Post 10108 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1963:341 ·
Visa register
Allmänna läkarinstruktionen (1963:341)
Departement: Socialdepartementet
Utfärdad: 1963-05-18
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:1290
Upphävd: 1994-10-01
Allmänna bestämmelser
1 § Med läkare förstås i denna instruktion envar, som äger behörighet
att utöva läkaryrket.
2 § En läkare är i sin yrkesutövning ställd under socialstyrelsens
inseende. Han är skyldig att följa vad styrelsen i kraft av gällande
författningar föreskriver och att till styrelsen skyndsamt avge begärda
förklaringar, utlåtanden, upplysningar och rapporter. En läkare i allmän
tjänst är även skyldig att infinna sig hos styrelsen för att lämna
upplysningar eller för överläggningar.
Vad nu sagts gäller inte lärarna vid de medicinska
undervisningsanstalterna, såvitt rör deras åligganden såsom lärare, och
inte hellerläkarna vid den militära sjukvården, såvitt avser annat än
deras medicinska verksamhet. Förordning (1981:626).
3 § Varje läkare, vare sig han är i allmän tjänst eller enskilt utövar
läkaryrket, åligger:
1) att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet meddela
patient de råd och, såvitt möjligt, den behandling, som patientens
tillstånd fordrar,
3) att vid klinisk prövning av oregistrerat läkemedel och vid
förordnande av läkemedel iakttaga vad socialstyrelsen och
läkemedelsverket föreskrivit härom,
4) att vid utfärdande av intyg eller utlåtande iakttaga synnerlig omsorg
och samvetsgrannhet samt ställa sig till efterrättelse de anvisningar,
som socialstyrelsen meddelar,
5) att lämna kvitto å mottagen ersättning för läkarvård, resekostnad och
läkarintyg samt att, då fråga är om utgift som skall ersättas av den
allmänna försäkringen, vid utfärdande av kvitto noggrant följa av
riksförsäkringsverket fastställt formulär jämte anvisningar,
6) att, när någon avlidit, vilken läkaren vårdat under hans sista
sjukdom, eller när modern eller barnet avlidit under förlossning, vid
vilken läkaren hjälpt till, eller när läkaren efter inträffat dödsfall
undersökt den avlidnes kropp, utfärda dödsbevis och intyg om
dödsorsaken,
7) att enligt 71 § socialtjänstlagen (1980:620) samt 6 och 14 §§ lagen
(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall göra anmälan till
socialnämnd eller länsstyrelse,
8) att, om läkaren fastställt att döden har inträtt vid ett sådant
dödsfall då dödsbevis och intyg om dödsorsaken enligt begravningslagen
(1990:1144) inte skall lämnas av en sjukvårdsinrättning eller av en
läkare som avses i 6, svara för att beviset och intyget utfärdas och
därvid, om det behövs, ta initiativ till obduktion enligt
obduktionslagen (1975:191),
9) att, om förhållandena i fall som avses i 8 är sådana att en
rättsmedicinsk obduktion eller annan rättsmedicinsk undersökning av den
döda kroppen behövs, så snart det kan ske anmäla dödsfallet till
polismyndigheten i den ort, där den döda kroppen anträffats samt
10) att lämna annan läkare de uppgifter om en avliden person som denne
behöver för att kunna utfärda dödsbevis och intyg om dödsorsaken för den
avlidne. Förordning (1991:817).
4 § I allmän civil tjänst anställd läkare åligger att efter de
anvisningar, som meddelas av socialstyrelsen, inom sitt
verksamhetsområde verkställa planläggning för krigsorganisation av den
allmänt civila hälso- och sjukvården eller biträda därmed. Kungörelse
(1970:706).
5 § I allmän tjänst anställd läkare är skyldig att, i den mån ej hans
övriga tjänsteåligganden hindra honom eller eljest särskilda skäl äro
däremot, tillhandagå länsstyrelse, domare, åklagare och polismyndighet
med av dem begärda undersökningar och utlåtanden däröver. Undersökning
för påvisande av alkoholpåverkan hos person, som misstänkes för brott
mot lagen om straff för vissa trafikbrott, så ock annan undersökning i
samband med kroppsbesiktning å den, som misstänkes för brott, varå
frihetsstraff kan följa, skall utföras jämväl på begäran av polisman.
Den i första stycket stadgade begränsningen i skyldigheten att
tillhandagå med undersökningar och utlåtanden skall ej gälla för läkare
som är verksam huvudsakligen inom öppen vård och såvitt avser
undersökning och utlåtande rörande alkoholpåverkan ej heller för annan
läkare inom den allmänna sjukvården.
Till ledning för berörda myndigheter utfärdar socialstyrelsen råd och
anvisningar om läkares ianspråktagande för olika undersökningar.
