Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Tillägg enligt denna förordning utgår till livränta som i anled ning av skada, vilken uppkommit till följd av trafik med motorfordon, utges av statsmedel eller på grund av en av staten tagen ansvarighets försäkring (trafiklivränta), om den händelse som föranlett livräntan inträffat före utgången av år 1973. Har skadan uppkommit utomlands, utgår dock tillägg endast om livräntetagaren vid tiden för den händelse som föranlett livräntan var svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige. Med motorfordon förstås vid tillämpning av denna förordning sådant fordon som avses i 2 § lagen den 10 maj 1929 (nr 77) om trafikförsäkring å motorfordon. Lag (1973:217). 2 § Tillägg utgår i form av allmänt tillägg, särskilt tillägg, extra tillägg och indextillägg enligt lagen den 1 december 1967 (nr 663) om tillägg till vissa trafiklivräntor. 3 § Tillägg enligt denna förordning tillkommer livräntetagaren som en särskild förmån utöver det skadestånd, för vilket staten är ansvarig, och utgår även om därigenom det belopp överskrides till vilket statens ansvar är begränsat. 4 § Tillägg utges genom försorg av den myndighet som utbetalar trafiklivräntan eller är ansvarig för dess erläggande. 5 § Kostnad, som uppstår till följd av att tillägg till trafiklivränta utgår enligt denna förordning, betalas av statsmedel. 6 § Fordran hos staten eller försäkringsinrättning på tillägg enligt denna förordning får ej utmätas. Bestämmelsen i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som föreskrives i 7 kap. utsökningsbalken. I fråga om förbud mot utmätning sedan tillägg har betalats ut gäller 5 kap. 7 § andra stycket utsökningsbalken. Lag (1981:822).