Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 10046 av 10924 träffar
SFS-nummer · 1963:580 · Visa register
Brev (1963:580) till Sveriges Advokatsamfund angående fastställelse å stadgar för advokatsamfundet
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 1963-07-03
Ändring införd: t.o.m. SFS 2016:976
Ändamål och organisation 1 § Sveriges advokatsamfund utgör det allmänna advokatsamfund, varom förmäles i 8 kap. 1 § rättegångsbalken. Samfundet har till ändamål att till främjande av god rättsvård upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig advokatkår, att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo, att tillvarataga advokaternas allmänna yrkesintressen samt att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. Advokat är den som är ledamot av samfundet. 2 § Ledamöternas rätt att deltaga i handhavandet av samfundets gemensamma angelägenheter utövas genom fullmäktige, valda av ledamöterna och kallade Sveriges advokatsamfunds fullmäktige. Årligen hålles ett ordinarie fullmäktigemöte. Fullmäktige väljer styrelse för samfundet, kallad Sveriges advokatsamfunds styrelse, ävensom ledamöter av en nämnd, kallad Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd. Samfundet är indelat i avdelningar, var och en med sin styrelse. Ledamöternas rätt att deltaga i handhavandet av avdelnings särskilda angelägenheter utövas å avdelningsmöte. Om allmänt advokatmöte är stadgat i 25 §. Beslut (1982:415). Om antagande av ledamot 3 § Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som 1. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, 2. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete, 3. under minst tre år efter ovannämnda kunskapsprov på tillfredsställande sätt utövat praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, varvid han eller hon skall ha ägnat sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller för egen räkning, 4. vid tiden för ansökningens prövning tillhandagår allmänheten på sätt som avses i 3, 5. har med godkänt examensresultat genomgått av samfundet särskilt anordnad utbildning, 6. har gjort sig känd för redbarhet, och 7. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet. Samfundets styrelse får med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter medge undantag såvitt gäller första stycket 1, 3, 4 och 5. Detsamma gäller första stycket 2 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser. Undantag från treårskravet i första stycket 3 får avse högst ett år. Ytterligare undantag får medges endast om synnerliga skäl föreligger. Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 2, 3 och 5. Provet skall vara anpassat till den sökandes utbildning och yrkeserfarenhet. Även den som registrerats enligt 4 a § och som därefter under minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokatverksamhet i Sverige skall, under förutsättning antingen att verksamheten huvudsakligen omfattat svensk rätt eller att, om verksamheten inte huvudsakligen omfattat svensk rätt, den registrerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot i samfundet, anses uppfylla kraven enligt första stycket 2, 3 och 5. Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 2-7. Den som är försatt i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall är förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde. Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot. Den som är anställd i stats eller kommuns tjänst i annan befattning än som sägs i föregående stycke eller hos annan enskild än advokat får inte antas till ledamot såvida inte styrelsen medger undantag. Vad som nu sagts gäller dock inte den som är anställd hos ledamot av advokatorganisation inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. Beslut (2010:1126). 4 § Ansökan om inträde i samfundet prövas av samfundets styrelse. Vid ansökningen skola fogas de handlingar, vilka sökanden med hänsyn till bestämmelserna i 3 § önskar åberopa. Styrelsen inhämtar utlåtande över ansökningen från styrelsen för den avdelning och beträffande utländsk sökande från den utländska advokatorganisation inom vars områden sökanden utövat eller utövar verksamhet, samt de ytterligare upplysningar som den anser erforderliga. Avslås ansökan om inträde, skall beslutet angiva de skäl, varå beslutet grundas. Beslut (1993:1597). 4 a § Den som är auktoriserad som advokat i en annan stat inom Europeiska unionen och utövar stadigvarande advokatverksamhet i Sverige under sitt hemlands titel, skall vara registrerad hos advokatsamfundet. Ansökan om registrering prövas av samfundets styrelse. Till ansökningen skall fogas de handlingar som styrelsen föreskriver eller som sökanden annars vill åberopa. I ett avslag på en ansökan om registrering skall skälen för beslutet anges. Bestämmelserna i dessa stadgar om ledamot av samfundet tillämpas också på den som registrerats enligt första stycket. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också för den som till följd av föreskrift enligt 8 kap. 11 § rättegångsbalken är skyldig att registrera sig hos samfundet. Beslut (2000:739). 4 b § I fall som avses i 3 § tredje stycket skall mottagandet av en ansökan bekräftas inom en månad samt sökanden underrättas för det fall nödvändiga handlingar skulle saknas. En ansökan skall behandlas och ett motiverat beslut fattas så snart som möjligt och senast inom fyra månader från det att en fullständig ansökan inkommit. Beslut (2007:705). 