Post 9800 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1968:576 ·
Visa register
Lag (1968:576)
om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 1968-12-09
Ändring införd: t.o.m. SFS 1992:833
Författningen har upphävts genom: SFS 1992:701
Upphävd: 1993-01-01
Stadshypotekskassan
Ändamål
1 § Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att driva
lånerörelse genom att lämna lån åt stadshypoteksföreningar och att driva
annan verksamhet som står i samband därmed.
Styrelse, verkställande direktör och revisorer
2 § Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen
består av tio ledamöter.
Regeringen utser tre ledamöter och tre suppleanter för dem för tre år.
Regeringen förordnar en av dessa ledamöter att vara ordförande och en
att vara vice ordförande.
Sex ledamöter samt sex personliga suppleanter för dem väljs på ordinarie
ombudsstämma. Av dessa väljs två ledamöter och deras suppleanter varje
år för en tid av tre år. Val av ledamot eller suppleant sker för tiden
till och med den ordinarie ombudsstämma som hålls under tredje året
efter det år då valet förrättades.
Verkställande direktören är ledamot i styrelsen. Hans ställföreträdare
är suppleant.
Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken
han är vald, väljs ny ledamot eller suppleant för återstående tid vid
nästa ordinarie ombudsstämma.
Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen utsedda ledamöterna.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1989:239).
3 § Verkställande direktör och ställföreträdare för denne (vice
verkställande direktör) utses och entledigas av styrelsen. Lag
(1983:578).
4 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses
årligen fyra revisorer. Av dessa utses en av regeringen, en, som skall
vara revisionens ordförande, av bankinspektionen och två på ordinarie
ombudsstämma. I samma ordning utses lika antal personliga suppleanter.
Av de på ombudsstämma utsedda skall en revisor och hans suppleant vara
auktoriserade revisorer. Den andre på ombudsstämma utsedde revisorn och
hans suppleant skall äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för
fastighets- och tomträttsbelåning.
Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos stadshypoteksförening
eller av kassastyrelsen utsedd ledamot av föreningsstyrelse får ej vara
revisor eller suppleant. Ej heller får den vara revisor eller suppleant
som är tjänsteman hos kassan eller annars intager en underordnad eller
beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör
eller till sådan tjänsteman hos kassan åt vilken uppdragits att
ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller kontrollen
däröver. Ej heller får den vara revisor som är eller varit gift med
eller sambo till sådan styrelseledamot eller tjänsteman som avses i
detta stycke eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att
den ene är eller varit gift med den andres syskon. Lag (1989:239).
Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer
5 § Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar
kassan skada svarar solidariskt för skadan.
Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i
handling som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt
uppdrag, är de solidariskt ansvariga mot kassan för skada som uppkommer
därav.
Ombudsstämma
6 § Ombud för föreningarna skall årligen före utgången av juni månad
sammanträda till ordinarie ombudsstämma i Stockholm på tid, som kassans
styrelse bestämmer. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter och
suppleanter i kassans styrelse samt av revisorer och suppleanter för
dessa, avgör fråga om fastställande av balansräkningen och beslutar i
fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
Extra ombudsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det
lämpligt eller revisorerna begär det.
Varje förening får till ombudsstämma utse fem ombud jämte fem
suppleanter.
Till ombud får ej utses ledamot eller suppleant i kassans styrelse eller
tjänsteman hos kassan.
Ingen får på ombudsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och kassan. Ej heller får någon deltaga i behandling av
fråga rörande avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har
ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detta äger
motsvarande tillämpning på gåva från kassan och på rättegång eller annan
talan mot honom eller tredje man.
Verkställande direktör eller annan tjänsteman hos förening eller av
kassan utsedd styrelseledamot hos förening får ej såsom ombud vid
ombudsstämma deltaga i beslut om ansvarsfrihet. Lag (1983:578).
Upplåning
7 § Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom lån mot obligationer
eller genom annan upplåning. Sammanlagda beloppet av kassans låneskuld
får ej uppgå till mera än tio gånger summan av den i 13 § angivna
grundfonden och de i 15 § angivna reserv- och kapitaltäckningsfonderna.
