Post 9570 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
1971:235 ·
Visa register
Skolförordning (1971:235)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1971-06-17
Författningen har upphävts genom: SFS 1990:1215
Upphävd: 1991-01-01
FÖRSTA AVDELNINGEN
Allmänna bestämmelser
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning meddelas bestämmelser om personal i grundskolan
och gymnasieskolan.
Bestämmelser som rör grundskolan finns även i grundskoleförordningen
(1988:655).
Bestämmelser som rör gymnasieskolan finns även i gymnasieförordningen
(1987:743). Förordning (1988:701).
2 § För ledningen av verksamheten vid grundskolan finns rektorer,
studierektorer och tillsynslärare.
I grundskolan finns lärare, syofunktionärer och annan erforderlig
personal.
I gymnasieförordningen (1987:743) finns bestämmelser om den personal som
skall finnas för ledningen av gymnasieskolan och i gymnasieskolan.
Förordning (1987:709).
3 § har upphävts genom förordning (1988:701).
4 § Med kommun jämställes i förordningen kommunalförbund mellan kommuner
och med landstingskommun kommunalförbund mellan landstingskommuner eller
mellan en eller flera landstingskommuner och en eller flera kommuner som
ej ingår i landstingskommun.
5 § I förordningen avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse enligt 2
kap. 4 § skollagen (1985:1100) och med utbildningsnämnd
landstingskommuns utbildningsnämnd enligt 2 kap. 5 § samma lag.
Om ej annat anges särskilt, avses i förordningen följande med nedan
angivna ord:
Arbetsenhet
Klasser i grundskolan som har viss gemensam verksamhet.
Klass
Elever som i olika ämnen och ämnesgrupper regelmässigt undervisas
gemensamt, även om de ej tillhör samma lärokurs eller årskurs.
Lektion
En tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas.
Läsår
Den del om 40 veckor (280 dagar) av ett redovisningsår då eleverna
utbildas.
Redovisningsår
Tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år.
Skola
Grundskola eller gymnasieskola, om ej annat anges särskilt.
Skolenhet
En organisatorisk gemenskap av elever som undervisas antingen i ett
eller i flera skolhus som ligger nära varandra.
Styrelse för skola
Skolstyrelsen i fråga om grundskola och kommuns gymnasieskola samt
utbildningsnämnden i fråga om landstingskommuns gymnasieskola.
Veckotimme
En lektion i veckan i en årskurs.
Årskurs
Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår eller
under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår.
Förordning (1988:701).
6 § har upphävts genom förordning (1988:701).
7--7 d §§ har upphävts genom förordning (1987:709).
8 § har upphävts genom förordning (1988:701).
9 § Skolöverstyrelsen fastställer de formulär som fordras för
tillämpningen av denna förordning. Förordning (1988:701).
2 och 3 kap. har upphävts genom förordning (1988:701).
4 kap. har upphävts genom förordning (1986:575).
5 och 6 kap. har upphävts genom förordning (1988:701).
7--9 kap. har upphävts genom förordning (1987:709).
TREDJE AVDELNINGEN
Personal
10 kap. Inledande bestämmelser
1 § Varje anställd vid grundskolan eller gymnasieskolan skall vinnlägga
sig om gott samarbete med eleverna och deras föräldrar.
2 § Den som är anställd vid grundskola eller gymnasieskola och som
tjänstgör vid skolenhet, vilken omfattar mer än en skolform, är skyldig
att fullgöra en del av sin tjänstgöring vid annan skolform inom enheten
än den vid vilken han är anställd.
3 § Anställd eller lärarkandidat som misstänker eller vet att han lider
av tuberkulos eller som tidigare lidit av tuberkulos är skyldig att
snarast underrätta skolläkare om förhållandet.
4 § har upphävts genom förordning (1976:938).
5 § Bestämmelser i denna förordning om personal gäller inte lärare som
undervisar i inbyggd utbildning i gymnasieskolan. Förordning
(1987:709).
11 kap.har upphävts genom förordning (1985:587).
12 kap. Skolledare och biträdande skolledare i grundskolan
Allmänna bestämmelser
1 § För ledningen av grundskolan är anställda rektorer som skolledare.
Som biträdande skolledare får anställas studierektorer och
tillsynslärare. Förordning (1985:1103).
Rektorer och studierektorer
1 a § Tjänster som rektor och studierektor inrättas som
lönetjänster med beteckningen r (heltidstjänster). Förordning
(1988:1044).
2 § Tjänster som rektor och studierektor inrättas av skolstyrelsen inom
ramen för de skolledningsresurser som kommunen erhåller enligt
förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för
grundskolan, m. m., om inte något annat följer av 7 a § samma
förordning.
Det skall alltid finnas minst en tjänst som rektor. Förordning
(1986:583).
2 a--3 §§ har upphävts genom förordning (1985:1103).
4 § har upphävts genom förordning (1978:988).
5 § har upphävts genom förordning (1985:1103).
6 § Behörig till tjänst som rektor eller studierektor är den som är
behörig till en tjänst som lärare eller syofunktionär vid någon skolform
som ingår i arbetsområdet.
Om det finns synnerliga skäl, får den som inte har sådan behörighet
förordnas. Förordning (1988:1044).
7 § Inom sitt arbetsområde skall rektor
1. under skolstyrelsen och skolchefen ha den omedelbara ledningen av
verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmelser,
2. vara förman för personalen och tillse att denna fullgör sina
åligganden,
3. främja samarbetet mellan hemmen och grundskolan,
4. i samråd med skolläkare vaka över de hygieniska förhållandena i
skolan,
5. meddela erforderliga ordningsföreskrifter samt
6. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande
föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut.
8 § I fråga om utbildningen skall rektor särskilt
1. taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök,
2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem,
3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får
handledning,
4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga kännedom
om elevernas arbeten och om betygsättningen,
5. samråda med lärare om de förhållanden rektorn har iakttagit samt
lämna råd och anvisningar,
6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för
utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt samt
7. verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.
9 § I fråga om skolförvaltningen skall rektor särskilt
1. besluta i ärenden, som skolstyrelsen med stöd av 2 kap. 7 § skollagen
(1985:1100) jämfört med 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen
(1977:179) uppdrar åt honom,
2. när så påfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med
skolstyrelsen eller avdelning av denna eller vid sammanträde som
skolchefen utlyst,
3. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet
anordnar,
4. lämna skolstyrelsen erforderligt biträde beträffande skolskjutsar och
skolsociala uppgifter,
5. ha tillsyn över lokaler och inventarier samt
6. förestå rektorsexpeditionen och ha bestämda mottagningstider.
Förordning (1986:575).
10 § Studierektor skall biträda en eller flera rektorer med ledningen av
verksamheten inom deras arbetsområden främst i vad avser uppgifter av
pedagogisk art. Närmare bestämmelser om studierektors arbetsområde
meddelas av skolstyrelsen efter förslag av berörda rektorer och
studierektor.
11 § Om kommunens skolväsende under skolstyrelsens förvaltning omfattar
ett lägre poängtal än 130, är rektor skyldig att även vara skolchef.
Förordning (1985:587).
12 § har upphävts genom förordning (1976:938).
13 § Rektor eller studierektor får endast tillfälligt och i den mån det
är oundgängligen nödvändigt åtaga sig mer undervisning vid sådan
skolform som ingår i rektors eller studierektors arbetsområde än som
ingår i hans undervisningsskyldighet.
14 § Studierektors undervisning förläggs i regel till hans arbetsområde.
15 § Bestämmelse om lärares skyldighet äger motsvarande tillämpning på
rektor och studierektor, när de fullgör undervisningsskyldighet.
16 § Länsskolnämnden kan medge att den pedagogiska ledningen förstärkes
på annat sätt än genom anställande av studierektor, om detta ej medför
högre kostnader för statsverket än om studierektor är anställd.
Tillsynslärare
17 § Tjänster som tillsynslärare inrättas som arvodestjänster.
Skolstyrelsen bestämmer arbetsområdet för dem. Förordning
(1985:1103).
18 § Arvodestjänster som tillsynslärare inrättas av skolstyrelsen inom
ramen för de skolledningsresurser som kommunen erhåller enligt
förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för
grundskolan, m. m., om inte något annat följer av 7 a § samma
förordning. Förordning (1986:583).
19 § Behörig till tjänst som tillsynslärare är den som har anställning
utan tidsbegränsning på en lönetjänst som lärare eller syofunktionär vid
grundskolan i kommunen.
Om det finns synnerliga skäl, får skolstyrelsen på en sådan tjänst
förordna någon annan lärare eller syofunktionär vid kommunens
grundskola. Förordning (1988:1044).
20 § Tillsynslärare skall inom sitt arbetsområde biträda rektor med
ledningen av verksamheten samt utföra förberedelse- och
avslutningsarbeten för läsåret.
Skolstyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av denna paragraf. Förordning (1985:1103).
21 § Skolstyrelsen skall för den som innehar en arvodestjänst som
tillsynslärare bestämma om nedsättning i undervisningsskyldigheten i
tjänsten som lärare eller om minskning av omfattningen av arbetet som
syofunktionär. Förordning (1985:1103).
13 kap. Skolledare och biträdande skolledare i gymnasieskolan
Allmänna föreskrifter
1 § För ledningen av gymnasieskolan är anställda dels rektorer som
skolledare, dels studierektorer som biträdande skolledare.
I gymnasieförordningen (1987:743) finns föreskrifter om gymnasieenheter
av typ A och typ B. Förordning (1987:709).
Organiserande av tjänster
2 § För ledningen av varje gymnasieenhet av typ A eller typ B skall det
finnas en tjänst som rektor. Tjänsten inrättas som lönetjänst med
beteckningen r (heltidstjänst).
Om det finns särskilda skäl, får det efter medgivande av länsskolnämnden
finnas en gemensam tjänst som rektor vid en landstingskommuns
gymnasieskola för ledningen av två eller flera gymnasieenheter.
Förordning (1988:1044).
2 a § har upphävts genom förordning (1987:709).
3 § Tjänst som rektor vid en kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola inrättas av styrelsen för skolan.
Arbetsområdet för rektor bestäms av styrelsen för skolan.
Styrelsen för skolan får besluta att arbetsområdet för rektor skall
omfatta även kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet.
Förordning (1988:1044).
4 § Om skolväsendet i en kommun har mindre omfattning än 130 poäng, får
styrelsen för skolan ålägga rektor att även vara skolchef.
Förordning (1987:709).
4 a § har upphävts genom förordning (1987:709).
5 § För att biträda en eller flera rektorer får styrelsen för skolan
inrätta tjänster som studierektor. Tjänsterna inrättas som lönetjänster
med beteckningen r (heltidstjänster).
Sådana tjänster får inrättas inom ramen för de skolledningsresurser som
får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt
gymnasieförordningen (1987:743). Förordning (1988:1044).
6 § För att biträda rektor vid en gymnasieenhet skall det finnas minst
så många tjänster som studierektor som anges vid olika poängtal i
följande sammanställning.
_______________________________________________________________________
Poängtal för en gymnasieenhet Minsta antal
enligt 4 kap. 4 § gymnasie- tjänster
förordningen (1987:743)
_______________________________________________________________________
-- 25,5 --
26-- 49,5 1
50-- 69,5 2
70-- 89,5 3
90-- 109,5 4
110--129,5 5
130--149,5 6
150--169,5 7
170--189,5 8
190-- 9
_______________________________________________________________________
Förordning (1987:709).
Åligganden
7 § Inom sitt arbetsområde skall rektor
1. under styrelsen för skolan och skolchefen ha den omedelbara ledningen
av verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande
bestämmelser,
2. vara förman för personalen och tillse att denna fullgör sina
åligganden,
3. främja samarbetet mellan hemmen och gymnasieskolan,
4. i samråd med skolläkare vaka över de hygieniska förhållandena vid
skolenheten,
5. åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för
utbildningen,
6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för
utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt samt
7. meddela erforderliga ordningsföreskrifter samt
8. fullgöra de övriga uppgifter, som åvilar rektor enligt gällande
föreskrifter eller särskilt beslut av styrelsen för skolan.
Förordning (1987:709).
8 § I fråga om utbildningen skall rektor särskilt
1. taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök,
2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem,
3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får
handledning,
4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga kännedom
om elevernas arbeten och om betygsättningen,
5. samråda med lärare om de förhållanden rektorn har iakttagit samt
lämna råd och anvisningar,
6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för
utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt samt
7. verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Rektor för en gymnasieenhet som har både gymnasieskola och
vuxenutbildning skall även lämna de studerande i vuxenutbildningen
upplysningar och råd om studieformen vid kurserna. Förordning
(1987:709).
9 § I fråga om skolförvaltningen skall rektor särskilt
1. besluta i ärenden, som styrelsen för skolan med stöd av 2 kap. 7 §
skollagen (1985:1100) jämfört med 3 kap. 12 § andra stycket
kommunallagen (1977:179) uppdrar åt honom,
2. när så påfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med
styrelsen för skolan eller avdelning av styrelsen eller vid sammanträde
som skolchefen utlyst,
3. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet
anordnar,
4. lämna styrelsen för skolan erforderligt biträde beträffande
skolskjutsar och skolsociala uppgifter,
5. ha tillsyn över lokaler och inventarier samt
6. förestå rektorsexpeditionen och ha bestämda mottagningstider.
Förordning (1987:709).
9 a § har upphävts genom förordning (1987:709).
10 § Rektor för en gymnasieenhet som har utbildning för jordbruk,
skogsbruk eller trädgårdsnäring skall även
1. handha förvaltningen av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård,
om styrelsen för skolan bestämmer det,
2. handha planering och ledning av försöksverksamhet vid skoljordbruk,
övningsskog eller skolträdgård, om inte styrelsen för skolan befriar
rektor från dessa åligganden. Förordning (1987:709).
11 § Studierektor skall biträda en eller flera rektorer med ledningen av
verksamheten inom deras arbetsområden främst i vad avser uppgifter av
pedagogisk art. Närmare föreskrifter om studierektors uppgifter meddelas
av styrelsen för skolan efter förslag av berörda rektorer och av
studierektor själv. Förordning (1987:709).
11 a § har upphävts genom förordning (1987:709).
Behörighet
12 § Behörig till tjänst som rektor eller studierektor är den som är
behörig till en tjänst som lärare eller syofunktionär vid någon skolform
som ingår i gymnasieenheten.
Om det finns synnerliga skäl, får den som inte har sådan behörighet
förordnas. Förordning (1988:1044).
Undervisningsskyldighet m. m.
13 § Styrelsen för skolan skall besluta i fråga om rektors och
studierektors undervisningsskyldighet.
Rektors undervisningsskyldighet får överstiga tio veckotimmar endast om
det följer av tredje stycket eller det finns synnerliga skäl.
Studierektors undervisningsskyldighet får inte överstiga 15 veckotimmar.
Rektor vid en gymnasieskola där studievägarna omfattar mindre än 10,5
poäng får fullgöra en högre undervisningsskyldighet än tio veckotimmar,
om styrelsen för skolan beslutar det. Förordning (1987:709).
13 a § har upphävts genom förordning (1987:709).
14 § Rektor eller studierektor får endast tillfälligtvis och i den mån
det är oundgängligen nödvändigt åta sig mer undervisning vid sådan
skolform som ingår i arbetsområdet än som följer av beslut om
undervisningsskyldigheten enligt 13 §.
Undervisningsskyldigheten får fullgöras genom att rektor eller
studierektor ersätter lärare vid förfall för denne.
För rektor eller studierektor som är behörig till tjänst som
syofunktionär får undervisningsskyldigheten bytas ut mot arbetsuppgifter
som avses i 16 a kap. 5 §. Förordning (1987:709).
15 § Bestämmelser om lärares skyldigheter skall tillämpas på rektorer
och studierektorer, när de fullgör undervisning. Förordning
(1978:709).
16 § En huvudman får tillskjuta kommunala medel till kostnader för
nedsättning av undervisningsskyldigheten för rektor eller studierektor
eller, i fall som avses i 14 § tredje stycket, minskning av de
arbetsuppgifter som avses där, om kostnaderna inte täcks av statsbidrag.
Förordning (1987:709).
17--39 §§ har upphävts genom förordning (1987:709).
14 kap. Gemensamma bestämmelser om lärare
Tjänster som lärare
1 § I grundskolan och gymnasieskolan anställs lärare på lönetjänster som
lärare eller på arvodestjänster som timlärare.
En lärare får välja anställning som timlärare i stället för anställning
på en lönetjänst, dock inte en tjänst som lärare 152, 154, 156, 158
eller 160. Ett sådant val skall avse ett helt redovisningsår eller den
del av redovisningsåret som läraren är anställd.
Föreskrifter om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommunen finns i
förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i
kommun. Förordning (1988:1044).
2 § Anställning som lärare avser tjänstgöring vid grundskolan respektive
gymnasieskolan i kommunen eller, i fråga om landstingskommuns
gymnasieskola, vid denna skolform i landstingskommunen.
Tjänstgöringen skall vara tills vidare förlagd till en viss skolenhet.
Om det är lämpligt, kan en del av tjänstgöringen förläggas till andra
skolenheter för den skolform vid vilken läraren är anställd.
Sådana lärare vid grundskolan som avses i 15 kap. 1 § första stycket 22
och 8 § är anställda för tjänstgöring i kommunen vid grundskolan,
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Tjänstgöringen får
förläggas till flera skolenheter. Tjänstgöring vid gymnasieskolan och
kommunal vuxenutbildning utgör därvid fyllnadstjänstgöring.
Förordning (1985:587).
3 § Förläggningen av tjänstgöringen för en lärare med en tjänst som
tillsatts med konstitutorial eller med sådant förordnande på vilket
äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas får ändras av
styrelsen för skolan
-- om det fordras med hänsyn till omorganisation av skolväsendet,
-- om det på någon annan grund med hänsyn till skolväsendets behov finns
särskilda skäl till ändring, eller
-- om läraren begärt förflyttning till någon annan skolenhet och det
finns särskilda skäl till ändring. Förordning (1988:1044).
4--7 § har upphävts genom förordning (1982:694).
Allmänna behörighetsvillkor
8 § Som allmänna villkor för behörighet till en lönetjänst som lärare
gäller att sökanden skall dels vara fri från sjukdom och handikapp som
medför olämplighet för tjänsten, dels ha god förmåga att undervisa och
gott sätt att behandla eleverna. Förordning (1988:1044).
Allmänna åligganden
9 § Lärare är skyldig att undervisa i det eller de ämnen som ingår i
hans tjänst.
Lärare är skyldig att undervisa även i annat eller andra ämnen eller del
av annat ämne, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan
undervisning och om det erfordras. Beslut härom fattas av rektor efter
samråd med läraren.
Lärare är dessutom skyldig att undervisa i tillvalskurser om läraren kan
anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom
fattas av rektor efter samråd med läraren.
Undervisning som en lärare fullgör enligt andra och tredje styckena
inräknas i hans tjänst.
9 a § Lärare i grundskolan är skyldig att fullgöra följande uppgifter:
1. Medverka i fria aktiviteter, om läraren kan anses ha förutsättningar
för detta och om det behövs. Beslut härom fattas av rektor efter samråd
med läraren.
2. Besöka arbetsplatser där elever har praktisk arbetslivsorientering.
Besöken genomförs inom ramen för den av skolstyrelsen för rektors
arbetsområde fastställda resursen för sådana besök. Beslut härom fattas
av rektor efter samråd med läraren.
Sådan medverkan och sådana besök inräknas i lärarens tjänst.
Förordning (1984:45).
10 § Det åligger lärare att
1. vaka över elevernas uppförande och ordning under lektioner, raster
och i övrigt, när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn, samt
medverka i skolans friluftsverksamhet,
2. deltaga i konferenser, studiedagar, föräldramöten och övriga
föreskrivna sammanträden och möten,
3. biträda vid inskrivning av elever och vid prövningar,
4. under och i anslutning till undervisningen vårda skolanläggningens
utbildningsmateriel och inventarier,
5. medverka i samarbetsnämnd och
6. biträda rektor med att övervaka ordningen vid elevhem i den
omfattning som styrelsen för skolan bestämmer.
11 § Den undervisningsskyldighet som åligger lärare på grundskolans
högstadium eller lärare i gymnasieskolan får ökas under en del av
läsåret och minskas under en annan del av läsåret. Det sammanlagda
antalet veckotimmar under ett läsår får dock ej ändras härigenom.
12 § Lärare är skyldig att vara klassföreståndare. Uppgiften att vara
klassföreståndare kan fördelas på flera lärare. Förordning
(1987:709).
13 § Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass eller en
särskild undervisningsgrupp. Han skall gå rektor till handa i frågor som
rör klassen eller gruppen och fullgöra de övriga uppgifter som åvilar
honom enligt gällande föreskrifter.
Det åligger klassföreståndaren särskilt att
1. ha tillsyn över elevernas skolgång samt söka kontakt med föräldrarna,
om elev försummar skolgången, och anmäla förhållandet till rektor, om
rättelse ej vinnes,
2. ge akt på elevernas hälsa och, om elev bör komma under läkarkontroll,
underrätta skolsköterska eller skolläkare därom,
3. föra betygskatalog samt
4. delta i klassråd.
13 a § Lärare i grundskolan är skyldig att fullgöra följande
arbetsuppgifter (specialfunktioner), nämligen
1. leda den pedagogiska planeringen i ett eller flera ämnen,
2. lämna lärare råd och anvisningar,
3. handleda mindre erfarna lärare,
4. främja lärares fortbildning,
5. leda elevvårdsarbetet inom en arbetsenhet,
6. samordna planeringen av den pedagogiska verksamheten inom en
arbetsenhet,
7. tillse att åtgärder som har beslutats inom en arbetsenhet verkställs,
8. anpassa ämnesinstitution på ändamålsenligt sätt,
9. ansvara för att ämnesinstitution kan utnyttjas för avsett ändamål.
Specialfunktionerna enligt första stycket 1--4 skall omfatta en eller
flera arbetsenheter, en eller flera årskurser eller ett eller flera
stadier. De får även omfatta annan skolenhet än den till vilken läraren
har sin övriga lärartjänstgöring förlagd.
Beslut om att en lärare skall fullgöra en eller flera specialfunktioner
fattas av skolstyrelsen. Beslutet skall avse högst ett läsår.
Specialfunktionerna skall fullgöras i samarbete med övriga berörda
arbetstagare i skolan.
Skolstyrelsen meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av denna paragraf.
13 b § En lärare i gymnasieskolan är skyldig att fullgöra
specialfunktioner, om det uppdras åt honom eller henne.
Med specialfunktioner avses sådana uppgifter av främst pedagogisk art
för planering, samordning och utveckling som skall fullgöras vid
gymnasieskolan för att verksamheten där skall fungera enligt läroplanen
och andra författningar. Specialfunktioner skall också omfatta ansvar
för gemensam utrustning, varvid särskild vikt skall läggas vid skötseln
av dels ämnesinstitutioner i sådana naturvetenskapliga och tekniska
ämnen som finns på tre och fyraåriga linjer, dels datasalar.
Styrelsen för skolan beslutar om en lärare skall fullgöra
specialfunktioner.
Specialfunktioner skall fullgöras i samarbete med övriga berörda
arbetstagare i gymnasieskolan. Förordning (1987:709)
14 § Lärare är skyldiga att biträda vid lärarutbildning och utbildning
av syofunktionärer som är förlagd till skolenheten. Förordning
(1989:144).
Fyllnadstjänstgöring
15 § I tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan får ingå
tjänstgöring som lärare vid annan skola eller läroanstalt än den vid
vilken läraren är anställd (fyllnadstjänstgöring), om det föreskrivs i
denna förordning eller andra bestämmelser som regeringen meddelar.
I förordningen (1990:108) om fyllnadstjänstgöring i vissa fall för
lärare och kyrkomusiker föreskrivs om lärares fyllnadstjänstgöring som
kyrkomusiker och om kyrkomusikers fyllnadstjänstgöring som lärare.
Förordning (1990:279).
16 § Fyllnadstjänstgöring får förekomma om tjänsten som lärare omfattar,
fyllnadstjänstgöringen inräknad, minst 40 procent av
heltidstjänstgöring. Förordning (1988:701).
17 § Fyllnadstjänstgöring skall omfatta helt läsår, hel termin eller
annan avgränsad undervisningsperiod under ett redovisningsår eller
kalenderhalvår.
Bestämmelse om skyldigheter för lärare vid en skolform gäller även annan
lärare, i den mån han fullgör fyllnadstjänstgöring vid skolformen.
18 § Om fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst, skall i tjänsten i
första hand inräknas tjänstgöringen vid den skola där tjänsten är
inrättad.
En lärare med en tjänst som tillsatts med konstitutorial skall, om det
inte finns särskilda skäl till avvikelse, ha företräde till tjänstgöring
vid den skola där tjänsten är inrättad framför
1. i tjänsten yngre sådana lärare,
2. lärare som är förordnade tills vidare eller har tidsbegränsat
förordnande,
3. lärare vid andra skolor eller läroanstalter.
Andra stycket gäller också för lärare med ett sådant förordnande på
vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas. Förordning
(1989:647).
19 § I fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring skall rektorerna
gemensamt bestämma tjänstgöringstider. Kan de ej enas, avgöres frågan av
skolchefen, om skolorna står under förvaltning av samma skolstyrelse,
och i annat fall av länsskolnämnden.
20 § Vid beräkning av fyllnadstjänstgöringens omfattning anses en
veckotimme under helt läsår om 40 veckor motsvara 37 lektioner och en
veckotimme under vardera av hösttermin och vårtermin av sådant läsår
18,5 lektioner. Vidare anses 37 lektioner motsvara en veckotimme under
helt sådant läsår och 18,5 lektioner en veckotimme under en sådan
termin.
21 § Lärare är ej skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring som
föranleder kortare sommarledighet än 45 dagar i följd eller
fyllnadstjänstgöring på annan ort, om resorna medför betydande olägenhet
för honom.
Organiserande av tjänster som lärare
22 § Verksamheten vid grundskola eller gymnasieskola bör organiseras så,
att det kan inrättas tjänster som lärare med full tjänstgöring eller med
minst 40 procent av heltidstjänstgöring.
Länsskolnämnden skall verka för att tjänstgöringen ordnas på lämpligt
sätt. Nämnden kan därvid väcka förslag om att tjänst förenas med
fyllnadstjänstgöring.
Skall fyllnadstjänstgöring ingå i tjänst som lärare, inrättas tjänsten i
regel vid den skola, till vilken större delen av den med tjänsten
förenade tjänstgöringen skall hänföras. Förordning (1988:701).
23 § Rektorerna vid statliga och vid statsunderstödda kommunala,
landstingskommunala och enskilda läroanstalter i en kommun skall årligen
senast den 25 april enligt skolchefens bestämmande sammanträda för att
planlägga lärarnas tjänstgöring under närmast följande läsår.
Ifrågasättes fyllnadstjänstgöring vid sådan läroanstalt i annan kommun,
kallas även skolchefen i den kommunen samt den rektor som beröres.
Om det är lämpligt får i stället en delegation med företrädare för
rektorerna sammanträda.
De lärare som beröres skall beredas tillfälle att genom representanter
framlägga sina önskemål.
24 § För varje läsår beslutar styrelsen för skolan hur lärares
fyllnadstjänstgöring skall organiseras.
Berör fråga om fyllnadstjänstgöring skola eller läroanstalt som ej står
under styrelsens förvaltning och kan ej enighet uppnås, skall frågan
underställas länsskolnämnden.
Tjänstgöringsbetyg m. m.
25 § Lärare har rätt att få tjänstgöringsbetyg. För lärare som under
läsåret tjänstgjort högst 60 dagar får i stället utfärdas intyg om
tjänstgöringens art och omfattning. Sådana betyg och intyg utfärdas av
rektor inom två veckor från det läraren begärt det. Förordning
(1988:1044).
Tjänstgöring för vissa äldre lärare
26 § En lärare som under redovisningsåret uppnår eller har uppnått 55
års ålder får efter beslut av styrelsen för skolan inom ramen för sin
lärartjänst till en del utföra även andra arbetsuppgifter inom kommunal
verksamhet än undervisning och därmed sammanhängande uppgifter, om
1. läraren har påtagliga svårigheter att fullgöra den undervisning som
följer med tjänsten eller har hög sjukfrånvaro som sannolikt skulle
minska om lärarens undervisning minskades, och
2. läraren är villig att åta sig tjänstgöringen.
Om arbetsuppgifterna hänför sig till någon annan kommunal nämnds område
krävs att styrelsen för skolan och den berörda kommunala nämnden kommer
överens om tjänstgöringen. Förordning (1989:647).
27--30 §§ har upphävts genom förordning (1982:694).
15 kap. Lärare i grundskolan
Allmänna föreskrifter
Tjänster som lärare
1 § I grundskolan finns tjänster som lärare
1. för klass på lågstadiet,
2. för klass på mellanstadiet,
3. för specialundervisning i årskurserna 1--6,
4. för specialundervisning i årskurserna 4--9,
5. i idrott,
6. i musik,
7. i bild,
8. i trä- och metallslöjd,
9. i textilslöjd,
10. i hemkunskap,
11. i barnkunskap,
12. i dels bild, dels trä- och metallslöjd,
13. i dels bild, dels textilslöjd,
14. i dels hemkunskap, dels trä- och metallslöjd,
15. i dels hemkunskap, dels textilslöjd,
16--18. i två eller tre av följande ämnen på högstadiet, nämligen
svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska, tyska, franska,
finska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi,
kemi och fysik,
19. i följande ämnen på högstadiet, nämligen dels matematik och teknik,
dels fysik eller kemi,
20. i maskinskrivning,
21. i två av ämnena idrott, musik, bild, trä- och metallslöjd,
textilslöjd, hemkunskap och barnkunskap i en annan kombination än som
gäller för tjänster som lärare 12--15,
22. i hemspråk,
23. i dels ett av ämnena idrott, musik, hemkunskap, trä- och
metallslöjd, textilslöjd eller barnkunskap, dels ett eller två av ämnena
svenska, engelska, matematik, biologi, kemi, religionskunskap,
samhällskunskap, historia eller geografi.
Tjänsterna betecknas i denna förordning med tjänstens nummer enligt
första stycket.
Det som avgör om en tjänst skall hänföras till 16, 17 eller 18 är de
behörighetsvillkor som gäller för tjänsten.
Tjänsterna som lärare 1--23 finns som lönetjänster. Förordning
(1988:1044).
2 § I grundskolan inrättas tjänster som lärare i den omfattning som
fordras för att uppehålla undervisningen.
Tjänster som lärare 3 och 4 får inrättas för skolans behov av
specialutbildade lärare för specialundervisning som anordnas inom
arbetsenheten eller klassen och i särskilda undervisningsgrupper.