4 c § För att underlätta för en sökande som vill antas som ledamot i en advokatorganisation inom Europeiska unionen, Europeiska samarbetsområdet eller i Schweiz, skall Advokatsamfundet samarbeta med den behöriga organisationen i den andra staten. De upplysningar som utväxlas inom ramen för ansökningsförfarandet, skall behandlas konfidentiellt. Beslut (2007:705). Om styrelse 5 § Samfundets styrelse består av ordförande, vice ordförande och 18 andra ledamöter. Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter väljs i nu nämnd ordning vid ordinarie fullmäktigemöte för två år, räknat från och med närmast följande 1 juli. Vartannat år utses ordförande, vice ordförande och åtta andra ledamöter, vartannat år tio ledamöter. Vid val av andra ledamöter än ordförande och vice ordförande ska hänsyn tas till önskvärdheten av att samfundets samtliga avdelningar blir företrädda. Den som vid utgången av den valperiod som han eller hon utsetts för kommer att ha varit ledamot i styrelsen under sex år i följd utan att ha varit ordförande eller vice ordförande, får inte för en tidigare period än den som börjar två år därefter utses till någon annan befattning inom styrelsen än som ordförande eller vice ordförande. Om en ledamot i styrelsen väljs till ledamot av disciplinnämnden och tar emot detta uppdrag, ska han eller hon frånträda sitt uppdrag i styrelsen. Beslut (2013:741). 6 § Om en ledamot i styrelsen avgår före utgången av den valperiod som han eller hon valts för, ska nödvändigt val av ersättare för återstoden av perioden genomföras. Ett sådant ersättningsval får förrättas vid ett extra fullmäktigemöte men får också anstå till närmaste ordinarie fullmäktigemöte efter avgången. Den som valts träder omedelbart i tjänst. Beslut (2013:741). 7 § Styrelsens säte är Stockholm. 8 § Styrelsen och disciplinnämnden utövar tillsyn över advokatväsendet och har att tillse, att ledamot såväl vid utförande av talan inför domstol som i sin övriga verksamhet fyller de plikter, som åvilar honom. Uppkommer fråga om disciplinärt ingripande mot ledamot på annat sätt än genom anmälan enligt 40 §, prövar styrelsen om ärendet skall hänskjutas till disciplinnämnden. Om styrelsens befattning med ärende, som avses i 8 kap. 7 § femte stycket rättegångsbalken, är stadgat i 45 §. Beslut (1997:274). 9 § Styrelsen företräder samfundet, bevakar dess intressen och handhar dess angelägenheter samt beslutar å samfundets vägnar i alla ärenden, angående vilka ej annorlunda bestämmes i dessa stadgar. På grund härav tillkommer det styrelsen bland annat: 1. att verkställa av fullmäktige fattade beslut, 2. att förvalta samfundets och dess särskilda fonders tillgångar, 3. att till ordinarie fullmäktigemöte avgiva förvaltningsberättelse för senast tilländalupna kalenderår, 4. att i fråga om ledamots anspråk på arvode och kostnader för utfört uppdrag på ledamotens, domstols eller skiljenämnds begäran själv eller genom utsedda sakkunniga avgiva utlåtande, 5. att på förfrågan eller eljest till ledamot avgiva vägledande uttalande angående advokatverksamhetens utövning, 6. att avgiva yttrande i av myndighet remitterat ärende och på eget initiativ å samfundets vägnar göra uttalande i lagstiftningsfråga eller annat ärende av betydelse för rättsutvecklingen eller advokatverksamheten, 7. att utse samfundets generalsekreterare och övriga tjänstemän, 8. att företräda samfundet i dess egenskap av aktieägare i Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag, samt 9. att pröva anmälningar enligt 31 § 1 mom. sista stycket. Beslut (2001:768). 10 § Styrelsen sammanträder, när ordföranden finner det lämpligt eller minst fyra styrelseledamöter begär det, på en ort som styrelsen eller ordföranden bestämmer. Kallelse med föredragningslista ska i god tid före sammanträde sändas till styrelsens ledamöter. Styrelsens ledamöter är inte berättigade till annan ersättning än för sina reseutgifter enligt de grunder som fullmäktige fastställt. Beslut (2013:741). 11 § Styrelsen är beslutsför när minst sju ledamöter är närvarande. Beslut inom styrelsen fattas med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder, utom vid val som i sådant fall avgörs genom lottning. Styrelsens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Beslut (2013:741). 12 § Samfundets disciplinnämnd består av ordförande, vice ordförande samt nio andra ledamöter. Ordförande, vice ordförande och sex övriga ledamöter väljes i nu nämnd ordning vid ordinarie fullmäktigemöte för fyra år, räknat från och med närmast följande 1 juli. Val förrättas vartannat år och avser, varannan gång ordförande och tre andra ledamöter, varannan gång vice ordförande och tre andra leda- möter. Nämndens återstående tre ledamöter (offentliga representanter) utses av regeringen. De förordnas en i sänder varje år för högst tre år i taget, räknat från den 1 juli. De offentliga representanterna hämtas utanför den personkrets, som enligt 4 kap. 6 § rättegångsbalken är undantagen i fråga om val till nämndeman. Samfundsledamot som vid utgången av den valperiod, för vilken han senast utsetts, kommer att ha varit ledamot av disciplinnämnden under åtta år i följd utan att därunder ha varit ordförande eller vice ordförande, får inte för tidigare period än den, som börjar två år därefter, på nytt utses till annan befattning inom nämnden än som ordförande eller vice ordförande. Väljes ledamot av disciplinnämnden till ledamot eller suppleant i styrelsen och mottager han detta uppdrag, skall han frånträda sitt uppdrag i nämnden. Beslut (1997:274). 