Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Tillstånd för annan än statlig myndighet att inneha eller använda radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare meddelas av Telestyrelsen. Telestyrelsen kan meddela generellt tillstånd att inneha eller använda radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare av visst angivet slag. Telestyrelsen skall kungöra sådant tillstånd. Anropssignal för radiostation på fartyg eller på skeppsbygge fastställs av telestyrelsen. Telestyrelsen skall samråda med sjöfartsregistret beträffande anropssignal för registrerat skepp, registrerat skeppsbygge eller båt registrerad i båtregistret. Telestyrelsen skall underrätta en länsstyrelse om fastställd anropssignal för båt registrerad i fritidsbåtsregistret. Förordning (1992:899). 2 § Statlig myndighet får inneha och använda radiosändare eller inneha ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare med iakttagande av följande bestämmelser. Om sändaren är avsedd för försvarsmaktens behov och är av sådant slag att uppgift om den skall införas i de internationella frekvenslistorna, skall anmälan göras till televerket innan sändaren tages i bruk. När sändare som icke är avsedd för försvarsmaktens behov planeras, skall myndigheten anmäla det till Telestyrelsen, som i den omfattning det behövs meddelar frekvenser för sändaren, tekniska bestämmelser, anropssignaler och övriga föreskrifter i fråga om innehav och användning av sändaren. Telestyrelsen och överbefälhavaren samråder om frekvenser som skall meddelas för statlig myndighets sändare. Förordning (1992:899). 3 § Tillstånd enligt 1 § meddelar Telestyrelsen efter samråd med överbefälhavaren samt, i den mån det behövs, med andra berörda myndigheter. Innan radiosändare som avses i 2 § tredje stycket tages i bruk, skall myndigheten anmäla det till televerket, som lämnar uppgift om sändaren till överbefälhavaren. Om upphörande av tillstånd enligt 1 § vid krig m.m. föreskrivs i förordningen (1980:140) om användning av radiosändare under krig m.m. Förordning (1980:139). 4 § Om avgift för innehav av radiosändare som avses i 1 § första stycket eller 2 § tredje stycket förordnar Telestyrelsen. Avgift utgår ej för sändare som innehas av utländsk beskickning eller lönat konsulat, om utrikesdepartementet bestämmer det. Förordning (1992:899). 5 § har upphävts genom förordning (1980:808). 6 § Avskrift av dom i mål om brott mot 2 § radiolagen eller mot villkor som föreskrivits vid meddelande av tillstånd enligt 1 § skall sändas till Telestyrelsen. Vad nu sagts gäller även avskrift av dom i mål om brytande av telehemlighet enligt 4 kap. 8 § brottsbalken, olovlig avlyssning enligt 4 kap. 9 a § brottsbalken eller förberedelse till sådant brott enligt 4 kap. 9 b § brottsbalken, om radiosändare har använts vid brottet. Förordning (1992:899). 7 § Radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare får inte tas om hand på sätt som avses i 8 § första stycket 2 tullagen (1987:1065) av annan än den som enligt 2 § andra stycket radiolagen (1966:755) får införa sådana varor. I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. Förordning (1991:1309). 8 § Den som får tillstånd att använda en radiosändare enligt 1 § skall upplysas om innehållet i förordningen (1980:140) om användning av radiosändare under krig m.m. Förordning (1980:139).