Tjänster som lärare 22 inrättas i den omfattning som fordras för att
uppehålla hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan.
Förordning (1988:701).
3 § har upphävts genom förordning (1982:694).
4 § En tjänst som lärare enligt något av numren 16--18 omfattar, om inte
annat följer av andra--fjärde styckena, dels en ämnesgrupp om två ämnen,
dels ett tredje ämne, enligt följande nämligen
Ämnesgrupp Tredje ämne
svenska och religionskunskap historia eller geografi
svenska och historia geografi
svenska och svenska som engelska, tyska, franska
andraspråk eller finska
svenska samt engelska eller
tyska eller franska
eller finska historia eller geograf
engelska och tyska franska, finska,
samhällskunskap, historia
eller geografi
engelska och franska tyska, finska, samhälls-
kunskap, historia eller
geografi
engelska och finska tyska, franska, samhälls-
kunskap, historia eller
geografi
tyska och franska engelska, samhälls-
kunskap, historia
eller geografi
religionskunskap och historia samhällskunskap eller
geografi
samhällskunskap och historia religionskunskap eller
geografi
samhällskunskap och geografi historia
samhällskunskap och matematik geografi
Ämnesgrupp Tredje ämne
historia och geografi religionskunskap eller
samhällskunskap
geografi och biologi kemi
biologi och kemi matematik, fysik eller
geografi
matematik och fysik kemi eller geografi
matematik och kemi fysik, geografi eller
biologi
kemi och fysik matematik eller geografi
En tjänst får omfatta endast en ämnesgrupp enligt första stycket.
Om särskilda skäl föreligger, får ämnena kombineras på annat sätt än som
anges i första stycket.
Om synnerliga skäl föreligger, får en tjänst omfatta endast ett av de
ämnen som anges i första stycket. Förordning (1985:587).
4 a § En tjänst som lärare 16 får för den som har genomgått
försöksverksamhet med breddad ämneslärarutbildning inom den
samhällsorienterande eller matematisk-naturorienterande sektorn som
anordnas vid vissa högskoleenheter omfatta dels en ämnesgrupp om två
ämnen, dels ytterligare ett eller två ämnen, enligt följande:
Ämnesgrupp Ytterligare ämnen
svenska och engelska tyska, franska eller finska
samhällskunskap och historia och geografi
religionskunskap
biologi och fysik matematik och kemi
biologi och kemi fysik och matematik
biologi och matematik fysik och kemi
Förordning (1989:647).
5 § En tjänst som lärare 23 omfattar någon av följande ämnesgrupper om
två eller tre ämnen, nämligen
Ämnesgrupp
idrott och engelska
idrott och biologi
idrott och kemi
idrott och matematik
musik och engelska
musik och historia
musik och matematik
musik och svenska
hemkunskap och biologi
hemkunskap och kemi
hemkunskap och matematik
hemkunskap och samhällskunskap
trä- och metallslöjd samt engelska
trä- och metallslöjd samt matematik
textilslöjd och engelska
textilslöjd och matematik
barnkunskap och svenska
idrott, biologi och kemi
idrott, kemi och matematik
barnkunskap, biologi och kemi
barnkunskap, svenska och historia
barnkunskap, svenska och geografi
barnkunskap, religionskunskap och historia
barnkunskap, religionskunskap och samhällskunskap
Förordning (1987:709).
6--7 §§ har upphävts genom förordning (1982:694).
8 § Utöver vad som följer av 2 § får det inrättas tjänster som lärare
med numren 1--23 för lärarvikarie. Sådana tjänster får inrättas i den
omfattning som krävs för att tillgodose ett stadigvarande behov av
ersättare för lärare.
Sådana tjänster inrättas respektive dras in från och med den 1 januari
och den 1 juli. När en tjänst skall dras in får den dock behållas så
lång tid därefter som fordras för att bringa innehavarens anställning på
tjänsten att upphöra. Förordning (1988:1044).
9 § har upphävts genom förordning (1982:694).
10 § I fråga om en tjänst som lärare enligt något av numren 12--15 och
21 skall vid tillsättningstillfället gälla att minst hälften av antalet
veckotimmar, dock lägst åtta, skall avse det ena av tjänstens två ämnen
under förutsättning att
1. en tjänst som lärare i enbart detta ämne tillhör en högre lönegrad än
en tjänst som lärare i enbart det andra ämnet,
2. tjänsten som lärare enligt något av numren 12--15 och 21 har hänförts
till den högre lönegraden. Förordning (1988:1044).
10 a § I fråga om en tjänst som lärare 23 skall vid
tillsättningstillfället gälla att minst en tredjedel och högst två
tredjedelar av undervisningen i tjänsten skall avse ett ämne eller ämnen
som anges i 4 §. Förordning (1988:1044).
11 § har upphävts genom förordning (1975:269).
12 § har upphävts genom förordning (1982:694).
13 § Skolstyrelsen beslutar efter förslag av rektor vilka ämnen som
skall ingå i tjänst som lärare enligt något av numren 16--19, 21 och 23.
Förordning (1988:1044).
14 § har upphävts genom förordning (1982:694).
Särskilda behörighetsvillkor
15 § För behörighet till en tjänst som lärare enligt något av numren
1--23 fordras att sökanden uppfyller de särskilda villkor som anges i
bilaga 1 till denna förordning. Skolöverstyrelsen skall meddela de
närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av bilaga 1.
Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om anställning av lärare från
andra nordiska länder. Förordning (1989:718).
16 § har upphävts genom förordning (1988:1044).
17 § För tjänst som lärare enligt något av numren 1--4 gäller särskilda
villkor för behörighet att undervisa i vissa ämnen enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen.
18 § Förvärvar innehavaren av en tjänst som lärare 17 behörighet för en
tjänst som lärare 16 i minst två av tjänstens ämnen, skall skolstyrelsen
efter ansökan förordna honom på en tjänst som lärare 16 från och med
närmast följande kvartal.
Innehavaren av en tjänst som lärare 18 skall efter ansökan förordnas på
en tjänst som lärare 16, om han i vad avser teoretisk utbildning
uppfyller villkoren för behörighet till tjänst som lärare 16 i en
kombination av ämnen som anges i 4 § första eller andra stycket och
minst två av dessa ämnen sammanfaller med de ämnen som ingår i hans
tjänst som lärare 18. Förordnandet gäller från och med kalendermånaden
närmast efter den då ansökan har getts in till skolstyrelsen.
Andra stycket skall också tillämpas på innehavaren av en tjänst som
lärare 19. Förordning (1988:1044).
19 § har upphävts genom förordning (1982:694).
19 a § Den som innehar en tjänst som lärare enligt något av numren
5--15 får av skolstyrelsen efter ansökan förordnas på en tjänst som
lärare 23.
Förordnandet får meddelas om följande tre villkor är uppfyllda, nämligen
1. läraren uppfyller de särskilda behörighetsvillkoren för tjänst som
lärare 23,
2. läraren har under närmast föregående hela läsår med minst en
tredjedel och högst två tredjedelar inräknat undervisning i ett ämne
eller ämnen som avses i 4 § och
3. vid tidpunkten för förordnandet på tjänst som lärare 23 minst en
tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten avser
ett ämne eller ämnen som anges i 4 §.
Förordnandet meddelas från och med den 1 juli. Förordning
(1988:1044).
20 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden efter
framställning från skolstyrelsen medge den som söker eller innehar en
lönetjänst som lärare befrielse från särskilda behörighetsvillkor för
tjänsten.
Ingår i en tjänst som lärare fyllnadstjänstgöring vid en skolform där
det för något av tjänstens ämnen fordras utbildning utöver den som i
allmänhet krävs för innehav av tjänst i ämnet, får länsskolnämnden medge
att fyllnadstjänstgöring får fullgöras av lärare som inte uppfyller
nämnda speciella villkor. Förordning (1989:793).
Behörighetsförklaring m. m.
21 § Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen förklara den
som i fråga om utbildning eller tjänstgöring inte uppfyller de villkor
för behörighet som anges i bilaga 1 eller i bestämmelser som avses i 17
§ för visst slag av tjänst som lärare behörig till sådant slag av
tjänst.
En sådan behörighetsförklaring får meddelas endast om
1. sökanden inom eller utom landet har genomgått utbildning eller har
fyllgjort tjänstgöring, som motsvarar vad som fordras för behörighet
till ifrågavarande slag av tjänst som lärare eller
2. bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till
sökandens meriter i övrigt. Förordning (1988:1044).
21 a § Den som med godkänt resultat har gått igenom avslutande
praktisk-pedagogisk utbildning till ämneslärare om 40 poäng, skall, utan
hinder av att han inte uppfyller de villkor i vad avser teoretisk
utbildning som anges i bilaga 1 för visst slag av tjänst som lärare,
anses behörig till sådant slag av tjänst i de ämnen utbildningen avser
utan en sådan förklaring som avses i 21 §. Förordning (1988:1044).
Tjänstgöring
22 § För tjänst som lärare 1 gäller att
1. tjänstgöringen i regel skall förläggas till viss klass eller
arbetsenhet på lågstadiet,
2. läraren skall tjänstgöra i klass som omfattar årskurserna 3 och 4 om
särskilda skäl föreligger,
3. läraren är skyldig att meddela specialundervisning och särskild
undervisning,
4. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på mellanstadiet, om
det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid skolenheten
samt
5. läraren får till en del tjänstgöra i årskurs 4, om det behövs för att
underlätta elevernas övergång från årskurs 3 till årskurs 4.
Första stycket 1 gäller ej innehavare av sådan tjänst som lärare 1 för
lärarvikarie som avses i 8 §.
23--24 §§ har upphävts genom förordning (1978:588).
25 § För tjänst som lärare 2 gäller att
1. tjänstgöringen i regel skall förläggas till viss klass eller
arbetsenhet på mellanstadiet eller till viss klass som omfattar såväl
årskurs 3 som en eller flera årskurser på mellanstadiet,
2. läraren är skyldig att meddela specialundervisning och särskild
undervisning,
3. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på låg- och
högstadierna, om det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena
vid skolenheten samt
4. läraren får till en del tjänstgöra i årskurserna 3 eller 7, om det
behövs för att underlätta elevers övergång från årskurs 3 till årskurs 4
eller från årskurs 6 till årskurs 7.
Första stycket 1 gäller ej innehavare av sådan tjänst som lärare 2 för
lärarvikarie som avses i 8 §.
26 § För tjänst som lärare 3 gäller att
1. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till särskild
undervisningsgrupp eller avse specialundervisning inom arbetsenhet,
klass eller annan undervisningsgrupp,
2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning samt
3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas tjänstgöring som
konsulent i specialundervisning, om skolstyrelsen medger det.
27 § För tjänst som lärare 4 gäller att
1. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till särskild
undervisningsgrupp eller avse specialundervisning inom arbetsenhet,
klass eller annan undervisningsgrupp,
2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning samt
3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas tjänstgöring som
konsulent i specialundervisning, om skolstyrelsen medger det.
Förordning (1984:209).
27 a § har erhållit beteckningen 39 § genom förordning (1981:986).
28 § I tjänst som lärare enligt något av numren 5--15 kan inräknas
utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra
stycket
1. undervisning som anordnas vid grundskolan utöver gällande timplaner
och andra föreskrifter, om undervisningen avser ämne eller ämnen som
ingår eller kan inräknas i tjänsten,
2. särskild undervisning,
3. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 §
första stycket 5--11, om i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars
undervisning i tjänstens ämne eller ämnen och om skolstyrelsen medger
det, varvid skolstyrelsen skall bestämma det antal veckotimmar som
tjänstgöringen skall anses motsvara samt
4. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med
det högre timtal, som skolstyrelsen av särskilda skäl bestämmer för en
viss tjänst. Förordning (1984:209).
29 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § och 9 a § är innehavare av
tjänst som lärare enligt något av numren 5--15 skyldig att
1. meddela undervisning som avses i 28 § 1,
2. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar
att meddela sådan undervisning, samt
3. i fråga om innehavare av tjänst 5, leda planläggningen och
övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras.
Beslut enligt första stycket 2 fattas av rektor efter samråd med
läraren. Förordning (1984:209).
30 § I tjänst som lärare enligt något av numren 16--19 kan inräknas
utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra
stycket
1. undervisning på mellanstadiet,
2. särskild undervisning samt
3. specialundervisning.
Undervisning i de ämnen som anges i 1 § första stycket 5--11 samt
undervisning enligt första stycket 1 och 3 får tillhopa omfatta högst en
tredjedel av tjänstens timtal, om ej skolstyrelsen av särskilda skäl
bestämmer ett högre timtal för en viss tjänst. Förordning
(1984:209).
31 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § och 9 a § gäller att
innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 16--19 är skyldig
att meddela
1. undervisning på mellanstadiet och
2. specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att
meddela sådan undervisning.
Beslut enligt första stycket fattas av rektor efter samråd med läraren.
32 § I tjänst som lärare 20 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 §
fjärde stycket och 9 a § andra stycket inräknas specialundervisning.
Innehavare av tjänst som lärare 20 är skyldig att meddela
specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela
sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med
läraren.
33 § För tjänst som lärare 21 äger 28 och 29 §§ motsvarande tillämpning.
Därvid tillämpas de bestämmelser som gäller för tjänster i vartdera av
de ämnen som ingår i tjänsten 21.
33 a § I tjänst som lärare 22 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 §
fjärde stycket och 9 a § andra stycket inräknas studiehandledning på
hemspråket och särskild undervisning.
I tjänst som lärare 22 ingår socialt kontaktarbete för elever som deltar
i undervisning i hemspråk eller meddelas studiehandledning på
hemspråket.
33 b § I tjänst som lärare 23 kan inräknas utöver vad som följer av 14
kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra stycket
1. särskild undervisning,
2. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 §
första stycket 5--11, om i tjänsten ingår minst tio veckotimmars
undervisning i det ämne eller de ämnen konsulenttjänstgöringen avser och
om skolstyrelsen medger det, varvid skolstyrelsen skall bestämma det
antal veckotimmar som tjänstgöringen skall anses motsvara och
3. specialundervisning.
Undervisning enligt första stycket 3 får omfatta högst hälften av
tjänstens timtal.
Om särskilda skäl föreligger, får skolstyrelsen bestämma ett högre
timtal för viss tjänst än som anges i andra stycket.
33 c § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § och 9 a § gäller att
innehavare av tjänst som lärare 23 är skyldig att
1. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar
att meddela sådan undervisning samt
2. i fråga om innehavare av tjänst vari ingår ämnet idrott, leda
planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det
påfordras.
Beslut enligt första stycket 1 fattas av rektor efter samråd med
läraren.
34 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 och 9 a §§ eller av bestämmelser
i detta kapitel gäller att innehavare av tjänst som lärare enligt något
av numren 1 och 2 är skyldig att undervisa i svenska som andraspråk om
läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning.
Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren.
Undervisning som en lärare fullgör enligt första stycket inräknas i hans
tjänst. Förordning (1985:587).
34 a § har upphävts genom förordning (1986:575).
Fyllnadstjänstgöring
35 § I tjänst som lärare enligt något av numren 1--4 får ingå
fyllnadstjänstgöring inom grundskolan i annan kommun och inom
grundutbildning för vuxna. I tjänst som lärare 3 eller 4 får dessutom
ingå fyllnadstjänstgöring inom gymnasieskolan.
I sådan tjänst som lärare 3 eller 4 som omfattar undervisning av
talskadade elever får ingå fyllnadstjänstgöring vid förskola
1. om förskollärare vid förskola i motsvarande omfattning medverkar med
förskollärarinsatser i årskurs 1 vid grundskolan i den kommun där
fyllnadstjänstgöringen fullgörs och
2. om berörda kommunala nämnder kommer överens härom. Förordning
(1986:575).
36 § I tjänst som lärare enligt något av numren 5--23 får, om inte annat
följer av andra stycket, ingå fyllnadstjänstgöring
1. vid grundskolan i annan kommun eller vid gymnasieskola för vilken en
kommun eller landstingskommun är huvudman eller vid sådan kommunal
högskoleutbildning som inte avser vårdområdet,
2. inom grundutbildning för vuxna och vid kommunal vuxenutbildning, dock
med den begränsning som följer av femte stycket,
3. vid sådan annan statsunderstödd läroanstalt där lärarnas
anställnings- och avlöningsvillkor fastställs under medverkan av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer,
4. vid annan statsunderstödd läroanstalt, om länsskolnämnden medger det,
samt
5. vid statlig läroanstalt.
I sådan tjänst som lärare 5--23 för lärarvikarie som avses i 8 § får
ingå fyllnadstjänstgöring vid grundskolan i annan kommun.
I tjänst som lärare 6 får utöver vad som följer av första stycket ingå
fyllnadstjänstgöring vid kommunal musikskola. Detsamma gäller tjänst som
lärare 23, om musik ingår i tjänsten.
I tjänst som lärare 22 får utöver vad som följer av första stycket ingå
fyllnadstjänstgöring vid förskolan i den egna kommunen under
förutsättning att berörda kommunala nämnder kommer överens härom.
I tjänst som lärare enligt något av numren 16--19 får ingå
fyllnadstjänstgöring inom grundutbildning för vuxna i en omfattning som
tillsammans med sådan undervisning som avses i 30 § andra stycket uppgår
till högst en tredjedel av tjänstens timtal, om inte skolstyrelsen av
särskilda skäl bestämmer ett högre timtal för en viss tjänst.
Förordning (1986:575).
37 § Fyllnadstjänstgöring enligt 36 § får åläggas lärare, även om sådan
tjänstgöring vid tillsättningen ej ingått i tjänsten.
Lärare får dessutom åläggas fyllnadstjänstgöring vid annan läroanstalt,
som avses i 36 §, än den läroanstalt där han skulle tjänstgöra när
tjänsten tillsattes.
38 § har upphävts genom förordning (1984:45).
Nedsättning av undervisningsskyldigheten
39 § Skolstyrelsen får nedsätta undervisningsskyldigheten för sådan
innehavare av tjänst som lärare vilken fullgör specialfunktioner som
avses i 14 kap. 13 a §.
I andra fall får skolstyrelsen nedsätta undervisningsskyldigheten på
tjänst som lärare enligt något av numren 1--4 med högst åtta
veckotimmar, om särskilda skäl föreligger.
För sådan innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 1--4,
vilken är assistent inom den psykiska barna- och ungdomsvården, gäller i
stället för andra stycket att skolstyrelsen skall nedsätta
undervisningsskyldigheten till lägst hälften.
40--42 §§ har upphävts genom förordning (1973:417).
Organiserande av tjänster som lärare
43 § Vid inrättande av tjänster som lärare 1--4 med mindre än full
tjänstgöring skall beaktas främst skolans bästa. Förordning (1988:1044).
44 § En lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal
musikskola får inom ramen för sin anställning fullgöra undervisning i
musik i grundskolan, om läraren är behörig till en tjänst som lärare 6
eller till en tjänst som lärare 23 vari ingår musik.
45 § I 16 kap. 44 a § finns föreskrifter om vilken lägsta omfattning
sådan undervisning i kommunal musikskola som räknas in i vissa tjänster
som lärare i grundskolan och gymnasieskolan skall ha.
46 § har upphävts genom förordning (1982:694).
47 § Undervisning i ämnen som anges i 1 § 16--18 samt i engelska på
mellanstadiet får ingå som fyllnadstjänstgöring i sådan tjänst som
lärare vid gymnasieskolan vilken avses i 16 kap. 1 § under något av
numren 152--161 och 167--169 eller i tjänst som lärare i jämförbara
ämnen vid annan statlig eller statsunderstödd läroanstalt, om
länsskolnämnden medger det.
48 § har upphävts genom förordning (1985:1103).
49--56 §§ har upphävts genom förordning (1981:986).
16 kap. Lärare i gymnasieskolan
Allmänna föreskrifter
Tjänster som lärare
1 § I gymnasieskolan finns tjänster som lärare i beklädnadsteknik med
huvudsaklig inriktning på gren för
101. damkläder,
102. herrkläder,
i bygg- och anläggningsteknik med huvudsaklig inriktning på
gren för
103. bergteknik,
104. betongteknik,
105. byggnadsplåtslagare,
106. byggnadsträteknik,
107. gatu-, väg- och ledningsteknik,
108. golvläggare,
109. murare,
110. målare,
111. värme- och sanitetsmontörer,
i el-teleteknik med huvudsaklig inriktning på gren för
112. elektriker,
113. kontorsmaskinreparatörer,
114. styr- och reglermekaniker,
115. telemontörer,
116. telereparatörer,
i fordonsteknik med huvudsaklig inriktning på gren för
117. bilmekaniker,
118. flygmekaniker,
119. maskinmekaniker,
120. reservdelspersonal,
120 a. transportteknik,
i livsmedelsteknik på gren för livsmedelsproduktion med
huvudsaklig inriktning på variant för
121. bageri och konditori,
122. charkuteri,
122 a. livsmedelsprocessindustri,
i livsmedelsteknik på gren för storhushåll och restaurang med
huvudsaklig inriktning på variant för
123. restaurang,
124. serveringsteknik,
125. storhushåll,
i processteknik med huvudsaklig inriktning på gren för
126. byggnadsämnesteknik,
127. kemiteknik,
128. livsmedelsteknik,
129. metallurgi,
130. pappers- och pappersmasseteknik,
i träteknik med huvudsaklig inriktning på gren för
131. båtbyggare,
132. modellsnickare,
133. verkstadssnickare,
i verkstadsteknik med huvudsaklig inriktning på gren för
134. järnbruksyrken,
135. plåt- och svetsmekaniker,
136. verkstadsmekaniker,
137. i ett eller flera av ämnena maskinskrivning,
kontorskunskap, maskinskrivning och kontorskunskap, praktiskt
sekreterararbete och stenografi,
138. i minst ett av ämnena distributionskunskap samt
konsument- och varukunskap,
139. i ett eller flera av jordbruksämnena animalieproduktion,
växtodling samt lantbruksmaskiner och byggnadsunderhåll eller i
ett eller flera av trädgårdsämnena markbyggnad, frilandsodling,
växthusodling, växtodling och maskinlära,
140. i ett eller flera av jordbruksämnena animalieproduktion,
växtodling, lantbruksmaskiner och byggnadsunderhåll samt
lantbruksekonomi eller i ett eller flera av trädgårdsämnena
markbyggnad, frilandsodling, växthusodling, växtodling och
maskinlära,
141. i ett eller flera av ämnena bostads/miljökunskap,
produktionsteknik, kostkunskap och konsumentkunskap,
142. i textilkunskap som avser sömnad,
143. i textilkunskap som avser vävning,
144. i textilkunskap som avser sömnad och vävning,
145. i vårdkunskap,
146. i minst ett av ämnena barnkunskap samt barn- och
ungdomskunskap,
147. i ett eller flera av ämnena maskinlära, skogsproduktion,
drivning, mätnings- och virkeslära samt naturvård,
148. i ett eller flera av ämnena maskinlära, skogsproduktion,
drivning, mätnings- och virkeslära samt naturvård,
149. i idrott,
150. i musik,
151. i bild,
152. i ett, två eller tre av följande ämnen på treårig eller
fyraårig linje, nämligen svenska, engelska, tyska, franska,
allmän språkkunskap, latin, historia, religionskunskap, filosofi,
psykologi, samhällskunskap, socialkunskap, matematik, fysik,
kemi, biologi och naturkunskap samt, om skolöverstyrelsen
beslutar det enligt 6 § för en viss tjänst som lärare, finska,
spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska och kinesiska,
153. i ett, två eller tre av ämnena svenska, svenska som andraspråk,
engelska, tyska, franska, finska, spanska, portugisiska,
italienska, ryska, grekiska, kinesiska, allmän språkkunskap, latin,
historia, religionskunskap, filosofi, psykologi, samhällskunskap,
socialkunskap, matematik, fysik, kemi, kemi M, B och El, kemi K,
biologi, naturkunskap, datakunskap, energi- och mätteknik,
hälsokunskap och miljövårdsteknik,
154. i ett eller två av följande ämnen på treårig eller fyraårig
linje, nämligen företagsekonomi, företagsekonomi Te,
distribution, redovisning, förvaltning och rättskunskap,
155. i ett eller två av ämnena företagsekonomi, företagsekonomi
Te, distribution, redovisning, förvaltning och rättskunskap,
156. i ett eller två av följande ämnen på fyraårig linje,
nämligen teknologi, konstruktion M, energi, produktion M,
reglerteknik M, elteknik M, byggteknik, konstruktion B,
produktion B, hus- och stadsplanering, anläggning, VVS,
elteknik B, ellära, elektronik, reglerteknik El,
telekommunikation, systemteknik, elmaskiner, elanläggning,
elkraft, maskinteknik El, fysikalisk kemi, organisk kemi,
biokemi, analytisk och fysikalisk kemi, apparatteknik, teknisk
kemi och elteknik K,
157. i ett eller två av ämnena teknologi på fyraårig linje,
teknologi M, teknologi El och K, kontruktion M, energi,
produktion M, reglerteknik M, elteknik M, byggteknik,
konstruktion B, produktion B, husbyggnad, hus- och
stadsplanering, anläggning, VVS, elteknik B, ellära, elektronik
på fyraårig linje, elektronik Elk, elektronik Elt, reglerteknik El,
telekommunikation, systemteknik, elmaskiner, elanläggning,
elkraft, maskinteknik El, fysikalisk kemi, organisk kemi,
biokemi, analytisk och fysikalisk kemi, fysikalisk kemi med
analys, kemiteknik, apparatteknik, teknisk kemi och elteknik K,
158. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 152 och
ett är ämne enligt 154,
159. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 153 och
ett är ämne enligt 155,
160. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 152 och
ett är ämne enligt 156,
161. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 153 och
ett är ämne enligt 157.
I gymnasieskolan finns även tjänster som lärare i andra ämnen än som
anges i 101--161. I dessa tjänster ingår ett ämne eller ämnen vilka är
jämförbara med ämnen som anges i 101--139 och 141--147 och som avser
specialkurser inom följande områden, nämligen
162. industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt
område,
163. jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring,
164. vårdyrken,
165. husligt arbete,
166. handels- och kontorsyrken.
Vidare finns tjänster som lärare
167-- 169. i två eller tre av ämnena svenska, engelska, tyska,
franska, historia, religionskunskap, samhällskunskap, matematik,
fysik, kemi och biologi,
170. i två eller flera av följande ämnen på studievägar som
skolöverstyrelsen bestämmer, nämligen matematik, fysik, kemi,
teknologi och byggteknik samt, enligt bestämmelser som
skolöverstyrelsen meddelar, fackteori inom ämnen som anges i
101--136 eller inom jämförbart ämne,
171. i minst ett av ämnena företagsekonomi, företrädesvis på
tvåårig linje, och ekonomikunskap,
172. i fackteori inom ämnen som anges i 101--136 eller inom
jämförbart ämne enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen
meddelar,
173. i ett eller flera av ämnena maskinskrivning,
kontorskunskap, praktiskt sekreterararbete och stenografi,
174. i ämne eller ämnen inom apoteksutbildning,
175. i ämnen på tvåårig konsumtionslinje enligt bestämmelser
som skolöverstyrelsen meddelar,
176. i trä- och metallslöjd,
177. i två av ämnena idrott, musik, bild, trä- och metallslöjd,
textilslöjd, hemkunskap och barnkunskap.
Vidare finns tjänster som lärare i de ämnen som skolöverstyrelsen
bestämmer och som ingår i specialkurser för utbildning
178. av arbetsterapeuter,
179. av fritidspedagoger,
180. i ADB-teknik,
181. av sjukgymnaster.
Vidare finns tjänster som lärare
182. i dels ett eller två av ämnena konsumentkunskap,
bostads/miljökunskap, kostkunskap, trä- och metallslöjd,
textilkunskap som avser sömnad eller vävning, idrott, musik,
barnkunskap eller barn- och ungdomskunskap, dels ett av ämnena
svenska, engelska, historia, religionskunskap, samhällskunskap,
matematik, kemi eller biologi,
183. i ett, två eller tre av ämnena musikhistorisk orientering,
allmän musiklära, ensemble, klaverinstrument, sång,
knäppinstrument, stråkinstrument med inriktning mot violin och
viola, träblåsinstrument med inriktning mot tvärflöjt,
träblåsinstrument med inriktning mot klarinett och saxofon samt
rörelse och, om skolöverstyrelsen beslutar det enligt 21 § tredje
stycket för en viss tjänst som lärare, andra karaktärsämnen på
tvåårig musiklinje,
184. i ett eller flera av ämnena maskinteknik Du, el- och
reglerteknik, eldriftteknik, fartygsteknik med huvudsaklig
inriktning på maskintjänst och fartygsteknik med huvudsaklig
inriktning på däckstjänst,
185. i social servicekunskap,
186. i dels social servicekunskap, dels att av ämnena psykologi,
samhällskunskap och socialkunskap.
Förordning (1989:144).
2 § De tjänster som avses i 1 § betecknas i denna förordning med
tjänstens nummer enligt 1 §.
Tjänsterna finns som lönetjänster. Tjänsterna som lärare 152, 154, 156,
158 och 160 inrättas därvid som lönetjänster med beteckningen r
(heltidstjänster). Förordning (1988:1044).
3 § har upphävts genom förordning (1982:694).
4 § I gymnasieskolan inrättas tjänster som lärare i den omfattning
som fordras för att uppehålla undervisningen.
Antalet lönetjänster som lärare 152, 154, 156, 158 och 160 skall
sammanlagt vara detsamma som antalet ordinarie lektorstjänster under
redovisningsåret 1970/71.
Skolöverstyrelsen skall fördela tjänster som avses i andra stycket
mellan länsskolnämnderna. Länsskolnämnden beslutar om fördelning av
tjänsterna mellan kommuner vars gymnasieskola omfattar tre- eller
fyraåriga linjer. Skolöverstyrelsen skall meddela de föreskrifter som
behövs för fördelningen av tjänsterna. Styrelsen för skolan beslutar
enligt 14 kap. 2 § om tjänstgöringens förläggning till en eller flera
skolenheter med tre- eller fyraåriga linjer. Förordning
(1988:1044).
5 § En tjänst som lärare 152 omfattar någon av följande grupper om två
ämnen, nämligen
dels svenska, dels engelska, tyska, franska, historia, religionskunskap
eller filosofi,
dels engelska, dels tyska, franska eller latin,
dels tyska, dels franska,
dels latin, dels tyska eller franska,
dels religionskunskap, dels historia,
dels psykologi, dels socialkunskap,
dels samhällskunskap, dels historia, psykologi, socialkunskap eller
matematik,
dels matematik, dels fysik eller kemi,
dels kemi, dels fysik eller naturkunskap,
dels biologi, dels kemi eller naturkunskap.
