och plats som civilförsvarsmyndigheten bestämmer.
Är han av laga förfall förhindrad att inställa sig, skall han så snart
ske kan anmäla förfallet till myndigheten. Lag (1984:1026).
19 § har upphävts genom lag (1984:1026).
20 § Civilförsvarstjänstgöring, som kommunalt anställd, i
civilförsvarsorganisationen inskriven personal fullgör under höjd
beredskap, skall anses fullgjord i den kommunala anställningen, om
arbetsuppgifterna äro av samma eller liknande slag.
Regeringen må förordna, att vad sålunda stadgats beträffande
tjänstgöring under höjd beredskap skall gälla även vid tjänstgöring för
utbildning eller övning under tid, då höjd beredskap ej råder. Lag
(1992:1406).
21 § Hindras någon genom fullgörande av civilförsvarsplikt att utföra
åtaget arbete, må det icke åberopas mot honom såsom grund för
skadestånd eller eljest.
Om arbetstagares rätt att under tjänstgöring åt det allmänna
bibehållas vid anställning och vissa med denna förenade förmåner är
särskilt stadgat.
4 kap. Anordnande av skyddsrum
22 § har upphävts genom lag (1984:1026).
23 § har upphävts genom lag (1984:1026).
24 § har upphävts genom lag (1984:1026).
25 § har upphävts genom lag (1984:1026).
26 § har upphävts genom lag (1984:1026).
27 § Det åligger kommunen att se till att de skyddsrum som enligt
skyddsplanen behövs i kommunen byggs i den omfattning som tillgängliga
medel och övriga omständigheter medger. Lag (1984:1026).
28 § Ett skyddsrums belägenhet och utformning skall bestämmas med
hänsyn till befolkningens möjligheter att uppsöka skyddsrummet vid
alarmering och att stadigvarande uppehålla sig där. Lag (1984:1026).
29 § Skyddsrum bör i första hand anordnas i utrymme, som är avsett att
under fredstid användas för annat än skyddsrumsändamål. Om detta ej
kan ske, bör skyddsrum anordnas på sådant sätt att det under fredstid
kan användas för annat ändamål. Lag (1975:553).
30 § Skyddsrum skall utföras och utrustas så att det giver skydd mot
verkningar av stridsmedel, som kunna antagas komma till användning i
krig. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:553).
31 § har upphävts genom lag (1987:152).
32 § Avser någon att uppföra, bygga till eller bygga om en
anläggning eller en byggnad inom en skyddsrumsort, skall han
anmäla detta till kommunen. Undantag från sådan
anmälningsskyldighet får föreskrivas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger kommunen
att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum
skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet,
uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.
Avvikelse från det besked som avses i första stycket får göras endast
om
1. den som har gjort anmälan medgiver det,
2. bygglov inte har sökts inom två år från beskedets dag,
3. bygganmälan inte har gjorts inom den tid som anges i 2 och det
är fråga om åtgärder som får vidtas utan bygglov eller
4. ombyggnaden inte har påbörjats inom den tid som anges i 2 och
det är fråga om anläggning eller byggnad som tillhör staten och
denna får byggas om utan att bygganmälan görs. Lag (1994:848).
33 § Byggherren skall se till att ett byggnadsföretag inom en
skyddsrumsort överensstämmer med besked enligt 32 § samt med
bestämmelserna i 29 och 30 §§ och med stöd av dessa meddelade
föreskrifter.
Vid byggsamråd enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (1987:10)
skall en genomgång göras av de åtgärder för besiktning, tillsyn och
övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum skall kunna
antas komma att uppfylla de krav som ställs med stöd av 29 och 30 §§.
Bestämmelserna i 9 kap. 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (1987:10)
om kontroll m. m. och om slutbevis skall tillämpas på arbetet med
att utföra skyddsrummet. Lag (1994:848).
33 a § Den som vill anordna ett skyddsrum i en skyddsrumsort utan att
vara skyldig att göra det på grund av beslut enligt 27 § kan få bidrag
av statsmedel, om kommunen i förväg godkänner att skyddsrummet
anordnas. Kommunens godkännande får lämnas endast om skyddsrummet
fyller ett angeläget behov och medel finns tillgängliga. Lag
(1983:334).
5 kap. Särskilda civilförsvarsåtgärder vid krig eller krigsfara
Utrymning och inkvartering
34 § Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer uppmana eller
ålägga invånare inom område, som blivit eller kan antagas bliva utsatt
för fientlig verksamhet eller inom vilket eljest militära åtgärder av
synnerlig betydelse vidtagas eller kunna förväntas, att lämna sin
bostad och taga uppehåll utom angivet område under den tid, för vilken
uppmaningen eller åläggandet gäller (utrymning).
Har åläggande om utrymning meddelats, må jämväl förordnas att den som
är bosatt inom viss del av det med utrymningsbeslutet avsedda området
skall såsom ett led i utrymningen taga uppehåll inom annan del av
området (omflyttning).