Nedgår grundfonden genom förluster som uppkommit på kassans rörelse i
dess helhet med mer än fem procent, får kassan ej upptaga nytt lån utan
regeringens medgivande. Är nedgången större än tio procent, fordras för
upptagande av nytt lån även riksdagens medgivande.
Tages grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla
detta hos regeringen. Lag (1984:991).
8 § Skuldförbindelse med tillhörande säkerhet, som lämnats till förening
för utlämnat lån, skall, om ej annat beslutats enligt andra stycket,
snarast ställas under offentlig vård.
Förening kan besluta att första stycket icke skall tillämpas av
föreningen. Sådant beslut skall godkännas av kassan.
Förening ansvarar för att dess skuld till kassan ständigt motsvaras av
lånefordringar för vilka finns säkerhet enligt denna förordning eller av
tillgodohavande hos bank eller av kontanta medel. Kassan övervakar att
föreningen uppfyller detta ansvar.
Kassan ansvarar för att dess fordringar hos föreningarna vid varje
tidpunkt svarar mot lägst sammanlagda beloppet av kassans utelöpande
obligationer. Lag (1970:66).
Utlåning
9 § Kassan fastställer ränte- och återbetalningsvillkoren för lån som
lämnas till förening.
Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med
villkoren för kassans förbindelser. Lag (1987:611).
10 § Sedan tio år förflutit efter det att visst lån utlämnats till
förening, får föreningen säga upp lånet till betalning efter ett år, om
kassan icke finner att villkoren för dess förbindelser utgör hinder mot
det. Föreningen är därvid skyldig att på det sätt och med det belopp som
kassan bestämmer utge ersättning för den ränteförlust som inbetalningen
kan föranleda (ränteskillnadsersättning).
Kassan får medge förening att betala lån även tidigare än enligt första
stycket, om det kan ske med hänsyn till kassans förbindelser. Kassan kan
i sådant fall föreskriva villkor för betalningen utöver skyldighet att
utge ränteskillnadsersättning.
Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen
skyldig att betala ränta på det förfallna beloppet enligt vad som
föreskrives i räntelagen (1975:635). Lag (1975:653).
11 § Medel som inflyter till kassan och som denna inte omedelbart
använder för att infria sina förbindelser eller för att lämna lån till
föreningarna skall göras rän tebärande genom kall göras rän insättning
hos riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank eller central
föreningsbank eller genom placering i statsobligationer eller andra
statspapper eller i Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer eller
genom utlåning mot betryggande säkerhet av sådana obligationer eller i
form av panträtt i fastighet eller i tomträtt eller genom utlåning åt
samfällighetsförening. Lag (1987:611).
Föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser
12 § För kassans förbindelser är föreningarna ansvariga i förhållande
till de högsta under senast förflutna räkenskapsåret obetalda
kapitalbeloppen av föreningarnas lån från kassan. Kan kassan ej infria
sina förbindelser med egna medel har den rätt att i mån av behov erhålla
tillskott från föreningarna med samma fördelning dem emellan.
Kan förening ej fullgöra sin betalningsskyldighet enligt första stycket,
är övriga föreningar med där angiven fördelning ansvariga för bristen.
Fonder
13 § Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en av
regeringen eller, efter regeringens bestämmande, riksgäldskontoret
utfärdad garantiförbindelse på tjugosju miljarder kronor. Lag
(1991:935).
14 § Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan taga grundfonden i
anspråk till fullgörande av sina förbindelser, när kassan för tillfället
saknar tillgängliga medel till detta och när kassan trätt i likvidation.
Vid likvidation får grundfonden dock tagas i anspråk endast i den mån
annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.
När grundfonden tagits i anspråk i annat fall än vid kassans
likvidation, skall kassan ersätta staten den ränta som staten med
anledning härav kan ha utgivit och snarast möjligt återbetala vad som
tagits i anspråk.
15 § Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond om ej
annat följer av tredje eller fjärde stycket.
Reservfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent
av kassans skulder.
Uppgår reservfonden till belopp som anges i andra stycket, får förening
av kassans årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet. Under
samma förutsättning får också avsättning göras till en
kapitaltäckningsfond.