En tjänst som lärare 152 får även omfatta någon av följande grupper om
tre ämnen, nämligen
dels engelska, franska eller tyska, dels latin, dels allmän
språkkunskap,
dels psykologi, dels samhällskunskap, dels socialkunskap,
dels kemi, dels biologi, dels naturkunskap.
En tjänst som lärare 152 får även omfatta ett ämne som anges i första
eller andra stycket.
6 § Skolöverstyrelsen får besluta att i en tjänst som lärare 152 får
ingå
1. dels ett eller två av de ämnen som anges i 5 § första stycket, dels
ett av ämnena finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska
och kinesiska,
2. dels ett annat av de ämnen som anges i 5 § första stycket än svenska,
dels filosofi,
3. dels två av de ämnen som anges i 5 § första stycket, dels filosofi.
7 § En tjänst som lärare 153 omfattar någon av följande grupper om två
ämnen, nämligen
dels svenska, dels engelska, tyska, franska, finska, latin, historia,
religionskunskap eller filosofi,
dels svenska som andraspråk, dels svenska, engelska, tyska, franska,
finska eller samhällskunskap,
dels engelska, dels tyska, franska, finska, spanska, portugisiska,
italienska, ryska, grekiska, kinesiska, latin eller samhällskunskap,
dels tyska, dels franska, finska, spanska, portugisiska, italienska,
ryska, grekiska, kinesiska eller latin,
dels franska, dels finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska,
grekiska, kinesiska eller latin,
dels religionskunskap, dels historia, filosofi eller samhällskunskap,
dels psykologi, dels filosofi eller socialkunskap,
dels samhällskunskap, dels historia, psykologi, socialkunskap, matematik
eller biologi,
dels matematik, dels fysik eller kemi,
dels fysik, dels naturkunskap,
dels kemi, dels fysik, biologi eller naturkunskap,
dels biologi, dels naturkunskap,
dels datakunskap, dels samhällskunskap, matematik, fysik eller kemi.
En tjänst som lärare 153 får även omfatta någon av följande grupper om
tre ämnen, nämligen
dels engelska, franska eller tyska, dels latin, dels allmän
språkkunskap,
dels engelska, franska eller tyska, dels latin, dels grekiska,
dels psykologi, dels samhällskunskap, dels socialkunskap,
dels kemi, dels biologi, dels miljövårdsteknik eller hälsokunskap,
dels fysik, dels matematik eller kemi, dels energi- och mätteknik.
Om särskilda skäl föreligger, får en tjänst som lärare 153 omfatta en
annan kombination av två ämnen än som anges i första stycket eller
endast ett ämne.
Om synnerliga skäl föreligger, får en tjänst som lärare 153 omfatta en
annan kombination av tre ämnen än som anges i andra stycket.
Vid tillämpning av denna paragraf anses kemi, kemi M, B och El samt kemi
K som samma ämne. Förordning (1989:144).
8 § En tjänst som lärare 154 omfattar två ämnen med inbördes
samhörighet eller ett ämne.
Vid tillämpning av första stycket anses företagsekonomi och
företagsekonomi Te som samma ämne.
9 § En tjänst som lärare 155 omfattar två ämnen med inbördes
samhörighet eller, om särskilda skäl föreligger, ett ämne.
Vid tillämpning av första stycket anses företagsekonomi och
företagsekonomi Te som samma ämne.
10 § En tjänst som lärare 156 omfattar två ämnen med inbördes
samhörighet eller ett ämne.
Vid tillämpning av första stycket anses elteknik M, elteknik B och
elteknik K som samma ämne.
I en tjänst som lärare 156 får ingå teknologi på fyraårig linje endast
om tjänsten omfattar
1. endast teknologi,
2. dels teknologi, dels konstruktion M, energi eller produktion M,
3. dels teknologi, dels två av ämnena konstruktion M, energi och
produktion M.
Ämneskombination enligt tredje stycket 3 får förekomma, endast om
särskilda skäl föreligger.
11 § En tjänst som lärare 157 omfattar två ämnen med inbördes
samhörighet eller, om särskilda skäl föreligger, ett ämne.
Vid tillämpning av första stycket anses var och en av följande
ämnesgrupper som ett ämne, nämligen
1. elteknik M, elteknik B och elteknik K,
2. elektronik, elektronik Elk och elektronik Elt,
3. teknologi på fyraårig linje, teknologi M samt teknologi El och K.
I en tjänst som lärare 157 får ingå teknologi på fyraårig linje endast
om tjänsten omfattar
1. endast teknologi,
2. dels teknologi, dels matematik, konstruktion M, energi eller
produktion M,
3. dels teknologi, dels två av ämnena matematik, konstruktion M, energi
och produktion M.
Ämneskombination enligt tredje stycket 1 eller 3 får förekomma endast om
särskilda skäl föreligger.
12 § En tjänst som lärare 158 omfattar dels samhällskunskap eller
matematik, dels ett ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 154.
Företagsekonomi och företagsekonomi Te anses som ett ämne.
13 § En tjänst som lärare 159 omfattar någon av följande två grupper om
två ämnen, nämligen
dels samhällskunskap eller matematik, dels ett ämne som kan ingå i en
tjänst som lärare 155,
dels datakunskap, dels företagsekonomi.
Företagsekonomi och företagsekonomi Te anses som ett ämne. Förordning
(1989:144).
14 § En tjänst som lärare 160 omfattar någon av följande två
grupper om två ämnen, nämligen
dels matematik, dels ett ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 156,
dels kemi eller fysik, dels ett angränsande ämne som kan ingå i en
tjänst som lärare 156.
Vid tillämpning av första stycket anses elteknik M, elteknik B och
elteknik K som samma ämne.
15 § En tjänst som lärare 161 omfattar någon av följande två
grupper om två ämnen, nämligen
dels matematik, dels ett ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 157,
dels kemi eller fysik, dels ett angränsande ämne som kan ingå i en
tjänst som lärare 157.
Vid tillämpning av första stycket anses var och en av följande
ämnesgrupper som ett ämne, nämligen
1. kemi, kemi M, B och El samt kemi K,
2. elteknik M, elteknik B och elteknik K,
3. elektronik, elektronik Elk och elektronik Elt,
4. teknologi på fyraårig linje, teknologi M samt teknologi El och K.
16 § Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen besluta
att en tjänst som lärare enligt något av numren 152, 154, 156, 158 och
160 skall omfatta en annan grupp av två ämnen än som anges för tjänsten
i 5, 8, 10, 12 eller 14 §. Bestämmelserna i 8 § andra stycket, 10 §
andra stycket, 12 § andra stycket och 14 § andra stycket skall
tillämpas.
Om synnerliga skäl föreligger, får skolöverstyrelsen besluta att en
tjänst som lärare enligt något av numren 154, 156, 158 och 160 skall
omfatta en grupp av tre ämnen och en tjänst som lärare 152 en annan
grupp av tre ämnen än som anges i 5 § andra stycket. Bestämmelserna i 8
§ andra stycket, 10 § andra stycket, 12 § andra stycket och 14 § andra
stycket skall tillämpas.
17 § Kan en tjänst som lärare omfatta ett eller flera alternativa
ämnen, bestäms tjänstens ämne eller ämnen av styrelsen för skolan efter
förslag av rektor utom i fall som anges i 6 och 16 §§.
18 § Beslutas att tjänst skall omfatta mer än ett ämne, får i
beslutet föreskrivas att undervisningsskyldigheten skall avse även
företrädesvis visst ämne.
19 § Varje viktigare ämne på treårig eller fyraårig linje som
anges i 1 § 152, 154 och 156 och i vilket undervisning anordnas vid en
kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola bör där vara företrätt av
tjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160.
20 § En tjänst som lärare 182 omfattar någon av följande grupper om två
eller tre ämnen, nämligen
dels kostkunskap, dels samhällskunskap, matematik, kemi eller biologi,
dels trä- och metallslöjd eller textilkunskap som avser sömnad eller
textilkunskap som avser vävning, dels engelska eller matematik,
dels idrott, dels engelska, matematik, kemi eller biologi,
dels musik, dels svenska, engelska, historia eller matematik,
dels ett eller två av ämnena barnkunskap och barn- och ungdomskunskap,
dels svenska, religionskunskap eller biologi,
dels konsumentkunskap, dels bostads/miljökunskap, dels samhällskunskap,
matematik, kemi eller biologi.
I fråga om en sådan tjänst gäller att vid tillsättningstillfället minst
en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten
skall avse ett sådant ämne enligt 7 § som kan ingå i tjänsten.
Förordning (1989:144).
21 § En tjänst som lärare 183 omfattar någon av följande grupper
om två eller tre ämnen, nämligen
Ämnesgrupp
två eller tre av ämnena musikhistorisk orientering, allmän musiklära och
ensemble,
klaverinstrument och ensemble,
sång och ensemble,
knäppinstrument och ensemble,
stråkinstrument med inriktning mot violin och viola samt ensemble,
träblåsinstrument med inriktning mot tvärflöjt samt ensemble,
träblåsinstrument med inriktning mot klarinett och saxofon samt
ensemble.
En tjänst som lärare 183 får omfatta ett av ämnena allmän musiklära,
klaverinstrument, sång, knäppinstrument och rörelse.
Skolöverstyrelsen får besluta att en tjänst som lärare 183 får omfatta
ensemble och ett eller flera andra karaktärsämnen på tvåårig musiklinje
än sådana karaktärsämnen som avses i första och andra styckena.
Förordning (1984:209).
22 § En tjänst som lärare 184 omfattar ämnen enligt någon av
följande punkter, nämligen
1. maskinteknik Du,
2. minst ett av ämnena el- och reglerteknik och eldriftteknik,
3. antingen fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på maskintjänst
samt maskinteknik Du eller enbart fartygsteknik med huvudsaklig
inriktning på maskintjänst,
4. fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på däckstjänst.
23 § har upphävts genom förordning (1982:694).
24 § har upphävts genom förordning (1975:269).
25 § I fråga om en tjänst som lärare 177 skall vid
tillsättningstillfället gälla att minst hälften av antalet veckotimmar,
dock lägst åtta, skall avse det ena av tjänstens två ämnen under
förutsättning att
1. en tjänst som lärare i enbart detta ämne tillhör en högre lönegrad än
en tjänst som lärare i enbart det andra ämnet,
2. tjänsten som lärare 177 har hänförts till den högre lönegraden.
25 a § har upphävts genom förordning (1982:694).
26 § I fråga om en tjänst som lärare 186 gäller att vid
tillsättningstillfället minst en tredjedel och högst två tredjedelar av
undervisningen i tjänsten skall avse psykologi, samhällskunskap eller
socialkunskap. Förordning (1988:1044).
I gymnasieskolan finns utöver tjänster som anges i 1 §
1. särskilda lönetjänster som lärare,
2. andra tjänster som lärare som regeringen bestämmer.
För tjänster som avses i första stycket meddelar regeringen särskilda
bestämmelser. Förordning (1988:1044).
Särskilda behörighetsvillkor
28 § För behörighet till en tjänst som lärare enligt något av numren
101--186 fordras att sökanden uppfyller de särskilda villkor som anges i
bilaga 2 till denna förordning. Skolöverstyrelsen skall meddela de
närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av bilaga 2.
Skolöverstyrelsen bestämmer särskilda behörighetsvillkor i fråga om
teoretisk utbildning för tjänst som avses i 6 eller 16 § och utbildning
för tjänst som avses i 21 § tredje stycket.
Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om anställning av lärare från
andra nordiska länder. Förordning (1989:718).
29 § För tjänst som lärare 145 gäller följande särskilda villkor
för behörighet att undervisa i vissa moment enligt följande, nämligen
1. för undervisning i huvudmomentet psykiatrisk hälso- och sjukvårdslära
i årskurs 2 på den tvååriga vårdlinjen fordras att läraren i den
utbildning som föregår lärarutbildningen har specialinriktning på
psykiatrisk hälso- och sjukvård eller att han förvärvat motsvarande
specialinriktad yrkeserfarenhet,
2. för undervisning i den del av ämnet vårdkunskap som förekommer inom
varianten för barnsjukvård i årskurs 2 på den tvååriga vårdlinjen
fordras att läraren i den utbildning som föregår lärarutbildningen har
specialinriktning på barnsjukvård eller att han förvärvat motsvarande
specialinriktad yrkeserfarenhet.
30 § Förvärvar innehavaren av en tjänst som lärare 168 behörighet
för en tjänst som lärare 167 i minst två av tjänstens ämnen, skall
styrelsen för skolan efter ansökan förordna honom på en tjänst som
lärare 167 från och med närmast följande kvartal.
Innehavaren av en tjänst som lärare enligt något av numren 169 och 170
skall efter ansökan förordnas på en tjänst som lärare 167, om han i vad
avser teoretisk utbildning uppfyller villkoren för behörighet till
tjänst som lärare 167 i en kombination av ämnen som anges i 1 § 167--169
och minst två av dessa ämnen sammanfaller med de ämnen som ingår i hans
tjänst som lärare 169 eller 170. Förordnandet gäller från och med
kalendermånaden närmast efter den då ansökan har getts in till styrelsen
för skolan. Förordning (1988:1044).
30 a § Den som innehar en tjänst som lärare enligt något av numren
141--144, 146, 149, 150, 176 eller 177 får av styrelsen för skolan efter
ansökan förordnas på en tjänst som lärare 182.
Förordnandet får meddelas om följande tre villkor är uppfyllda, nämligen
1. läraren uppfyller de särskilda behörighetsvillkoren för tjänst som
lärare 182,
2. läraren har under närmast föregående hela läsår med minst en
tredjedel och högst två tredjedelar inräknat undervisning i ett ämne som
avses i 7 § och
3. vid tidpunkten för förordnandet på tjänst som lärare 182 minst en
tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten avser
ett ämne enligt 7 § som kan ingå i tjänsten.
Förordnandet meddelas från och med den 1 juli. Förordning (1988:1044).
31 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden efter
framställning från styrelsen för skolan medge den som söker eller
innehar en lönetjänst som lärare med något annat nummer än 152, 154,
156, 158 eller 160 befrielse från särskilda behörighetsvillkor för
tjänsten.
Ingår i en tjänst som lärare fyllnadstjänstgöring vid en skolform där
för något av tjänstens ämnen fordras utbildning utöver den som i
allmänhet krävs för innehav av tjänst i ämnet, får länsskolnämnden medge
att fyllnadstjänstgöring får fullgöras av lärare som inte uppfyller
nämnda speciella villkor. Förordning (1989:793).
Behörighetsförklaring m. m.
32 § Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen förklara
den som i fråga om utbildning eller tjänstgöring inte uppfyller de
villkor för behörighet, som anges i bilaga 2 för visst slag av tjänst
som lärare, behörig till sådant slag av tjänst.
En sådan behörighetsförklaring får meddelas endast om
1. sökanden inom eller utom landet har genomgått utbildning eller har
fullgjort tjänstgöring, som motsvarar vad som fordras för behörighet
till ifrågavarande slag av tjänst som lärare eller
2. bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till
sökandens meriter i övrigt. Förordning (1988:1044).
32 a § Den som med godkänt resultat har gått igenom avslutande
praktisk-pedagogisk utbildning till ämneslärare om 40 poäng, skall, utan
hinder av att han inte uppfyller de villkor i vad avser teoretisk
utbildning som anges i bilaga 2 eller i bestämmelser som avses i 28 §
andra stycket för visst slag av tjänst som lärare, anses behörig till
sådant slag av tjänst i de ämnen utbildningen avser utan en sådan
förklaring som avses i 32 §. Förordning (1988:1044).
Tjänstgöring
33 § I tjänst som lärare enligt något av numren 101--139 kan
inräknas specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller
med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl
bestämmer för en viss tjänst.
Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numret 101--139 är
skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha
förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av
rektor efter samråd med läraren.
För tjänst som lärare enligt något av numren 101--139 gäller att läraren
skall föra anteckningar för material-, tids- och arbetskontroll samt
biträda rektor vid utförande av kostnadsberäkningar m. m. för
arbetsuppgifter, som påräknas kunna tillföras skolan. Förordning
(1988:1044).
33 a § I tjänst som lärare 140 kan inräknas specialundervisning
med högst en tredjedel av tjänstens timtal eller med det högre timtal
som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för en viss tjänst.
Föreskrifterna i 33 § andra och tredje styckena skall tillämpas.
Förordning (1988:1044).
33 b § För tjänst som lärare enligt något av numren 141--147 äger
33 § motsvarande tillämpning.
33 c § För tjänst som lärare 148 äger 33 a § motsvarande
tillämpning.
34 § I tjänst som lärare enligt något av numren 149--151 kan
inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket
1. undervisning som anordnas vid gymnasieskolan utöver gällande
timplaner och andra föreskrifter, om undervisningen avser ämne eller
ämnen som ingår eller kan inräknas i tjänsten,
2. särskild undervisning,
3. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 §
första stycket 149--151 eller 177, om i tjänsten ingår minst 15
veckotimmars undervisning i tjänstens ämne eller ämnen och om styrelsen
för skolan medger det, varvid styrelsen för skolan skall bestämma det
antal veckotimmar som tjänstgöringen skall anses motsvara, samt
4. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med
det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer
för viss tjänst.
35 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § är innehavare av tjänst
som lärare enligt något av numren 149--151 skyldig att
1. meddela undervisning som avses i 34 § 1,
2. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar
att meddela sådan undervisning, samt
3. i fråga om innehavare av tjänst 149, leda planläggningen och
övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras.
Beslut enligt första stycket 2 fattas av rektor efter samråd med
läraren.
36 § I tjänst som lärare enligt något av numren 152--161 kan
utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas
1. särskild undervisning samt
2. specialundervisning med högst en tredjedel av tjänstens timtal eller
med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl
bestämmer för viss tjänst.
Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 152--161 är
skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha
förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av
rektor efter samråd med läraren.
37 § För tjänst som lärare enligt något av numren 162--166 äger 33
§ motsvarande tillämpning.
38 § I tjänst som lärare enligt något av numren 167--175 kan
utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas
1. särskild undervisning samt
2. specialundervisning med högst en tredjedel av tjänstens timtal eller
med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl
bestämmer för viss tjänst.
Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 167--175 är
skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha
förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av
rektor efter samråd med läraren.
39 § För tjänst som lärare 176 eller 177 tillämpas 34 §, 35 §
första stycket 1 och 2, 35 § andra stycket samt, i fråga om tjänst i
vilken ingår idrott, 35 § första stycket 3.
40 § I tjänst som lärare enligt något av numren 178--181 kan
utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas
1. särskild undervisning, i den mån ej skolöverstyrelsen med hänsyn till
tjänstens särskilda beskaffenhet förordnar annat, samt
2. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med
det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer
för viss tjänst.
Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 178--181 är
skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha
förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av
rektor efter samråd med läraren.
40 a § I tjänst som lärare 182 kan utöver vad som följer av 14
kap. 9 § fjärde stycket inräknas
1. undervisning som avses i 34 § 1,
2. särskild undervisning,
3. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med
det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer
för viss tjänst samt
4. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 §
första stycket 149--151 eller 177, om i tjänsten ingår minst tio
veckotimmars undervisning i det ämne eller de ämnen som
konsulenttjänstgöringen avser och om styrelsen för skolan medger det,
varvid styrelsen för skolan skall bestämma det antal veckotimmar som
tjänstgöringen skall anses motsvara.
40 b § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § är innehavare av
tjänst som lärare 182 skyldig att
1. meddela undervisning som avses i 34 § 1,
2. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar
att meddela sådan undervisning samt
3. i fråga om innehavare av tjänst vari ämnet idrott ingår, leda
planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det
påfordras.
Beslut enligt första stycket 2 fattas av rektor efter samråd med
läraren.
40 c § I tjänst som lärare 183 kan utöver vad som följer av 14
kap. 9 § fjärde stycket inräknas
1. undervisning som avses i 34 § 1 samt
2. särskild undervisning.
40 d § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § är innehavare av
tjänst som lärare 183 skyldig att meddela undervisning som avses i 34 §
1.
40 e § För tjänst som lärare 184 skall 40 § tillämpas på
motsvarande sätt.
40 f § Föreskrifterna i 40 § skall tillämpas för tjänst som lärare
185. Förordning (1984:738).
40 g § Föreskrifterna i 40 a § 1--3 och 40 b § första stycket 1
och 2 samt andra stycket skall tillämpas på tjänst som lärare 186.
Förordning (1988:1044).
41 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § eller av bestämmelser i
detta kapitel har vissa lärare i gymnasieskolan särskild skyldighet att
undervisa i ämne eller ämnen som ej ingår i tjänsten, om rektor prövar
en sådan anordning lämplig med hänsyn till skolans behov och lärarens
förutsättningar.
Sådan skyldighet avser följande lärare och ämnen, nämligen
Lärare i Ämne
idrott, musik, bild eller svenska dramatik
idrott, biologi eller produktion M ergonomi
bild eller textilkunskap formgivning
musik eller bild konst- och musikhistoria
Om särskilda skäl föreligger, kan skolöverstyrelsen bestämma att
skyldighet som avses i första stycket skall gälla även andra lärare och
ämnen än som anges i andra stycket.
Undervisning som en lärare fullgör enligt andra stycket eller
bestämmelse som avses i tredje stycket inräknas i hans tjänst.
41 a § har upphävts genom förordning (1987:709).
Fyllnadstjänstgöring
42 § I tjänst som lärare vid en kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola får ingå fyllnadstjänstgöring
1. vid grundskolan eller vid gymnasieskola för vilken annan kommun eller
landstingskommun är huvudman eller vid sådan kommunal högskoleutbildning
som inte avser vårdområdet, om inte regeringen föreskriver annat, och
för vilken annan kommun eller landstingskommun är huvudman,
2. vid kommunal vuxenutbildning,
3. vid sådan annan statsunderstödd läroanstalt där lärarnas
anställnings- och avlöningsförhållanden fastställes under medverkan av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer,
4. vid annan statsunderstödd läroanstalt, om länsskolnämnden medger det,
samt
5. vid statlig läroanstalt.
I tjänst som lärare enligt något av numren 150 och 183 får utöver vad
som följer av första stycket ingå fyllnadstjänstgöring vid kommunal
musikskola. Detsamma gäller tjänst som lärare 182, om musik ingår i
tjänsten. Förordning (1985:587).
43 § Fyllnadstjänstgöring enligt 42 § får åläggas lärare, även om sådan
tjänstgöring vid tillsättningen ej ingått i tjänsten.
Lärare får dessutom åläggas fyllnadstjänstgöring vid annan läroanstalt,
som avses i 42 §, än den läroanstalt där han skulle fyllnadstjänstgöra
när tjänsten tillsattes.
Organiserande av tjänster som lärare
44 § Undervisning i ämne i gymnasieskolan får som fyllnadstjänstgöring
inräknas i tjänst som lärare vid annan gymnasieskola eller vid statlig
eller statsunderstödd läroanstalt.
En lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola får
inom ramen för sin anställning fullgöra undervisning i gymnasieskolan
1. i musik och i sådana karaktärsämnen som avses i 21 § första och andra
styckena, om läraren är behörig till en tjänst vid gymnasieskolan, i
vilken ämnet eller ämnena ingår,
2. i andra karaktärsämnen på tvåårig musiklinje än sådana som avses i 21
§ första och andra styckena. Förordning (1984:625).
44 a § Den undervisning i kommunal musikskola i en kommun som räknas in
i tjänster som lärare 6, 23, 150, 182 och 183 skall sammanlagt ha lägst
samma omfattning som den undervisning som lärare vid kommunal musikskola
med stöd av 15 kap. 44 § och 44 § i detta kapitel fullgör i grundskolan
och gymnasieskolan i samma kommun, frånsett undervisning i
karaktärsämnen på tvåårig musiklinje. Förordning (1984:625).
Nedsättning av undervisningsskyldigheten
45 § Om en lärare fullgör specialfunktioner som avses i 14 kap. 13 b §
får styrelsen för skolan sätta ned lärarens undervisningsskyldighet.
*/k/ Förordning (1987:709). */-k/
46--49 §§ */-k/*/k/ har upphävts genom förordning (1987:709).
/r2/ 16 a kap. Syofunktionärer
/r3/ Tjänster som syofunktionär
1 § */-k/ I grundskolan och gymnasieskolan finns det lönetjänster och
arvodestjänster som syofunktionär.
Sådana tjänster inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla
skolans studie- och yrkesorientering. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
/r3/ Behörighet
2 § Behörig till tjänster som syofunktionär är den som
1. har genomgått sådan utbildning om 120 poäng som från och med
höstterminen 1984 anordnas för syofunktionärer på studie- och
yrkesorienteringslinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller
2. före den 1 juli 1986 har genomgått utbildning i studie- och
yrkesorientering om 40, 60 eller 120 poäng på studie- och
yrkesorienteringslinjen enligt högskoleförordningen eller med godkänt
betyg genomgått kurs i studie- och yrkesvägledning om två terminer vid
tidigare lärarhögskola eller
3. före den 1 juli 1971 antingen har genomgått av skolöverstyrelsen
anordnad terminskurs i yrkesvägledning eller, vad avser utbildning före
år 1957, av arbetsmarknadsstyrelsen anordnad längre kurs för
yrkesvalslärare eller
4. före den 1 juli 1971 har av skolöverstyrelsen efter samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen förklarats äga utbildning som är likvärdig med
sådan utbildning som avses i punkt 3. */k/ Förordning (1984:209). */-k/
3 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden efter framställning
från styrelsen för skolan medge den som söker eller innehar en
lönetjänst som syofunktionär befrielse från de behörighetsvillkor som
anges i 2 §. Förordning (1989:793).
4 § Skolöverstyrelsen får förklara den som inte uppfyller de
behörighetsvillkor som anges i 2 § behörig till tjänst som
syofunktionär, om
1. det finns särskilda skäl för det och
2. sökanden har genomgått utbildning som motsvarar vad som fordras för
behörighet till tjänst som syofunktionär eller bristen i behörigheten är
av mindre vikt med hänsyn till meriterna i övrigt. */k/ Förordning
(1984:209) */-k/.
/r3/ Tjänstgöring
5 § I tjänster som syofunktionär ingår skolans studie- och
yrkesorientering.
I sådana tjänster får därutöver efter beslut av styrelsen för skolan
ingå
1. undervisning som har anknytning till studie- och yrkesorientering,
2. uppgifter inom ramen för
a) uppföljningsinsatser som avses i förordningen (1983:583) om
statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år,
b) planeringsrådets verksamhet,
c) intagningsnämndens verksamhet och
3. uppgifter i andra fall inom sådan kommunal verksamhet som har
anknytning till studie- och yrkesorientering. */k/ Förordning
(1984:209). */-k/
6 § Den som innehar en tjänst som syofunktionär får efter beslut av
styrelsen för skolan inräkna undervisning i ett ämne som kan ingå i
tjänster som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan, om
syofunktionären har genomgått studiekurser i ämnet om sammanlagt 40
poäng eller, såvitt gäller svenska, 60 poäng på någon ämneslärarlinje
enligt högskoleförordningen (1977:263) eller motsvarande utbildning.
*/k/ Förordning (1984:209). */-k/
7 § En syofunktionär är skyldig att biträda vid utbildning av
syofunktionärer som är förlagd till skolenheten.
Bestämmelser om lärares skyldighet skall tillämpas på en syofunktionär
som fullgör undervisningsskyldighet. Förordning (1989:144).
/r3/ Fyllnadstjänstgöring
8 § */-k/ I en lönetjänst som syofunktionär vid grundskolan får ingå
fyllnadstjänstgöring
1. vid grundskolan i annan kommun eller vid gymnasieskola för vilken en
kommun eller landstingskommun är huvudman,
2. vid grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,
3. vid särskola och
4. vid statliga skolor. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
9 § */-k/ I en lönetjänst som syofunktionär vid gymnasieskolan får ingå
fyllnadstjänstgöring
1. vid grundskolan eller vid gymnasieskola för vilken en annan kommun
eller landstingskommun är huvudman och
2. vid sådan utbildning och sådana skolor som avses i 8 § 2--4. */k/
Förordning (1988:1044). */-k/
10 § Ingår fyllnadstjänstgöring i en tjänst, skall i tjänsten i första
hand inräknas tjänstgöringen vid den skolform där tjänsten är inrättad.
*/k/ Förordning (1984:209). */-k/
11 § */-k/ Verksamheten vid grundskolan eller gymnasieskolan bör
organiseras så, att det kan inrättas tjänster som syofunktionär med full
tjänstgöring eller med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.
Skall fyllnadstjänstgöring ingå i en tjänst, inrättas tjänsten i regel
vid den skolform, där större delen av den med tjänsten förenade
tjänstgöringen skall fullgöras.*/k/ Förordning (1988:1044). */-k/
12 § Styrelsen för skolan beslutar hur syofunktionärers
fyllnadstjänstgöring skall organiseras och förläggas. */k/ Förordning
(1984:209). */-k/
13 § Fyllnadstjänstgöring enligt 8 och 9 §§ får åläggas syofunktionärer,
även om sådan tjänstgöring inte ingick i tjänsten när den tillsattes.
*/k/ Förordning (1984:209). */-k/
/r2/ 17 kap. Tillsättning av tjänster
/r3/ Inledande bestämmelser
1 § Tjänster i grundskolan och gymnasieskolan som rektor, biträdande
skolledare, lärare och syofunktionär står öppna för såväl män som
kvinnor, om inte annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.
Vid tillsättning av tjänster i grundskolan och gymnasieskolan gäller
inte följande föreskrifter i lagen (1982:80) om anställningsskydd och
anställningsförordningen (1965:601):
Tjänst Lagen om anställnings- Anställnings-
skydd förordningen
tjänst som rektor eller
biträdande skolledare 4 § första stycket samt 8--14 §§
5, 6 och 28 §§
tjänst som lärare 4 § första stycket samt 7 a, 7 b och 8---14 §§
5, 6 och 28 §§
tjänst som syofunk-
tionär 4 § första stycket samt 8-14 §§
5 och 6 §§
Vid tillsättning av tjänster i grundskolan och gymnasieskolan gäller 9 §
första stycket 3, 5 och 7 samt andra stycket anställningsförordningen i
sin lydelse vid utgången av mars 1990. Förordning (1990:279).
1 a § */k/ har upphävts genom förordning (1975:269). */-k/
2 § Om en tjänst enligt 17, 23 eller 29 § skall kungöras ledig och om
inte annat är särskilt föreskrivet, skall styrelsen för skolan utfärda
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors
ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet i nämnda tidningar.
Kungörelsen skall anslås på styrelsens anslagstavla.
När en styrelses beslut om tillsättning av en tjänst enligt detta
kapitel skall tillkännages genom anslag eller genom kungörelse i Post-
och Inrikes Tidningar, skall anslaget eller kungörelsen innefatta
underrättelse om vad den som vill överklaga beslutet skall iaktta och
uppgift om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan
handling.