Ej må uppmaning eller åläggande som i denna paragraf sägs meddelas i
vidare mån än det prövas erforderligt för att skydda befolkningen mot
följderna av fientlig verksamhet eller eljest hänsynen till rikets
försvar kräver det. Lag (1975:553).
35 § I den mån det prövas nödigt för vinnande av det med utrymning
avsedda syftet äger regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer meddela föreskrifter rörande uppehållsplats för dem, som på
grund av beslutet om utrymning lämna sin bostad. Lag (1975:553).
36 § Inom kommunen skall vidtagas åtgärder för inkvartering och
utspisning av samt annat bistånd åt dem, som blivit i behov härav i
anledning av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller
krigsfara sammanhängande förhållanden.
En kommun, varifrån utrymning har skett, är skyldig att lämna bistånd
åt annan kommun där befolkningen har inkvarterats i större omfattning.
Enas ej kommunerna om biståndet, skall länsstyrelsen i det län där
förstnämnda kommun är belägen förordna om detta. Lag (1984:1026).
Bortflyttnings- och inflyttningsförbud
37 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger vid krig
eller krigsfara, vari riket befinner sig, meddela förbud för dem som
uppehålla sig inom visst område att lämna detta
(bortflyttningsförbud).
Myndighet, som beträffande visst område beslutat om utrymning, äger
utan särskilt bemyndigande meddela dem inom området, vilka icke
omfattas av utrymningsbeslutet, förbud som i första stycket sägs.
Vid krig eller krigsfara äger regeringen eller myndighet, som
regeringen bestämmer, i fråga om visst område jämväl förbjuda att den,
som icke är bosatt inom detta, tager uppehåll inom området
(inflyttningsförbud). Lag (1975:553).
38 § Bortflyttningsförbud får meddelas allenast,
a) då det kan befaras, att åtgärder av synnerlig betydelse, vilka
vidtages eller sannolikt kommer att vidtagas inom området av
försvarsmakten eller civilförsvarsorganisationen, eljest skulle bliva
väsentligt försvårade;
b) då tillgängliga transportmedel är nödvändiga för transporter, som
bör äga företräde framför bortflyttningen;
c) då bortflyttning är förenad med uppenbar livsfara; eller
d) då behovet i orten av arbetskraft för civilförsvarsverksamheten
eljest icke skulle bliva tillgodosett.
Inflyttningsförbud må meddelas allenast, då förhållande som angivits
ovan under a) föreligger eller då inflyttningen är förenad med
uppenbar livsfara. Lag (1984:1026).
Allmänna påbud
39 § Om alarmering och mörkläggning, så ock om trafiken samt den
allmänna ordningen och säkerheten under höjd beredskap äger regeringen
meddela särskilda bestämmelser.
Länsstyrelsen äger förordna, att sålunda utfärdade bestämmelser skola
äga tillämpning jämväl under civilförsvarsövning, och därvid tillika
meddela föreskrifter, i vad mån allmänheten samt industrier och andra
företag skola medverka vid övningen; dock skall, om denna är avsedd att
pågå längre tid än tre dagar, regeringens medgivande till förordnandet
inhämtas.
Länsstyrelsen äger förordna att under högsta beredskap förbud skall
gälla mot användande av samlingslokal, såvitt för besökande i lokalen
beräknat skyddsrum icke finnes att tillgå, och av barnstuga, såvitt
skyddsrum icke finnes att tillgå för de personer som barnstugan är
avsedd att hysa. Lag (1992:1406).
6 kap. Särskilda uppgifter för kommunerna
40 § 1 mom. Det åligger kommunen att
a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen biträde i sådana frågor
rörande kommunens civilförsvarsverksamhet som har samband med de
särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommunen bland
annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla
tillgängliga, för civilförsvarsverksamheten erforderliga
byggnadsritningar, kartor och dylikt;
b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta
ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för
civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet samt vidtaga andra
byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som är avsedda uteslutande
för civilförsvarsverksamhetens försörjning med vatten så ock under höjd
beredskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas
beslut länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra
skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder
avseende civilförsvarsverksamheten, oaktat åtgärderna icke upptagits i
organisationsplanen;
c) inrätta och utrusta skyddsrum som skall anordnas i befintlig
anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som
är avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga
förberedelser som avses i 10 § tredje stycket och, enligt vad regeringen
eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, under höjd
beredskap iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum;
d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningarna;
e) i den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkommande
besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en
tillfredsställande skyddsförmåga och se till att fel och brister
åtgärdas;
f) tillhandahålla lämpliga lokaler för administration av
civilförsvarsverksamheten samt, i den mån skyldighet härutinnan icke
åvilar ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring
av materiel och utrustning för civilförsvarsverksamheten ävensom för
utbildning och övning;
g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars
civilförsvarstjänstgöring enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal
anställning;
h) under höjd beredskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning
organisationsplanen angiver, till civilförsvarsorganisationens
förfogande ställa tillhörig materiel och annan egendom; samt
i) förbereda utbyggnaden av skyddade utrymmen som avses i 57 § första
stycket d) samt bistå fastighetsägaren med att förse anläggningen
eller byggnaden med sådana utrymmen. Lag (1992:1406).