Uppgår reservfonden till två procent av kassans skulder, får vinstmedel
användas för syfte som hänger samman med kassans ändamål. Lag
(1983:958).
16 § Har förening lidit förlust som den ej kan täcka med sin
säkerhetsfond, får kassan bevilja föreningen bidrag ur reservfonden utan
återbetalningsskyldighet med belopp som svarar mot högst hälften av
reservfonden. Sådant bidrag får dock ej lämnas utan ombudsstämmans
hörande.
I övrigt får kassans reservfond användas endast till att täcka förlust
som uppkommit på kassans rörelse i dess helhet.
Nedgår reservfonden under föreskrivet belopp, skall den snarast åter
ökas till detta. Lag (1970:66).
16 a § Medel som har avsatts till kassans kapitaltäckningsfond får
användas endast för överföring till reservfonden. Överföring skall göras
när det behövs på grund av 16 § tredje stycket och får i övrigt ske i
den mån inte kapitaltäckningskravet enligt 34 § eftersätts därigenom.
Om kapitaltäckningsfonden har blivit otillräcklig med hänsyn till 34 §,
skall den snarast ökas i erforderlig mån. Lag (1983:958).
Förvaltnings- och fondbidrag
17 § Om det behövs för att täcka förvaltningskostnad eller
fondavsättning hos kassan, skall förening erlägga förvaltnings- och
fondbidrag till denna. Kassan beslutar närmare om sådant bidrag. Lag
(1987:611).
Likvidation
18 § Om kassans likvidation och om förfarandet därvid förordnar
regeringen.
Vad som återstår av kassans tillgångar sedan skulderna betalats användes
för ändamål som regeringen bestämmer efter hörande av föreningarna. Lag
(1975:653).
Stadshypoteksföreningar
Ändamål
19 § Stadshypoteksförening har till ändamål att inom sitt
verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende
1. fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för
att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler,
2. annan bebyggelse, om denna finansieras med stöd av statligt
bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal,
och
3. bostadsrätt i bebyggelse som avses under 1 eller 2.
Vad i denna lag sägs om bostadsrätt skall även gälla andel i
bostadsförening eller aktie i bostadsaktiebolag där en utan begränsning
i tiden upplåten nyttjanderätt till en lägenhet är oskiljaktigt förenad
med andelen eller aktien.
Förening får även driva annan verksamhet som har samband med
långivningen. Lag (1987:611).
20 § Ansökan om tillstånd att bilda förening görs hos regeringen.
Regeringen bestämmer förenings verksamhetsområde.
Förening får ej börja sin verksamhet, innan den hos kassan anmält sig
vilja erhålla lån till ett minimibelopp som regeringen bestämmer. Lag
(1983:578).
Medlemskap
21 § Medlem i stadshypoteksförening är fastighetsägare, tomträttshavare
eller samfällighetsförening, som hos stadshypoteksföreningen häftar för
lån för vilket denna erhållit medel från kassan. Lag (1973:1162).
Styrelse, verkställande direktör och revisorer
22 § Förening förvaltas av en styrelse med säte i den ort regeringen
bestämmer. Styrelsen består av minst fem och högst sju ledamöter. Kassan
utser en av ledamöterna och suppleant för honom. Sådan ledamot och
suppleant bör ha insikt och erfarenhet av rörelse för fastighets- och
tomträttsbelåning. Övriga ledamöter och suppleanter för dem till högst
samma antal väljes på ordinarie föreningsstämma.
Val av ledamot eller suppleant sker för tiden till och med den ordinarie
föreningsstämma som hålles under tredje året efter valet.
Avgår vald ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken
han är vald, väljes ny ledamot eller suppleant för återstående tid på
nästa ordinarie föreningsstämma.
Styrelsen väljer årligen inom sig ordförande och vice ordförande.
Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda. Lag (1987:1256).
23 § Verkställande direktör utses av förenings styrelse. Beslut härom
skall godkännas av kassan.
