Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Avtalet den 17 december 1949 mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på kvarlåtenskap skall lända till efterrättelse för Sveriges del. /n1/ //n1// Ang. avtalets lydelse se bilaga fogad till 1950:504. 2 § Anstånd enligt 3 § kungörelsen den 1 december 1967 (nr 721) om förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbeskattning får medges med högst så stor del av skatten, som överskjuter vad som beräknas enligt artikel VII i avtalet högst kunna uttagas i Sverige eller, om den avlidne enligt avtalet skall anses ha varit bosatt i Norge vid sin död, som överskjuter vad som beräknas skola ha uttagits såsom arvsskatt, om hänsyn tagits endast till den egendom som enligt avtalet skall beskattas i Sverige. 3 § Om åtgärd av beskattningsmyndighet i Norge medfört beskattning som strider mot avtalets principer, kan den som träffats av beskattningen hos Kungl. Maj:t ansöka om att åtgärd vidtages från svensk sida för att undvika sådan beskattning under förutsättning att den avlidne enligt avtalet skall anses ha varit bosatt i Sverige vid sin död (jfr art. IX). Ansökan bör göras inom två år efter utgången av det kalenderår, då sökanden fick kännedom om beskattningen. Övergångsbestämmelser 1967:726 Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1968. Kungörelsen och bestämmelserna i avtalet tillämpas på dödsbo efter den som avlidit efter den 12 juli 1950. Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 8 september 1950 (nr 504) om tillämpning av ett mellan Sverige och Norge den 17 december 1949 ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap. 1992:945 3. De upphävda kungörelserna skall dock fortfarande tillämpas beträffande arvsskatt på person som avlidit före den 18 oktober 1992 och beträffande gåvoskatt på gåva som omfattas av avtalet mellan Sverige och Danmark och för vilken skattskyldighet uppkommit före nämnda tidpunkt.