2 mom. Därest åtgärd, som avses i 1 mom. b) och d), enligt
organisationsplanen hänför sig till flera kommuner, skall den kommun
länsstyrelsen bestämmer vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna
därför.
I den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola
kostnaderna eller, om dessa hava bestritts genom lån, amortering och
ränta på lånet årligen fördelas mellan kommunerna i förhållande till
det antal skattekronor och skatteören, som inom varje kommun eller del
av kommun påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering
till allmän kommunalskatt. Påstår kommun, att särskilda skäl finnas
för annan fördelningsgrund, såsom att vidtagen åtgärd kan antagas
bliva till särskilt gagn för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist
mellan kommunerna beträffande skyldigheten att bidraga till
kostnaderna, äger länsstyrelsen efter framställning förordna, hur
fördelningen skall ske. Sådan framställning skall göras sist inom tre
månader efter det kommun anmodats erlägga sin kostnadsandel eller, om
framställningen göres av kommun, som förskjutit kostnaderna, efter
utgången av det kalenderår, under vilket desamma förskjutits. Till den
kommun, som förskjutit kostnaderna, hava övriga kommuner att i
överensstämmelse med fördelning som nu sagts utgiva på dem belöpande
andelar.
Vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning
beträffande sådan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under höjd
beredskap och hänför sig till ändamål, vilket angivits i
organisationsplanen såsom gemensamt för flera kommuner, samt beträffande
förlust i anledning av skada å kommun tillhörig materiel eller annan
egendom, som jämlikt 1 mom. h) under civilförsvarsberedskap ställts till
civilförsvarsorganisationens förfogande för ändamål som nu sagts. Lag
(1992:1406).
3 mom. har upphävts genom lag (1984:1026).
41 § 1 mom. I varje kommun skall den planläggning och de andra
förberedelser som kommunen enligt denna lag svarar för genomföras av en
civilförsvarsnämnd, om inte något annat följer av andra stycket.
Kommunfullmäktige äger uppdraga åt annan nämnd än civilförsvarsnämnden
att upprätta de civilförsvarsplaner som avses i 10 b § samt lämna besked
enligt 32 § och godkännande enligt 33 a §. Beslut om antagande av
civilförsvarsplanerna fattas av kommunfullmäktige.
Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdraga åt annan
nämnd att vara civilförsvarsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen
civilförsvarsnämnd. Lag (1991:1660).
2 mom. I fråga om en särskild civilförsvarsnämnd gäller vad som är
föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Lag (1991:1660).
3 mom. har upphävts genom lag (1984:1026).
41 a § I varje kommun skall den ledning av civilförsvarsverksamheten som
ankommer på kommunen under höjd beredskap utövas av kommunstyrelsen.
Under kommunstyrelsen leds civilförsvarsverksamheten av
civilförsvarschefen.
Det ankommer på civilförsvarschefen att
1. vidta åtgärder för varning och räddning,
2. genomföra kommunstyrelsens beslut i fråga om
befolkningsförflyttningar,
3. utöva den ledning av civilförsvarsverksamheten som kommunstyrelsen
bestämmer,
4. bereda ärenden om civilförsvarsverksamheten för beslut av
kommunstyrelsen,
5. samverka med andra myndigheter samt organisationer och företag som
berörs av civilförsvarsverksamhet inom kommunen. Lag (1992:1406).
42 § För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. b), c), e) eller i) eller 54 § första stycket eller för
vård och underhåll av de i 40 § 1 mom. c) nämnda anordningarna, äger
kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan
anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn i skälig
utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för
anläggningens eller byggnadens användning i fred.
Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet
för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras
gällande mot kommunen.
Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.
Kommunen har rätt att erhålla förskott på ersättningen i enlighet med
de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1984:1026).
43 § har upphävts genom lag (1979:162).
44 § Kommunen har rätt till ersättning av statsmedel även för andra
kostnader för civilförsvarsverksamheten än som anges i 42 §. Vad nu
sagts gäller dock inte kostnader som avses i 40 §
1 mom. g).
Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. Lag (1984:1026).
45 § Har kommunalt anställd personal, tillhörande
civilförsvarsorganisationen, jämlikt 8 § tagits i anspråk för
uppgifter som ej rör den egna kommunen, äger kommunen av statsmedel
erhålla skälig gottgörelse för avlöning och annan ersättning, som
kommunen enligt 40 § 1 mom. g) utgivit för tjänstgöringen.
Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1984:1026).
46 § har upphävts genom lag (1975:553).
7 kap. Fastighetsägarna och civilförsvarsverksamheten, m. m.
Verkskydd m. m.