13 § Avgår av fullmäktige utsedd ledamot av disciplinnämnden innan den valperiod för vilken han valts gått till ända, skall om val av ersättare för återstoden av perioden gälla vad i 6 § är för där avsett fall stadgat. Beslut (1982:415) 14 § Disciplinnämnden har att handlägga frågor om disciplinärt ingripande mot ledamot i enlighet med stadgandena i 40-43 §§. Nämnden tillkommer att besluta om uteslutning ur samfundet, varning, erinran, straffavgift och uttalande enligt 8 kap. 7 § första-fjärde styckena rättegångsbalken. I den omfattning som närmare anges i 40 § kan disciplinnämnden för prövning om disciplinärt ingripande mot ledamot är påkallat arbeta på avdelningar, bestående av tre ledamöter varav en skall vara offentlig representant. Sådan avdelning kallas prövningsavdelning. Beslut (1997:274). 15 § Disciplinnämnden och prövningsavdelningar sammanträder på kallelse av nämndens ordförande å ort som denne bestämmer. Kallelse med föredragningslista skall i god tid före samman- träde tillställas disciplinnämndens ledamöter. De av fullmäktige utsedda ledamöterna i disciplinnämnden är icke berättigade till annan ersättning än för sina reseutgifter enligt av fullmäktige fastställda grunder. Beslut (1997:274). 16 § Disciplinnämnden är beslutför, då minst sex ledamöter är närvarande. Prövningsavdelning är beslutför med två ledamöter. Är disciplinnämnden inte beslutför på grund av att ledamot är jävig, ska ersättare utses. Endast den som tidigare har varit ledamot i disciplinnämnden kan vara ersättare. Ersättare utses av generalsekreteraren eller, om denne är jävig eller har förhinder, av ordföranden i styrelsen. Vid omröstning inom disciplinnämnden gäller rättegångsbalkens regler om omröstning i brottmål i tillämpliga delar. Uppkommer fråga om uteslutning ur samfundet, röstas härom särskilt. För beslut om uteslutning fordras att minst sex ledamöter är ense om denna påföljd. Disciplinnämndens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Prövningsavdelning skall föra särskilt protokoll, som justeras av avdelningens ordförande och en ledamot. Beslut (2011:1011). 16 a § Disciplinnämnden beslutar om organisationen av prövningsavdelningarna. Beslut (1997:274). Om kansli 17 § Samfundet ska ha kansli i Stockholm under ledning av en generalsekreterare som är anställd i samfundets tjänst. Till generalsekreterare får utses endast den som är advokat. Generalsekreteraren är inte valbar till ledamot i styrelsen eller disciplinnämnden och inte heller till ledamot eller suppleant i fullmäktige. Beslut (2013:741). Om räkenskaper och revision 18 § Samnfundets räkenskaper skola varje år avslutad per den 31 december. Räkenskaperna och styrelsens förvaltning skola granskas av två årligen på ordinarie fullmäktigemöte utsedda revisorer. För envar av revisorerna utses en suppleant. Om fullmäktige 19 § Fullmäktige väljas av samfundets avdelningar på sätt i 29 § närmare stadgas. Styrelsens ordförande och vice ordförande äro självskrivna ledamöter av fullmäktige. 20 § Ordinarie fullmäktigemöte skall hållas under tiden den 15 maj - den 15 juni å dag, som styrelsen bestämmer. För behandling av visst ärende skall extra fullmäktigemöte hållas, när styrelsen finner erforderligt eller då det skriftligen med angivande av anledningen begäres av minst tio fullmäktigeledamöter. I ärende, som skall behandlas å sådant möte, har styrelsen att avgiva utlåtande. 21 § Skriftlig kallelse till fullmäktigemöte skall avsändas, till ordinarie fullmäktigemöte senast tre veckor och till extra fullmäktigemöte senast två veckor före mötet. Vid kallelsen skall fogas föredragningslista, upptagande de ärenden som vid mötet skolla förekomma till behandling. Ledamot av fullmäktige, som har förfall, är skyldig att omedelbart anmäla detta. Vid förfall för ledamot, som utsetts av avdelning, skall kallas den suppleant från avdelningen, som längst tillhört samfundet, därest avdelningen icke bestämt annan ordning för suppleanternas inkallande. När kallelse till fullmäktigemöte utgått, skall till samfundets ledamöter ofördröjligen utsändas underrättelse därom med uppgift å de ärenden, som vid mötet skola förekomma till behandling. 22 § Ordinarie fullmäktigemöte tillkommer: 1. att behandla styrelsens förvaltningsberättelse och revisorernas berättelse samt besluta om ansvarsfrihet för styrelsen och, därest ansvarsfrihet vägrats, besluta om åtgärd med anledning därav, 2. att behandla styrelsen för Sveriges advokatsamfunds understödsfond förvaltningsberättelse och revisorernas berättelse samt besluta om ansvarsfrihet för understödsfondens styrelse och, därest ansvarsfrihet vägrats, besluta om åtgärd med anledning därav, 3. att välja samfundets styrelse och samfundets dicsiplinnämnd, 4. att välja revisorer och revisorssuppleanter, 5. att besluta om avgitfer till samfundet och till understödsfonden, 6. att, efter förslag av Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag, besluta om serviceersättning till bolaget, samt 7. att behandla ärende, som styrelsen hänskjutit till mötet eller som ledamot av samfundet före den 15 april skriftligen hos styrelsen föreslagit till behandling. 23 § Å fullmäktigemöte må till avgörande företagas allenast ärende, som varit upptaget på föredragningslistan eller som står i omedelbart samband med sådant ärende, mötet dock obetaget att förrätta ersättningsval enligt vad i 6 och 13 §§ därom är stadgat. 