Om verkan av ansökan till en kungjord tjänst finns föreskrifter i 4 kap.
4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning. Förordning (1990:279).
3 § har upphävts genom förordning (1989:144).
4 § har upphävts genom förordning (1989:144).
5 § har upphävts genom förordning (1989:144).
6 § Finns det ingen behörig sökande till en tjänst som rektor,
studierektor eller sådan lärare som avses i 28 §, skall tjänsten på nytt
kungöras ledig. Kommer det inte heller då någon behörig sökande till
tjänsten, bestämmer styrelsen för skolan hur det skall förfaras med den.
I andra fall än som avses i första stycket kan, om särskilda skäl
föreligger, styrelsen besluta att tjänsten skall kungöras ledig på nytt.
Har i fråga om tjänst som kungjorts ledig angivits särskilda villkor och
uppfyller ingen sökande villkoren, får tjänsten på nytt kungöras ledig.
Förordning (1989:144).
7 § När en tjänst kungörs ledig på nytt enligt 6 §, anses den som sökt
tjänsten vid det föregående tillfället och inte återkallat sin ansökan
kvarstå som sökande. Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för
skolan föreskriva att sökande som inte återkallat sin ansökan och som
önskar kvarstå som sökande, skall meddela detta till styrelsen före
ansökningstidens utgång. Föreskriften skall framgå av kungörelsen, om
inte styrelsen på annat sätt underrättat varje kvarstående sökande om
föreskriften. Förordning (1989:144).
8 § Återkallelse av ansökan skall vara skriftlig. Förordning (1989:144).
9 § har upphävts genom förordning (1989:144).
10 § har upphävts genom förordning (1989:144).
11 § Den myndighet som skall tillsätta en viss tjänst får besluta att
tjänsten inte skall tillsättas, om det finns skäl för detta. Förordning
(1990:279).
12 § har upphävts genom förordning (1990:279).
/r3/ Lönetjänst som rektor
13 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/
14 § En lönetjänst som rektor vid grundskolan eller gymnasieskolan
tillsätts med förordnande tills vidare av styrelsen för skolan.
Om skolväsendet i en kommun eller landstingskommun enligt beslut skall
omorganiseras inom två år från den tidpunkt då en tjänst som rektor
skall tillträdas och omorganisationen medför en sådan minskning av
skolledningsresurserna för ifrågavarande skolform att tjänsten inte ryms
inom ramen för den del av dessa som får användas till tjänster som
rektor och studierektor, får vikarie förordnas på tjänsten för bestämd
tid eller tills vidare längst till viss tidpunkt. Förordning (1989:144).
15 § */-k/ I 4 kap. 3 § andra och tredje styckena lagen (1976:600) om
offentlig anställning finns det föreskrifter om sakliga grunder vid
tjänstetillsättning. När nämnda lagrum tillämpas på en tjänst som
rektor, gäller som befordringsgrunder särskilt insikter, erfarenhet och
övriga egenskaper som företrädesvis fordras för att utöva tjänsten. */k/
Förordning (1988:1044). */-k/
16 § */k/ har upphävts genom förordning (1975:269). */-k/
17 § */-k/ Om en tjänst som rektor blir ledig, skall tjänsten kungöras
ledig. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
18 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/
19 § Tillkännagivande om beslut om förordnande av rektor skall snarast
möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar. Förordning (1989:144).
20 § har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/
21 § har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/
22 § */k/ har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/
/r3/ Lönetjänst som studierektor
23 § En lönetjänst som studierektor vid grundskolan eller gymnasieskolan
tillsätts med förordnande tills vidare av styrelsen för skolan. Därvid
skall 14 § andra stycket samt 15, 17 och 19 §§ tillämpas. Förordning
(1989:144).
24 § */k/ har upphävts genom förordning (1982:694). */-k/
25 § har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/
26 § har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/
/r3/ Arvodestjänst som biträdande skolledare
27 § Arvodestjänst som tillsynslärare vid grundskolan tillsätts med
förordnande tills vidare av skolstyrelsen. Arvodestjänst ledigförklaras
genom anslag på styrelsens anslagstavla och i skolenhet som berörs.
Anslaget skall innehålla uppgift om den dag när anslaget skedde.
Tillkännagivande om tillsättning skall genast anslås i samma ordning.
*/k/ Förordning (1985:1103). */-k/
/r3/ Lönetjänster som lärare 152, 154, 156, 158 och 160
28 § En lönetjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160 tillsätts av
styrelsen för skolan.
Styrelsen får efter att ha inhämtat yttrande från länsskolnämnden
tillsätta en sådan tjänst med en sökande som inte uppfyller de särskilda
behörighetsvillkoren för tjänsten, om det finns särskilda skäl och
bristen i behörigheten är av mindre vikt med hänsyn till sökandens
meriter i övrigt. Förordning (1989:793).
29 § När en tjänst skall tillsättas, skall tjänsten kungöras ledig om
den inte skall tillsättas genom förflyttning.
Skolöverstyrelsen får föreskriva att vakanta tjänster skall kungöras
lediga genom en samlingsannons. */k/ Förordning (1985:758). */-k/
30 § Vakanta tjänster skall kungöras lediga minst en gång vartannat år.
Skolöverstyrelsen får medge undantag, om det finns särskilda skäl.
Länsskolnämnden skall se till att sådant ledigkungörande sker. */k/
Förordning (1985:587). */-k/
31 § */-k/ I 4 kap. 3 § andra och tredje styckena lagen (1976:600) om
offentlig anställning finns det föreskrifter om sakliga grunder vid
tjänstetillsättning. När nämnda lagrum tillämpas på lärartjänster som
avses i 28 § gäller i följande ordning som befordringsgrunder särskilt
1. kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på
någon annan grund kan vara av betydelse vid utövandet av tjänsten och
2. längden av väl vitsordad tjänstgöring.
Vid bedömningen av den första befordringsgrunden skall särskild vikt
fästas vid doktorsexamen, vid betyget i licentiatexamen och vid
disputationsprov för doktorsgrad. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
32 § */-k/ Den som samtidigt söker flera tjänster som avses i 28 § skall
skrifligen anmäla vilka tjänster som söks och i vilken ordning sökanden
vill komma i fråga till dem. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
33 § En tjänst skall tillsättas med förordnande tills vidare. Den som
tillsätts på en tjänst skall förordnas att vara lektor.
Förordnandet får inte utfärdas, förrän tillsättningsbeslutet vunnit laga
kraft. */k/ Förordning (1985:587). */-k/
34 § Tillkännagivande om beslut om tillsättning av en tjänst skall
snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar. Förordning
(1989:144).
35 § */-k/ En tjänst tillträds efter det att tillsättningsbeslutet
vunnit laga kraft. Tillträdesdagen är närmast följande 1 januari eller 1
juli, om något annat inte bestäms vid tillsättningen. */k/ Förordning
(1988:1044). */-k/
36 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/
/r3/ Andra lärartjänster
37 § Andra lönetjänster som lärare än sådana som avses i 28 § samt
arvodestjänster som timlärare tillsätts av styrelsen för skolan enligt
38--49 §§, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter som
regeringen meddelar. Förordning (1990:279).
38 § I 4 kap. 3 § andra och tredje styckena lagen (1976:600) om
offentlig anställning finns det föreskrifter om sakliga grunder vid
tjänstetillsättning. När nämnda lagrum tillämpas på lärartjänster,
gäller, om inte något annat följer av 39 §, i följande ordning som
befordringsgrunder särskilt
1. kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på
någon annan grund kan vara av betydelse vid utövandet av tjänsten,
2. längden av väl vitsordad tjänstgöring. */k/ Förordning (1988:1044).
*/-k/
39 § Som befordringsgrunder vid tillsättning av en tjänst som lärare 22
gäller
1. kunskaper i hemspråket,
2. kunskaper i svenska,
3. utbildning som är av betydelse för tjänsten,
4. insikter, erfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis behövs
för att utöva tjänsten.
Vid tillämpning av första stycket 4 skall företräde ges den som har god
kännedom om det svenska samhällslivet. I övrigt skall 40 § tillämpas.
*/k/ Förordning (1988:1044). */-k/
40 § Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om meritvärdering vid
tillsättning av tjänst som lärare. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
41 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/
42 § Till en tjänst som lärare kommer i första hand i fråga den som har
föreskriven examen eller utbildning för tjänsten eller som på någon
annan grund är behörig till tjänsten. Står en sådan lärare inte till
förfogande får någon annan lärare förordnas.
Vid tillsättning av en tjänst som lärare 16--18 och 153 tillämpas dock
första stycket första meningen, om inte annat följer av 38 § och de
föreskrifter som avses i 40 §. Därvid skall emellertid den som uppfyller
villkoren i 47 b § första stycket komma i fråga före den som inte
uppfyller nämnda villkor. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
43 § */k/ har upphävts genom förordning (1976:682). */-k/
44 § När en tjänst som lärare skall tillsättas, skall styrelsen för
skolan anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen.
Anmälan enligt första stycket fordras ej
1. när fråga är om förordnande för någon, som redan är eller omedelbart
dessförinnan har varit anställd som lärare vid grundskolan eller
gymnasieskolan i kommunen eller landstingskommunen, i de fall som anges
i föreskrifter som har meddelats av skolöverstyrelsen,
2. när fråga är om anställning för kortare tid än högst två veckor i
följd,
3. när länsskolnämnden för visst fall av särskilda skäl medger undantag
eller
4. när fråga är om förordnande för lärare 22 vid grundskolan för den som
under föregående kalenderhalvår har varit anställd som lärare i
hemspråksträning vid förskolan och anställningen har avsett minst halv
tjänstgöring. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
45 § I fråga om anmälan och ansökan i fall som avses i 44 § och
handlingar som skall inges gäller bestämmelser som skolöverstyrelsen
meddelar efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Även sökande som
anmält sig på annat sätt än genom den offentliga arbetsförmedlingen kan
komma i fråga till tjänsten.
46 § Styrelsen för skolan skall upprätta en förteckning över de sökande
och deras meriter.
Styrelsen för skolan skall bereda rektor tillfälle att yttra sig i
ärende om tillsättning av en tjänst som lärare. Ingår i tjänsten
fyllnadstjänstgöring vid en skola eller läroanstalt som inte står under
styrelsens förvaltning skall även rektorn vid den skolan eller
läroanstalten beredas tillfälle att yttra sig.
46 a § */-k/ En lärare skall förordnas på en lönetjänst om
1. tjänstgöringen omfattar minst 40 procent av heltidstjänstgöring och
minst sju dagar samt
2. läraren inte har valt anställning som timlärare.
Kravet på minst sju dagar skall anses vara uppfyllt av en lärare vars
tjänstgöring omfattar tiden från och med måndag till och med fredag i
samma vecka.
Om villkoren enligt första stycket 1 inte är uppfyllda, skall läraren
förordnas som timlärare. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
47 § I förordnande på en tjänst som lärare anges om tjänsten avser
heltidstjänstgöring (heltidstjänst) eller deltidstjänstgöring
(deltidstjänst). I förordnande på deltidstjänst anges den bråkdel av
heltidstjänst som deltidstjänsten avser.
Den som utses till innehavare av en lönetjänst som lärare 16, 140, 148,
153, 155, 157, 159, 161 eller 167 förordnas att vara adjunkt. */k/
Förordning (1988:1044). */-k/
47 a § En lönetjänst som lärare skall tillsättas med förordnande tills
vidare om följande villkor är uppfyllda:
1. Läraren skall uppfylla de allmänna och särskilda behörighetsvillkoren
för tjänsten.
2. Tjänstgöringen kan beräknas börja vid terminens början eller senast
den åttonde dagen av terminen och pågå hela den återstående delen av
terminen. Villkoret skall anses vara uppfyllt av en lärare som förordnas
från en tidpunkt under terminen, om
a) läraren under hela den förflutna delen av terminen eller högst sju
dagar mindre varit förordnad på motsvarande tjänst och
b) mer än tre månader återstår av den beräknade tjänstgöringstiden.
Förordnandet får endast omfatta sådan undervisning eller verksamhet som
kan inräknas i tjänsten. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
47 b § Vid tillämpningen av 47 a § första stycket 1 skall följande gälla
i fråga om en tjänst som lärare 16--18 och 153:
1. Minst hälften av timunderlaget för tjänsten skall utgöras av
undervisning i sådana ämnen som ingår i en tjänst till vilken läraren är
behörig.
2. Läraren skall, om tjänsten omfattar två eller flera ämnen, vara
behörig till en tjänst vari ingår minst två av dessa ämnen.
Om dessa villkor inte är uppfyllda meddelas förordnande tills vidare
längst till viss tidpunkt under läsåret för en lärare som är behörig
till en tjänst som lärare enligt något av numren 16--18 och 153.
Timunderlaget för tjänsten får omfatta annan undervisning än den som
ingår i en tjänst till vilken läraren är behörig om styrelsen för skolan
bedömer att läraren har förutsättningar att meddela undervisningen.
Sådan annan undervisning får dock uppgå till högst hälften av
timunderlaget. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
47 c § Förordnande tills vidare skall gälla från ingången av det
kalenderhalvår när tjänstgöringen börjar.
Innehar läraren vid ingången av kalenderhalvåret en statligt reglerad
tjänst, skall förordnandet gälla från den senare tidpunkt då
förordnandet på den tidigare tjänsten upphör enligt 7 kap. 13 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning eller tjänstledighet beviljas från
den tidigare tjänsten.
Innehar läraren vid ingången av kalenderhalvåret anställning som
förskollärare som omfattar mer än halv tjänstgöring, skall förordnandet
gälla från den senare tidpunkt då anställningen som förskollärare upphör
eller tjänstledighet beviljas från anställningen som förskollärare. */k/
Förordning (1988:1044). */-k/
47 d § Om villkoren enligt 47 a § inte är uppfyllda skall förordnandet
meddelas tills vidare dock längst till viss tidpunkt under terminen, om
inte annat följer av 47 b, 47 e, 47 f, 47 i eller 47 j §. */k/
Förordning (1984:794). */-k/
47 e § En lärare som före den nya anställningen har varit anställd minst
fyra hela terminer i en följd i en kommun och vars tjänstgöring har
omfattat minst 40 procent av heltidstjänstgöring får i samma kommun
förordnas på en lönetjänst tills vidare längst till viss tidpunkt under
läsåret. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
47 f § En timlärare som uppfyller villkoret i 47 a § första stycket 1
får förordnas tills vidare längst till viss tidpunkt under läsåret.
47 g § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/
47 h § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/
47 i § Om en lärare förordnas på en lönetjänst från en tidpunkt under
terminen, får förordnandet inte begränsas till kortare tid än
kalenderhalvårets slut, om
a) villkoret enligt 47 a § första stycket 1 är uppfyllt,
b) läraren under hela den förflutna delen av kalenderhalvåret varit
förordnad på motsvarande tjänst och
c) tjänstgöringen kan beräknas omfatta hela den återstående delen av
terminen.
Den sammanlagda tjänstgöringen enligt första stycket b och c anses
omfatta en hel termin även om terminens dagantal underskrids med högst
sju dagar. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
47 j § En lärare skall anställas på en lönetjänst med förordnande tills
vidare utan hinder av att villkoret enligt 47 a § första stycket 2 inte
är uppfyllt, om
1. läraren anställs under en termin på grund av att han har
företrädesrätt till återanställning enligt 21 § förordningen (1984:762)
om turordning vid uppsägning av vissa lärare med statligt reglerad
anställning i kommun m. m. och
2. tjänstgöringen kan beräknas pågå den återstående delen av terminen
och hela följande termin.
Första stycket skall också tillämpas när en lärare i fall som avses i 11
§ förordningen (SÖ-FS 1984:49) om vissa åtgärder i fråga om
anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare förordnas
på en tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan i en annan
kommun än den där lärarens tidigare anställning har upphört. */k/
Förordning (1988:1044). */-k/
48 § Innan slutligt beslut meddelas om förordnande på en tjänst som
lärare, skall styrelsen för skolan förvissa sig om att den som styrelsen
ämnar utse är beredd att mottaga förordnandet samt, när så är
föreskrivet, infordra läkarintyg från honom.
Tillkännagivande av beslut om tillsättning av en tjänst som lärare eller
beslut att inte tillsätta en sådan tjänst skall genast anslås på
styrelsens anslagstavla med uppgift om den dag när anslaget skedde.
Meddelande om beslutet och uppgift som nämnts nu skall samma dag sändas
med posten till varje sökande och, i fall som avses i 44 §, till
arbetsförmedlingen. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
49 § */-k/ En tjänst som lärare tillträds utan hinder av att
tillsättningsbeslutet inte har vunnit laga kraft. Har den som styrelsen
för skolan utsett tillträtt tjänsten och blir efter överklagande någon
annan förordnad, skall för denne gälla den tillträdesdag
skolöverstyrelsen bestämmer. Om särskilda skäl föreligger, får
överstyrelsen bestämma att tillträde skall ske under pågående termin
eller kurs. Avser förordnandet endast en termin, får överstyrelsen
bestämma att klaganden i stället skall förordnas för nästföljande
termin, om han så önskar och skolan har behov av läraren. */k/
Förordning (1988:1044).
/r3/ Ändring i omfattningen av lärartjänster som avses i 37 §
49 a § För innehavaren av en tjänst som lärare kan tjänstens omfattning
ökas eller minskas endast genom att anställningen på tjänsten upphör och
att läraren förordnas på en annan tjänst som lärare.
I fråga om upphörande av anställning i fall som avses i första stycket
gäller vad som föreskrivs om anställnings upphörande i lagen (1982:80)
om anställningsskydd, om inte annat följer av tredje stycket eller av
bestämmelser som avses där eller av föreskrifter om turordning vid
uppsägning på grund av arbetsbrist.
Av 7 kap. 2, 12 och 13 §§ lagen (1976:600) om offentlig anställning
framgår dels att uppsägning eller begäran om entledigande är giltig
endast om den har skett skriftligen, dels att anställning upphör när en
arbetstagare erhåller viss annan anställning. Fråga om anställnings
upphörande prövas av styrelsen för skolan. I stället för 7 § andra
stycket lagen om anställningskydd gäller 49 b § i detta kapitel. */k/
Förordning (1988:1044).
49 b § Om en lärare som innehar en tjänst som lärare med förordnande
tills vidare skiljs från sin tjänst på grund av att han inte längre kan
beredas undervisning av hela den omfattning som hans förordnande avser,
skall läraren erbjudas en annan tjänst som lärare enligt 14--16 kap.
Om en lärare som innehar en tjänst som lärare med förordnande tills
vidare längst till viss tidpunkt skiljs från sin tjänst på grund av att
han inte längre kan beredas undervisning av hela den omfattning som hans
förordnande avser och gäller skiljandet från en tidigare tidpunkt än den
till vilken hans förordnande längst gäller, skall läraren erbjudas en
annan tjänst som lärare enligt 14--16 kap. Erbjudandet skall avse en
tjänst med förordnande tills vidare längst till den tidpunkt till vilken
hans tidigare förordnande längst gällde.
Erbjudande enligt första eller andra stycket skall avse den undervisning
som kan beredas läraren. Därvid medräknas undervisning i det eller de
ämnen i vilka läraren vid uppsägningen är skyldig att undervisa.
Tillsättning av tjänst efter erbjudande enligt första eller andra
stycket sker utan lediganmälan till den offentliga arbetsförmedlingen.
Förordnande på tjänsten skall avse tiden från och med dagen efter den då
anställningen på den tidigare tjänsten upphör. */k/ Förordning
(1988:1044).
49 c § Förordnas en lärare, som innehar en lönetjänst som lärare med
deltidstjänstgöring (den första tjänsten), att vid sidan av denna tjänst
inneha en arvodestjänst som timlärare (den andra tjänsten) skall
samtidigt därmed prövas om tjänsterna kan sammanföras till en lönetjänst
som lärare.
Sådan sammanföring skall ske om följande fem villkor är uppfyllda:
1. Läraren innehar den första tjänsten med förordnande tills vidare och
har inte sagts upp.
2. Båda tjänsterna avser anställning vid samma skolform med samma kommun
eller landstingskommun som arbetsgivare.
3. Tjänstgöringen på den andra tjänsten kan beräknas vara från början av
ett läsår till läsårets slut eller längre tid.
4. Tjänstgöringen i den andra tjänsten kan inräknas i en tjänst med
samma nummer som den första tjänsten enligt 14--16 kap. med undantag för
dels 14 kap. 9 § andra--fjärde styckena och 9 a §, 15 kap. 22 § 4, 25 §
3, 26 § 3, 27 § 3, 28 § 4, 30 § första stycket 1, 31 § första stycket 1,
35--37 §§, 16 kap. 34 § 3 och 39 § i vad den hänvisar till 34 § 3, dels
16 kap. 42 och 43 §§.
5. Läraren i vad avser utbildning är behörig till en sådan tjänst som
motsvarar den tjänst som uppstår genom sammanföringen.
Vid tillämpningen av andra stycket 3 anses tjänstgöring omfatta ett helt
läsår även om läsårets dagantal underskrids med högst sju dagar.
Sammanföring enligt denna paragraf sker utan lediganmälan.
Om villkoren enligt andra stycket endast uppfylls för en del av den
andra tjänsten skall sammanföringen avse endast denna del. Om den första
och den andra tjänsten tillsammans omfattar mer än en heltidstjänst
skall sammanföringen avse endast den första tjänsten och den del av den
andra tjänsten som tillsammans med den första tjänsten avser
heltidstjänstgöring.
På den sammanförda tjänsten meddelas förordnande tills vidare. Om
sammanföringen berör endast en del av den andra tjänsten ges läraren
dessutom nytt förordnande enligt 47 f § på den del av den andra tjänsten
som ej berörs av sammanföringen.
Den första och andra tjänsten upphör, när de sammanförs. Avser
sammanföringen enligt femte stycket bara en del av den andra tjänsten
upphör den andra tjänsten endast till denna del.
Beslut om sammanföring verkställs utan hinder av att beslut om
tillsättande av den andra tjänsten ej har vunnit laga kraft. Om beslutet
att förordna läraren på den andra tjänsten upphävs genom beslut som har
vunnit laga kraft återgår läraren till den första tjänsten från och med
den dag då detta senare beslut har vunnit laga kraft. Genom detta beslut
upphör den sammanförda tjänsten.
I stället för sammanföring enligt denna paragraf får läraren välja
anställning som timlärare på den andra tjänsten. Sådant val skall avse
ett helt läsår.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte i fråga om sådana tjänster
som lärare som avses i 15 kap. 8 §. */k/ Förordning (1988:1044).
50--51 §§ */k/ har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/
/r3/ Tjänster som syofunktionär
51 a § När en tjänst som syofunktionär skall tillsättas, skall styrelsen
för skolan anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan
anmälan behövs inte när länsskolnämnden för ett visst fall av särskilda
skäl medger undantag.
Även en sökande som har anmält sig på något annat sätt än genom den
offentliga arbetsförmedlingen kan komma i fråga till tjänsten. */k/
Förordning (1984:209).
51 b § Styrelsen för skolan skall bereda rektor tillfälle att yttra sig
i ett ärende om tillsättning av en tjänst som syofunktionär. Ingår i
tjänsten fyllnadstjänstgöring vid en skola eller läroanstalt som inte
står under styrelsens förvaltning skall även rektorn vid den skolan
eller läroanstalten beredas tillfälle att yttra sig. */k/ Förordning
(1984:209)
51 c § En lönetjänst som syofunktionär tillsätts av styrelsen för skolan
med förordnande tills vidare, om syofunktionären är behörig till
tjänsten. I annat fall skall syofunktionären anställas på en lönetjänst
med förordnande tills vidare dock längst till utgången av det
redovisningsår då tjänstgöringen började.
Om tjänstgöringen omfattar mindre än 40 procent av heltidstjänstgöring
skall syofunktionären anställas på en arvodestjänst med förordnande
tills vidare dock längst till utgången av det redovisningsår då
tjänstgöringen började. */k/ Förordning (1988:1044).
51 d § Innan beslut meddelas om förordnande på en tjänst som
syofunktionär, skall styrelsen för skolan förvissa sig om att den som
styrelsen ämnar utse är beredd att mottaga förordnandet samt, när så är
föreskrivet, infordra läkarintyg från honom.
Tillkännagivande om beslut om tillsättning av en tjänst som
syofunktionär eller beslut att inte tillsätta en sådan tjänst anslås
genast på styrelsens anslagstavla med uppgift om den dag när anslaget
skedde. Meddelande om beslutet och uppgift som nämnts nu sänds samma dag
med posten till varje sökande och, i fall som avses i 51 a §, till
arbetsförmedlingen. */k/ Förordning (1984:209).
51 e § Föreskrifterna om sammanföring av tjänster i 49 c § skall
tillämpas på syofunktionärer. Därvid betraktas tjänsten som
syofunktionär som den första tjänsten. */k/ Förordning (1984:209).
52 § */k/ har upphävts genom förordning (1986:575). */-k/
53 § */k/ har upphävts genom förordning (1978:588). */-k/
54 § */k/ har upphävts genom förordning (1986:575). */-k/
/r3/ Övrig personal
55 § Annan personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än som avses
ovan i 1--51 d §§ anställs av styrelsen för skolan, om inte något annat
följer av beslut enligt 3 kap. 14 § 2 kommunallagen (1977:179) eller av
bestämmelser som regeringen meddelar. */k/ Förordning (1984:209).
/r2/ 18 kap. Övriga bestämmelser
/r3/ Ledighet, vikariat och anställnings upphörande
/r4/ Rektor och studierektor
1--2 §§ */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/
3 § För rektor och studierektor vid grundskolan och gymnasieskolan
gäller följande:
1. Semester förläggs till ferietid, om det är möjligt. Styrelsen för
skolan skall meddela beslut om förläggningen.
2. Andra ledigheter än semester beviljas av styrelsen för skolan.
3. Vikarie förordnas av styrelsen för skolan, om det behövs.
Till vikarie på tjänst som rektor för tid när rektor har semester bör
sådan studierektor förordnas som biträder rektor med ledningen av
verksamheten inom rektors arbetsområde, i den mån studierektorn är
skyldig att utöva rektorstjänsten enligt förordningen (1985:537) med
särskilda bestämmelser för skolledare, biträdande skolledare och lärare
inom skolväsendet. Förordning (1989:144).
4 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587).
/r4/ Syofunktionärer
5 § För syofunktionärer vid grundskolan eller gymnasieskolan gäller att
1. semester förläggs till den tid som styrelsen för skolan bestämmer,
2. andra ledigheter än semester beviljas av styrelsen för skolan. */k/
Förordning (1984:209). */-k/
/r4/ Lärare
6 § */-k/ Lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan som har
lönetjänster som har tillsatts med förordnande tills vidare eller med
konstitutorial har rätt att åtnjuta ferier under den tid av året som
inte utgör läsår, om inte något annat följer av denna förordning eller
andra bestämmelser som regeringen meddelar.
Ferier åtnjuts dock inte av lärare som har anvisats andra
arbetsuppgifter än undervisning och medverkan i fria aktiviteter. */k/
Förordning (1988:1044).
7 § För lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan gäller att
1. förläggningen av semester bestäms av styrelsen för skolan,
2. tjänstledighet beviljas av styrelsen, om inte något annat följer av 3
eller av andra bestämmelser som regeringen meddelar särskilt,
3. rektor får bevilja lärare ledighet för sjukdom under kortare tid,
högst två veckor i följd.
7 a § I 17 kap. 32 och 33 §§ gymnasieförordningen (1987:743) föreskrivs
att rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen, när en
lärare eller någon annan som har undervisningsskyldighet är ledig under
kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. */k/ Förordning
(1987:882). */-k/
7 b § När en lärare eller en sådan rektor eller studierektor som har
undervisningsskyldighet är ledig från tjänstgöring i grundskolan, avgör
rektor hur undervisningen skall uppehållas under de två första dagarna
av ledigheten. */k/ Förordning (1985:587). */-k/
8 § Vid kortare ledighet på tjänst som lärare skall undervisningen i
första hand fullgöras av lärare som avses i 15 kap. 8 §. I övrigt
anställer styrelsen för skolan lärare på lönetjänster som lärare eller
på arvodestjänster som timlärare, om det behövs för att uppehålla
undervisningen. Styrelsen får i stället förordna vikarie i den
utsträckning skolöverstyrelsen bestämmer. I fråga om långtidsvikariat
meddelar regeringen särskilda bestämmelser.
Vid tillfälligt förfall för lärare uppehålls undervisningen i första
hand av lärare som avses i 15 kap. 8 § och i övrigt på det sätt rektor
bestämmer. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/
8 a § Den som innehar en lönetjänst som lärare med förordnande tills
vidare får inte sägas upp till tidigare tidpunkt än kalenderhalvårets
slut, om tjänstgöringen upphör vid en termins utgång.
Vid tillämpningen av första stycket anses tjänstgöring omfatta en hel
termin även om terminens dagantal underskrids med högst sju dagar. */k/
Förordning (1988:1044). */-k/
/r4/ Särskilda bestämmelser om uppsägning m. m.
8 b § För personal som avses i 17 kap. 1--51 d §§ skall styrelsen för
skolan fullgöra de uppgifter som enligt lagen (1982:80) om
anställningsskydd ankommer på arbetsgivaren i samband med uppsägning.
När sådan personal är anställd för begränsad tid prövas fråga om att
anställningen inte skall fortsätta av styrelsen för skolan.
När styrelsen för skolan fullgör uppgifter som avses i andra stycket
skall den även fullgöra de övriga uppgifter som enligt lagen om
anställningsskydd ankommer på arbetsgivaren i samband med att
tidsbegränsad anställning inte skall fortsätta. Förordning (1989:144).
8 c § Fråga om anställnings upphörande enligt 7 kap. 4 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning prövas av länsskolnämnden
beträffande den som innehar en lönetjänst som lärare som tillsatts med
konstitutorial eller med sådant förordnande på vilket äldre bestämmelser
om konstitutorial skall tillämpas. Förordning (1989:144).
/r4/ Övrig personal
9 § Styrelsen för skolan beslutar om ledighet, vikariat eller skiljande
från tjänst för annan personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än
som avses i 1--8 §§, om ej annat följer av beslut enligt 3 kap. 14 § 2
kommunallagen (1977:179) eller av bestämmelse som regeringen meddelar.
/r4/ Gemensamma bestämmelser om vikariat
9 a § Att vikariat på tjänster i grundskolan eller gymnasieskolan som
rektor eller studierektor i fall av omorganisation kan tillsättas med
tidsbegränsat förordnande följer av 17 kap. 14 och 23 §§. Vikariat på
sådana tjänster som avses i detta stycke och som tillsätts av andra
anledningar än omorganisation får också tidsbegränsas.
Vikariat på tjänster som tillsynslärare eller syofunktionär och sådana
vikariat på tjänster som lärare som avses i 8 § första stycket tredje
meningen får tidsbegränsas. */k/ Förordning (1987:709).