47 § Ägare av anläggning eller byggnad, för vilken verkskydd skall
vara organiserat, är pliktig
a) att planlägga verkskyddet;
b) att anskaffa, förvara och underhålla materiel, utrustning och
andra förnödenheter, som erfordras för verkskyddets
verksamhet;
c) att i mån av behov inrätta, utrusta och underhålla ledningscentral
och andra uppehållsplatser för verkskyddspersonalen;
d) att enligt bestämmelser, som regeringen utfärdar, bestrida
kostnader för utbildning av verkskyddspersonalen;
e) att på anmodan av civilförsvarsmyndighet tillhandahålla denna de
upplysningar och handlingar rörande anläggningen eller byggnaden eller
där bedriven eller tillämnad verksamhet, som äro erforderliga för
myndighetens befattning med verkskyddet; samt
f) att i övrigt vidtaga de särskilda anordningar och åtgärder, som äro
erforderliga för verkskyddets verksamhet.
Utbildning av verkskyddspersonal genomföres av civilförsvarsmyndighet
i den mån länsstyrelsen ej medgiver att utbildning må ske genom
ägarens försorg.
Den som driver verksamhet inom anläggning eller byggnad, för vilken
verkskydd finnes, är pliktig att utgiva ersättning för tjänstgöring i
verkskyddet till de i hans tjänst anställda.
Ersättningen skall utgå enligt de grunder regeringen bestämmer. Lag
(1975:553).
48 § Är anläggning eller byggnad i sin helhet upplåten till någon med
nyttjanderätt, skall vad i 47 § stadgas om ägare i stället gälla
nyttjanderättshavaren, om ej länsstyrelsen för visst fall förordnar
annorlunda; dock att, då nyttjanderätten avser kortare tid än två år,
det allenast skall åligga nyttjanderättshavaren att planlägga
verkskyddet, bestrida kostnad för utbildning av dess personal,
tillhandahålla upplysningar och handlingar samt vårda verkskyddets
materiel.
49 § har upphävts genom lag (1984:1026).
50 § har upphävts genom lag (1984:1026).
51 § Har jämlikt 8 § verkskydd tagits i anspråk för uppgifter som ej
röra den anläggning eller byggnad, för vilken det är avsett, skall
skälig ersättning utgå av statsmedel dels för vad som utgivits till
verkskyddspersonalen enligt 47 § tredje stycket, dels för skada å
materiel eller annan egendom, därest skadan ej är ringa.
Anspråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad i
förfogandelagen (1978:262). Lag (1978:263).
52 § Ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, så ock den
som i fråga om tillsyn därå företräder ägaren eller innehavaren är
pliktig att tillhandagå civilförsvarsmyndighet med att anskaffa
upplysningar om dem som bo eller äro verksamma inom anläggningen eller
byggnaden samt att till dem förmedla ålägganden och andra meddelanden
från civilförsvarsmyndighet.
Vad nu sagts skall, såvitt gäller anställda, äga motsvarande
tillämpning å arbetsgivaren och den som företräder honom.
Skyddsrum och andra anordningar
53 § 1 mom. Uppföres ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort på
mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, torg, park eller annan
allmän plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att
inrätta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anläggningen eller
byggnaden på grund av beslut enligt 27 §.
Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del
därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum.
Den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum anordnats
enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla
skyddsrummet och dess utrustning.
Den som anordnar skyddsrum enligt första stycket äger rätt att av
statsmedel utfå ersättning härför enligt de grunder som angivas i 55
§. Ersättningen bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas när
slutbesiktning av skyddsrummet har ägt rum.
Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad
skall även gälla sådan tillbyggnad eller ombyggnad av anläggning eller
byggnad som avses i 32 §. Lag (1983:334).
2 mom. Ägaren av en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har
anordnats, är skyldig att efter anmodan vidta de åtgärder som behövs
för att ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga. För detta
har han rätt att få ersättning av statsmedel enligt de grunder som
anges i 55 a §. Lag (1984:271).
3 mom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsort, får
regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, förordna, att
där befintliga skyddsrum likväl skall utrustas, vårdas, underhållas
och omfattas av åtgärder enligt 2 mom. Lag (1984:271).
54 § Skall en ledningscentral eller annan skyddad uppehållsplats för
civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet enligt gällande
organisationsplan anordnas i anläggning eller byggnad eller på mark,
som äges eller nyttjas av annan än kommun, får länsstyrelsen medgiva
honom att i stället för kommunen inrätta och utrusta uppehållsplatsen,
därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Anordnaren
äger för sådant fall att enligt de allmänna föreskrifter regeringen
meddelar av kommunen utfå den del av anläggningskostnaden, som
överstiger skäligt fredsanvändningsvärde. Fördelningen av kostnaden i
fall som här avses bestämmes av länsstyrelsen.
Skall åtgärd enligt 40 § 1 mom. c) vidtagas i sådan anläggning eller
byggnad eller på sådan mark som äges eller nyttjas av annan än kommun,
må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen vidtaga
åtgärden, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Den
som vidtager åtgärden äger erhålla ersättning av statsmedel för
skäliga kostnader. Lag (1984:1026).