24 § För revision av föreningsstyrelses förvaltning och förenings
räkenskaper skall årligen utses minst tre och högst fem revisorer jämte
suppleanter. Kassan utser en av revisorerna och suppleant för honom.
Ordinarie föreningsstämma väljer övriga rev isorer och lika många
suppleanter.
Den av kassan utsedde revisorn och hans suppleant bör ha insikt och
erfarenhet av rörelse för fastighets- och tomträttsbelåning. Av de valda
revisorerna bör en revisor och hans suppleant vara auktoriserade
revisorer.
Den som är tjänsteman hos förening eller annars intager en underordnad
eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande
direktör eller till sådan tjänsteman hos föreningen, åt vilken
uppdragits att ombesörja bokföringen eller medelsförvaltningen eller
kontrollen däröver, får ej vara revisor eller suppleant i samma
förening. Ej heller får den vara revisor som är eller varit gift med
eller sambo till sådan styrelseledamot eller tjänsteman som avses i
detta stycket eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag eller syskon eller är i det svågerlag, att den
ene är eller varit gift med den andres syskon. Lag (1987:802).
Skadeståndsskyldighet för styrelseledamöter och revisorer
25 § Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillskyndar
föreningen skada svarar solidariskt för skadan.
Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i sin berättelse
eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot sådan uppgift i
handling som de granskat eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt
uppdrag, är de solidariskt ansvariga mot föreningen för skada som
uppkommer därav.
Föreningsstämma
26 § Ordinarie stämma med föreningens medlemmar skall hållas årligen
före utgången av april månad på tid som styrelsen bestämmer.
Extra föreningsstämma skall utlysas av styrelsen, när den finner det
lämpligt eller kassans styrelse begär det eller minst en tiondel av
antalet medlemmar i föreningen gör skriftlig framställning om det med
angivande av skälen.
Stämman skall hållas på den ort, där styrelsen har sitt säte. Styrelsen
får dock, om särskilda skäl föreligger, besluta att stämma skall hållas
på annan ort inom föreningens verksamhetsområde.
27 § Varje föreningsmedlem, som ej står i skuld till föreningen för
förfallna avgifter, har rösträtt på föreningsstämma.
Beträffande rösträtt på föreningsstämma gäller vidare, att
1. varje medlem har en röst,
2. medlems rösträtt kan utövas genom ombud, vartill dock får utses
endast medlemmens make eller medlem i föreningen,
3. juridisk person får företrädas av, förutom sin styrelse eller annan
ställföreträdare enligt lag, den som bemyndigas därtill, vare sig denne
är medlem i föreningen eller ej,
4. ingen får som ombud företräda mer än en medlem.
Ingen får själv eller genom ombud eller som ombud för annan på
föreningsstämma deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom
och föreningen. Ej heller får någon deltaga i behandling av fråga
rörande avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har ett
väsentligt intresse som kan strida mot föreningens. Detta äger
motsvarande tillämpning på gåva från föreningen och på rättegång eller
annan talan mot honom eller tredje man.
Ledamot eller suppleant i styrelsen, verkställande direktören eller
annan tjänsteman hos föreningen får, även om han är medlem i denna, ej
deltaga i beslut om ansvarhetsfrihet eller i val av revisor.
Lånerörelse
28 § För de ändamål som anges i 19 § 1 och 2 får förening, om ej annat
följer av denna lag, lämna lån endast mot betryggande säkerhet i form av
panträtt i fastighet eller tomträtt (inteckningssäkerhet).
För att täcka kostnader under tiden för uppförande av byggnad på fast
egendom eller med tomträtt upplåten fastighet får förening lämna lån i
form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock lämnas endast om
låntagaren utöver säkerhet, som föreskrivs i första stycket, ställer
annan betryggande säkerhet för lånet.
För det ändamål som anges i 19 § 3 får förening lämna lån mot
pantsäkerhet i bostadsrätten. Om det krävs för att betryggande säkerhet
för lånet skall anses föreligga, skall låntagaren även ställa annan
säkerhet. Lag (1983:958).