Kungörelse (1972:689).
6 § har uphävts genom förordning (1992:962).
7 § En läkare, som avser att på en ort inom riket enskilt utöva
läkaryrket, skall senast två veckor efter det han började sin verksamhet
skriftligen anmäla detta till socialstyrelsen. Sådan anmälan skall också
göras om verksamheten upphör eller flyttas till annan lokal. Förordning
(1981:626).
8 § har upphävts genom förordning (1975:105).
9 § 1 mom. har upphävts genom förordning (1989:815).
9 § 2 mom. har upphävts genom förordning (1989:815).
9 § 3 mom. har upphävts genom förordning (1989:815).
9 § 4 mom. har upphävts genom förordning (1989:815).
9 § 5 mom. har upphävts genom förordning (1989:815).
Chefsöverläkare
10 § Föreskrifter om chefsöverläkare finns i 14 § hälso-och
sjukvårdslagen (1982:763). En chefsöverläkare skall ansvara för
1. att någon nära anhörig omedelbart underrättas när en patient avlider
eller en patients tillstånd allvarligt försämras,
2. att överförmyndaren underrättas när en intagen person kan antas
behöva god man eller förvaltare enligt föräldrabalken samt när ett
förvaltaruppdrag bör upphöra,
3. att anmälan till polismyndigheten omedelbart görs om det vid ett
dödsfall kan antas föreligga behov av rättsmedicinsk obduktion eller
annan rättsmedicinsk undersökning,
4. att obduktion enligt obduktionslagen (1975:191) görs när det finns
skäl för detta,
5. att den som varit intagen på sjukhus avgiftsfritt på begäran får
intyg om orsaken till intagningen, om tiden för intagningen och för
utskrivning,
6. att, om en patient som lämnar eller avser att lämna sjukhuset är
farlig för någon annans personliga säkerhet eller eget liv, någon nära
anhörig till patienten omedelbart underrättas och, om patienten är
farlig för en viss person, denna samt, om det behövs, lämplig myndighet,
7. att journaler förs i den omfattning det behövs. Förordning
(1991:817).
11 § har upphävts genom kungörelse (1972:689).
12 § Föreligger missförhållande i fråga om omgivningshygien,
livsmedelshygien eller eljest i fråga om hälsoskyddet skall
chefsöverläkare vid enhet i vilken ingår öppen vård utanför sjukhus
anmäla förhållandet till den eller de kommunala nämnder som fullgör
uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och till länsstyrelsen om
missförhållandet inte avhjälps efter erinran.
Andra läkare vid samma enhet skall fästa chefsöverläkarens uppmärksamhet
på sådana missförhållanden. Förordning (1991:1601).
13 § Finner en chefsöverläkare vid enhet i vilken ingår öppen vård
utanför sjukhus anledning anta, att inom hans område förekommit
1. sådant obehörigt föregivande av kompetens som läkare eller sådan
obehörig utövning av läkaryrket som avses i 9 respektive 10 § lagen
(1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.;
2. hälsofarligt kvacksalveri eller annan förseelse mot lagen (1960:409)
om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område;
eller
3. olaga försäljning av läkemedel, narkotika eller dopningsmedel,
skall han anmäla förhållandet till socialstyrelsen.
Andra läkare vid samma enhet skall fästa chefsöverläkarens uppmärksamhet
på sådana missförhållanden. Förordning (1992:135).
14 § Om det för ett visst verksamhetsområde inte finns någon
chefsöverläkare, skall den läkare som sjukvårdshuvudmannen utser svara
för chefsöverläkarens uppgifter enligt 10, 12 och 13 §§. Förordning
(1991:817).
15 § har upphävts genom kungörelse (1970:706).
16 § har upphävts genom förordning (1983:617).
17 § har upphävts genom förordning (1981:626).
18 § har upphävts genom förordning (1983:617).
19 § har upphävts genom förordning (1983:617).
20 § har upphävts genom förordning (1983:617).
Övergångsbestämmelser
1972:689
Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1973.
Föreskrift i lag eller annan författning om tjänsteläkare skall efter
utgången av år 1972 avse distriktsläkare.
1983:617
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.
2. Den som har tjänstgjort såsom läkare i anställning som avsågs i 14 §
hälsovårdsstadgan (1958:663) får för vinnande av befordran
tillgodoräkna sig anställningen på det sätt som gäller för anställning
som avses i 9 § 1 mom. allmänna läkarinstruktionen (1963:341).
1989:815
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. De upphävda
bestämmelserna i 9 § gäller dock fortfarande i fråga om tjänster som
kungjorts lediga till ansökan före ikraftträdandet och i fråga om
ärenden som har kommit in till socialstyrelsen för prövning före nämnda
tidpunkt.