55 § Ersättning enligt 53 § utgår för särskilda kostnader för att
anordna skyddsrummet. Sådana kostnader kunna avse förstärkning
av byggnadsstomme samt anskaffning och iordningställande av
särskilda dörrar och karmar, luckor och andra
tillslutningsanordningar, ventilationssystem, gasfång och annan
särskild utrustning samt reservutgångar. Ersättning utgår även för
vård och underhåll av skyddsrummet.
Ersättningen utgår med ett grundbelopp och tillägg till
grundbeloppet. Grundbeloppet och tillägget fastställes av
regeringen.
Grundbeloppet utgöres av en fast del, som är lika stor för varje
skyddsrum, och en rörlig del som beräknas efter antalet platser i
skyddsrummet. Vid fastställande av grundbelopp skall beaktas om
den del av byggnaden, i vilken skyddsrummet har anordnats, skulle
ha utförts utan bärande väggar av betong om skyddsrum ej hade
anordnats i byggnaden.
Tillägg till grundbeloppet kan utgå för kostnader som erfordras för
att skyddsrummet under fredstid skall kunna användas för annat
än skyddsrumsändamål. Sådana kostnader kunna avse särskilda
anordningar för att kunna tillsluta dörrar, fönster och andra
öppningar. Tillägg kan också utgå för kostnader för särskilda
åtgärder som vidtagas för förstärkningar mot ras eller på grund av
särskilt besvärliga grundläggningsförhållanden.
Vid bestämmande av ersättningens storlek skall grundbelopp och
tillägg till grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i
skyddsrumsorten vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning
enligt grunder som regeringen bestämmer.
Om ägare av anläggning eller byggnad ej är redovisningsskyldig
enligt mervärdesskattelagen (1994:200), skall grundbeloppet och
tillägg till grundbeloppet uppräknas med den vid tidpunkten för
skyddsrummets slutbesiktning gällande skattesatsen enligt 7 kap.
1 § mervärdesskattelagen.
Om tillämpningen av andra-fjärde stycket med hänsyn till
skyddsrummets utförande leder till att ersättningen i visst fall blir
uppenbart obillig för den ersättningsberättigade, får ersättningen
bestämmas till högre belopp enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser. Lag (1994:205).
55 a § För skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom. utgår ersättning av
statsmedel. Ersättning utgår dock inte för åtgärder som har föranletts
av att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrummet, gjort
otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig.
Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut sedan kommunen
godkänt åtgärderna. Lag (1984:271).
56 § Bidrag för skyddsrum som har anordnats med stöd av 33 a § utgår
med ett grundbelopp per plats som motsvarar den genomsnittliga
ersättningen för att anordna, vårda och underhålla en skyddsrumsplats
i motsvarande byggnadstyp i riket. Vid bestämmande av bidraget skall
grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i skyddsrumsorten vid
tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning enligt grunder som
regeringen bestämmer.
Bidraget bestäms av länsstyrelsen och utbetalas när skyddsrummet är
slutbesiktat och godkänt.
Den som äger en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har
anordnats med stöd av 33 a §, är skyldig att vårda och underhålla
skyddsrummet och dess utrustning. Lag (1983:334).
57 § Ägare av anläggning eller byggnad är pliktig
a) att vidtaga erforderliga anordningar för alarmering av dem som
vistas i eller vid anläggningen eller byggnaden;
b) att vidtaga erforderliga anordningar för mörkläggning av
anläggningen eller byggnaden;
c) att, om det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller
byggnaden maskeras, under höjd beredskap tåla eller vidtaga sådan härför
erforderlig åtgärd, som anbefalles av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer;
d) att, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom
förordnar, förse anläggningen eller byggnaden med skyddat utrymme, som
skall ge skäligt skydd mot radioaktiv strålning, kemiska stridsmedel
samt splitter och byggnadsras; samt
e) att, om skyddsrum eller skyddat utrymme finnes i anläggningen eller
byggnaden, under höjd beredskap upplåta detta åt befolkningen enligt vad
som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Är anläggningen eller byggnaden helt eller delvis upplåten till annan,
skall i fråga om skyldighet som angives under b) ägaren vara ansvarig
för anskaffning och tillpassning av materielen ävensom för anskaffning
och uppsättning av anordningar för dess anbringande, medan innehavaren
skall svara för materielens anbringande och övriga åtgärder för dess
användning. Vad under c) eller e) stadgas skall gälla jämväl innehavare.
För åtgärd enligt d) har ägaren rätt till ersättning av statsmedel för
skäliga kostnader. Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1992:1406).
58 § Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för
bostadsändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare
eller innehavare under högsta beredskap pliktig att följa de
föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som meddelas av
länsstyrelsen eller kommunen. Ingen får dock åläggas att ombesörja
åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olägenhet för
honom. Lag (1992:1406).