24 § Fullmäktigemöte hålles å ort, som styrelsen bestämmer. Vid behandlingen å fullmäktigemöte av andra ärenden än val äger envar ledamot av samfundet närvara och deltaga i förhandlingarna men ej i besluten. Förhandlingarna vid fullmäktigemöte öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom av vice ordföranden, varefter fullmäktige välja ordföranden vid mötet. Styrelsens ordföranden och vice ordförande äro icke valbara till ordförande. För beslutförhet fordras att minst fyrtio ledamöter av fullmäktige eller suppleanter för dem äro närvarande vid mötet. Omröstning å fullmäktigemöte sker öppet utom vid val, där sluten omröstning skall äga rum, om flera namn föreslås än valet avser. Vid sådan sluten omröstning äger varje röstande å röstsedel uppföra det antal namn omröstningen avser. Röst får avgivas allenast på namn, som föreslagits före omröstningen. Röstsedel, som upptager flera namn än valet avser, är ogiltig. Upptager röstsedel namn, som icke föreslagits före omröstningen, skall sådant namn anses som obefintligt. Avser omröstningen val av ordförande eller vice ordförande i styrelsen eller disciplinnämnden, är den vald, som erhåller mer än hälften av avgivna röster. Erhåller ej någon sådan majoritet, sker ny omröstning. Får ej heller därvid någon mer än hälften av avgivna röster, anställes en tredje en tredje omröstning mellan de två, som vid andra omröstningen erhållit de flesta rösterna. Den som därvid erhåller de flesta rösterna är vald. I händelse av lika röstetal vid andra eller tredje omröstningen skiljer lotten. Vid andra val än av ordförande eller vice ordförande i styrelsen eller disciplinnämnden äro de som vid omröstningen erhålla högsta röstetalen valda. Erhålla två eller flera lika röstetal, sker ny omröstning mellan dem. I händelse av lika röstetal vid denna omröstning skiljer lotten. Beslut fattas, där dessa stadgar ej annorlunda bestämma, med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller i andra ärenden än vid val den mening, som ordföranden vid mötet biträder. Fullmäktig äger icke deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltning, för vilken han är ansvarig, och ej heller i val av revisorer för granskning av sådan förvaltning. Fullmäktiges protokoll justeras av ordföranden vid mötet och två fullmäktige. Fullmäktiges ledamöter äro icke berättigade till annan ersättning än för sina reseutgifter enligt av fullmäktige fastställda grunder. Av fullmäktige fattade beslut skola delgivas samfundets ledamöter. Om allmänt advokatmöte 25 § Allmänt advokatmöte skall hållas minst vart tredje år å tid och ort, som styrelsen bestämmer. Vid sådant möte bör förekomma föredrag eller diskussion angående spörsmål av betydelse för advokaternas organisation eller yrkesutövning eller av allmänt juridiskt intresse. Kallelse till allmänt advokatmöte skall utsändas senast sex veckor före mötet. Förhandlingarna å allmänt advokatmöte ledas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom av vice ordföranden. Om avdelningar 26 § Samfundets avdelningar är: Norra avdelningen, omfattande Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands samt Gävleborgs län. Mellersta avdelningen, omfattande Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands samt Uppsala län. Stockholmsavdelningen, omfattande Stockholms samt Gotlands län. Östra avdelningen, omfattande Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs samt Kalmar län. Västra avdelningen, omfattande Västra Götalands samt Hallands län. Södra avdelningen, omfattande Skåne och Blekinge län. Utlandsavdelningen, för ledamöter som har sin verksamhet förlagd utomlands. Beslut (2001:768). 27 § Ledamot tillhör den avdelning, inom vars område han eller hon har sin huvudsakliga verksamhet. Ledamot som inte längre driver advokatverksamhet, tillhör den avdelning inom vars område den huvudsakliga verksamheten senast bedrevs. Tvist om vilken avdelning ledamot skall tillhöra avgöres av samfundets styrelse. Beslut (2001:768). 28 § Avdelning skall antaga stadgar, vilka för att bliva gällande skola godkännas av samfundets styrelse. I avdelnings stadgar skall intagas bestämmelse, att avdelningsmöte årligen skall hållas före mars månads utgång för val av ledamöter och suppleanter i fullmäktige, att avdelningsmöte därjämte skall hållas, när samfundets styrelse eller fullmäktige för behandling av uppgivet ärende så påfordra, samt att vid avdelningsmöte och sammanträde med avdelningsstyrelsen skall föras protokoll, varav avskrift skall inom fjorton dagar översändas till samfundets kansli. Avdelning får av sina ledamöter uppta årsavgift. Beslut (2001:768). 29 § Varje avdelning utser efter antalet av sina ledamöter vid närmast föregående årsskifte en ledamot av samfundets fullmäktige för varje påbörjad femtiondedel av antalet samfundsledamöter vid samma tid. Utlandsavdelningen utser dock minst två och andra avdelningar minst sex ledamöter. En avdelning väljer lika många suppleanter som ledamöter. Ledamöter och suppleanter i fullmäktige väljs för ett år i sänder, räknat från och med närmast följande 1 maj. Den som vid utgången av den valperiod som han eller hon utsetts för kommer att ha varit ledamot av fullmäktige under sex år i följd, får inte för en tidigare period än den som börjar två år därefter utses till ledamot eller suppleant i fullmäktige. En ledamot i samfundets styrelse är inte valbar till ledamot eller suppleant i fullmäktige. Om ledamot eller suppleant i fullmäktige som har utsetts av en avdelning väljs till ledamot i styrelsen och tar emot detta uppdrag, ska han eller hon frånträda sitt uppdrag i fullmäktige. Beslut (2013:741). 30 § Samfundets styrelse äger att med omedelbar verkan upphäva beslut av avdelning eller avdelningsstyrelse, som strider mot samfundets eller avdelningens stadgar eller ej anses förenligt med samfundets intresse. Om avgifter 31 § 1 mom. Ledamot skall betala årlig avgift till samfundet. Avgiften utgår med lika belopp för varje ledamot. Den som antagits till ledamot under andra halvåret betalar för det året halv årsavgift till samfundet. Ledamot som inte driver advokatverksamhet och antingen fyllt sextio år eller av hälsoskäl är förhindrad att driva verksamhet betalar, om dessa förhållanden anmälts till samfundet, en avgift som uppgår till högst en tiondel av avgiften enligt första stycket. Beslut (2001:768). 