9 b § Sådana vikariat på tjänster som rektor eller studierektor i
grundskolan eller gymnasieskolan som varar längre tid än en vecka skall
ledigförklaras i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer.
Första stycket gäller inte när
1. vikariatet är ett långtidsvikariat eller
2. en studierektor med stöd av 3 § andra stycket förordnas till vikarie
på en tjänst som rektor. */k/ Förordning (1987:709).
/r3/ Disciplinansvar m. m.
10 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587).
11 § Beträffande rektor, biträdande skolledare, lärare och
syofunktionärer vid grundskolan och gymnasieskolan prövas fråga om
disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan eller avstängning enligt
10--12 kap. och 13 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning av
länsskolnämnden.
För sådana arbetstagare prövas fråga om läkarundersökning och
avstängning enligt 13 kap. 2 § nämnda lag av skolöverstyrelsen. */k/
Förordning (1987:709).
/r3/ Bisysslor
12 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen
(1965:601) lämnas av styrelsen för skolan. */k/ Förordning (1985:587).
/r5/ FJÄRDE AVDELNINGEN
/r2/ 19 kap. Överklagande m. m.
/r4/ Beslut av styrelsen för skolan
1 § Beslut av styrelsen för skolan i personalärenden enligt denna
förordning eller enligt bestämmelser som avses i förordningen får
överklagas hos skolöverstyrelsen, om beslutet gäller
1. fråga om att tillsätta en tjänst som rektor, biträdande skolledare,
lärare eller syofunktionär,
2. ändring av tjänstgöringens förläggning för en lärare enligt 14 kap. 3
§,
3. en lärares eller syofunktionärs fyllnadstjänstgöring,
4. tjänstledighet, vikariat eller besked om bisyssla för rektor,
biträdande skolledare, lärare eller syofunktionär.
Beslut av styrelsen för skolan att inte tillsätta en tjänst som avses i
första stycket 1 får inte överklagas.
Att en myndighets beslut om läkarintyg, tandläkarintyg eller frågor om
sjukledighet får överklagas hos statens trygghetsnämnd framgår av 25 §
förordningen (1984:1013) om sjukvård m. m. i statligt reglerade
anställningar. Förordning (1990:279).
2 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:701).
3 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:701).
/r4/ Beslut av länsskolnämnden
4 § Beslut av länsskolnämnden i personalärenden enligt denna förordning
eller enligt bestämmelser som avses i förordningen får överklagas hos
skolöverstyrelsen, om beslutet gäller
1. befrielse från särskilda behörighetsvillkor för en tjänst som lärare
eller syofunktionär,
2. gemensam tjänst som rektor vid en landstingskommuns gymnasieskola för
ledningen av flera gymnasieenheter,
3. en lärares fyllnadstjänstgöring.
Beslut enligt första stycket 1 och 2 får överklagas endast av styrelsen
för skolan. Förordning (1989:793).
5 § */-k/ Beslut av länsskolnämnden enligt 16 kap. 4 § om fördelning av
tjänster som lektor mellan kommuner får inte överklagas. */k/ Förordning
(1988:1044).
/r4/ Beslut av skolöverstyrelsen
6 § */-k/ Beslut om skolöverstyrelsen enligt denna förordning har fattat
som första instans får överklagas hos regeringen, om något annat inte
följer av andra stycket eller av andra särskilda föreskrifter.
Skolöverstyrelsens beslut om behörighetsförklaring enligt 15 kap. 21 §,
16 kap. 32 § eller 16 a kap. 4 § eller om fördelning av tjänster som
lektor mellan länsskolnämnder enligt 16 kap. 4 § får inte överklagas.
*/k/ Förordning (1988:1044).
7 § Följande beslut som skolöverstyrelsen har fattat enligt denna
förordning som andra instans får överklagas hos regeringen, nämligen
1. beslut med anledning av överklagande av beslut av styrelsen för
skolan om tillsättning av en tjänst som rektor eller biträdande
skolledare eller vikariat på en sådan tjänst,
2. beslut med anledning av överklagande av beslut av styrelsen för
skolan om besked om bisyssla för rektor, biträdande skolledare, lärare
eller syofunktionär.
Att sådana beslut i ärenden om tjänstledighet som skolöverstyrelsen
enligt denna förordning har meddelat som andra instans får överklagas
hos statens arbetsgivarverk följer av tjänstledighetsförordningen
(1984:111).
Övriga beslut som skolöverstyrelsen har fattat enligt denna förordning
som andra instans får inte överklagas. Förordning (1989:144).
/r4/ Vissa gemensamma bestämmelser om överklagande
8 § Av 23 § förvaltningslagen (1986:223) följer att en skrivelse med
överklagande skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet.
*/k/ Förordning (1987:709).
9 § */k/ har upphävts genom förordning (1987:709).
10 § Ett överklagbart beslut om tjänstetillsättning, som
skolöverstyrelsen har meddelat enligt denna förordning, får överklagas
även av styrelsen för skolan. Förordning (1989:144).
10 a § */k/ har upphävts genom förordning (1982:590).
/r4/ Övriga bestämmelser
11 § Har förordnande på anställning i strid mot denna förordning eller
bestämmelser som har meddelats med stöd av förordningen tidsbegränsats,
skall 4 kap. 7 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig
anställning tillämpas. */k/ Förordning (1987:709).
Bilaga 1
Särskilda behörighetsvillkor för lönetjänster som lärare i
grundskolan
1 Tjänst som lärare 1 (för klass på lågstadiet)
1.1 Godkänd genomgång av lågstadielärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller
examen på lågstadielärarlinjen enligt förordningen (1968:318) om
lärarhögskolorna eller småskollärarexamen eller
folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser eller
examen på mellanstadielärarlinjen enligt förordningen om
lärarhögskolorna jämte vidareutbildning till lågstadielärare
under en termin.
2 Tjänst som lärare 2 (för klass på mellanstadiet)
2.1 Godkänd genomgång av mellanstadielärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller
examen på mellanstadielärarlinjen enligt förordningen (1968:318)
om lärarhögskolorna eller
folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser eller
examen på lågstadielärarlinjen enligt förordningen om
lärarhögskolorna jämte vidareutbildning till mellanstadielärare
under två terminer eller
småskollärarexamen enligt äldre bestämmelser jämte
vidareutbildning till mellanstadielärare under två terminer.
3 Tjänst som lärare 3 (för specialundervisning i årskurserna 1--6)
3.1 Villkor 1.1.
3.2 Tjänst för specialundervisning av hörselskadade elever:
Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng eller motsvarande
äldre utbildning för sådan undervisning eller examen efter
tvåårig utbildning vid det tidigare dövlärarseminariet.
Tjänst för specialundervisning av synskadade elever:
Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng eller motsvarande
äldre utbildning för sådan undervisning.
Tjänst för specialundervisning av talskadade elever:
Talpedagogutbildning som omfattar 40 poäng eller motsvarande
äldre utbildning för sådan undervisning.
Tjänst för annan specialundervisning: Speciallärarutbildning som
omfattar 20 poäng eller, i fråga om utbildning som har
påbörjats före utgången av juni 1981, 40 poäng eller
motsvarande äldre utbildning för sådan undervisning.
4 Tjänst som lärare 4 (för specialundervisning i årskurserna 4--9)
4.1 Villkor 2.1 och 3.2.
5 Tjänst som lärare 5 (i idrott)
5.1 Godkänd genomgång av gymnastiklärarlinjen eller
varianten med inriktning mot idrottslärare enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller
gymnastiklärarexamen eller idrottslärarexamen vid gymnastik-
och idrottshögskola eller
gymnastiklärarexamen vid det tidigare gymnastiska
centralinstitutet eller genomgång av fullständig
gymnastiklärarkurs vid J. E. Arvedsons gymnastiska institut
eller sydsvenska gymnastikinstitutet.
5.2 Behörig till tjänst som lärare 5 är även den som är behörig
till sådan tjänst som lärare 23 i vilken idrott ingår.
6 Tjänst som lärare 6 (i musik)
Villkoren enligt någon av de sju grupper av villkor som
anges under 6.1, 6.2, 6.3, 6.4, 6.5, 6,6 och 6.7 skall vara
uppfyllda.
6.1 Villkorsgrupp 1
6.1.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på
musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med
sådana fördjupningsstudier som syftar till behörighet till
tjänst som lärare 6 eller musiklärarexamen vid musikhögskola
eller dels musiklärarexamen vid det tidigare musikkonservatoriet
i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper motsvarande
realexamen.
6.2 Villkorsgrupp 2
6.2.1 Godkänd genomgång av särskild utbildning av lärare i
musik som anordnats av högskoleenhet eller tidigare
lärarhögskola.
6.3 Villkorsgrupp 3
6.3.1 Godkänd genomgång av sådan fortbildningskurs för lärare
i kommunal musikskola m. fl. som syftar till att ge behörighet
för undervisning i musik i grundskolan.
6.4 Villkorsgrupp 4
6.4.1 Behörig till tjänst som lärare 6 är även den som är
behörig till sådan tjänst som lärare 23 i vilken musik ingår.
6.5 Villkorsgrupp 5
6.5.1 Genomgång av dels kyrkomusikalisk grundkurs på
kyrkomusikerlinje vid musikhögskola, dels i anslutning till
grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av
praktisk-pedagogisk utbildning.
6.6 Villkorsgrupp 6
6.6.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot
rytmik/ensemble och med tillvalskurs grundskola/gymnasieskola
som omfattar 50 poäng.
6.7 Villkorsgrupp 7
6.7.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot
instrument/ensemble eller rytmik/ensemble.
6.7.2 Genomgång av kurs i klassmetodik med praktik som omfattar 40
poäng och som anordnats på musiklärarlinjen.
7 Tjänst som lärare 7 (i bild)
7.1 Godkänd genomgång av teckningslärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller avgångsbetyg från
teckningslärarinstitutet eller dels genomgång av den tidigare
högre undervisningskursen för teckningslärare vid tekniska
skolan i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper
motsvarande realexamen.
7.2 Behörig till tjänst som lärare 7 är även den som är behörig
till tjänst som lärare 12 eller 13.
8 Tjänst som lärare 8 (i trä- och metallslöjd)
8.1 Godkänd genomgång av slöjdlärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller slöjdlärarexamen vid
slöjdlärarseminariet (högre kompetens) eller av
skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för
yrkesutbildning före den 1 januari 1963 meddelad
behörighetsförklaring (högre eller lägre
kompetens) som gäller träslöjd, metallslöjd, huvudsakligen
träslöjd, huvudsakligen metallslöjd eller träslöjd och
metallslöjd.
8.2 Behörig till tjänst som lärare 8 är även den som är behörig
till tjänst som lärare 12 eller 14 eller till sådan tjänst som
lärare 23 i vilken trä- och metallslöjd ingår.
9 Tjänst som lärare 9 (i textilslöjd)
9.1 Godkänd genomgång av textillärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av
textillärarlinjens allmänna gren vid seminarium för huslig
utbildning eller vid lärarhögskola eller, enligt vad
skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av
motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt.
9.2 Behörig till tjänst som lärare 9 är även den som är behörig
till tjänst som lärare 13 eller 15 eller till sådan tjänst som
lärare 23 i vilken textilslöjd ingår.
10 Tjänst som lärare 10 (i hemkunskap)
10.1 Godkänd genomgång av hushållslärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av
hushållslärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller,
enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av
motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt.
10.2 Behörig till tjänst som lärare 10 är även den som är
behörig till tjänst som lärare 14 eller 15 eller till sådan
tjänst som lärare 23 i vilken hemkunskap ingår.
11 Tjänst som lärare 11 (i barnkunskap)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som
anges under 11.1 och 11.2 skall vara uppfyllda.
11.1 Villkorsgrupp 1
11.1.1 Godkänd genomgång av barnavårdslärarlinjen eller
pedagogik/metodiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:
263) eller genomgång av barnavårdslärarlinjen vid seminarium
för huslig utbildning eller, enligt vad skolöverstyrelsen därom
föreskriver, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare
lärarutbildningsanstalt.
11.2 Villkorsgrupp 2
11.2.1 Godkänd genomgång av dels kurs för förskollärare i
barn- och ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola,
dels kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i
nämnda kurs.
12 Tjänst som lärare 12 (i dels bild, dels trä- och metallslöjd)
12.1 Villkor 7.1 och 8.1.
13 Tjänst som lärare 13 (i dels bild, dels textilslöjd)
13.1 Villkor 7.1 och 9.1.
14 Tjänst som lärare 14 (i dels hemkunskap, dels trä- och
metallslöjd)
14.1 Villkor 10.1 och 8.1.
15 Tjänst som lärare 15 (i dels hemkunskap, dels textilslöjd)
15.1 Villkor 10.1 och 9.1.
16 Tjänst som lärare 16 (i svenska, matematik m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de elva grupper av villkor som anges
under 16.1, 16.2, 16.3, 16.4, 16.5, 16.6, 16.7, 16.8, 16.9,
16.12 och 16.13 skall vara uppfyllda. För tjänst i vilken ingår
samhällskunskap eller religionskunskap är även den behörig som
uppfyller villkoren enligt villkorsgrupp 16.10 respektive 16.11.
16.1 Villkorsgrupp 1
16.1.1 Godkänd genomgång av historisk-samhällsvetenskaplig,
matematisk-naturvetenskaplig eller språkvetenskaplig
ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263).
Utbildningen omfattar 160 poäng varav 120 poäng
ämnesteoretiska studier eller i fall som avses i fjärde stycket
180 poäng varav 140 poäng ämnesteoretiska studier. De
ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till
omfattning fördela sig enligt följande alternativ.
alternativ i tjänstens ämnen
1 40+40+40
2 60+40+20
Omfattar tjänsten två ämnen, skall poängtalet fördelas på
kurser i tjänstens ämnen med 60+40 eller 40+40 poäng samt
återstoden upp till 120 poäng i sådant ämne som kan ingå som
tredje ämne i tjänsten enligt 15 kap. 4 §.
Är ett av tjänstens ämnen svenska, skall kurserna i svenska
omfatta 60 poäng. För engelska, tyska, franska, finska,
samhällskunskap, religionskunskap eller biologi som ingår i
tjänsten krävs alltid kurser om sammanlagt 40 poäng.
Är två av tjänstens tre ämnen svenska och svenska som
andraspråk, skall kurserna i dessa ämnen tillsammans omfatta
100 poäng. För tjänstens tredje ämne krävs alltid kurser om
sammanlagt 40 poäng. Omfattar tjänsten enbart svenska och
svenska som andraspråk krävs utöver kurser om tillsammans
100 poäng i tjänstens ämnen även kurser om sammanlagt 40
poäng i ett sådant ämne som kan ingå som tredje ämne i
tjänsten enligt 15 kap. 4 §.
16.2 Villkorsgrupp 2
16.2.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar
studiekurser för utbildning av lärare om sammanlagt 120 poäng
eller i fall som avses i sjunde stycket 140 poäng.
Ingår två ämnen i tjänsten, skall poängtalet fördelas på
studiekurser för tjänstens ämnen och ett eller två angränsande
ämnen på grundskolans högstadium enligt något av följande tre
alternativ, nämligen
alternativ tjänstens ämnen angränsande ämnen
1 60+40 20 för ett ämne
2 40+40 40 för ett ämne
3 40+40 20 för vart och
ett av två ämnen
Är ett av tjänstens två ämnen svenska, skall poängtalet fördelas
på studiekurser om 60 poäng för svenska, 40 poäng för det
andra ämnet och 20 poäng för ett angränsande ämne på
grundskolans högstadium.
Ingår tre ämnen i tjänsten, skall poängtalet fördelas på
studiekurser för tjänstens ämnen och angränsande ämne på
grundskolans högstadium enligt något av följande tre alternativ,
nämligen
alternativ tjänstens ämnen angränsande ämne
1 40+40+40 --
2 40+40+20 20 för ett ämne
3 60+40+20 --
Är ett av tjänstens tre ämnen svenska, skall poängtalet fördelas
på studiekurser om 60 poäng för svenska och om 40 respektive
20 poäng för de två övriga ämnena. För engelska, tyska,
franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap eller biologi
som ingår i tjänsten krävs alltid en eller flera studiekurser om
sammanlagt 40 poäng.
Angränsande ämnen till ämnesgrupp enligt 15 kap. 4 § är dels
ämne som där anges som tredje ämne för ämnesgruppen, dels
följande ämnen, nämligen
ämnesgrupp angränsande ämnen
svenska och reli- samhällskunskap
gionskunskap
svenska och historia religionskunskap och
samhällskunskap
svenska och engelska tyska, franska, finska och
samhällskunskap
svenska och tyska engelska, franska, finska och
samhällskunskap
svenska och franska engelska, tyska, finska och
samhällskunskap
svenska och finska engelska, tyska, franska och
samhällskunskap
engelska samt svenska
tyska, franska
eller finska
tyska och franska svenska
religionskunskap svenska
och historia
Är två av tjänstens tre ämnen svenska och svenska som
andraspråk, skall poängtalet fördelas på studiekurser om
tillsammans 100 poäng för dessa ämnen och 40 poäng för
tjänstens tredje ämne. Omfattar tjänsten enbart svenska och
svenska som andraspråk krävs utöver studiekurser om
tillsammans 100 poäng i tjänstens ämnen även studiekurser om
40 poäng i ett sådant ämne som kan ingå som tredje ämne i
tjänsten enligt 15 kap. 4 §.
16.2.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna.
16.3 Villkorsgrupp 3
16.3.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610)
angående filosofiska examina, vilken innefattar huvudämnen
som motsvarar tjänstens ämnen.
Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett huvudämne motsvarar
i tjänsten ingående ämne och att minst betyget godkänd
erhållits i examensämnen som motsvarar övriga i tjänsten
ingående ämnen.
Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen,
fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock
fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett
examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne.
Om sluttentamen som avlagts efter år 1956 avser examensämne,
som i filosofisk ämbetsexamen utgör eller ingår i huvudämne,
fordras även godkänd sluttentamen i sådant särskilt ämne eller
godkänt prov i särskild kurs som enligt 16 § 1 mom. stadgan
(1953:610) angående filosofiska examina skall ingå i filosofisk
ämbetsexamen. Ingår tre ämnen i tjänsten, gäller denna
bestämmelse endast två av ämnena.
De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i
filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller,
om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande
sätt, nämligen
ämne i tjänsten examensämnen
svenska nordiska språk och
litteraturhistoria
med poetik
franska romanska språk
samhällskunskap statskunskap och
nationalekonomi
biologi botanik och zoologi.
16.3.2 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser.
16.4 Villkorsgrupp 4
16.4.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än
stadgan (1953:610) angående filosofiska examina vilken
innefattar examensämnen med minst betyget med beröm
godkänd som motsvarar tjänstens ämnen.
Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett examensämne med
betyget med beröm godkänd motsvarar i tjänsten ingående
ämne och att minst betyget godkänd erhållits i examensämnen
som motsvarar övriga i tjänsten ingående ämnen.
Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen,
fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock
fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett
examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne.
De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i
filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller,
om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande
sätt, nämligen
ämne i tjänsten examensämnen
svenska nordiska språk och
litteraturhistoria
med poetik
franska romanska språk
samhällskunskap statskunskap och
nationalekonomi
biologi botanik och
zoologi.
16.4.2 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser.
16.5 Villkorsgrupp 5
16.5.1 Villkor 2.1.
16.5.2 Tillvalskurs på mellanstadielärarlinjen i ämne som ej
avses i 16.5.3. Ämnet skall ingå i tjänsten. Omfattar tjänsten
endast ämnesgrupp om två ämnen, skall dock tillvalskursen
avse ämne som i 15 kap. 4 § anges som tredje ämne för
ämnesgruppen.
16.5.3 Alternativ 1: Godkänd genomgång i vartdera av två
ämnen av sådan kurs eller sådana kurser enligt
högskoleförordningen (1977:263), som av linjenämnd förklarats
likvärdiga med utbildningen i ämnet på ämneslärarlinjen, eller
genomgång av studiekurs eller studiekurser inom ramen för
grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna som är avsedda för
utbildning av lärare och som i vartdera av två ämnen i tjänsten
omfattar sammanlagt 40 poäng eller, för svenska 60 poäng.
Alternativ 2: Minst fyra betygsenheter för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser, varav minst två
betygsenheter i vartdera av två ämnen i tjänsten. I fråga om
ämne i tjänsten och examensämnen gäller villkor 16.3.1 femte
stycket. Om ämne motsvaras av två examensämnen, fordras
minst en betygsenhet i vartdera examensämnet.
Alternativ 3: Utbildning i ett av tjänstens ämnen enligt
alternativ 1 och i ett andra av tjänstens ämnen enligt
alternativ 2.
Vad som under alternativen 1--3 gäller som krav på behörighet
i svenska eller biologi skall anses uppfyllt även av den som
genomgått två terminskurser i egentlig vidareutbildningskurs i
ämnet före utgången av juni 1969.
16.5.4 Full tjänstgöring som lärare på grundskolans
mellanstadium under minst sex terminer. Tjänstgöringen skall
vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret 2.1
är uppfyllt.
16.5.5 Full tjänstgöring som lärare på grundskolans högstadium
i ämne eller ämnen som anges i 15 kap. 1 § 16--19 under en
termin. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha
fullgjorts efter det att villkoret 16.5.4 är uppfyllt. Annan
jämförlig tjänstgöring godtas enligt bestämmelser som
skolöverstyrelsen meddelar.
16.6 Villkorsgrupp 6
16.6.1 Villkor 16.5.1--16.5.3 och 16.2.2 eller motsvarande äldre
bestämmelser.
16.7 Villkorsgrupp 7
16.7.1 Folkskollärarexamen eller avgångsbetyg från den treåriga
kursen vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm.
16.7.2 Villkor 16.5.3. För den som avlagt folkskollärarexamen
gäller dessutom dels att villkoren leder till behörighet endast
till tjänst i två ämnen, dels att de skall vara uppfyllda före
utgången av juni 1977.
16.7.3 Villkor 16.2.1 eller 16.3.1 eller 16.4.1 i fråga om de
ämnen som ingår i tjänsten. För den som avlagt
folkskollärarexamen gäller dessutom, att villkoren skall vara
uppfyllda före utgången av juni 1977.
16.7.4 För den som har avgångsbetyg från den treåriga kursen
vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm: Villkor
16.2.2. För den som avlagt folkskollärarexamen: Villkor 16.2.2
eller motsvarande äldre bestämmelser eller villkor 16.5.4 och
16.5.5.
16.8 Villkorsgrupp 8
16.8.1 Folkskollärarexamen.
16.8.2 Alternativ 1: Särskild ämnesutbildning vid genomgång av
egentlig vidareutbildningskurs före utgången av juni 1969.
Utbildningen skall avse två av tjänstens tre ämnen.
Alternativ 2: Minst en betygsenhet för filosofisk ämbetsexamen
enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller
äldre bestämmelser i vartdera av två av tjänstens tre ämnen. I
fråga om ämne i tjänsten och examensämnen gäller villkor 16.3.1
femte stycket. Om ämne motsvaras av två examensämnen, fordras
minst en betygsenhet i vartdera examensämnet.
16.8.3 Genomgång av studiekurs eller studiekurser inom ramen
för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna som är avsedda för
utbildning av lärare och som i det tredje av tjänstens ämnen
omfattar sammanlagt 40 poäng eller, för svenska, 60 poäng.
16.8.4 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser eller
villkor 16.5.4 och 16.5.5.
16.9 Villkorsgrupp 9
16.9.1 Folkskollärarexamen.
16.9.2 Villkor 16.8.2.
16.9.3 Minst två betygsenheter i ett examensämne för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser.
16.9.4 Villkor 16.3.1 eller 16.4.1 i fråga om de ämnen som
ingår i tjänsten. Varje terminskurs i den särskilda
ämnesutbildningen jämställs därvid med en betygsenhet för
filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående
filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Examensämnet får
ej motsvara ämne som ingått i utbildningen enligt 16.9.2.
16.9.5 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser eller
villkor 16.5.4 och 16.5.5.
16.10 Villkorsgrupp 10 för tjänst vari ingår samhällskunskap
16.10.1 Folkskollärarexamen.
16.10.2 Genomgång före utgången av år 1974 av terminskurs i
yrkesvägledning av egentlig vidareutbildningskurs jämte vissa
andra kurser eller motsvarande äldre utbildning.
16.10.3 Alternativ 1: Genomgång före utgången av juni 1969 av
terminskurs i samhällskunskap av egentlig vidareutbildningskurs.
Alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1977 av
studiekurs i statskunskap om minst 20 poäng inom ramen för
grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna.
Alternativ 3: Minst en betygsenhet i statskunskap för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående de filosofiska
examina eller äldre bestämmelser.
16.10.4 Alternativ 1: För tjänst i två ämnen. Villkor 16.8.3 eller
16.9.3 i fråga om ett annat ämne i tjänsten än samhällskunskap.
Villkoren skall vara uppfyllda före utgången av juni 1977.
Alternativ 2: För tjänst i tre eller två ämnen. Villkor 16.8.3
eller 16.9.3 i fråga om ett annat ämne i tjänsten än
samhällskunskap samt tillvalskurs på mellanstadielärarlinjen vid
lärarhögskola i tjänstens tredje ämne. Omfattar tjänsten endast
ämnesgrupp om två ämnen, skall tillvalskursen avse ämne som
i 15 kap. 4 § anges som tredje ämne för ämnesgruppen.
16.10.5 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser eller
villkor 16.5.4 och 16.5.5.
16.11 Villkorsgrupp 11 för tjänst vari ingår religionskunskap
16.11.1 Teologie kandidatexamen eller folkskollärarexamen eller
avgångsbetyg från den treåriga kursen vid tidigare högre
lärarinneseminariet i Stockholm.
16.11.2 Vissa betyg eller vissa kunskaper enligt fordringarna för
filosofisk examen enligt de bestämmelser som skolöverstyrelsen
meddelar.
16.11.3 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser.
16.12 Villkorsgrupp 12
16.12.1 Teoretisk utbildning: Behörighet i tjänstens ämnen till
motsvarande eller högre tjänst i gymnasieskolan i vad avser
någon kombination av ämnen enligt 15 kap. 4 § första eller
andra stycket eller motsvarande äldre bestämmelser.
Behörighetsvillkoren skall vara uppfyllda före den 1 juli 1985.
16.12.2 Godkänd genomgång av någon ämneslärarlinje enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller villkor 16.2.2 eller
motsvarande äldre bestämmelser.
16.13 Villkorsgrupp 13
16.13.1 Godkänd genomgång av försöksverksamhet med breddad
ämneslärarutbildning inom den samhällsorienterande eller
matematisk-naturorienterande sektorn vid universitetet i
Göteborg eller högskolan i Karlstad. Utbildningen omfattar
160--180 poäng, varav 120--140 poäng ämnesteoretiska studier. Om
tjänsten omfattar svenska, skall kurserna i svenska omfatta 60
poäng och kurserna i vart och ett av de två andra ämnena 40
poäng. Om tjänsten omfattar fyra ämnen, skall poängtalet
fördelas på kurser i tjänstens ämnen med 40+40+20+20 poäng. För
samhällskunskap, religionskunskap eller biologi som ingår i
tjänsten krävs alltid en eller flera studiekurser om sammanlagt
40 poäng.
Anmärkning
De villkor i fråga om praktisk-pedagogisk utbildning som
angetts under 16.2.2 eller 16.5.4 och 16.5.5 skall anses vara
uppfyllda även av den som uppfyller något av följande
alternativ.
Alternativ 1: En termin av praktisk lärarutbildning på
ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen
(1968:318) om lärarhögskolorna i dess lydelse före den 1 juli
1974 eller motsvarande äldre utbildning.
Alternativ 2: För den som med stöd av Kungl. Maj:ts
bestämmelser den 4 september 1970 beträffande tjänster i
befordringsgång som extra eller extra ordinarie lärare i
läroämnen eller som extra ordinarie småskollärare eller
folkskollärare före den 1 juli 1976 erhållit extra ordinarie
tjänst som lärare 16 eller ordinarie eller extra ordinarie
tjänst som lärare 18 eller motsvarande äldre tjänst utan att
uppfylla villkoret enligt alternativ 1: Villkor 1.2.2 och 1.2.3
i sin lydelse vid utgången av oktober 1988 skall vara uppfyllda.
Alternativ 3: För den som före den 1 juli 1964 antingen erhållit
tjänst som motsvaras av tjänst enligt befordringsgång 2 i bilaga
2 till Avd A 2 kap. tjänsteförteckningsavtal för
undervisningsområdet (TFU) eller innehaft anställning som
timlärare, om läraren därvid haft sådan behörighet och
tjänstgöringen varit av sådan art och omfattning att anställning
i befordringsgången i stället kunnat komma i fråga: Villkor
1.2.2 och 1.2.3 i sin lydelse vid utgången av oktober 1988 skall
vara uppfyllda.
17 Tjänst som lärare 17 (i svenska, matematik m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges
under 17.1 och 17.2 skall vara uppfyllda.
17.1 Villkorsgrupp 1
17.1.1 Genomgång av den treåriga kursen vid tidigare högre
lärarinneseminariet i Stockholm med betyg i avgångsbetyget i
ämnen som motsvarar tjänstens ämnen.
17.2 Villkorsgrupp 2
17.2.1 Teoretisk utbildning, alternativ 1: Utbildning vid
universitet, högskola eller i annan ordning enligt bestämmelser
som skolöverstyrelsen meddelar. Teoretisk utbildning, alternativ
2: Behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen i de ämnen
tjänsten omfattar.
17.2.2 En termin av praktisk lärarutbildning på ämneslärarlinjen
vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om
lärarhögskolorna eller motsvarande äldre bestämmelser.
17.2.3 Villkoren 17.2.1 och 17.2.2 skall vara uppfyllda före den
1 januari 1970.
18 Tjänst som lärare 18 (i svenska, matematik m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges
under 18.1, 18.2 och 18.3 skall vara uppfyllda. För tjänst i
vilken ingår samhällskunskap är även den behörig som
uppfyller villkoren enligt en fjärde villkorsgrupp, 18.4.
18.1 Villkorsgrupp 1
18.1.1 Godkänd genomgång av mellanstadielärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263). Studier i två av tjänstens
ämnen omfattande minst tillvalskurs på mellanstadielärarlinjen.
Genomgång av kurs eller kurser omfattande minst 40 poäng
eller för svenska 60 poäng i tjänstens tredje ämne. Kurs eller
kurser skall av linjenämnd förklaras likvärdiga med utbildningen
i ämnet på ämneslärarlinjen.