29 § För förenings utlåning gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om
utlåning från kassan till föreningarna. Förening skall lämna lån på
samma villkor som gäller för föreningens motsvarande lån hos kassan. För
ett sådant lån som föreningen lämnar gäller dock inte bestämmelserna i
10 §, om konsumentkreditlagen (1992:830) är tillämplig på lånet. Lag
(1992:833).
30 § Pantbrev i fast egendom eller tomträtt skall lyda på minst det
belopp, till vilket lån beviljas, och ligga inom 75 % av
uppskattningsvärdet av den fasta egendomen eller av byggnad, som hör
till tomträtten, eller, om det kapitaltäckningskrav som anges i 34 § är
uppfyllt, inom 85 % av uppskattningsvärdet.
Pantbrev, som utgör säkerhet för byggnadskreditiv, skall lyda på minst
det belopp med vilket kreditivet tages i anspråk.
Uppskattningsvärdet bestämmes av den långivande föreningen på grundval
av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av
statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till
uppförande av viss byggnad, bör till grund för bedömandet i stället för
uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda
pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej
särskilda skäl föranleder annat.
Åtnjuter samfällighetsförening, som förvaltar gemensamhetsanläggning,
förmånsrätt för fordran i lånesökandens fasta egendom eller tomträtt,
skall vid beviljande av lån mot inteckningssäkerhet anses som om
lånesökanden till belopp, motsvarande den del av kostnaden för utförande
av anläggningen som belöper på hans fasta egendom eller tomträtt,
erhållit lån mot säkerhet i form av panträtt på grund av inteckning med
bästa förmånsrätt. Lag (1983:958).
30 a har upphört att gälla genom lag (1983:958).
31 § Utan pantsäkerhet får en förening lämna lån för vilket någon av
följande svarar som låntagare eller på grund av borgen: staten, kommun,
landsting, sådan församling eller kyrklig samfällighet som avses i
kyrkolagen (1992:300), riksbanken, riksgäldskontoret, bankaktiebolag,
sparbank eller central föreningsbank. Lag (1992:342).
32 § Till samfällighetsförening får statshypoteksförening lämna lån utan
inteckningssäkerhet. Lån får inte beviljas till högre belopp än det
vartill lån, med hänsyn till 30 § första och tredje styckena, mot
inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter som har
del i samfälligheten. Lån får under samma förutsättningar lämnas även i
form av byggnadskreditiv. Lag (1982:133).
Fonder
33 § Förenings behållna årsvinst skall avsättas till en säkerhetsfond i
den mån inte annat följer av fjärde stycket.
Säkerhetsfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en
procent av föreningens skulder.
Om förening ej kan uppfylla i andra stycket angivet krav, skall
säkerhetsfonden sammanlagd med övriga föreningars säkerhetsfonder och
kassans reservfond uppgå till lägst ett belopp som svarar mot två
procent av kassans skulder. Kassan meddelar anvisningar om tillämpningen
av denna bestämmelse.
Om det i andra stycket angivna kravet är uppfyllt, får ur årsvinsten
avsättning göras till en kapitaltäckningsfond.
I den mån förenings medel ej behövs i rörelsen får de göras räntebärande
på betryggande sätt. Lag (1983:958).
34 § Kassans och föreningarnas kapitaltäckningsfonder skall tillsammans
uppgå till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt
1. fyra procent av föreningarnas fordringar med inteckningssäkerhet som
ligger mellan 75 och 85 % av egendomens uppskattningsvärde och
2. åtta procent av föreningarnas fordringar med pantsäkerhet i
bostadsrätt.
Kassan meddelar anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse. Lag
(1983:958).
35 § Avkastning av säkerhetsfonden skall läggas till fonden. Överstiger
denna två procent av föreningens skulder, får dock avkastningen efter
medgivande av kassan användas till att bestrida föreningens
förvaltningskostnader eller, i den mån detta ej behövs, till att bereda
medlemmarna lättnad i lånevillkoren.
35 a § Medel som har avsatts till en förenings kapitaltäckningsfond får
användas endast för överföring till säkerhetsfonden. Överföring skall
göras när det behövs på grund av 33 § andra stycket och får i övrigt ske
i den mån inte kapitaltäckningskravet enligt 34 § eftersätts därigenom.