31 § 2 mom. Serviceersättning till Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag påföres advokatrörelse avseende alla däri verksamma jurister och utgår med belopp eller enligt de grunder för belopps bestämning som fullmäktige fastställer för ett kalenderår i sänder. Helt belopp utgår för jurist som är verksam i rörelsen den 1 juli under det kalenderår ersättningen avser medan halvt belopp utgår för den som påbörjar verksamhet i rörelsen efter den 1 juli under det kalenderår ersättningen avser. Ledamot som är rörelseidkare eller företagsledare i advokataktiebolag skall ansvara för att serviceersättning erlägges för den advokatrörelse han bedriver eller förestår. Beslut (2001:768). 31 § 3 mom. Styrelsen får, om det finns skäl till det, befria ledamot från skyldighet att betala årsavgift till samfundet intill det belopp som skall betalas enligt 1 mom. sista stycket. Om synnerliga skäl föreligger får ledamot befrias från att betala hela årsavgiften. Det sistnämnda gäller också årsavgift som bestämts enligt 1 mom. sista stycket. Styrelsen får vidare efter servicebolagets hörande, om det finns särskilda skäl till det, helt eller delvis medge ledamot befrielse från skyldighet att betala serviceersättning till servicebolaget. Styrelsen får besluta om uttag a conto av avgift till samfundet och serviceersättning till Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag att betalas i början av varje kalenderår för senare avräkning mot den avgift och ersättning som ordinarie fullmäktige beslutar. Beslut (2001:768). 32 § Där fullmäktige så beslutar, skall ledamot till Sveriges advokatsamfunds understödsfond erlägga årsavgift, som skall utgå med lika belopp för varje ledamot. Vad som är stadgat i 31 § 1 mom. andra stycket och 3 mom. första stycket, skall äga motsvarande tillämpning beträffande avgifter till understödsfonden. Beslut (2000:739). 33 § /Upphör att gälla 2001-01-01 genom beslut (2000:739). Ledamot är skyldig att ingå skiljeavtal i tvist med huvudman om arvode och kostnad för utfört uppdrag, om huvudmannen eller -- om denne anlitat rättsskyddsförsäkring -- vederbörande försäkringsbolag inom ett år från sluträknings avgivande hos styrelsen skriftligen begär det. Lagen om skiljemän skall tillämpas med de tillägg och ändringar som anges nedan. Skiljedom meddelas, enligt beslut av styrelsen, antingen av styrelsen eller av en särskild skiljenämnd, bestående av tre eller fem av styrelsen för varje särskilt fall, inom eller utom styrelsen, utsedda samfundsledamöter. Skiljedom skall meddelas senast sex månader efter det skiljenämnden utsetts. Styrelsen äger dock på framställning av part eller skiljenämnden förlänga denna tid då skäl är därtill. Där styrelsen prövar tvisten skall bestämmelserna i 11 § första och andra styckena av dessa stadgar gälla. Styrelsens och den särskilda skiljenämndens ledamöter får inte av part ta emot eller betinga sig ersättning. Den särskilda skiljenämndens ledamöter är berättigade till ersättning av samfundet för sina reseutgifter enligt samma grunder, som gäller för ledamöter av styrelsen. Ledamot som är part i tvisten skall svara för sina egna kostnader för förfarandet. Föreligger avtal om arvode eller ersättning i övrigt för uppdrags utförande, är styrelsen och den särskilda skiljenämnden vid sin prövning inte bundna härav, om avtalet visas vara oförenligt med huvudmannens eller försäkringsbolagets berättigade intresse. Har verkställd debitering av arvode eller kostnad godkänts får styrelsen och den särskilda skiljenämnden, där debiteringen är uppenbart obillig samt omständigheterna i övrigt därtill föranleder, lämna godkännandet utan avseende. Beslut (2000:739). Om yrkesplikter 34 § Vid utövande av sin verksamhet skall ledamot redbart och nitiskt utföra honom anförtrodda uppdrag och i allt iakttaga god advokatsed. Ledamot är skyldig att, där god advokatsed så fordrar, förtiga vad han erfar i sin yrkesutövning. 35 § Det åligger ledamot att hålla penningmedel och andra tillgångar, som tillhöra hans huvudmän, skilda från vad honom tillhör. Efter fullmäktiges hörande äger styrelsen utfärda närmare föreskrifter angående ledamöternas förvaltning av medel och andra tillgångar, som avses i första stycket, samt angående ledamöternas bokföring. Innan fullmäktige höras i ärende, som i andra stycket avses, skall styrelsen bereda avdelningarna tillfälle att å avdelningsmöte behandla föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver. 36 § Ledamot skall upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens. Styrelsen får utfärda närmare föreskrifter om ledamöternas skyldigheter att i detta syfte genomgå professionell vidareutbildning och lämna uppgifter om detta till styrelsen. Beslut (2003:570). 37 § Ledamot må icke, där detta strider mot god advokatsed, frånträda mottaget uppdrag. 38 § I advokatverksamhet som bedrivs i bolagsform får endast advokat vara delägare eller bolagsman, om inte styrelsen medger undantag. Beslut (1995:1103). 