18.2 Villkorsgrupp 2
18.2.1 Villkor 2.1.
18.2.2 För den som avlagt examen på mellanstadielärarlinjen
vid lärarhögskola: Tillvalskurser på mellanstadielärarlinjen i
två av tjänstens tre ämnen.
För den som avlagt folkskollärarexamen: Lägst vitsordet med
beröm godkänd i folkskollärarexamen i ämne som motsvarar ett
av tjänstens tre ämnen samt tillvalskurs på
mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola i tjänstens andra ämne
eller tillvalskurser på mellanstadielärarlinjen vid
lärarhögskola i två av tjänstens tre ämnen.
18.2.3 Alternativ 1: Godkänd genomgång i tjänstens tredje ämne
av sådan kurs eller sådana kurser enligt högskoleförordningen
(1977:263) som av linjenämnd förklarats likvärdiga med
utbildningen i ämnet på ämneslärarlinjen, eller genomgång av
studiekurs eller studiekurser inom ramen för grundläggande
utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de
filosofiska fakulteterna som är avsedda för utbildning av lärare
i tjänstens tredje ämne och som omfattar 40 poäng eller, för
svenska, 60 poäng.
Alternativ 2: Minst två betygsenheter för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser. Betygsenheterna skall avse
tjänstens tredje ämne.
18.3 Villkorsgrupp 3
18.3.1 Folkskollärarexamen.
18.3.2 Särskild ämnesutbildning enligt något av följande tre
alternativ. Utbildningen skall vara fullgjord före den 1 juli
1977.
Alternativ 1: En eller flera sådana studiekurser inom ramen för
grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna, som är avsedda för
utbildning av lärare och som omfattar sammanlagt minst 40
poäng i ett eller två av tjänstens ämnen samt vissa andra
kurser.
Alternativ 2: Minst två betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen
enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller
äldre bestämmelser i examensämnen som motsvarar ett eller
två av tjänstens ämnen samt vissa andra kurser.
Alternativ 3: Egentlig vidareutbildningskurs i ämnen som ingår i
tjänsten.
18.4 Villkorsgrupp 4 för tjänst vari ingår samhällskunskap
18.4.1 Folkskollärarexamen.
18.4.2 Villkor 16.10.2.
18.4.3 Alternativ 1: Genomgång före utgången av juni 1969 av
terminskurs i samhällskunskap av egentlig vidareutbildningskurs.
Alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1977 av
studiekurs i statskunskap om minst 20 poäng inom ramen för
grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna.
Alternativ 3: Minst en betygsenhet i statskunskap för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser.
19 Tjänst som lärare 19 (på högstadiet i dels matematik och
teknik, dels fysik eller kemi)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges
under 19.1, 19.2 och 19.3 skall vara uppfyllda.
19.1 Villkorsgrupp 1
19.1.1 Godkänd genomgång av sådan utbildning för tjänst som
lärare 19 som omfattar 40 poäng.
19.2 Villkorsgrupp 2
19.2.1 Ingenjörsexamen vid tekniskt gymnasium.
Om ämnet kemi ingår i tjänsten fordras examen på
kemitekniskt, färgeri- och appreturteknisk eller
cellulosateknisk linje.
19.2.2 Genomgång med godkänt betyg av lärarutbildning om två
terminer. Utbildningen skall ha anordnats av skolöverstyrelsen
eller yrkespedagogiskt institut före utgången av juni 1970.
19.2.3 Nöjaktig genomgång av kurs i praktisk-manuella moment
och metodik för ämnet teknik för lärare i grundskolan i ämnen
som anges i 15 kap. 1 § 16--19. Kursen skall omfatta en till två
månader och ha anordnats av skolöverstyrelsen.
19.3 Villkorsgrupp 3
19.3.1 Nöjaktig genomgång av sådan vidareutbildning till
ämneslärare som anordnats vid yrkespedagogiskt institut i
samband med övergången till 1969 års läroplan för grundskolan
och som är avsedd för yrkeslärare och lärare i tekniska
läroämnen.
20 Tjänst som lärare 20 (i maskinskrivning)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som
anges under 20.1 och 20.2 skall vara uppfyllda.
20.1 Villkorsgrupp 1
20.1.1 Väl vitsordad anställning inom näringslivet eller den
offentliga förvaltningen under minst tre år. Anställningen skall
ha givit praktisk erfarenhet av väsentlig betydelse för
tjänstens ämne.
20.1.2 Genomgång av lärarutbildning som omfattar omkring 15
veckor och som anordnats av skolöverstyrelsen eller
yrkespedagogiskt institut.
20.2 Villkorsgrupp 2
20.2.1 Godkänd genomgång av handels- och kontorslärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av sådan
praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola under omkring
40 veckor för lärare inom handels- och kontorsyrken som
ansluter sig till tjänstens ämne.
21 Tjänst som lärare 21 (i två av ämnena idrott, musik m. fl.
ämnen)
21.1 Villkoren för tjänster som lärare 12--15 tillämpas.
22 Tjänst som lärare 22 (i hemspråk)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges
under 22.1, 22.2 och 22.3 skall vara uppfyllda.
22.1 Villkorsgrupp 1
22.1.1 Godkänd genomgång av hemspråkslärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263).
22.2 Villkorsgrupp 2
22.2.1 Villkoren 1.1 eller 2.1 eller behörighet till tjänst som
lärare 16, 17 eller 18.
22.2.2 Väl vitsordade kunskaper i hemspråket.
22.3 Villkorsgrupp 3
22.3.1 Slutbetyg från förskoleseminarium eller examen vid
lärarhögskolas förskollärarlinje.
22.3.2 Lämplighet för tjänsten ådagalagd genom föregående
praktisk verksamhet.
22.3.3 Villkor 22.2.2.
23 Tjänst som lärare 23 ( i dels ett av ämnena idrott, musik m.
fl. ämnen, dels ett eller två av ämnena engelska, biologi m. fl.
ämnen)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som
anges under 23.1, 23.2 och 23.3 skall vara uppfyllda.
23.1 Villkorsgrupp 1
23.1.1 Genomgång av sådan variant av gymnastik-, musik-,
slöjd-, textil-, hushålls- eller barnavårdslärarlinjen som
högskoleenhet anordnar inom sektorn för utbildning för
undervisningsyrken om sammanlagt 160 poäng i dels gymnastik,
musik, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap,
barnkunskap eller barn- och ungdomskunskap, dels ett eller två
andra ämnen.
Poängtalet fördelas på kurser enligt något av följande fyra
alternativ, nämligen
alter- tjänstens stöd- praktisk-pedago-
nativ ämnen ämne gisk utbildning
1 60+40 20 40
2 60+60 -- 40
3 80+40 -- 40
4 60+40+20 -- 40
Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två utbildningsämnen,
fördelas poängtalet på kurser enligt något av följande fyra
alternativ, nämligen
alter- tjänstens stöd- praktisk-pedago-
nativ ämnen ämne gisk utbildning
1 (40+20)+40 20 40
2 (40+20)+60 -- 40
3 (40+40)+40 -- 40
4 (60+20)+40 -- 40
Om följande ämnen ingår i tjänsten, krävs kurser om
sammanlagt 60 poäng, nämligen
tjänstens ämne kurser
idrott gymnastik 60 poäng
musik musik 60 poäng
trä- och metallslöjd trä- och metallslöjd 60 poäng
textilslöjd textilslöjd 60 poäng
hemkunskap kostkunskap 40 poäng, miljö-
och konsumentkunskap 20 poäng
svenska svenska 60 poäng
Stödämne är kurser i sådant ämne som utgör en värdefull
komplettering till utbildning för tjänstens ämnen.
Musikvetenskap får dock inte utgöra stödämne till tjänst vari
musik ingår. Närmare bestämmelser om stödämnen meddelas
av skolöverstyrelsen.
23.2 Villkorsgrupp 2
23.2.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar
studiekurser om sammanlagt 120 poäng, vari ingår
ämnesutbildning i musik med minst 60 poäng och studiekurser
för utbildning av lärare i tjänstens andra ämne om sammanlagt
minst 40 poäng eller, för svenska, minst 60 poäng samt i visst
fall studiekurs om 20 poäng för stödämne.
Därvid tillämpas också bestämmelserna om stödämne i 23.1.1
femte stycket.
23.2.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser
utbildning i metodik och praktik i musik och annat ämne.
23.3 Villkorsgrupp 3
23.3.1 Villkor 5.1 eller 6.1.1 eller 6.3.1 eller 6.5.1 eller 8.1 eller
9.1 eller 10.1.
23.3.2 Alternativ 1: Genomgång av sådan eller sådana
studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt
kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna som avser utbildning av lärare i tjänstens andra
ämne och som omfattar sammanlagt minst 40 poäng eller, för
svenska, 60 poäng.
Alternativ 2: Minst två betygsenheter för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser. Betygsenheterna skall avse
tjänstens andra ämne.
Villkor 16.3.1 eller 16.4.1 i fråga om det ämne som avses i
första stycket.
23.3.3 Alternativ 1: Tjänstgöring som lärare minst fem
veckotimmar i ämne som avses i 23.3.2 under minst två
terminer. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha
fullgjorts efter det att villkoret 23.3.2 är uppfyllt.
Alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1981 av särskild
metodisk fortbildningskurs i ämne som avses i 23.3.2.
Förordning (1989:647).
Bilaga 2
Särskilda behörighetsvillkor för lönetjänster som lärare i
gymnasieskolan
101 Tjänst som lärare 101 (i beklädnadsteknik: Damkläder)
Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som
anges under 101.1, 101.2, 101.3 och 101.4 skall vara uppfyllda.
101.1 Villkorsgrupp 1
101.1.1 Väl vitsordad yrkesskicklighet som förvärvats genom
sju års allsidigt praktiskt arbete inom det yrkesområde som
tjänsten avser.
101.1.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång före utgången
av juni 1974 av lärarutbildning under omkring 33 veckor som
anordnats av lärarhögskola, tidigare yrkespedagogiskt institut,
skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för
yrkesutbildning.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av allmän
yrkespedagogisk kurs under omkring fem veckor med vissa
förberedande studier för lärare utan tidigare speciell
pedagogisk utbildning, som skolöverstyrelsen eller tidigare
överstyrelsen för yrkesutbildning anordnat före den 1 juli 1965
samt tjänstgöring som heltidsanställd lärare under minst sju år.
Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång av lärarutbildning före
den 1 juli 1960 av det innehåll och den omfattning som då
anordnades av tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning.
Lärarutbildning, alternativ 4: Genomgång av etapputbildning
under sammanlagt omkring 63 veckor för yrkeslärare vid
omskolningsverksamheten som anordnats av skolöverstyrelsen
före den 1 januari 1969.
101.2 Villkorsgrupp 2
101.2.1 Genomgång av linjen för yrkeslärare i klädsömnad vid
seminarium för huslig utbildning eller examen från högre kurs
för utbildning av yrkeslärare i sömnad vid
Fredrika-Bremerförbundets skola för kvinnlig utbildning eller
vid Nordenfeltska skolan.
101.3 Villkorsgrupp 3
101.3.1 Godkänd genomgång av industri- och
hantverkslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263)
eller genomgång efter den 30 juni 1974 av praktisk-pedagogisk
utbildning vid lärarhögskola under 40 veckor i anslutning till
tjänstens ämne eller ämnen.
101.4 Villkorsgrupp 4
101.4.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft extra
tjänst som lärare 101 eller motsvarande extra tjänst som lärare
enligt äldre bestämmelser: Villkor 101.1.1.
102-124 Tjänst som lärare enligt något av numren 102--124 (i
beklädnadsteknik: herrkläder, i bygg- och anläggningsteknik, i
el-teleteknik, i fordonsteknik och i livsmedelsteknik)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som
anges under 102--124.1, 102--124.2 och 102--124.3 skall vara
uppfyllda.
102-124.1 Villkorsgrupp 1
102-124.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2.
102-124.2 Villkorsgrupp 2
102-124.2.1 Villkor 101.3.1.
102-124.3 Villkorsgrupp 3
102-124.3.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft
extra tjänst som lärare med samma nummer eller motsvarande
extra tjänst som lärare enligt äldre bestämmelser: Villkor
101.1.1.
125 Tjänst som lärare 125 (i livsmedelsteknik: storhushåll)
Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som
anges under 125.1, 125.2, 125.3, 125.4 och 125.5 skall vara
uppfyllda.
125.1 Villkorsgrupp 1
125.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2.
125.2 Villkorsgrupp 2
125.2.1 Villkor 101.3.1.
125.3 Villkorsgrupp 3
125.3.1 Godkänd genomgång av hushållslärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av
hushållslärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller,
enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av
motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt.
125.3.2 Från och med den 1 juli 1975: minst ett års väl
vitsordad yrkespraktik från storhushåll.
125.4 Villkorsgrupp 4
125.4.1 Utbildning, alternativ 1: Examen vid tidigare
statsunderstött lanthushållningsseminarium.
Utbildning, alternativ 2: Genomgång av extra lärarkurs för
examinerade ekonomiföreståndare, anordnad i Uppsala
budgetåret 1959/60 vid fackskolan för huslig ekonomi eller
budgetåret 1964/65 vid seminariet för huslig utbildning.
125.5 Villkorsgrupp 5
125.5.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft extra
tjänst som lärare 125 eller motsvarande extra tjänst som lärare
enligt äldre bestämmelser: Villkor 101.1.1.
126--136 Tjänst som lärare enligt något av numren 126--136 (i
processteknik, i träteknik och i verkstadsteknik)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som
anges under 126--136.1, 126--136.2 och 126--136.3 skall vara
uppfyllda.
126-136.1 Villkorsgrupp 1
126-136.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2.
126-136.2 Villkorsgrupp 2
126-136.2.1 Villkor 101.3.1.
126-136.3 Villkorsgrupp 3
126-136.3.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft
extra tjänst som lärare med samma nummer eller motsvarande
extra tjänst som lärare enligt äldre bestämmelser: Villkor
101.1.1.
137 Tjänst som lärare 137 (i maskinskrivning, kontorskunskap
m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som
anges under 137.1, 137.2, 137.3 och 137.4 skall vara uppfyllda.
137.1 Villkorsgrupp 1
137.1.1 Väl vitsordad anställning inom näringslivet eller den
offentliga förvaltningen under minst tre år. Anställningen skall
ha givit praktisk erfarenhet av väsentlig betydelse för
tjänstens ämne eller ämnen.
Om maskinskrivning ingår i tjänsten, fordras dessutom
kompetensbevis eller motsvarande intyg i maskinskrivning.
Om ämnet stenografi ingår i tjänsten, fordras dessutom dels
kompetensbevis eller motsvarande intyg i stenografi, dels
avgångsbetyg från gymnasieskola avseende fullständig studiekurs
på treårig linje, tvåårig ekonomisk linje eller tvåårig social
linje eller motsvarande kunskaper.
137.1.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång av
lärarutbildning under omkring 15 veckor som efter den 1 juli
1965 anordnats av skolöverstyrelsen.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av allmän
yrkespedagogisk kurs under omkring fem veckor med vissa
förberedande studier för lärare utan tidigare speciell
pedagogisk utbildning, som skolöverstyrelsen eller tidigare
överstyrelsen för yrkesutbildning anordnat före den 1 juli 1965
samt tjänstgöring som heltidsanställd lärare under minst sju år.
Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång av etapputbildning
under sammanlagt omkring 49 veckor för lärare i handelsyrken
vid omskolningsverksamheten som skolöverstyrelsen anordnat
före den 1 januari 1969.
137.2 Villkorsgrupp 2
137.2.1 Väl vitsordad anställning inom näringslivet eller den
offentliga förvaltningen under minst två år. Anställningen skall
ha givit praktisk erfarenhet av väsentlig betydelse för
tjänstens ämne eller ämnen.
Om maskinskrivning ingår i tjänsten, fordras dessutom
kompetensbevis eller motsvarande intyg i maskinskrivning.
Om ämnet stenografi ingår i tjänsten, fordras dessutom dels
kompetensbevis eller motsvarande intyg i stenografi, dels
avgångsbetyg från gymnasieskola avseende fullständig studiekurs
på treårig linje, tvåårig ekonomisk linje eller tvåårig social
linje eller motsvarande kunskaper.
137.2.2 Genomgång under omkring en termin av ämnesinriktad
vidareutbildning som anordnats av skolöverstyrelsen för
utbildning av lärare inom det ekonomiska området eller
genomgång av kompletteringskurs i ämnen inom det
ekonomiska området som anordnats av skolöverstyrelsen i
samarbete med korrespondensinstitut.
137.2.3 Villkor 137.1.2.
137.3 Villkorsgrupp 3
137.3.1 Villkor 137.2.1.
137.3.2 Genomgång av lärarutbildning under omkring 15 veckor
som före den 1 juli 1965 anordnats av skolöverstyrelsen eller
tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning.
137.4 Villkorsgrupp 4
137.4.1 Godkänd genomgång av handels- och kontorslärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av
praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola under omkring
40 veckor för lärare inom handels- och kontorsyrken i
anslutning till tjänstens ämne eller ämnen.
138 Tjänst som lärare 138 (i distributionskunskap samt
konsument- och varukunskap)
Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som
anges under 138.1, 138.2, 138.3 och 138.4 skall vara uppfyllda.
138.1 Villkorsgrupp 1
138.1.1 Villkor 137.1.1 och 137.1.2.
138.2 Villkorsgrupp 2
138.2.1 Villkor 137.2.1, 137.1.2 och 137.2.2.
138.3 Villkorsgrupp 3
138.3.1 Villkor 137.2.1 och 137.3.2.
138.4 Villkorsgrupp 4
138.4.1 Villkor 137.4.1.
139 Tjänst som lärare 139 (i jordbruksämnen eller
trädgårdsämnen)
139.1 Antingen godkänd genomgång av lantmästarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) eller lantmästarexamen
(för lärare med undervisning huvudsakligen i jordbruksämnen)
eller godkänd genomgång av trädgårdsteknikerlinjen enligt
högskoleförordningen eller trädgårdsteknikerexamen (för lärare
med undervisning huvudsakligen i trädgårdsämnen).
139.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång efter den 1 juli
1976 av praktisk pedagogisk utbildning vid lärarhögskolan om
20 veckor i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni
1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor som anordnats
av skolöverstyrelsen eller lantbruksstyrelsen.
140 Tjänst som lärare 140 (i jordbruksämnen eller
trädgårdsämnen)
140.1 Godkänd genomgång av agronomlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller agronomexamen (för lärare
med undervisning huvudsakligen i jordbruksämnen) eller
godkänd genomgång av hortonomlinjen eller
landskapsarkitektlinjen enligt högskoleförordningen eller
hortonomexamen eller landskapsarkitektexamen (för lärare med
undervisning huvudsakligen i trädgårdsämnen) enligt
kungörelsen (1971:432) om ändring i kungörelsen (1969:519) om
utbildning vid lantbrukshögskolan eller enligt motsvarande äldre
bestämmelser.
140.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång efter den 1 juli
1976 av praktisk pedagogisk utbildning i anslutning till
tjänstens ämne eller ämnen om 20 veckor.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni
1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor.
141 Tjänst som lärare 141 (bostads/miljökunskap m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som
anges under 141.1, 141.2 och 141.3 skall vara uppfyllda. För
tjänst i enbart ämnet produktionsteknik är även den behörig
som uppfyller villkoren enligt en fjärde villkorsgrupp, 141.4.
141.1 Villkorsgrupp 1
141.1.1 Villkor 125.3.1 samt, om ämnet produktionsteknik ingår
i tjänsten, 125.3.2.
141.2 Villkorsgrupp 2
141.2.1 Villkor 125.4.1.
141.3 Villkorsgrupp 3
141.3.1 Behörig till tjänst som lärare 141 i ett eller flera av
ämnena bostad/miljökunskap, kostkunskap och
konsumentkunskap är även den som är behörig till sådan tjänst
som lärare 182 i vilken dessa ämnen ingår.
141.4 Villkorsgrupp 4 (för tjänst i enbart produktionsteknik)
141.4.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2.
142 Tjänst som lärare 142 (i textilkunskap som avser sömnad)
Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som
anges under 142.1, 142.2, 142.3, 142.4 och 142.5 skall vara
uppfyllda.
142.1 Villkorsgrupp 1
142.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2.
142.2 Villkorsgrupp 2
142.2.1 Villkor 101.2.1.
142.3 Villkorsgrupp 3
142.3.1 Godkänd genomgång av textillärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av
textillärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller vid
lärarhögskola eller, enligt skolöverstyrelsens föreskrifter,
genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare
lärarutbildningsanstalt.
142.4 Villkorsgrupp 4
142.4.1 Utbildning som vävlärare vid tidigare
lärarutbildningsanstalt enligt vad skolöverstyrelsen därom
föreskriver samt genomgång av ettårig yrkeskurs i sömnad vid
Föreningen Handarbetets vänners vävskola i Stockholm eller
vid Stockholms stads yrkesskola.
142.5 Villkorsgrupp 5
142.5.1 Behörig till tjänst som lärare 142 är även den som är
behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken textilkunskap
som avser sömnad ingår.
143 Tjänst som lärare 143 (i textilkunskap som avser vävning)
143.1 Genomgång av textillärarlinjens vävinriktade gren vid
seminarium för huslig utbildning eller, enligt vad
skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av
motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt
eller godkänd genomgång av dels textillärarlinje dels
påbyggnadskurs/enstaka kurs i textilslöjd som avser vävning om
20 poäng.
143.2 Behörig till tjänst som lärare 143 är även den som är
behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken textilkunskap
som avser vävning ingår.
144 Tjänst som lärare 144 (i textilkunskap som avser sömnad
och vävning)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges
under 144.1 och 144.2 skall vara uppfyllda.
144.1 Villkorsgrupp 1
144.1.1 Villkor 142.4.1.
144.2 Villkorsgrupp 2
144.2.1 Villkor 143.1.
145 Tjänst som lärare 145 (i vårdkunskap)
145.1 Legitimation som sjuksköterska (sjukskötare).
145.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
vårdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller
genomgång av lärarkurs om tre terminer vid statens institut för
högre utbildning av sjuksköterskor.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1969
av lärarutbildningskurs under minst 15 veckor som anordnats
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång av
avdelningssköterskekurs och före den 1 juli 1969 av
fortsättningskurs under minst åtta veckor som anordnats vid
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Lärarutbildning, alternativ 4: Genomgång före den 1 juli 1970
av kurs under omkring 19 veckor för utbildning av lärare i
vårdyrken som anordnats av skolöverstyrelsen eller av lärarkurs
under omkring 19 veckor för utbildning av lärare i hälso- och
sjukvård som anordnats av statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor.
Lärarutbildning, alternativ 5: Genomgång av motsvarande äldre
utbildning enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver.
146 Tjänst som lärare 146 (i barnkunskap samt barn- och
ungdomskunskap)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges
under 146.1 och 146.2 skall vara uppfyllda.
146.1 Villkorsgrupp 1
146.1.1 Godkänd genomgång av barnavårdslärarlinjen eller
pedagogik/metodiklärarlinjen enligt högskoleförordningen
(1977:263) eller genomgång av barnavårdslärarlinjen vid
seminarium för huslig utbildning eller, enligt vad
skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av motsvarande
utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt.
146.2 Villkorsgrupp 2
146.2.1 Godkänd genomgång av dels kurs för förskollärare i
barn- och ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola,
dels kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i
nämnda kurs.
147 Tjänst som lärare 147 (i maskinlära, skogsproduktion m. fl.
ämnen)
147.1 Godkänd genomgång av skogsmästarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller examen vid statens
skogsmästarskola, skogsinstitut eller tidigare skogsskola.
147.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång efter den 1 juli
1976 av praktisk pedagogisk utbildning vid högskoleenhet eller
vid lärarhögskola om 20 veckor i anslutning till tjänstens ämne
eller ämnen.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni
1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor som anordnats
av skolöverstyrelsen eller utbildning som anordnats av
skogsstyrelsen och som avser antingen yrkeslärarkurs eller
lärarutbildning under minst 15 veckor.
148 Tjänst som lärare 148 (i maskinlära, skogsproduktion m. fl.
ämnen)
148.1 Godkänd genomgång av jägmästarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller civiljägarmästarexamen
enligt kungörelsen (1969:518) om utbildning vid skogshögskolan
eller enligt motsvarande äldre bestämmelser.
Krav på examen eller motsvarande som avses i första stycket
anses uppfyllt även av den som har annan för undervisning i
tjänstens ämne eller ämnen lämpad utbildning vid universitet
eller högskola.
148.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång efter den 1 juli
1976 av praktisk pedagogisk utbildning vid högskoleenhet eller
vid lärarhögskola om 20 veckor i anslutning till tjänstens ämne
eller ämnen.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni
1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor.
149 Tjänst som lärare 149 (i idrott)
149.1 Godkänd genomgång av gymnastiklärarlinjen eller
varianten med inriktning mot idrottslärare enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller gymnastiklärarexamen
eller idrottslärarexamen vid gymnastik- och idrottshögskola
eller gymnastiklärarexamen vid det tidigare gymnastiska
centralinstitutet eller genomgång av fullständig
gymnastiklärarkurs vid J. E. Arvedsons gymnastiska institut
eller sydsvenska gymnastikinstitutet.
149.2 Behörig till tjänst som lärare 149 är även den som är
behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken idrott ingår.
150 Tjänst som lärare 150 (i musik)
Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som anges
under 150.1, 150.2, 150.3, 150.4 och 150.5 skall vara uppfyllda.
150.1 Villkorsgrupp 1
150.1.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på
musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med
sådana fördjupningsstudier som syftar till behörighet till
tjänst som lärare 150 eller musiklärarexamen vid musikhögskola
eller dels musiklärarexamen vid det tidigare musikkonservatoriet
i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper motsvarande
realexamen.
150.2 Villkorsgrupp 2
150.2.1 Genomgång av dels kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje
vid musikhögskola, dels i anslutning till grundkursen anordnad
påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning.
150.3 Villkorsgrupp 3
150.3.1 Behörig till tjänst som lärare 150 är även den som är
behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken musik ingår.
150.4 Villkorsgrupp 4
150.4.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot
rytmik/ensemble och med tillvalskurs grundskola/gymnasieskola
som omfattar 50 poäng.
150.5 Villkorsgrupp 5
150.5.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot
instrument/ensemble eller rytmik/ensemble.
150.5.2 Genomgång av kurs i klassmetodik med praktik som omfattar 40
poäng och som anordnats på musiklärarlinjen.
151 Tjänst som lärare 151 (i bild)
151.1 Godkänd genomgång av teckningslärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller avgångsbetyg från
teckningslärarinstitutet eller dels genomgång av den tidigare
högre undervisningskursen för teckningslärare vid tekniska
skolan i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper
motsvarande realexamen.
152 Tjänst som lärare 152 (i svenska, engelska m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges
under 152.1, 152.2 och 152.3 skall vara uppfyllda.
152.1 Villkorsgrupp 1
152.1.1 Godkänd genomgång av historisk-samhällsvetenskaplig,
matematisk-naturvetenskaplig eller språkvetenskaplig
ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263).
Utbildningen omfattar 160 poäng varav 120 poäng
ämnesteoretiska studier.
De ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till
omfattning fördela sig enligt följande alternativ
alternativ i tjänstens ämnen
1 60 + 60
2 80 + 40
3 60 + 40
I alternativ 3 skall dessutom ingå 20 poäng i ämne som kan
ingå i lärartjänst enligt 15 kap. 4 § eller 16 kap. 5 eller 6 §.
Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap
skall kurserna i detta ämne omfatta 60 poäng.
Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de kurser för
utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen
tjänstens ämnen kurser
dels engelska, franska engelska, franska eller
eller tyska, dels latin, tyska 60 poäng samt latin
dels allmän språkkun- 40 poäng och allmän språk-
skap kunskap 20 poäng
eller
engelska, franska eller
tyska 40 poäng samt latin
60 poäng och allmän språk-
kunskap 20 poäng
psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng
kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng
kunskap sociologi 20 poäng
kemi, biologi och kemi 40 poäng
naturkunskap biologi 40 poäng
fysik 20 poäng
geovetenskap eller
geografi 20 poäng
152.1.2 Doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar ett
av tjänstens ämnen eller inom annat ämnesområde enligt
bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar.
152.2 Villkorsgrupp 2
152.2.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50)
om utbildning vid de filosofiska fakulteterna.
Ingår två ämnen i tjänsten, skall examen omfatta studiekurser
för utbildning av lärare i tjänstens ämnen och, i visst fall, en
studiekurs som utgör en värdefull komplettering (stödämne) till
utbildningen för tjänstens ämnen enligt något av följande tre
alternativ, nämligen
alternativ tjänstens ämnen stödämne
1 60 + 60 poäng --
2 80 + 40 poäng --
3 60 + 40 poäng 20 poäng
Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap
krävs alltid en eller flera studiekurser för utbildning av
lärare i ämnet om sammanlagt 60 poäng.
Ingår ett ämne i tjänsten, skall examen omfatta en eller flera
studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens ämne och i ett
sådant annat ämne som kan ingå i en tvåämnestjänst av samma
slag samt, i visst fall, ett stödämne enligt något av
alternativen i andra stycket med iakttagande av att studiekursen
eller studiekurserna för tjänstens ämne skall omfatta sammanlagt
60 poäng.
Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de
studiekurser för utbildning av lärare som anges i följande
uppställning, nämligen
tjänstens ämnen studiekurser
dels engelska, franska engelska, franska eller
eller tyska, dels latin, tyska 60 poäng samt latin
dels allmän språkkun- 40 poäng och allmän språk-
skap kunskap 20 poäng
eller
engelska, franska eller
tyska 40 poäng samt latin
60 poäng och allmän språk-
kunskap 20 poäng
psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng
kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng
kunskap sociologi 20 poäng
kemi, biologi och kemi 40 poäng
naturkunskap biologi 40 poäng
fysik 20 poäng
geovetenskap eller
geografi 20 poäng
Närmare bestämmelser om stödämnen som avses i andra och
fjärde styckena meddelas av skolöverstyrelsen.
152.2.2 Filosofie doktorsexamen inom ämnesområde som
motsvarar ett av tjänstens ämnen.
Doktorsexamen som avses i första stycket får ersättas av
doktorsexamen inom annat ämnesområde enligt bestämmelser
som skolöverstyrelsen meddelar.
152.2.3 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser
utbildning i metodik och praktik i anslutning till tjänstens
ämne eller ämnen.
I fråga om ett av tjänstens ämnen får läraren i stället för
utbildning enligt första stycket ha avlagt särskilt prov eller
under minst två terminer ha meddelat undervisning i ämnet
eller jämförbara ämnen och därvid ådagalagt tillfredställande
skicklighet.