Lag (1983:958).
36 § I samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde
överföres till annan förenings område, kan regeringen efter hörande av
kassan och de berörda föreningarna bestämma om överförande av medel som
tillhör säkerhetsfonden eller kapitaltäckningsfonden. Lag (1983:958).
Förvaltnings- och fondbidrag
37 § Låntagare skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till sin
förening. Bidraget utgår med belopp som fordras för föreningens
förvaltningskostnader och för avsättning till säkerhetsfonden eller
kapitaltäckningsfonden. Lag (1983:958).
Likvidation
38 § Om förenings likvidation och om förfarandet därvid förordnar
regeringen. Innan sådant förordnande meddelas, skall föreningen höras.
Vad som återstår av föreningens tillgångar sedan skulderna betalats
skall överlämnas till kassan. Medel som härrör från förening, vars
verksamhetsområde övertagits av annan förening, får dock efter
regeringens bestämmande överlämnas till sistnämnda förening. Lag
(1975:653).
Fusion
38 a § Regeringen får lämna tillstånd till verkställande av avtal om
fusion mellan stadshypoteksföreningar innebärande att den ena föreningen
(överlåtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande
föreningen) på så sätt att medlemmarna i den överlåtande föreningen blir
medlemmar i den övertagande föreningen samt att den överlåtande
föreningen upplöses utan likvidation och att alla dess tillgångar och
skulder övertages av den övertagande föreningen. Fusionen skall anses
genomförd den dag regeringen bestämmer.
Tillstånd till verkställande av fusionsavtal får meddelas endast om
förslag till avtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma.
Medlem i stadshypoteksförening som ej samtyckt till fusion har rätt att
inom en månad efter det regeringen lämnat tillstånd till fusionsavtalets
verkställande säga upp sig till utträde. Hans lån förefaller därvid till
betalning. Den övertagande föreningen får betinga sig ersättning för
ränteförlust och för förlorade förvaltnings- och fondbidrag enligt de
bestämmelser för betalning av lån i förtid som anges i det i 39 §
angivna reglementet.
I beslut om tillstånd enligt första stycket kan regeringen i fråga om
den övertagande föreningens styrelse för viss tid medge undantag från
bestämmelserna i 22 § om högsta antalet styrelseledamöter och om den tid
för vilken ledamöterna skall väljas. Lag (1975:653).
Gemensamma bestämmelser
Reglemente
39 § Närmare bestämmelser om kassans och föreningarnas verksamhet
meddelas av regeringen i reglemente för kassan och föreningarna. Lag
(1975:653).
Förvärv av aktier m. m.
39 a § Kassan och föreningarna får förvärva
1. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast
egendom eller tomträtt, som har förvärvats för att bereda kassan eller
en förening lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed
sammanhängande behov,
2. efter tillstånd av regeringen, aktie i sådant bolag eller andel i
sådan ekonomisk förening som tillgodoser intressen som är gemensamma för
kassan och föreningarna eller för dessa och andra kreditinstitut, samt
garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller ekonomisk
förening som nu nämnts.
För en förening gäller i fråga om förvärv enligt första stycket 1 att
kassan skall ha medgett förvärvet samt i fråga om förvärv enligt första
stycket 2 att kassan skall ha medgett att föreningen ansöker om
regeringens tillstånd. Lag (1985:348).
Kapitaltäckning
39 b § Kassan och föreningarna skall tillsammans vid varje tidpunkt ha
en kapitalbas, beräknad enligt 39 c §, som motsvarar åtta procent av
värdet av kassans och föreningarnas placeringar, beräknat enligt 39 d §
(kapitalkrav). Lag (1989:1091).
39 c § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt
kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet
skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. Med primärt kapital avses:
A. Kapitaltäckningsfond.
B. Avsättningar till reservfond och säkerhetsfond, dock endast sjuttio
procent av avsättningar för vilka avdrag vid inkomstbeskattningen har
medgetts enligt 2 § 8 mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.
C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot kassans och
föreningarnas reserver för obligationer, dock högst sjuttio procent av
skillnaden mellan nettobokföringsvärdet och det lägsta av
anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.
Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis och
andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och
med rätt till betalning först efter kassans och föreningarnas övriga
borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften
av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas
återstående löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som
motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som
återstår till förfallodagen.
Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivande
av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektionen,
räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och
tredje styckena.
Om kassan eller en förening har förvärvat aktier i ett sådant bolag
eller andelar i en sådan ekonomisk förening som avses i 39 a § och
kassan eller föreningarna har ett väsentligt ekonomiskt intresse i
företaget, skall från summan av det primära och supplementära kapitalet
räknas av åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna
eller andelarna i företaget och företagets bokförda skulder. Lag
(1989:1091).
39 d § Kapitalkravet enligt 39 b § bestäms i förhållande till kassans
och föreningarnas tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra
åtaganden på kapitalmarknaden som innebär en kreditrisk för kassan och
föreningarna (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper:
A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A
bankrörelselagen (1987:617).
B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B
bankrörelselagen.
C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C
bankrörelselagen. D.Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 §
första stycket D bankrörelselagen.
Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas
-- sådana aktier och andelar som enligt 39 c § sista stycket skall
räknas av från kapitalbasen,
-- de placeringar som anges i första stycket A samt
-- fordringar och garantier mellan kassan och föreningarna.
I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp
till sammanlagt
-- tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
B,
-- femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket
C samt
-- hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.
Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall
placeringarna värderas enligt föjande:
1. Obligationer, för vilka reserver som avses i 39 c § andra stycket C
har satts av, värderas till sitt bruttobokföringsvärde, dock högst till
sitt marknadsvärde.
2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.
3. Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till
sitt nominella belopp.
4. Övriga garantiförbindelser värderas till halva sitt nominella belopp.
5. Andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella
belopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.
Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana
föreskrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen. Lag
(1989:1091).
Tillsynen över kassan och föreningarna
40 § Kassan och föreningarna står under tillsyn av bankinspektionen.
Vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen kan
bankinspektionen förelägga vite.
Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna förordning föres hos
regeringen genom besvär.
Beslut i fråga om tillsynen länder omedelbart till efterrättelse, om ej
regeringen förordnar annat.
I övrigt meddelar regeringen närmare bestämmelser om
tillsynsverksamheten. Lag (1982:724).
41 § Kassan skall med en årlig avgift bekosta bankinspektionens
verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Lag
(1988:756).
42 § Styrelseledamot, verkställande direktör eller annan tjänsteman hos
kassan eller förening som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar
oriktig eller vilseledande uppgift till bankinspektionen rörande kassan
eller föreningen och dess verksamhet dömes till böter eller fängelse i
högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Lag (1970:66).
Övergångsbestämmelser
1983:958
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.
Avsättning till kapitaltäckningsfonder får göras första gången vid
bokslutet för räkenskapsåret 1983. Kassastyrelsen får medge att
föreningarna lämnar lån mot inteckningssäkerhet, som ligger mellan 75
och 85 % av egendomens uppskattningsvärde, eller mot pantsäkerhet i
bostadsrätt innan bokslutet fastställts, om det är uppenbart att
kapitaltäckningskravet enligt 34 § kommer att kunna uppfyllas genom
avsättning ur kassans årsvinst för år 1983.
1989:1091
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990.
2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
får, intill utgången av år 1992, föreskriva lägre kapitalkrav än som
anges i 39 b §. Sådana föreskrifter får dock inte innebära att det
kommer att gälla ett lägre kapitalkrav än som svarar mot kapitalbasens
storlek i förhållande till placeringarnas värde vid lagens
ikraftträdande eller mot den högre grad av kapitaltäckning som därefter
har uppnåtts.
3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 39 c § tredje stycket får
förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens
ikraftträdande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga
löptiden uppgår till mindre än fem år, dock endast till det lägre belopp
som anges i lagrummet.
4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 39 d § första stycket får, intill
utgången av år 1991, värdehandlingar och andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B. Lag (1990:1311).
1992:833
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller
dock i fråga om kreditavtal som har ingåtts före den nya lagens
ikraftträdande.