39 § Ledamot äger icke vid sidan av sin advokatrörelse utöva annan verksamhet av den art eller omfattning, att den kan menligt inverka på hans självständighet eller eljest är oförenlig med hans ställning som advokat. Om disciplinärenden 40 § Göres hos samfundet anmälan mot ledamot av klient eller annan som berörs av saken eller väcker styrelsen fråga om disciplinärt ingripande mot ledamot, upptages ärendet av disciplinnämnden, vanligen först av prövningsavdelning. Är prövningsavdelning enig om att disciplinär påföljd inte är påkallad och är ledamöterna ense om beslutets innehåll, får prövningsavdelningen avgöra ärendet. I annat fall skall ärendet hänskjutas till disciplinnämnden. Disciplinnämndens ordförande får besluta att ärende skall hän- skjutas till nämnden för avgörande utan att det först behandlas på prövningsavdelning. Beslut (1997:274). 41 § Om anmälan mot ledamot avser omständigheter, som ligger mer än tre år tillbaka i tiden, är disciplinnämnden ej skyldig att upptaga anmälan till prövning. Beslut (1997:274). 42 § Disciplinnämndens beslut, liksom beslut av prövnings- avdelning av innebörd att ärende inte hänskjutes till nämnden, skall tillställas den ledamot, mot vilken anmärkning framställts, Justitiekanslern och styrelsen. Prövningsavdelnings beslut tillställs dock styrelsen endast om den begär det. Har ärendet upptagits på grund av anmälan enligt 40 §, skall även anmälaren få del av beslutet, såvida han ej återkallat anmälan. Styrelsens beslut om avskrivning av anmälan mot ledamot skall tillställas anmälaren, ledamoten och Justitiekanslern. Har anmälan mot ledamot avskrivits eller har i upptaget ärende om disciplinärt ingripande beslut meddelats av innebörd att ärendet ej hänskjutes till disciplinnämnden, får Justitiekanslern, inom fyra veckor efter det att han fått del av beslutet, hos nämnden påkalla åtgärd mot ledamoten. Beslut (1997:274). 43 § I disciplinärende skall den ledamot ärendet rör beredas tillfälle att yttra sig över framställd anmärkning, om ej särskild omständighet föranleder annat. Ledamot, mot vilken anmärkning framställts, är pliktig att efter anmaning avgiva skriftligt yttrande, att förete de handlingar som disciplinnämnden eller generalsekreteraren ålägger honom att tillhandahålla samt att på kallelse personligen infinna sig inför nämnden. Disciplinnämnden får bestämma att muntlig förhandling skall hållas vid behandling av ärende i nämnden. Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall sådan förhandling äga rum när uteslutning ur samfundet kan komma i fråga som påföljd. Därvid skall en av styrelsen utsedd advokat utföra den talan som föranledes av anmälan eller på annat sätt framkommen anmärkning. Styrelsens förordnande sker efter anmälan av nämnden eller generalsekreteraren. Uppdraget får inte ges till den som är ledamot av disciplinnämnden. Om den ledamot, mot vilken anmärkning framställts, bedömes vara i behov av biträde för sitt försvar men inte själv anlitar sådant, får disciplinnämnden förordna försvarare för honom vid ärendets behandling i nämnden. Ersättning till försvarare som utsetts av nämnden skall utges av samfundet med belopp som bestämmes av disciplinnämnden. Detsamma gäller ersättning till försvarare som den ledamot, mot vilken anmärkning framställts, själv utsett, om nämnden bedömt sakens beskaffenhet vara sådan att ledamoten behöver biträde för sitt försvar. Nämnden kan förplikta den ledamot, mot vilken anmärkning riktats, att helt eller delvis till samfundet återgälda dess kostnad för försvaret. Beslut om uteslutning, varning eller erinran skall angiva de skäl varå beslutet grundas. Beslut (1997:274). 44 § Beslut, varigenom ledamot uteslutits ur samfundet, skall, så snart beslutet går i verkställighet, delgivas samfundets ledamöter och rikets allmänna domstolar. Har beslut om uteslutning upphävts, skall meddelande därom lämnas samfundets ledamöter och nämnda domstolar, om beslutet tidigare delgivits dem. Detsamma gäller ett beslut om upphävande av en registrering enligt 4 a §. Förordning (2000:739). 44 a § Advokatsamfundets disciplinära verksamhet omfattar i vissa fall också den som auktoriserats som advokat i en annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. I ett disciplinärt förfarande mot en sådan advokat skall advokatsamfundet, så snart förfarandet inleds, samarbeta och utbyta information med den behöriga myndigheten eller organisationen i den andra staten. Beslut (2002:740). Om uteslutning av ledamot, som ej längre är behörig att vara advokat 45 § Uppkommer i styrelsen fråga om uteslutning av ledamot eller upphävande av registrering enligt 8 kap. 7 § femte stycket rättegångsbalken, skall styrelsen, innan beslut fattas i ärendet, bereda ledamoten tillfälle att yttra sig. Beslut om uteslutning eller upphävande av registrering skall angiva de skäl, varå beslutet grundas. Styrelsens beslut skall tillställas den det rör och Justitiekanslern. Vad i 44 § är stadgat skall äga motsvarande tillämpning. Beslut (2000:739). 46 § En ledamot är skyldig att lämna de uppgifter till styrelsen som behövs för dess tillsyn över advokatväsendet. Styrelsen får efter att fullmäktige fått tillfälle att yttra sig meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Innan fullmäktige hörs, ska styrelsen ge avdelningarna tillfälle att behandla förslaget på ett avdelningsmöte och lämna yttrande över förslaget. Inom sju månader efter utgången av varje räkenskapsår ska den advokat som bedriver egen verksamhet till samfundets kansli skicka in en revisorsrapport om att bokföringen skett enligt lag och samfundets bokföringsreglemente, samt att bestämmelserna i reglementet i övrigt iakttagits. Om revisionsberättelsen avviker från standardutformningen ska även denna skickas in till samfundet. Om en revisorsrapport inte kommer in inom angiven tid har styrelsen rätt att utse en auktoriserad eller godkänd revisor som på advokatens bekostnad ska utföra en revision och avge en sådan rapport