152.3 Villkorsgrupp 3
152.3.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610)
angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Examen
skall omfatta minst betyget med beröm godkänd i det eller de
examensämnen, som motsvarar i tjänsten ingående ämne eller
ämnen. I examen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina skall nämnda examensämne eller examensämnen ingå
som huvudämne eller huvudämnen.
Ingår ämnet filosofi i tjänsten, fordras i examen inte högre
betyg än godkänd i teoretisk filosofi, om huvudämnet är
praktisk filosofi och teoretisk filosofi.
I fråga om behörighet för den som avlagt filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser till tjänst i vilken allmän
språkkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, socialkunskap
eller naturkunskap ingår meddelar regeringen särskilda
bestämmelser.
De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i
filosofisk examen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser med samma eller liknande
benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av
examensämnen på följande sätt, nämligen
ämne i tjänsten examensämnen
svenska nordiska språk och litte-
raturhistoria med poetik
franska romanska språk
samhällskunskap statskunskap och national-
ekonomi
biologi botanik och zoologi
filosofi teoretisk filosofi eller
praktisk filosofi och
teoretisk filosofi
psykologi psykologi och pedagogik
eller psykologi och
teoretisk filosofi
ryska slaviska språk eller
ryska.
Ingår i examen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina huvudämnet psykologi och teoretisk filosofi fordras
minst betyget med beröm godkänd i ämnet psykologi.
152.3.2 Filosofie doktorsexamen inom ämnesområde som
motsvarar tjänstens ämne eller, i fråga om tjänst som omfattar
två eller tre ämnen, ett av tjänstens ämnen, eller
filosofie licentiatexamen med minst betyget med beröm godkänd
i det examensämne eller ett av de examensämnen som
motsvarar tjänstens ämne eller ämnen.
Doktorsexamen som avses i första stycket får ersättas av
doktorsexamen inom annat ämnesområde enligt bestämmelser
som skolöverstyrelsen meddelar. Motsvarande gäller om
licentiatexamen.
152.3.3 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser
utbildning i metodik och praktik i anslutning till tjänstens
ämnen, eller
fullständig praktisk lärarutbildning i tjänstens ämnen enligt
äldre bestämmelser.
I fråga om ett av tjänstens ämnen får läraren i stället för
utbildning enligt första stycket ha avlagt särskilt prov eller
under minst två terminer ha meddelat undervisning i ämnet
eller jämförbara ämnen och därvid ådagalagt tillfredsställande
skicklighet.
153 Tjänst som lärare 153 (i svenska, engelska m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de sex grupper av villkor som
anges under 153.1, 153.2, 153.3, 153.4, 153.5 och 153.7 skall
vara uppfyllda. För tjänst i vilken ingår religionskunskap är
även den behörig som uppfyller villkoren enligt villkorsgrupp
153.6.
153.1 Villkorsgrupp 1
153.1.1 Godkänd genomgång av ämneslärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen omfattar 160--220
poäng, varav 120--180 poäng ämnesteoretiska studier. De
ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till
omfattning fördela sig enligt följande alternativ, nämligen
alternativ i tjänstens ämnen
1 60 + 60
2 80 + 60
3 80 + 80
I vart och ett av ämnena svenska, engelska, franska, tyska och
samhällskunskap skall kurserna omfatta 80 poäng.
Om tjänsten omfattar svenska och svenska som andraspråk,
skall kurserna i dessa ämnen tillsammans omfatta 120 poäng.
Ingår tre ämnen i tjänsten, skall examen omfatta de kurser för
utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen
tjänstens ämnen kurser
dels engelska, engelska, franska eller
franska eller tyska 80 poäng samt
tyska, dels latin, latin 60 poäng och
dels allmän språk- allmän språkkunskap
kunskap 20 poäng
dels engelska, engelska, franska eller
franska eller tyska 80 poäng samt
tyska, dels latin, latin och grekiska 100
dels grekiska poäng, varav 60 poäng i
det ena ämnet och 40
poäng i det andra ämnet
psykologi, sam- psykologi 60 poäng, sam-
hällskunskap och hällskunskap 80 poäng
socialkunskap och sociologi 20 poäng
dels kemi, dels kemi 60 poäng, biologi
biologi, dels mil- 60 poäng, miljövårdstek-
jövårdsteknik eller nik eller hälsokunskap
hälsokunskap 20 poäng
dels fysik, dels fysik 60 poäng, matema-
matematik eller tik eller kemi 60 poäng
kemi, dels energi- samt energi- och mättek-
och mätteknik nik 20 poäng
153.2 Villkorsgrupp 2
153.2.1 Godkänd genomgång av historisk-samhällsvetenskaplig,
matematisk-naturvetenskaplig eller språkvetenskaplig
ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263).
Utbildningen omfattar 160 poäng varav 120 poäng
ämnesteoretiska studier eller i fall som avses i femte stycket
180 poäng varav 140 poäng ämnesteoretiska studier. De
ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till
omfattning fördela sig enligt följande alternativ
alternativ i tjänstens ämnen
1 60 + 60
2 80 + 40
3 60 + 40
I alternativ 3 skall dessutom ingå 20 poäng i ämne som kan
ingå i lärartjänst enligt 15 kap. 4 § eller 16 kap. 5 eller 6 §.
Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap
skall kurserna i detta ämne omfatta 60 poäng.
Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de kurser för
utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen
tjänstens ämnen kurser
dels engelska, franska engelska, franska eller tyska
eller tyska, dels latin, 60 poäng samt latin 40
dels allmän språkkun- poäng och allmän språk-
skap kunskap 20 poäng
eller
engelska, franska eller tyska
40 poäng samt latin 60
poäng och allmän språk-
kunskap 20 poäng
psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng
kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng
kunskap sociologi 20 poäng
153.3 Villkorsgrupp 3
153.3.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna.
Ingår två ämnen i tjänsten, skall examen omfatta studiekurser
för utbildning av lärare i tjänstens ämnen och, i visst fall, en
studiekurs som utgör en värdefull komplettering (stödämne) till
utbildningen för tjänstens ämnen enligt något av följande tre
alternativ, nämligen
alternativ tjänstens ämnen stödämne
1 60 + 60 poäng --
2 80 + 40 poäng --
3 60 + 40 poäng 20 poäng
Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap
krävs alltid en eller flera studiekurser för utbildning av
lärare i ämnet om sammanlagt 60 poäng.
Ingår ett ämne i tjänsten, skall examen omfatta en eller flera
studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens ämne och i ett
sådant annat ämne som kan ingå i en tvåämnestjänst av samma
slag samt, i visst fall, ett stödämne enligt något av
alternativen i andra stycket med iakttagande av att studiekursen
eller studiekurserna för tjänstens ämne skall omfatta sammanlagt
60 poäng.
Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de studiekurser
för utbildning av lärare som anges i följande uppställning,
nämligen
tjänstens ämnen studiekurser
dels engelska, franska engelska, franska eller
eller tyska, dels latin, tyska 60 poäng samt latin
dels allmän språkkun- 40 poäng och allmän språk-
skap kunskap 20 poäng
eller
engelska, franska eller
tyska 40 poäng samt latin
60 poäng och allmän språk-
kunskap 20 poäng
psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng
kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng
kunskap sociologi 20 poäng
Närmare bestämmelser om stödämnen som avses i andra och
fjärde styckena meddelas av skolöverstyrelsen.
153.3.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna.
153.4 Villkorsgrupp 4
153.4.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610)
angående filosofiska examina, vilken innefattar huvudämnen som
motsvarar tjänstens ämnen.
Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras beträffande ett av ämnena
endast betyget godkänd i det eller de examensämnen som
motsvarar ämnet.
Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen,
fordras minst betyget med beröm godkänd i det ena
examensämnet och minst betyget godkänd i det andra
examensämnet.
Omfattar tjänst endast ett ämne, fordras i filosofisk
ämbetsexamen huvudämne, som motsvarar tjänstens ämne.
Om sluttentamen som avlagts efter år 1956 avser examensämne,
som i filosofisk ämbetsexamen utgör eller ingår i huvudämne,
fordras även godkänd sluttentamen i sådant särskilt ämne eller
godkänt prov i sådan särskild kurs som enligt 16 § 1 mom.
stadgan (1953:610) angående filosofiska examina skall ingå i
filosofisk ämbetsexamen. Ingår tre ämnen i tjänsten, gäller
denna bestämmelse endast två av ämnena.
De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i
filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller,
om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande
sätt, nämligen
ämne i tjänsten examensämnen
svenska nordiska språk och litte-
raturhistoria med poetik
franska romanska språk
biologi botanik och zoologi
filosofi teoretisk filosofi eller
praktisk filosofi och
teoretisk filosofi
psykologi psykologi och pedagogik
eller psykologi och teo-
retisk filosofi
ryska slaviska språk eller ryska
Ingår i examen huvudämnet psykologi och teoretisk filosofi,
fordras minst betyget med beröm godkänd i ämnet psykologi. I
fråga om behörighet för den som avlagt filosofisk ämbetsexamen
enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina till
tjänst i vilken allmän språkkunskap, samhällskunskap,
socialkunskap eller naturkunskap ingår meddelar regeringen
särskilda bestämmelser.
153.4.2 Villkor 153.3.2 eller motsvarande äldre bestämmelser.
153.5 Villkorsgrupp 5
153.5.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än
stadgan (1953:610) angående filosofiska examina, vilken
innefattar examensämnen med minst betyget med beröm
godkänd som motsvarar tjänstens ämnen.
Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras beträffande ett av ämnena
endast betyget godkänd i det eller de examensämnen som
motsvarar ämnet.
Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen,
fordras minst betyget med beröm godkänd i det ena
examensämnet och minst betyget godkänd i det andra
examensämnet.
Omfattar tjänst endast ett ämne, fordras minst betyget med
beröm godkänd i det examensämne som motsvarar tjänstens
ämne eller, om tjänstens ämne motsvaras av två examensämnen,
minst betyget med beröm godkänd i det ena examensämnet och
minst betyget godkänd i det andra examensämnet.
De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i
filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller,
om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande
sätt, nämligen
ämne i tjänsten examensämnen
svenska nordiska språk och litte-
raturhistoria med poetik
franska romanska språk
biologi botanik och zoologi
filosofi teoretisk filosofi eller
praktisk filosofi och
teoretisk filosofi
psykologi psykologi och pedagogik
eller psykologi och teo-
retisk filosofi
ryska slaviska språk eller ryska
I fråga om behörighet för den som avlagt filosofisk
ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än stadgan (1953:610)
angående filosofiska examina till tjänst i vilken allmän
språkkunskap, samhällskunskap, socialkunskap eller
naturkunskap ingår meddelar regeringen särskilda bestämmelser.
153.5.2 Villkor 153.3.2 eller motsvarande äldre bestämmelser.
153.6 Villkorsgrupp 6 för tjänst vari ingår religionskunskap
153.6.1 Teologie kandidatexamen.
153.6.2 Vissa betyg eller vissa kunskaper enligt fordringarna för
filosofisk ämbetsexamen enligt de bestämmelser som
skolöverstyrelsen meddelar.
153.6.3 Villkor 153.3.2 eller motsvarande äldre bestämmelser.
153.7 Villkorsgrupp 7
153.7.1 Teoretisk utbildning: Behörighet i tjänstens ämnen till
motsvarande tjänst i grundskolan i vad avser någon kombination
av ämnen enligt 16 kap. 7 § första eller andra stycket eller
motsvarande äldre bestämmelser. Behörighetsvillkoren skall vara
uppfyllda före den 1 juli 1985.
153.7.2 Godkänd genomgång av någon ämneslärarlinje enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller villkor 153.3.2 eller
motsvarande äldre bestämmelser.
Anmärkning
De villkor i fråga om praktisk-pedagogisk utbildning som angetts
under 153.3.2 skall anses vara uppfyllda även av den som
uppfyller något av följande alternativ:
Alternativ 1: En termin av praktisk lärarutbildning på
ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen
(1968:318) om lärarhögskolorna i dess lydelse före den 1 juli
1974 eller motsvarande äldre utbildning.
Alternativ 2: För den som med stöd av Kungl. Maj:ts
bestämmelser den 4 september 1970 beträffande tjänster i
befordringsgång som extra eller extra ordinarie lärare i
läroämnen eller som extra ordinarie småskollärare eller
folkskollärare före den 1 juli 1976 erhållit extra ordinarie
tjänst som lärare 153 eller motsvarande äldre tjänst utan att
uppfylla villkoren enligt alternativ 1: En anställningstid av
392 anställningsdagar och en tjänstgöringstid av 314
tjänstgöringsdagar enligt bestämmelserna om tillgodoräkning av
sådan tid vid uppflyttning i befordringsgång i det
kollektivavtal som gällde närmast före den 1 juli 1975.
Fullgjord tjänstgöring som lärare skall vara väl vitsordad.
Alternativ 3: För den som före den 1 juli 1964 antingen erhållit
tjänst som motsvaras av tjänst enligt befordringsgång 2 i bilaga
2 till Avd. A 2 kap. tjänsteförteckningsavtal för
undervisningsområdet (TFU) eller innehaft anställning som
timlärare, om läraren därvid haft sådan behörighet och
tjänstgöringen varit av sådan art och omfattning att anställning
i befordringsgången i stället kunnat komma i fråga: En
anställningstid av 392 anställningsdagar och en tjänstgöringstid
av 314 tjänstgöringsdagar enligt bestämmelserna om
tillgodoräkning av sådan tid vid uppflyttning i befordringsgång
i det kollektivavtal som gällde närmast före den 1 juli 1975.
Fullgjord tjänstgöring som lärare skall vara väl vitsordad.
154 Tjänst som lärare 154 (i företagsekonomi, distribution m.fl.
ämnen)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges
under 154.1 och 154.2 skall vara uppfyllda.
154.1 Villkorsgrupp 1
154.1.1 Godkänd genomgång av ekonomlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller ekonomexamen enligt
kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna.
I fråga om godkänd genomgång av ekonomlinjen eller
ekonomexamen gäller villkor 152.2.1 andra, fjärde och sjätte
styckena i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som
skolöverstyrelsen meddelar efter samråd med universitets- och
högskoleämbetet.
154.1.2 Doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar
tjänstens ämne eller, i fråga om tjänst som omfattar två ämnen,
ett av tjänstens ämnen,
eller
ådagalagd lämplighet för tjänsten genom förtjänstfull praktisk
och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga studier och
vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området.
154.1.3 Villkor 152.2.3 eller godkänd genomgång av praktisk-pedagogisk
utbildning till ämneslärare om 40 poäng.
154.2 Villkorsgrupp 2
154.2.1 Utbildning, alternativ 1: Doktorsexamen inom
ämnesområde som motsvarar tjänstens ämne eller, i fråga om
tjänst som omfattar två ämnen, ett av tjänstens ämnen.
Utbildning, alternativ 2: Licentiatexamen varvid erhållits minst
betyget med beröm godkänd i tjänstens ämnen eller
motsvarande ämnen.
Utbildning, alternativ 3: Ekonomexamen med minst betyget
med beröm godkänd i tjänstens ämnen eller motsvarande
ämnen och ådagalagd lämplighet för tjänsten genom förtjänstfull
praktisk och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga studier
och vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området.
154.2.2 Villkor 152.3.3.
155 Tjänst som lärare 155 (i företagsekonomi, distribution m.fl.
ämnen)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges
under 155.1 och 155.2 skall vara uppfyllda.
155.1 Villkorsgrupp 1
155.1.1 Antingen godkänd genomgång av ekonomlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263), filosofie kandidatexamen,
ekonomexamen eller filosofisk-samhällsvetenskaplig examen
enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna.
I fråga om examen som anges i första stycket gäller villkor
152.2.1 andra, fjärde och sjätte styckena i tillämpliga delar
enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar
efter samråd med universitets- och högskolämbetet.
155.1.2 Från och med den 1 juli 1987: Minst ett års väl
vitsordad yrkespraktik av betydelse för tjänstens ämne eller
ämnen.
155.1.3 Villkor 153.2.2.
155.2 Villkorsgrupp 2
155.2.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610)
angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser,
eller
juridisk-samhällsvetenskaplig examen eller
filosofisk-samhällsvetenskaplig examen enligt stadgan (1958:435)
angående juridiska och samhällsvetenskapliga examina,
eller
ekonomexamen enligt äldre bestämmelser än kungörelsen
(1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna.
Examen som anges i första stycket skall omfatta betyg i det
eller de ämnen som motsvarar i tjänsten ingående ämnen.
155.2.2 Villkor 153.3.2 och 155.1.2.
156 Tjänst: som lärare 156 (i teknologi m.fl. ämnen)
Villkoren enligt den grupp av villkor som anges under 156.1
skall vara uppfyllda. För tjänst som omfattar ett eller två av
ämnena fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi samt analytisk
och fysikalisk kemi är även den behörig som uppfyller villkoren
enligt någon av de två grupper av villkor som anges under
156.2 och 156.3.
156.1 Villkorsgrupp 1
156.1.1 Godkänd genomgång av linje enligt närmare
bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar inom sektorn för
utbildning för tekniska yrken enligt högskoleförordningen
(1977:263) eller civilingenjörsexamen, bergsingenjörsexamen
eller arkitektexamen enligt kungörelsen (1969:332) om utbildning
vid teknisk fakultet eller enligt stadgan (1964:535) angående
högre tekniska examina eller avgångsexamen enligt stadgan
(1942:987) angående tentamina och examina vid de tekniska
högskolorna eller motsvarande examen enligt äldre bestämmelser.
Examen eller motsvarande skall omfatta minst betyget med
beröm godkänd i tjänstens ämne eller ämnen eller i
motsvarande ämne eller ämnen.
Krav på examen eller motsvarande och betyg som avses i
första och andra styckena anses uppfyllt även av den som har
annan likvärdig utbildning.
156.1.2 Alternativ 1: Särskild lämplighet för tjänsten ådagalagd
genom vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap
samt föregående praktisk och pedagogisk verksamhet.
Alternativ 2: Minst fem års kvalificerad verksamhet inom
tjänstens område efter det att villkoret 156.1.1 är uppfyllt.
156.1.3 Villkor 152.3.3 eller godkänd genomgång av praktisk-pedagogisk
utbildning till ämneslärare om 40 poäng.
156.2 Villkorsgrupp 2
156.2.1 Villkor 152.2.1, 152.2.2 och 152.2.3.
156.3 Villkorsgrupp 3
156.3.1 Villkor 152.3.1, 152.3.2 och 152.3.3.
157 Tjänst som lärare 157 (i teknologi m.fl. ämnen)
157.1 Teoretisk utbildning, alternativ 1: Villkor 156.1.1 eller för
tjänst som omfattar ett eller två av ämnena fysikalisk kemi,
organisk kemi, biokemi samt analytisk och fysikalisk kemi
villkor 152.1.1 eller 152.2.1 eller 152.3.1.
Teoretisk utbildning, alternativ 2: Behörighetsförklaring av
skolöverstyrelsen i de ämnen tjänsten omfattar.
157.2 Villkor 153.3.2.
158 Tjänst som lärare 158 (i två eller tre ämnen av vilka ett är
ämne enligt 152 och ett är ämne enligt 154)
158.1 Villkoren enligt 152 och 154 gäller i tillämpliga delar
enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen
meddelar.
159 Tjänst som lärare 159 (i två eller tre ämnen av vilka ett är
ämne enligt 153 och ett är ämne enligt 155)
159.1 Villkoren enligt 153 och 155 gäller i tillämpliga delar
enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen
meddelar.
160 Tjänst som lärare 160 (i två eller tre ämnen av vilka ett är
ämne enligt 152 och ett är ämne enligt 156)
160.1 Villkoren enligt 152 och 156 gäller i tillämpliga delar
enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen
meddelar.
161 Tjänst som lärare 161 (i två eller tre ämnen av vilka ett är
ämne enligt 153 och ett är ämne enligt 157)
161.1 Villkoren enligt 153 och 157 gäller i tillämpliga delar
enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen
meddelar.
162--166 Tjänst som lärare 162--166 (i vissa ämnen i
specialkurser)
162--166.1 De villkor enligt något av numren 101--139 och 141--147 som
avser ämne vilket närmast motsvarar tjänstens ämne
gäller i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som
skolöverstyrelsen meddelar.
167 Tjänst som lärare 167 (i svenska, engelska m.fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som anges
under 167.1, 167.2, 167.3, 167.4, och 167.5 skall vara
uppfyllda.
167.1 Villkorsgrupp 1
167.1.1 Villkor 152.2.1 och 153.2.2.
167.2 Villkorsgrupp 2
167.2.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610)
angående filosofiska examina, vilken innefattar huvudämnen
som motsvarar tjänstens ämnen.
Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett huvudämne motsvarar
i tjänsten ingående ämne och att minst betyget godkänd
erhållits i examensämnen som motsvarar övriga i tjänsten
ingående ämnen.
Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen,
fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock
fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett
examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne.
Om sluttentamen som avlagts efter år 1956 avser examensämne,
som i filosofisk ämbetsexamen utgör eller ingår i huvudämne,
fordras även godkänd sluttentamen i sådant särskilt ämne eller
godkänt prov i sådan särskild kurs som enligt 16 § 1 mom.
stadgan (1953:610) angående filosofiska examina skall ingå i
filosofisk ämbetsexamen. Ingår tre ämnen i tjänsten, gäller
denna bestämmelse endast två av ämnena.
De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i
filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller,
om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande
sätt, nämligen
ämne i tjänsten examensämnen
svenska nordiska språk och litte-
raturhistoria med poetik
franska romanska språk
samhällskunskap statskunskap och national-
ekonomi
biologi botanik och zoologi
167.2.2 Villkor 153.3.2.
167.3 Villkorsgrupp 3
167.3.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än
stadgan (1953:610) angående filosofiska examina, vilken
innefattar examensämnen med minst betyget med beröm
godkänd som motsvarar tjänstens ämnen.
Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett examensämne med
minst betyget med beröm godkänd motsvarar i tjänsten
ingående ämne och att minst betyget godkänd erhållits i
examensämnen som motsvarar övriga i tjänsten ingående
ämnen.
Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen,
fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock
fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett
examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne.
De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i
filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller,
om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande
sätt, nämligen
ämne i tjänsten examensämnen
svenska nordiska språk och litte-
raturhistoria med poetik
franska romanska språk
samhällskunskap statskunskap och national-
ekonomi
biologi botanik och zoologi
167.3.2 Villkor 153.3.2
167.4 Villkorsgrupp 4
167.4.1 Examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola
enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller
folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser eller
avgångsbetyg från den treåriga kursen vid tidigare högre
lärarinneseminariet i Stockholm.
167.4.2 Antingen genomgång av sådana studiekurser inom
ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50)
om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som är avsedda för
utbildning av lärare och som omfattar sammanlagt minst 80
poäng,
eller
minst fyra betygsenheter för filosofisk ämbetsexamen enligt
stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre
bestämmelser.
167.4.3 Villkor 16.2.1 i bilaga 1 eller 167.2.1 eller 167.3.1 i
fråga om de ämnen som ingår i tjänsten.
167.4.4 Villkor 153.3.2.
167.5 Villkorsgrupp 5
167.5.1 Examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola
enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller
folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser.
167.5.2 Särskild ämnesutbildning vid genomgång av egentlig
vidareutbildningskurs.
167.5.3 Alternativ 1: Genomgång av en eller flera studiekurser
inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen
(1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som
omfattar sammanlagt minst 40 poäng. Studiekurserna skall vara
avsedda för utbildning av lärare för ett ämne som avses i 16
kap. 1 § 167--169.
Alternativ 2: Minst två betygsenheter i ett examensämne för
filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående
filosofiska examina eller äldre bestämmelser.
167.5.4 Villkor 16.2.1 i bilaga 1 eller 167.2.1 eller 167.3.1 i
fråga om de ämnen som ingår i tjänsten. Varje terminskurs i
den särskilda ämnesutbildningen jämställs därvid med en
studiekurs om 20 poäng inom ramen för grundläggande
utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de
filosofiska fakulteterna eller en betygsenhet för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser. Studiekursen eller
examensämnet får ej motsvara ämne som ingått i terminskurs
av den särskilda ämnesutbildningen.
167.5.5 Villkor 153.3.2.
168 Tjänst som lärare 168 (i svenska, engelska m.fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges
under 168.1 och 168.2 skall vara uppfyllda.
168.1 Villkorsgrupp 1
168.1.1 Genomgång av den treåriga kursen vid tidigare högre
lärarinneseminariet i Stockholm med betyg i avgångsbetyget i
ämnen som motsvarar tjänstens ämnen.
168.2 Villkorsgrupp 2
168.2.1 Teoretisk utbildning, alternativ 1: Utbildning vid
universitet, högskola eller i annan ordning enligt bestämmelser
som skolöverstyrelsen meddelar.
Teoretisk utbildning, alternativ 2: Behörighetsförklaring av
skolöverstyrelsen i de ämnen tjänsten omfattar.
168.2.2 Villkor 153.3.2.
168.2.3 Villkoren 168.2.1 och 153.3.2 skall vara uppfyllda före
den 1 januari 1970.
169 Tjänst som lärare 169 (i svenska, engelska m.fl. ämnen)
169.1 Examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola enligt
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller
folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser.
169.2 Särskild ämnesutbildning, alternativ 1: En eller flera
sådana studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning
enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna, som är avsedda för utbildning av lärare och som
omfattar sammanlagt minst 40 poäng, samt vissa andra kurser.
Särskild ämnesutbildning, alternativ 2: Minst två betygsenheter
i filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående
filosofiska examina eller äldre bestämmelser samt vissa andra
kurser.
Särskild ämnesutbildning, alternativ 3: Egentlig
vidareutbildningskurs.
170 Tjänst som lärare 170 (i matematik, fysik m.fl. ämnen)
170.1 Slutförd lärokurs med fullständig studiekurs på fyraårig
teknisk linje i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning
enligt äldre bestämmelser.
Om ämnet kemi ingår i tjänsten, fordras genomgång av
kemiteknisk gren eller för den som avlagt ingenjörsexamen vid
tidigare tekniskt gymnasium examen på kemiteknisk, färgeri-
och appreturteknisk eller cellulosateknisk linje.
170 Tjänst som lärare 170 (i matematik, fysik m. fl. ämnen)
170.1 Slutförd lärokurs med fullständig studiekurs på fyraårig
teknisk linje i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning
enligt äldre bestämmelser.
Om ämnet kemi ingår i tjänsten, fordras genomgång av
kemiteknisk gren eller för den som avlagt ingenjörsexamen vid
tidigare tekniskt gymnasium examen på kemiteknisk, färgeri-
och appreturteknisk eller cellulosateknisk linje.
170.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång med godkänt
betyg av lärarutbildning om två terminer som anordnats av
skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för
yrkesutbildning.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av lärarutbildning
inom ämnesområdet under omkring 15 veckor som före den 1
juli 1964 anordnats av tidigare överstyrelsen för
yrkesutbildning.
Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång med godkänt betyg av
dels lärarutbildning i tekniska ämnen under omkring 15 veckor,
dels kompletteringskurs i fackämnen som i huvudsak motsvarar
den ämnesmässiga delen av sådan lärarutbildning som anges
under alternativ 1 och som anordnats av skolöverstyrelsen i
samarbete med korrespondensinstitut.
171 Tjänst som lärare 171 (i företagsekonomi och
ekonomikunskap)
171.1 Slutförd lärokurs med fullständig studiekurs på treårig
ekonomisk linje i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning
enligt äldre bestämmelser.
171.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång med godkänt
betyg av lärarutbildning om två terminer som anordnats av
skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för
yrkesutbildning.
Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av lärarutbildning
inom ämnesområdet under omkring 15 veckor som före den 1
juli 1965 anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare
överstyrelsen för yrkesutbildning.
Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång med godkänt betyg av
dels lärarutbildning för handelslärare och blivande
handelslärare under omkring 15 veckor, dels kompletteringskurs i
fackämnen som i huvudsak motsvarar den ämnesmässiga delen av
sådan lärarutbildning som anges under alternativ 1 och som
anordnats av skolöverstyrelsen i samarbete med
korrespondensinstitut.
172 Tjänst som lärare 172 (i fackteori inom vissa ämnen)
172.1 Teknisk utbildning eller annan teoretisk utbildning som
skolöverstyrelsen prövar erforderlig.
172.2 Genomgång med godkänt betyg av lärarutbildning under
omkring 15 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen eller
tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning.
173 Tjänst som lärare 173 (i maskinskrivning, kontorskunskap
m. fl. ämnen)
173.1 Handelsutbildning eller annan teoretisk utbildning som
skolöverstyrelsen prövar erforderlig.
173.2 Villkor 172.2.
174 Tjänst som lärare 174 (i ämne eller ämnen inom
apoteksutbildning)
174.1 Godkänd genomgång av receptarielinjen eller
apotekarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller
receptarieexamen eller farmacie kandidatexamen.
174.2 Genomgång av lärarutbildning under omkring 15 veckor
som anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen
för yrkesutbildning eller godkänd genomgång av handels- och
kontorslärarlinjen enligt högskoleförordningen.
175 Tjänst som lärare 175 (i ämnen på tvåårig konsumtionslinje
enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar)
175.1 Villkor 125.3.1.
176 Tjänst som lärare 176 (i trä- och metallslöjd)
176.1 Godkänd genomgång av slöjdlärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller slöjdlärarexamen vid
slöjdlärarseminariet (högre kompetens) eller av
skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för
yrkesutbildning före den 1 januari 1963 meddelad
behörighetsförklaring (högre eller lägre
kompetens) som gäller träslöjd, metallslöjd, huvudsakligen
träslöjd, huvudsakligen metallslöjd eller träslöjd och
metallslöjd.
176.2 Behörig till tjänst som lärare 176 är även den som är
behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken trä- och
metallslöjd ingår.
177 Tjänst som lärare 177 (i två av ämnena idrott, musik m. fl.
ämnen)
177.1 Villkor 149.1 för idrott, 150.1.1 eller 150.2.1 för musik,
151.1 för bild, 176.1 för trä- och metallslöjd, 142.3.1 för
textilslöjd, 125.3.1 för hemkunskap och 146.1.1 för
barnkunskap.
178 Tjänst som lärare 178 (i ämnen i specialkurs för utbildning
av arbetsterapeuter)
178.1 Godkänd genomgång av arbetsterapeutlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller två-treårig
arbetsterapeututbildning eller motsvarande utbildning enligt
bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar.
178.2 Minst två års väl vitsordad yrkeserfarenhet som
förvärvats efter utbildningen enligt 178.1.
178.3 Godkänd genomgång av vårdlärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av
lärarutbildning för arbetsterapeuter under omkring 19 veckor
som anordnats av skolöverstyrelsen eller motsvarande
utbildning.