Utrymning
59 § Har beslut meddelats om utrymning av eller omflyttning inom visst
område, åligger det envar, som omfattas av beslutet, att följa de
särskilda föreskrifter, som utfärdas i anledning härav.
Den som inom området driver sjukhus, barnhem, ålderdomshem eller annan
vårdanstalt är skyldig att utan ersättning tillhandahålla
civilförsvarsmyndighet utrustning, som efter utrymningen icke
erfordras för anstaltens verksamhet inom området, för förläggning, i
vilken personer från anstalten skola inkvarteras.
Om skyldighet att upplåta bostad för inkvartering föreskrivs i lagen
(1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig m. m.
Lag (1984:1026).
60 § Den som svarar för avlöning av personal vid undervisnings- eller
vårdanstalt är skyldig att avlöna personal med motsvarande
arbetsuppgifter vid förläggning, som efter anstaltens utrymning
anordnats för dennas elever eller intagna.
Gemensamma bestämmelser
61 § Finner länsstyrelsen i fråga om viss egendom annan åtgärd än
förut i detta kapitel sägs oundgänglig för tillgodoseende av ändamål,
som civilförsvarsorganisationen har att ombesörja, äger länsstyrelsen
ålägga egendomens ägare eller innehavare att tåla eller vidtaga
åtgärden. Lag (1984:1026).
62 § Den som med stöd av 57 § första stycket c) eller e) eller 61 §
ålagts att vidtaga eller tåla åtgärd, som avses i nämnda lagrum, är
berättigad till skälig ersättning av statsmedel för kostnad eller
skada, som åsamkats honom. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn
tagas till den nytta, åtgärden kan medföra för honom. Är kostnaden
eller skadan ringa, utgår icke ersättning.
Anspråk på ersättning prövas i den ordning som är stadgad i
förfogandelagen (1978:262). Lag (1978:263).
63 § Om anläggning eller byggnad eller del därav innehaves med
nyttjanderätt vid fullbordandet av sådan särskild anordning eller
åtgärd, som jämlikt denna lag eller med stöd därav lämnad föreskrift
åligger ägaren, är nyttjanderättshavaren, såframt därefter minst två
år återstå av tiden för nyttjanderätten och det finnes uppenbart
obilligt, att ägaren skall vidkännas hela kostnaden, pliktig att på
yrkande av ägaren utgiva skäligt bidrag härtill.
64 § Skall för byggnad, som tillhör bostadsrättsförening, särskild
anordning eller åtgärd vidtagas, som byggnadens ägare jämlikt denna
lag har att ombesörja, äro bostadsrättshavarna, utan hinder av vad i
föreningens stadgar bestämts, pliktiga att tillskjuta det belopp, som
erfordras för bestridande av kostnaden. Lag (1971:485).
65 § Civilförsvarsmyndigheten får besikta en anläggning eller byggnad
för att ta reda på vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas
där till skydd mot skada av fientlig verksamhet eller för att se om
anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för
civilförsvarsverksamheten.
Kommunen får besikta en anläggning eller byggnad för att ta reda på om
skyddsrum eller skyddade utrymmen bör anordnas eller förberedas inom
anläggningen eller byggnaden eller för att kunna kontrollera
skyddsrummen enligt 40 § 1 mom. e). Lag (1984:1026).
66 § Det åligger envar att vid förfrågan av vederbörlig myndighet
lämna upplysning, huruvida och till vilken myckenhet han innehar
egendom som kan komma att erfordras för civilförsvarsverksamheten
eller bliva föremål för åtgärd enligt denna lag.
Vägrar någon att lämna begärd upplysning eller finnes skälig anledning
misstänka att han söker vilseleda myndighet rörande förhållanden, om
vilka upplysning begärts, får under höjd beredskap hans kontor,
lagerlokal eller annan lägenhet, varöver han förfogar, undersökas och
hans handelsböcker och affärshandlingar granskas. Vid sådan undersökning
skall vad i 28 kap. rättegångsbalken är stadgat om husrannsakan gälla i
tillämpliga delar, varvid länsstyrelsen eller kommunen skall utöva den
befogenhet, som vid husrannsakan tillkommer undersökningsledaren,
åklagaren eller rätten. Lag (1992:1406).
67 § Såsom ägare av anläggning, byggnad eller annan egendom anses i
denna lag jämväl den, som innehar egendomen med fri förfoganderätt
eller fideikommissrätt eller därmed jämförlig rätt.
8 kap. Förfoganderätt för civilförsvarsorganisationens behov
68 § Kommunen och länsstyrelsen får under höjd beredskap genom
förfogande som avses i 5 § första stycket 1 och 2 förfogandelagen
(1978:262) taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel,
transportmedel, utrustningspersedlar, materiel och annan egendom, som
innehaves av annan än staten, därest det finnes erforderligt för att
civilförsvarsverksamheten skall kunna fullgöras och överenskommelse om
egendomens avstående ej kan träffas tillräckligt skyndsamt. Kommunen och
länsstyrelsen får härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes
inom deras verksamhetsområde. Om särskilda skäl föreligga, får dock
länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens medgivande, kommunen taga i
anspråk motordrivna fordon, släpfordon och motorredskap utom området, om
de enligt vad därom föreskrives har uttagits för
civilförsvarsorganisationens behov.