till styrelsen. Styrelsen får förordna att granskningen av en ledamots bokföring och medelsförvaltning ska utföras av en auktoriserad revisor som styrelsen utser. Ledamoten är i sådant fall skyldig att tillhandahålla sina diarier och räkenskaper med tillhörande handlingar. Vad en revisor får kännedom om vid en revision enligt tredje stycket eller granskning enligt fjärde stycket får endast röjas i den mån revisionen eller granskningen ger anledning till anmärkning. När det finns särskilda skäl, får styrelsen besluta att en ledamots diarier och räkenskaper med tillhörande handlingar ska granskas av generalsekreteraren eller visas upp för styrelsen. Vid en granskning enligt fjärde och sjätte styckena är ledamoten, om det begärs av den som utför granskningen, skyldig att hämta in de kontokuranter, besked eller andra uppgifter från bank, klient eller någon annan som behövs för kontroll av ledamotens förvaltning och räkenskaper. Ledamoten ska visa upp uppgifterna för den som utför granskningen. Om inte ledamoten tillhandahåller uppgifterna inom en rimlig tid, får den som utför granskningen själv hämta in uppgifterna. Beslut (2016:976). Om tystnadsplikt för styrelseledamot m.fl. 47 § Ledamöter och suppleanter i styrelsen, ledamöter av disciplinnämnden, generalsekreteraren och andra advokater som har deltagit i handläggningen av disciplinärenden eller andra tillsynsärenden hos samfundet samt ledamöter och suppleanter i Konsumenttvistnämnden får inte obehörigen för någon annan yppa vad de på grund av en samfundsledamots skyldighet att lämna uppgifter och tillhandahålla handlingar har fått veta om honom eller henne och hans eller hennes verksamhet. Beslut (2015:416). Om skadeupprättande åtgärder 48 § Fullmäktige äga besluta om kollektiv försäkring eller fond för upprättande av skada till följd av brottsligt förfarande från ledamots eller hos ledamot anställds sida. Innan sådant beslut fattas, skall tillfälle beredas avdelningarna att å avdelningsmöte behandla föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver. Ha fullmäktige fattat beslut varom i första stycket är stadgat, är ledamot skyldig att erlägga härav föranledd avgift, vilken skall för år räknat utgå enligt de grunder som fullmäktige beslutar. Beträffande avgift som nu sagts skall vad i 31 § 3 mom är stadgat äga motsvarande tillämpning. Förordning (1988:168). Om ledamots utträde 49 § Om skyldighet i vissa fall för ledamot att genast utträda ur samfundet är stadgat i rättegångsbalken. Vill ledamoten eljest utträda ur samfundet, skall han hos styrelsen göra skriftlig ansökan därom. Ansökningen skall föredragas vid närmast följande sammanträde med styrelsen. Föreligger mot ledamoten anmärkning av allvarlig beskaffenhet, äger styrelsen förordna, att med ansökningens behandling skall anstå i avbidan på prövning av den mot ledamoten framställda anmärkningen. Eljest skall ansökningen bifallas. 50 § Försummar ledamot att betala stadgeenlig avgift till samfundet, serviceersättning till Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag eller stadgeenlig avgift till den avdelning han tillhör eller straffavgift och fullgör han icke efter anmaning sina skyldigheter härutinnan inom tid, som styrelsen bestämmer, skall styrelsen förklara att han utträtt ur samfundet. Styrelsen får helt eller delvis eftergiva straffavgift, om särskilda skäl föreligger. Beslut (1982:1115). Om offentliggörande av vissa beslut 51 § Styrelsen ska se till att det blir allmänt känt att någon har antagits som ledamot av samfundet eller avgått ur det. Disciplinnämnden får bestämma att ett beslut av nämnden i ett disciplinärende ska offentliggöras helt eller delvis. Konsumenttvistnämnden får bestämma att ett beslut av nämnden ska offentliggöras helt eller delvis. Beslut (2015:416). Om Konsumenttvistnämnden 52 § Konsumenttvistnämnden ska bestå av fem ledamöter och fem suppleanter. Av ledamöterna ska två vara advokater, två företräda konsumentintresset och en vara före detta ordinarie domare. Ordföranden i Konsumenttvistnämnden ska vara före detta ordinarie domare. Ett ärende får avgöras av tre ledamöter, varav en advokat, en företrädare för konsumentintresset och en före detta ordinarie domare. Ordföranden i Konsumenttvistnämnden får avvisa eller avskriva ett ärende. Ordföranden i Konsumenttvistnämnden får även besluta att generalsekreteraren, eller den jurist på samfundets kansli som generalsekreteraren utser, får avvisa eller avskriva ett ärende. Beslut (2016:976). 53 § Advokatsamfundets styrelse utser ledamöter och suppleanter i Konsumenttvistnämnden. Samtliga ledamöter och suppleanter förordnas för tre år i taget. En ledamot får inte omväljas om han eller hon kommer att ha varit ledamot av Konsumenttvistnämnden under sex år i följd vid utgången av den valperiod som han eller hon utsetts för. Beslut (2015:416). 54 § Om en ledamot eller suppleant i Konsumenttvistnämnden avgår innan den valperiod som han eller hon valts för har gått till ända, ska en ersättare utses för den återstående perioden. Beslut (2015:416). 55 § Vid omröstning i Konsumenttvistnämnden gäller rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål i tillämpliga delar. Beslut (2015:416). 56 § I fråga om jäv för Konsumenttvistnämndens ledamöter och suppleanter gäller förvaltningslagen (1986:223) i tillämpliga delar. Beslut (2015:416). Om ärenden i Konsumenttvistnämnden 57 § Konsumenttvistnämnden ska pröva tvister mellan en konsument och en advokat eller advokatbyrå om en tjänst som advokaten eller advokatbyrån tillhandahållit konsumenten. Beslut (2015:416). 58 § Med konsument avses en fysisk person som agerar för ett ändamål som faller utanför den egna närings- eller yrkesverksamheten. Beslut (2015:416). 59 § En konsument kan skriftligen begära prövning av ett ärende, efter att ha betalat en ansökningsavgift som Advokatsamfundet bestämmer. Beslut (2015:416). 60 § Advokaten och i förekommande fall advokatbyrån är skyldig att medverka i Konsumenttvistnämndens prövning, om en lösning i samförstånd inte har kunnat uppnås. Konsumenttvistnämnden får anmäla andra anspråk än arvode till advokatens försäkringsbolag. Beslut (2015:416). 61 § Konsumenttvistnämnden prövar inte ett ärende om – konsumenten inte har försökt uppnå en lösning i samförstånd med advokaten, – värdet av det som yrkas understiger 1 000 kronor, – värdet av det som yrkas överstiger 200 000 kronor, – ärendet kommer in senare än ett år efter det att konsumenten skriftligen framställde klagomålet till advokaten, såvida det inte finns synnerliga skäl, – ärendet inleds av okynne eller saknar grund, – den komplettering som nämnden begärt inte kommer in från konsumenten, – utredningen är bristfällig och det inte går att avhjälpa bristen, – ärendet med hänsyn till nämndens arbetsformer inte lämpar sig för prövning av nämnden eller allvarligt skulle förhindra nämnden från att fungera effektivt, eller – ärendet handläggs eller är avgjort av domstol. Beslut (2015:416). 62 § Om det redan av innehållet i ett ärende framgår att tvisten enligt någon av grunderna i 61 § inte kan behandlas, ska Konsumenttvistnämnden tillhandahålla båda parterna ett motiverat beslut om avvisning inom tre veckor från det att ärendet togs emot. Om någon grund för avvisning enligt 61 § framkommer senare under handläggningen av ärendet, ska beslut om avvisning fattas så snart som möjligt. Beslut (2015:416). 63 § I ärenden hos Konsumenttvistnämnden ska den advokat som ärendet rör ges tillfälle att inkomma med ett skriftligt yttrande, om inte särskilda omständigheter motiverar något annat. Beslut (2015:416). 64 § Förfarandet inför Konsumenttvistnämnden är skriftligt. Beslut (2015:416). 65 § Konsumenttvister ska avgöras inom 90 dagar från det att de är färdiga för beslut. Konsumenttvistnämnden ska skriftligen underrätta parterna när ett ärende är färdigt för beslut. Om en tvist är komplicerad kan tiden för avgörande enligt första stycket förlängas. I sådana fall ska parterna underrättas om detta och om hur lång tid det kan förväntas ta att pröva tvisten. Beslut (2015:416). 66 § Ett ärende kan förklaras vilande av Konsumenttvistnämnden om tvisten prövas hos advokatens försäkringsgivare. Beslut (2015:416). 67 § Parterna svarar för sina egna kostnader för förfarandet. Beslut (2015:416). 68 § Beslut från Konsumenttvistnämnden ska vara skriftliga och motiverade. Konsumenttvistnämndens beslut kan inte överklagas. Beslut (2015:416). Om ändring av stadgarna 69 § Ändringar av dessa stadgar beslutas av fullmäktige. Innan ett sådant beslut fattas, ska avdelningarna ges tillfälle att behandla det aktuella förslaget på ett avdelningsmöte och sedan yttra sig över det. För att ett beslut om stadgeändring ska vara giltigt, krävs det antingen att beslutet har fattats på ett ordinarie fullmäktigemöte och då har fått stöd av minst tre fjärdedelar av hela antalet fullmäktige eller att beslutet fattats på två på varandra följande ordinarie fullmäktigemöten och på det möte som hålls sist har fått stöd av minst två tredjedelar av de närvarande fullmäktige. En beslutad stadgeändring ska fastställas av regeringen för att bli gällande. Beslut (2015:416). Övergångsbestämmelser Dessa stadgar träda i kraft den 1 januari 1964. Samma dag upphöra samfundets den 3 juni 1944 antagna, den 31 oktober 1947 av Konungen fastställda stadgar att gälla; med iakttagande dock av vad nedan bestämmes. 1. Den som vid dessa stadgars ikraftträdande innehar befattning som styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor eller revisorssuppleant kvarstår i sin befattning under tid, som vid valet blivit bestämd. 2. Val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter av disciplinnämnden skall första gången förrättas vid ordinarie fullmäktigemöte 1964. Därvid skall iakttagas att ordförande och fyra andra ledamöter väljas för fyra år, vice ordförande och tre andra ledamöter för två år. 3. Då val av ledamöter och suppleanter i fullmäktige första gången förrättas, skall, i den mån ej annat blivit bestämt i nya avdelningsstadgar, som godkänts av samfundets styrelse, vad i de äldre avdelningsstadgarna om val av ledamöter och suppleanter i samfundets nämnd är föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse. 4. Disciplinnämnden träder i verksamhet den 1 juli 1964. Intill den dagen skall vad i de äldre stadgarna är föreskrivet om styrelsens befattning med disciplinärenden alltjämt gälla, styrelsen dock obetaget att redan före den 1 juli 1964 fatta beslut om ärendes hänskjutande till disciplinnämden. 1997:274 1. Vad som nu har fastställts skall gälla från och med den 1 juli 1997. 2. En offentlig representant i disciplinnämnden som har utsetts med stöd av äldre föreskrifter kvarstår som ledamot av nämnden under den tid som han har utsetts för. 3. Ett disciplinärende, som av styrelsen har hänskjutits till disciplinnämnden med stöd av äldre föreskrifter, får avgöras av en prövningsavdelning, om förutsättningar för det finns enligt de nya bestämmelserna i 40 §. 2000:739 Vad som nu har fastställts skall gälla från och med den 1 januari 2001. Dock skall 33 § fortfarande tillämpas på ledamots tvist med huvudman om arvode och kostnad för ett utfört uppdrag som har påbörjats före den 1 januari 2002.