I den mån det prövas nödigt för fullgörande av kommuns skyldigheter
enligt 40 § 1 mom. b), c) och i) att egendom tages i anspråk för kommuns
räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning
såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats
skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid,
då höjd beredskap icke råder; förfoganderätten får härvid dock endast
utövas av länsstyrelsen. Lag (1992:1406).
69 § I fråga om förfogande enligt 68 § skola 7--15 §§, 17 § första
stycket, 18--30, 32--36, 38--45, 48--50, 52--56 och 63 §§
förfogandelagen (1978:262) gälla i tillämpliga delar, om ej annat
följer av 73 § första stycket. Vad i 57--59 §§ samma lag föreskrives
skall äga motsvarande tillämpning, när höjd beredskap upphör.
I fråga om gärning som är straffbelagd i 81 § tillämpas ej 52--54 §§
förfogandelagen. Lag (1992:1406).
70 § har upphävts genom lag (1978:263).
71 § har upphävts genom lag (1978:263).
72 § har upphävts genom lag (1978:263).
73 § Har under tid, då höjdberedskap icke råder, egendom tagits i
anspråk jämlikt 68 § andra stycket andra meningen eller har i anslutning
härtill åtgärd vidtagits jämlikt 12 § förfogandelagen (1978:262),
bestämmes ersättning med tillämpning av expropriationslagen (1972:719).
Ersättning gäldas, om egendomen tagits i anspråk för kommuns räkning,
av kommunen och eljest av staten. Lag (1992:1406).
74 § har upphävts genom lag (1978:263).
75 § har upphävts genom lag (1984:1026).
76 § har upphävts genom lag (1978:263).
9 kap. Ansvarsbestämmelser m. m.
77 § Uteblir någon utan anmält laga förfall från
civilförsvarstjänstgöring, som jämlikt denna lag åvilar honom och
vartill han blivit kallad i vederbörlig ordning, eller avviker någon
olovligen därifrån, får han på framställning av länsstyrelsen eller
kommunen omedelbart hämtas på egen bekostnad genom polismyndighetens
försorg. Detsamma skall gälla om civilförsvarspliktig utan anmält laga
förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 § utfärdad kallelse till
personlig inställelse. Lag (1984:1026).
78 § Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse i 2 a, 4, 6 eller 7 kap.
eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller
jämlikt 80 § andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter
han det, får länsstyrelsen eller kommunen, om denna har att besluta i
saken, förelägga honom lämpligt vite. Länsstyrelsen får också i sådant
fall lämna erforderlig handräckning eller ombesörja föreskriven åtgärd
samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den mån han icke på
grund av stadgande i denna lag är berättigad till ersättning för
kostnaden. Lag (1984:1026).
1 mom. Den som underlåter att lämna upplysningar i
enlighet med 15 § döms till penningböter. Lag (1991:278).
2 mom. Civilförsvarspliktig, som utan laga förfall underlåter
att efterkomma kallelse jämlikt 18 §, ävensom civilförsvarspliktig, som
i sådant fall för sin utevaro har laga förfall men underlåter att anmäla
detta så snart ske kan, döms till penningböter. Lag (1991:278)
3 mom. Den som är civilförsvarspliktig eller annars inskriven
i civilförsvarsorganisationen och som av oaktsamhet, som inte är ringa,
underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till tjänstgöring
eller annars olovligen undanhåller sig därifrån döms till böter. Har han
laga förfall för sin utevaro men underlåter han att anmäla detta så
snart ske kan, döms han till penningböter.
Har civilförsvarspliktig eller den, som annars är inskriven i
civilförsvarsorganisationen, om rekommenderad försändelse mottagit avi,
av vilken framgår att försändelsen avsänts av civilförsvarsmyndighet,
och underlåter han utan laga förfall att avhämta försändelsen och taga
del av dess innehåll eller vägrar han att utkvittera eller mottaga
försändelse från civilförsvarsmyndighet, då den tillhandahålles honom,
döms han till böter. Lag (1991:278).
4 mom. Till böter döms
1. den som underlåter att tillhandahålla upplysningar eller handlingar i
enlighet med vad som stadgas i 47 § första stycket e); samt
2. den som underlåter att tillhandagå med anskaffning av upplysningar
eller att förmedla ålägganden och andra meddelanden efter vad som
stadgas i 52 §. Lag (1991:278).
80 § Den som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens
godkännande i fall, då så skall ske enligt 33 §, dömes till böter.
Det åligger den vilken gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses
i första stycket, att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar ändra
vad som redan utförts. Samma skyldighet åvilar den som åsidosatt
föreskrift, vilken meddelats av länsstyrelsen vid prövning enligt 33
§. Lag (1978:782).
81 § Till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet begåtts
under högsta beredskap och är att anse som grovt, till fängelse i högst
två år dömes
1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i
civilförsvarsorganisationen och som, i avsikt att undandraga sig sina
skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig
till civilförsvarstjänstgöring eller eljest olovligen undanhåller sig
från tjänstgöring;
2. den som under civilförsvarstjänstgöring vägrar att åtlyda vad
vederbörande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller
som eljest under civilförsvarstjänstgöring uppsåtligen eller av
oaktsamhet, som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt
reglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller
särskilda föreskrifter;
3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom
han enligt 15 § eller 47 § första stycket e) är pliktig att lämna
upplysning;
4. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar
sin vistelseort eller som överträder särskilt meddelat
inflyttningsförbud;
5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan
egendom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för
förvaring;
6. den som utan skälig anledning vägrar att låta
civilförsvarsmyndighet eller kommun besiktiga anläggning eller byggnad
efter vad i 65 § sägs;
7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning
eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller
granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet
rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;
8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap.
beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller
försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten
egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt
omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt
9. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av
bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut,
som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades,
dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan
föreläggas enligt 78 §.
Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd
med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom,
som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen
kan dess värde förklaras förverkat. Lag (1992:1406).
82 § Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om
enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av
betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte
obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100). Lag (1980:191).
83 § Över beslut av kommun eller polismyndighet i ärende, som avses i
denna lag, får besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av
69 §.
Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 54 §, om
ersättning enligt 53, 55 a eller 56 § eller om föreläggande av vite
vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos
kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som
länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade
bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift,
tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård
eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej
beslut enligt 31 §.
I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos
regeringen genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i
fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.
Talan får icke föras mot beslut, som meddelats enligt 33 a, 34, 35, 37
eller 58 §.
Under högsta beredskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må
myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet
omedelbart skall lända till efterrättelse. Lag (1992:1406).
84 § Vad i denna lag stadgas äger icke tillämpning, i den mån
motsvarande förhållanden regleras i lagen om särskilda skyddsåtgärder
för vissa kraftanläggningar.
Om förhållanden, som avses i denna lag, äger regeringen meddela
särskilda föreskrifter, såvitt angår anläggningar eller byggnader som
äro avsedda för försvarsmaktens behov, kommunikationsverk eller andra
verk, företag eller inrättningar av större omfattning eller särskild
beskaffenhet samt fartyg. Lag (1975:553).
85 § har upphävts genom lag (1975:553).
Övergångsbestämmelser
1960:74
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960, då civilförsvarslagen den 15
juli 1944 (nr 536) skall, med de undantag som angivas nedan, upphöra
att gälla.
----------------------------------------------------------------
5. Har före denna lags ikraftträdande för anläggning eller byggnad
inrättats enskilt skyddsrum, som blivit i vederbörlig ordning godkänt,
må ej, med mindre särskilda skäl äro därtill, anläggningens eller
byggnadens ägare åläggas att inrätta nytt skyddsrum eller att utöka
eller förändra det godkända skyddsrummet; dock skall han vara skyldig
att utrusta skyddsrummet med brand- och sjukvårdsmateriel enligt vad
som stadgas i 53 §.
Vad nu sagts skall även gälla enskilt skyddsrum, för vilket före
lagens ikraftträdande byggnadslov föreligger.
------------------------------------------------------------------
1972:724
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fall då egendomen tagits i
anspråk före ikraftträdandet.
Övergångsbestämmelser
1975:553
1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
-----------------------------------------------------------------
6. Skyddsrum som anordnats enligt äldre bestämmelser skall vårdas och
underhållas enligt de nya bestämmelserna i 40 och 53 §§ eller med stöd
av förordnande enligt 53 § 2 mom. i den nya lydelsen.
7. Skyddsrum vilket har anordnats som enskilt skyddsrum enligt äldre
bestämmelser skall under höjd beredskap utan ersättning upplåtas åt
befolkningen enligt vad som föreskrives av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer. Lag (1992:1406)
8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.
1983:334
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. Har före lagens
ikraftträdande byggnadslov sökts för ombyggnad, som påbörjas efter den
30 juni 1983, skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om skyldighet
att bygga skyddsrum.
1984:273
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för dem som efter lagens ikraftträdande alltjämt är
krigsplacerade för tjänstgöring inom tjänstegrenen ordnings- och
bevakningstjänst samt för den verksamhet som har samband med deras
tjänstgöring.
1984:1026
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
Med tillämpning av de nya bestämmelserna från och med den 1 januari
1985 skall dock dels den planläggning som anges i 2 a kap. genomföras
så att planerna är upprättade och antagna före utgången av år 1986,
dels kommunerna för planläggningen ha rätt till ersättning.
1991:467
Denna lag träder i kraft, i fråga om 55 § den 1 juli 1991, och i övrigt
den 1 januari 1992. De nya bestämmelserna i 55 § skall dock
tillämpas för tid från och med den 1 januari 1991.