179 Tjänst som lärare 179 (i ämnen i specialkurs för utbildning
av fritidspedagoger)
179.1 Godkänd genomgång av fritidspedagoglinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av tvåårig
specialkurs i gymnasieskolan för utbildning av fritidspedagoger
eller motsvarande äldre utbildning.
179.2 Väl vitsordad anställning som fritidspedagog under minst
tre år. Läraren skall därvid under minst ett läsår ha handlett
elever från kurs för utbildning av fritidspedagoger.
179.3 Godkänd genomgång av pedagogik/metodiklärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263),
eller
lärarutbildning under minst 15 veckor som anordnats av
skolöverstyrelsen,
eller
motsvarande utbildning som skolöverstyrelsen godkänner.
180 Tjänst som lärare 180 (i ämnen i specialkurs för utbildning
av ADB-personal)
Behörighetsvillkor enligt de särskilda bestämmelser som
regeringen meddelar.
181 Tjänst som lärare 181 (i ämnen i specialkurs för utbildning
av sjukgymnaster)
181.1 Godkänd genomgång av sjukgymnastlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller legitimation som
sjukgymnast.
181.2 Minst två års väl vitsordad yrkeserfarenhet som
förvärvats efter legitimation.
181.3 Godkänd genomgång av vårdlärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av
lärarutbildning under omkring 19 veckor som anordnats av
skolöverstyrelsen.
182 Tjänst som lärare 182 (i dels ett eller två av ämnena
kostkunskap, trä- och metallslöjd m. fl. ämnen, dels ett av
ämnena samhällskunskap, matematik m. fl. ämnen)
Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som anges
under 182.1, 182.2, 182.3 och 182.4 skall vara uppfyllda.
182.1 Villkorsgrupp 1
182.1.1 Godkänd genomgång av ämneslärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen omfattar 160--200
poäng, varav 120--160 poäng ämnesteoretiska studier. De
ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till
omfattning fördela sig enligt följande alternativ, nämligen
alternativ i tjänstens ämnen
1 60 + 60
2 80 + 60
3 80 + 80
I de praktisk-estetiska ämnena skall kurserna omfatta 80 poäng.
I barnkunskap och barn- och ungdomskunskap skall dock
kurserna omfatta sammanlagt 60 poäng.
Om svenska, engelska eller samhällskunskap ingår i tjänsten,
skall kurserna i ämnet omfatta 80 poäng.
182.2 Villkorsgrupp 2
182.2.1 Genomgång av sådan variant av gymnastik/idrotts-,
musik-, slöjd-, textil-, hushålls- eller barnavårdslärarlinjen
som högskoleenhet anordnar inom sektorn för utbildning för
undervisningsyrken om sammanlagt 160 poäng i dels
konsumentkunskap, bostads/miljökunskap, kostkunskap, trä- och
metallslöjd, textilkunskap som avser sömnad, textilkunskap som
avser vävning, gymnastik/idrott, musik, barnkunskap eller barn-
och ungdomskunskap, dels ett annat ämne.
Poängtalet fördelas på kurser enligt något av följande fyra
alternativ, nämligen
alter- tjänstens stöd- praktisk-pedago-
nativ ämnen ämne gisk utbildning
1 40 + 40 40 40
2 60 + 40 20 40
3 60 + 60 -- 40
4 80 + 40 -- 40
Om följande ämnen ingår i tjänsten, krävs kurser av viss
omfattning, nämligen
tjänstens ämne kurser
bostads/miljökunskap, miljö- och konsument-
konsumentkunskap kunskap 40 poäng
kostkunskap kostkunskap 60 poäng
trä- och metallslöjd trä- och metallslöjd
60 poäng
textilkunskap som textilslöjd 60 poäng
avser sömnad och påbyggnadskurs i textil-
slöjd som avser sömnad om
20 poäng
textilkunskap som textilslöjd 60 poäng och
avser vävning påbyggnadskurs i textilslöjd
som avser vävning om 20 po-
äng
idrott gymnastik/idrott 60 poäng
musik musik 60 poäng
svenska svenska 60 poäng
samhällskunskap samhällskunskap 60 poäng
barnkunskap barn- och ungdomskunskap
60 poäng
barn- och ungdoms- barn- och ungdoms-
kunskap kunskap 60 poäng
Stödämne är kurser i sådant ämne som utgör en värdefull
komplettering till utbildningen för tjänstens ämnen. Ämnet
musikvetenskap får dock inte utgöra stödämne till tjänst vari
musik ingår. Kurser i kostkunskap skall utgöra stödämne till
tjänst vari bostads/miljökunskap och konsumentkunskap ingår
och kurser i miljö- och konsumentkunskap skall utgöra
stödämne till tjänst vari kostkunskap ingår. Närmare
bestämmelser om stödämnen meddelas av skolöverstyrelsen.
182.3 Villkorsgrupp 3
182.3.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om
utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar
studiekurser om sammanlagt 120 poäng, vari ingår
ämnesutbildning i musik med minst 60 poäng och studiekurser
för utbildning av lärare i tjänstens andra ämne om sammanlagt
minst 40 poäng, eller, för svenska, minst 60 poäng samt i visst
fall studiekurs om 20 poäng för stödämne. Därvid tillämpas
också bestämmelserna om stödämne i 182.2.1 fjärde stycket.
182.3.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt
förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser
utbildning i metodik och praktik i musik och annat ämne.
182.4 Villkorsgrupp 4
182.4.1 Villkor 8.1 i bilaga 1 eller 141.1 eller 141.2 eller 142.3
eller 142.4 eller 143 eller 149 eller 150.1 eller 150.2.
182.4.2 Alternativ 1: Genomgång av sådan eller sådana
studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt
kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna som avser utbildning av lärare i tjänstens andra
ämne och som omfattar sammanlagt minst 40 poäng eller, för
svenska eller samhällskunskap, 60 poäng.
Alternativ 2: Minst två betygsenheter för filosofisk
ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska
examina eller äldre bestämmelser. Betygsenheterna skall avse
tjänstens andra ämne.
Villkor 153.4.1 eller 153.5.1 i fråga om det ämne som avses i
första stycket.
182.4.3 Alternativ 1: Tjänstgöring som lärare minst fem
veckotimmar i ämne som avses i 182.4.2 under minst två
terminer. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha
fullgjorts efter det att villkoret 182.4.2 är uppfyllt.
Alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1981 av särskild
metodisk fortbildningskurs i ämne som avses i 182.4.2.
183 Tjänst som lärare 183 (i allmän musiklära m. fl. ämnen)
183.1 För tjänst i vilken ingår minst ett av ämnena
musikhistorisk orientering och allmän musiklära skall villkoret
183.1.1 vara uppfyllt. För tjänst i enbart ämnena musikhistorisk
orientering och allmän musiklära är även den behörig som
uppfyller villkoret 183.1.2. För tjänst i enbart ämnet allmän
musiklära är även den behörig som uppfyller villkoret 183.1.3.
183.1.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) med obligatoriskt
fördjupningsalternativ jämte tillvalskurs som syftar till
behörighet till tjänst som lärare 150.
Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av
kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) jämte praktisk-pedagogisk
påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning.
Utbildning, alternativ 3: Musiklärarexamen vid musikhögskola.
183.1.2 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
tvåämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263).
Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av
musikpedagogisk påbyggnadsutbildning i musikteori
(teoripedagogutbildning).
183.1.3 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263).
Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av
kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) jämte musikpedagogisk
påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning.
183.2 För tjänst i vilken ingår ämnet klaverinstrument skall
villkoret 183.2.1 vara uppfyllt.
183.2.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) innefattande såsom obligatoriskt
fördjupningsalternativ instrumental fördjupning med piano som
huvudinstrument.
Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av
kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) jämte praktisk-pedagogisk
påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning.
Utbildning, alternativ 3: Godkänd genomgång av
kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) jämte musikpedagogisk
påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning.
Utbildning, alternativ 4: Godkänd genomgång av musikerlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263), variant om 160 poäng
som innefattar pedagogisk specialisering och har piano som
huvudinstrument i fördjupningsutbildningen.
Utbildning, alternativ 5: Musiklärarexamen vid musikhögskola.
Utbildning, alternativ 6: Godkänd genomgång av
musikpedagogutbildning i piano vid musikhögskola, Göteborgs
musikkonservatorium, Malmö musikkonservatorium, Stockholms
borgarskola, Framnäs folkhögskola, Folkliga musikskolan i
Ingesund eller Örebro musikpedagogiska institut.
183.3 För tjänst i vilken ingår ett av ämnena sång,
knäppinstrument, stråkinstrument med inriktning mot violin och
viola, träblåsinstrument med inriktning mot tvärflöjt eller
träblåsinstrument med inriktning mot klarinett och saxofon skall
villkoret 183.3.1 vara uppfyllt.
183.3.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) innefattande såsom obligatoriskt
fördjupningsalternativ fördjupning enligt följande, nämligen
ämne som ingår i fördjupning
tjänsten
sång företrädesvis i sång
knäppinstrument instrumental fördjupning
med gitarr eller elgitarr
som huvudinstrument
stråkinstrument med instrumental fördjupning
inriktning mot violin med violin eller viola som
och viola huvudinstrument
träblåsinstrument med instrumental fördjupning
inriktning mot tvär- med tvärflöjt som huvud-
flöjt instrument
träblåsinstrument med instrumental fördjupning
inriktning mot klarinett med klarinett eller saxofon
och saxofon som huvudinstrument
Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av musikerlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263), variant om 160 poäng
som innefattar pedagogisk specialisering och har följande
huvudämne eller huvudinstrument i fördjupningsutbildningen,
nämligen
ämne som ingår huvudämne eller huvud-
i tjänsten instrument
sång sång
knäppinstrument gitarr eller elgitarr
stråkinstrument med violin eller viola
inriktning mot violin
och viola
träblåsinstrument med tvärflöjt
inriktning mot tvär-
flöjt
träblåsinstrument med klarinett eller saxofon
inriktning mot klari-
nett och saxofon
Utbildning, alternativ 3: Godkänd genomgång av
musikpedagogutbildning vid musikhögskola, Göteborgs
musikkonservatorium, Malmö musikkonservatorium, Stockholms
borgarskola, Framnäs folkhögskola, Folkliga musikskolan i
Ingesund eller Örebro musikpedagogiska institut enligt följande,
nämligen
ämne som ingår musikpedagog-
i tjänsten utbildning
sång sång
knäppinstrument gitarr
stråkinstrument med violin eller viola
inriktning mot violin
och viola
träblåsinstrument tvärflöjt
med inriktning mot
tvärflöjt
träblåsinstrument klarinett eller saxofon
med inriktning
mot klarinett och
saxofon
183.4 För tjänst i rörelse skall villkoret 183.4.1 vara uppfyllt.
183.4.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av
ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263) innefattande såsom obligatoriskt
fördjupningsalternativ fördjupningsutbildning i rytmik.
Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av
rytmikpedagogutbildning vid musikhögskolan i Malmö eller
Dalcrozeseminariet i Stockholm.
184 Tjänst som lärare 184 (i maskinteknik Du m. fl. ämnen)
184.1 Godkänd genomgång av industri- och hantverkslärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen skall vara
inriktad mot tjänstens ämne eller ämnen.
185 Tjänst som lärare 185 (i social servicekunskap)
185.1 Alternativ 1: Godkänd genomgång av sociala servicelinjen
eller sociala omsorgslinjen inom kommunal högskoleutbildning.
Alternativ 2: Godkänd genomgång av utbildning till föreståndare
för ålderdomshem.
Alternativ 3: Legitimation som sjuksköterska (sjukskötare) samt
genomgång av antingen påbyggnadslinjen för sjuksköterskor för
ålderdomshem och öppen åldringsvård eller sådan
vidareutbildning till föreståndare för ålderdomshem och öppen
åldringsvård som har anordnats vid sjuksköterskeskola före den
1 juli 1977.
Alternativ 4: Socionomexamen på social linje i högskolan eller
vid den tidigare socialhögskolan eller godkänd genomgång av
motsvarande äldre utbildning, som universitets- och
högskoleämbetet i det enskilda fallet godtar för antagning till
vårdlärarlinjen med studieinriktning som anknyter till tjänstens
ämne.
185.2 Minst två års sådan tjänstgöring med anknytning till
tjänstens ämne, vilken universitets- och högskoleämbetet i det
enskilda fallet godtar för antagning till vårdlärarlinjen med
studieinriktning som anknyter till tjänstens ämne.
Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter
det att villkoret 185.1 är uppfyllt.
185.3 Alternativ 1: Godkänd genomgång av vårdlärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) med studieinriktning som
anknyter till tjänstens ämne.
Alternativ 2: Genomgång av pedagogisk kurs under omkring 19
veckor för utbildning av lärare i vårdyrken som efter den 1 juli
1977 anordnats vid statlig högskoleenhet och före denna
tidpunkt av skolöverstyrelsen, tidigare yrkespedagogiskt
institut eller vid statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor.
Alternativ 3: Genomgång av lärarkurs om tre terminer vid
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Alternativ 4: Villkor 145.2, alternativ 2, 3, 4 eller 5.
186 Tjänst som lärare 186 ( i dels social servicekunskap, dels
ett av ämnena psykologi, samhällskunskap och socialkunskap)
186.1 Villkor 185.1--185.3.
186.2 Alternativ 1: Godkänd genomgång i tjänstens andra ämne
av sådan kurs eller sådana kurser om minst 40 poäng eller för
samhällskunskap 60 poäng enligt högskoleförordningen
(1977:263), som av linjenämnd förklarats likvärdiga med
utbildningen i ämnet på den före den 1 juli 1988 anordnade
historisk-samhällsvetenskapliga ämneslärarlinjen.
Alternativ 2: Genomgång av sådan studiekurs eller sådana
studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt
kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna, som är avsedda för utbildning av lärare i
tjänstens andra ämne och som omfattar 40 poäng eller för
samhällskunskap 60 poäng.
186.3 Alternativ 1: Tjänstgöring som lärare minst fem
veckotimmar i psykologi respektive samhällskunskap eller
socialkunskap under minst två terminer. Tjänstgöringen skall
vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret
186.2 är uppfyllt.
Alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1981 av särskild
metodisk fortbildningskurs i tjänstens andra ämne.
Förordning (1989:647).
Övergångsbestämmelser
1971:235
1. Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1971.
3. Förekommer i författning eller i annan bestämmelse hänvisning till
föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den nya stadgan, tillämpas i
stället den nya bestämmelsen, om ej annat anges särskilt.
21. I fråga om den som vid utgången av juni 1971 innehar ordinarie eller
extra ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan och som skall kvarstå
i tjänst under tid därefter skall konstitutorial eller förordnande på
tjänsten avse motsvarande tjänst enligt 15 kap. 1 § första stycket eller
7 § första stycket. Detsamma gäller i fråga om långtidsvikariat på
ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan.
Första stycket gäller ej tjänst som avses i punkt 4 första stycket och
punkt 5 första stycket övergångsbestämmelserna till kungörelsen
(1970:78) om ändring skolstadgan (1962:439).
25. Om ledningen av sådan skolenhet med landstingskommuns gymnasieskola
som omfattar endast studievägar med i huvudsak samma inriktning som
tvåårig konsumtionslinje meddelar Kungl. Maj:t särskilda bestämmelser.
I fråga om förordnande av skolledare och biträdande skolledare vid
skolenhet med gymnasieskola meddelar Kungl. Maj:t särskilda
övergångsbestämmelser.
26. Kungl. Maj:t meddelar särskilda övergångsbestämmelser rörande
1. lärare vid skola som byter huvudman med anledning av gymnasieskolans
införande samt
2. den som vid utgången av juni 1971 innehar tjänst som lärare vid
landstingskommuns lantbruksskola, lanthushållsskola eller
skogsbruksskola och som skall kvarstå i tjänst under tid därefter.
27. Vid kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola skall fr. o. m.
den 1 juli 1971 vara inrättade ordinarie tjänster för de lärare vilka
vid utgången av juni 1971 innehar ordinarie tjänster som lärare vid
kommunens yrkesskola, fackskola eller gymnasium respektive vid
landstingskommunens yrkesskola och som skall kvarstå i tjänst under tid
därefter.
För lärare som avses i första stycket skall konstitutorial eller
förordnande på tjänsten fr. o. m. den 1 juli 1971 avse anställning som
lärare vid kommunens respektive landstingskommunens gymnasieskola i det
eller de ämnen som anges i konstitutorialet eller förordnandet.
___________________________________________________________________
33. Om extra ordinarie lärare under första halvåret 1971 är anställd
tills vidare utan tidsbegränsning vid kommunens yrkesskola, fackskola
eller gymnasium eller vid landstingskommuns yrkesskola och läraren
beräknas kunna beredas fortsatt anställning den 1 juli 1971 på
motsvarande tjänst vid kommunens respektive landstingskommunens
gymnasieskola, skall läraren ej uppsägas från sitt förordnande som extra
ordinarie lärare. Förordnandet skall från och med den 1 juli 1971 tills
vidare gälla tjänst i motsvarande ämnen vid gymnasieskolan. Detsamma
gäller i fråga om långtidsvikariat på ordinarie eller extra ordinare
tjänst som lärare.
35. Lärare som avses i punkterna 27 och 31--33 är skyldig att undervisa
i ämne eller ämnen i gymnasieskolan som närmast motsvarar det eller de
ämnen som ingick i hans senaste tjänst vid yrkesskolan, fackskolan eller
gymnasiet.
Bestämmelse i den nya stadgan om lärare i sådant ämne i gymnasiekolan
som avses i första stycket gäller även lärare som enligt första stycket
skall undervisa i ämnet.
36. Lärare i gymnasieskolan som vid utgången av juni 1971 innehade
ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid kommuns eller
landstingskommuns yrkesskola är skyldig att deltaga i fortbildning
enligt 23 kap. 28 § skolstadgan (1962:439) i dess lydelse vid utgången
av juni 1971.
37. I fråga om tjänst som lärare enligt något av numren 16--18, 152--161
eller 167--169 får bestämmelserna om ämnen som tjänsten omfattar i 10
kap. 17 §, 14 kap. 19 och 20 §§ samt 18 kap. 21 § skolstadgan (1962:439)
i dess lydelse vid utgången av juni 1969 tillämpas för sökande med
utbildning enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller
äldre bestämmelser.
39. Den som enligt särskilda bestämmelser som gäller vid utgången av
juni 1971 har eller förvärvar behörighet till viss tjänst som lärare vid
grundskolan, kommunal yrkesskola, kommunal fackskola, kommunalt
gymnasium eller landstingskommunal yrkesskola anses tills vidare behörig
till motsvarande tjänst enligt den nya stadgan, även om han ej uppfyller
de behörighetsvillkor som enligt den nya stadgan gäller för sistnämnda
tjänst, i den mån ej Kungl. Maj:t förordnar annat.
42. Utöver vad som följer av det föregående äger följande
författningsrum fortfarande tillämpning, nämligen
30 kap. 3 § skolstadgan (1962:439),
punkt 10 övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1964:105) om ändring
i skolstadgan den 6 juni 1962 (nr 439) samt
punkterna 4--7 övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1970:78) om
ändring i skolstadgan (1962:439) utom i vad avser hänvisning till
bestämmelse i skolstadgan (1962:439) om kontaktarbete som är
erforderligt för yrkesorientering.
Hänvisning till författningsrum i punkterna 5 och 6
övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1970:78) om ändring i
skolstadgan (1962:439) avser därvid skolstadgan (1962:439) i dess
lydelse vid utgången av juni 1970.
44. Närmare föreskrifter för ikraftträdandet av den nya stadgan meddelas
av skolöverstyrelsen.
1973:417
1. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1973.
3. Har innehavare av ordinarie tjänst som lärare 18 i samhällskunskap
med yrkesvägledning i fråga om teoretisk utbildning förvärvat behörighet
för ordinarie tjänst som lärare 16 i samhällskunskap och ytterligare ett
ämne som jämte samhällskunskap kan ingå i ordinarie tjänst 16, skall han
förordnas på extra ordinarie tjänst 16 från och med nästföljande månad.
1973:678
Denna kungörelse träder i kraft en vecka efter den dag, då kungörelsen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. För lärare som avses i punkt 21 andra stycket och
punkt 27 andra stycket övergångsbestämmelserna till skolstadgan
(1971:235) skall i fråga om specialundervisning bestämmelserna för
närmast motsvarande lärare i 15 och 16 kap. skolstadgan äga tillämpning.
1974:481
1. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1974.
3. För innehavare av tjänst som avses i punkt 4 första stycket och punkt
5 första stycket övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1970:78) om
ändring i skolstadgan (1962:439) skall i fråga om studie- och
yrkesorientering bestämmelserna för närmast motsvarande lärare i 15 kap.
skolstadgan (1971:235) äga tillämpning.
4. Bestämmelserna i 15 kap. 18 § andra stycket äger tillämpning även på
innehavare av ordinarie tjänst som lärare i samhällskunskap med
yrkesvägledning vilken i vad avser teoretisk utbildning uppfyller
villkoren för behörighet till ordinarie tjänst som lärare 16 i en sådan
kombination av ämnet samhällskunskap och annat eller andra ämnen som
anges i 15 kap. 4 § första eller andra stycket. ----
1978:588
1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
Författningssamling. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid
från och med den 1 juli 1978.
2. Genom förordningen upphävs
a) provisoriska bestämmelser den 24 april 1970 om extra ordinarie
tjänster som lärare i övningsämne och läroämne,
b) provisoriska bestämmelser den 1 oktober 1971 om vissa extra ordinarie
tjänster som lärare i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi,
c) bestämmelser den 5 maj 1972 om tjänster för lärare i musik och annat
ämne i grundskolan och gymnasieskolan m. m.
3. För den som före den 1 januari 1981 uppfyller villkoren för
behörighet enligt provisoriska bestämmelser den 24 april 1970 om extra
ordinarie tjänster som lärare i övningsämne och läroämne, enligt
provisoriska bestämmelser den 1 oktober 1971 om vissa extra ordinarie
tjänster som lärare i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi eller
enligt bestämmelser den 5 maj 1972 om tjänster för lärare i musik och
annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan m. m. får tjänst som lärare
23 eller 182 inrättas i den ämneskombination i vilken läraren var
behörig till tjänst enligt nämnda bestämmelser.
4. Om lärare vid utgången av juni 1978 med förordnande tills vidare utan
tidsbegränsning innehar lärartjänst enligt bestämmelser som avses i
punkt 2 skall förordnandet vid fortsatt tjänsteinnehav efter utgången av
juni 1978 avse tjänst enligt något av numren 23 eller 182.
1980:531
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1980.
2. Tjänst som lärare 128 får inte inrättas eller återbesättas.
4. I en kommun, där konsumtionslinjens gren för storhushåll och
restaurang har ersatts eller ersätts av varianten för storhushåll på den
livsmedelstekniska linjens gren för storhushåll och restaurang, gäller
följande med tillämpning tidigast från och med dagen för ikraftträdandet
av denna förordning.
En tjänst som lärare 125 i livsmedelsteknik på gren för storhushåll och
restaurang med huvudsaklig inriktning på variant för storhushåll får
tillsättas med en lärare som med konstitutorial eller förordnande
innehar ordinarie tjänst som lärare 141, i vilken ämnet
produktionsteknik ingår, eller som med förordnande tills vidare innehar
extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 141, i vilken ämnet
produktionsteknik ingår utan att tjänsten har kungjorts respektive
anmälts ledig till ansökan, om
a) det behövs med hänsyn till organisationsändringen,
b) läraren uppfyller villkoren för behörighet till tjänst som lärare 125
och
c) läraren har undervisat i ämnet produktionsteknik.
1981:986
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982.
2. Den som den 30 juni 1982 innehar en arvodestjänst som huvudlärare
eller institutionsföreståndare i grundskolan med förordnande tills
vidare får behålla arvodestjänsten om
a) villkoren för att tjänsten skall få finnas enligt 15 kap. 48--49a och
56 §§ i deras lydelse före ikraftträdandet av denna förordning är
uppfyllda och
b) högst fem år återstår till dess innehavaren uppnår nedre gränsen inom
den pensioneringsperiod som gäller för henne eller honom.
3. Den som med stöd av punkten 2 innehar en arvodestjänst som
huvudlärare eller institutionsföreståndare är skyldig att fullgöra
sådana specialfunktioner i 14 kap. 13 a § som motsvarar de uppgifter som
ingår i arvodestjänsten i den omfattning som skolstyrelsen bestämmer.
5. Vid ledighet på en arvodestjänst som avses i punkt 2 får vikarie inte
förordnas på tjänsten.
1982:694
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1982. Genom
förordningen upphävs
a) förordningen (SÖ-FS 1978:203) om inrättande av vissa ordinarie
tjänster som lärare i kommuns grundskola,
b) 1--15 §§ förordningen (SÖ-FS 1981:236) med provisoriska föreskrifter
om tillsättning av tjänster som skolchefer i kommuner och som skolledare
och biträdande skolledare i grundskolan och gymnasieskolan, m. m.
3. Om en skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor eller
studierektor inträder i utövning av en ordinarie lärartjänst som har
förts över stat med stöd av 14 kap. den upphävda 26 §, skall tjänsten
återföras på stat i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer.
Första stycket tillämpas också när en ordinarie lärartjänst skall
återföras på stat i fall som avses i 14 kap. de upphävda 28 och 29 §§.
4. Den som vid utgången av augusti 1982 innehar en extra ordinarie
tjänst som lärare 172 eller 173 skall anses behörig till tjänsten, även
om han inte uppfyller kravet på lärarutbildning under punkten 172.2.2
respektive 173.2.2 i bilaga 2.
1983:508
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.
2. För en lärare som vid utgången av juni 1983 är förordnad tills vidare
utan tidsbegränsning på en tjänst enligt förordningen (SÖ-FS 1980:80) om
extra lärartjänster i vissa ämnen på tvåårig drift- och
underhållsteknisk linje i gymnasieskolan skall förordnandet vid fortsatt
tjänsteinnehav efter utgången av juni 1983 avse en tjänst som lärare
184.
1984:209
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984.
3. Den som den 30 juni 1984 innehar kommunal anställning som
syokonsulent med tillsvidareförordnande skall förordnas på en tjänst som
syofunktionär vid grundskolan eller gymnasieskolan i kommunen om
a. det finns sådant underlag för tjänsten som avses i 16 a kap.5 §
första stycket och andra stycket 1 samt i förekommande fall 6 §,
b. syokonsulenten uppfyller villkoren för behörighet till sådana
tjänster enligt 16 a kap. 2 § och
c. syokonsulenten önskar få ett sådant förordnande.
Om styrelsen för skolan beslutar det får, utöver sådan verksamhet som
avses i 5 § första stycket och andra stycket 1 samt i förekommande fall
6 §, verksamhet som avses i 16 a kap. 5 § andra stycket 2 och 3 samt
fyllnadstjänstgöring enligt 16 a kap. 8 och 9 §§ utgöra underlag för
tjänsten.
4. Den som den 30 juni 1984 innehar kommunal anställning som
syokonsulent med tillsvidareförordnande och med tjänstgöring som
omfattar minst 40 procent av heltidstjänstgöring men som inte uppfyller
villkoren för behörighet i 16 a kap. 2 § skall i samma kommun förordnas
på en extra tjänst som syofunktionär om villkoren i punkten 3 första
stycket a och c är uppfyllda. Punkten 3 andra stycket skall också
tillämpas. Förordnandet skall meddelas tills vidare dock längst till och
med utgången av juni 1988.
Om syofunktionären före den 1 juli 1988 uppfyller behörighetsvillkoren
och skall kvarstå i tjänsten efter utgången av juni 1988, skall
förordnande på tjänsten meddelas tills vidare. Villkoren i punkten 3
första stycket a och c skall också vara uppfyllda.
Om det finns särskilda skäl, får efter medgivande av skolöverstyrelsen
den som har förordnats enligt första stycket meddelas fortsatt
förordnande tills vidare dock längst till och med utgången av juni 1989.
Därvid skall tidsangivelserna i andra stycket tillämpas med ett års
förskjutning framåt.
5. Den som den 30 juni 1984 innehar en tjänst som lärare vid grundskolan
och som inräknar studie- och yrkesorientering i tjänsten med stöd av
Kungl. Maj:ts bestämmelser den 20 december 1973 om anställnings- och
tjänstgöringsförhållanden för yrkesvalslärarna i grundskolan efter
utgången av juni 1974 m. m. får förordnas på en tjänst som syofunktionär
vid grundskolan eller gymnasieskolan i kommunen om
a. det finns sådant underlag för tjänsten som avses i 16 a kap. 5 §
första stycket och andra stycket 1 samt i förekommande fall 6 §,
b. yrkesvalsläraren uppfyller villkoren för behörighet till sådana
tjänster enligt 16 a kap. 2 § och
c. yrkesvalsläraren önskar få ett sådant förordnande.
Punkten 3 andra stycket skall också tillämpas.
6. Förordnanden som avses i punkterna 3--5 får meddelas utan att
tjänsterna anmäls lediga.
7. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sådana yrkesvalslärare
i grundskolan som inte förordnas på tjänster som syofunktionär enligt
punkten 5.
8. Studie- och yrkesorientering i skolan får efter utgången av juni 1984
endast utgöra underlag för statligt reglerade tjänster som
syofunktionär, om inte något annat följer av andra stycket.
Om en kommun inte hinner inrätta statligt reglerade tjänster för
syofunktionärer från och med den 1 juli 1984, får skolans studie- och
yrkesorientering efter utgången av juni 1984 utgöra underlag för
kommunala tjänster för syokonsulenter under den tid som behövs för att
inrätta och tillsätta statligt reglerade tjänster som syofunktionär.
1985:587
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.
5. Den som den 30 juni 1985 innehar dels en ordinarie tjänst som
skolchef eller biträdande skoldirektör eller en arvodestjänst som
skolchef, dels en ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst som
lärare och som i omedelbar följd får en kommunalt reglerad heltidstjänst
som skolchef eller biträdande skolchef är, så länge han eller hon
innehar den kommunalt reglerade tjänsten, tjänstledig från tjänsten som
lärare utan särskilt beslut därom, dock längst till utgången av juni
1990. Detsamma gäller den som i fall som avses i punkt 2 blir innehavare
av en tjänst som sägs där från och med den 1 juli 1985 eller senare
Om lärartjänsten har förts över stat, får tjänsten återföras på stat
till utgången av juni 1990 och på det sätt som skolstyrelsen bestämmer.
1986:575
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.
4. De äldre bestämmelserna i 19 kap. gäller fortfarande, om beslut i
första instans har meddelats före den 1 juli 1986.
1987:709
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
2. Arvodestjänster som rektor och studierektor, extra tjänster som
biträdande rektor samt arvodestjänster som huvudlärare och
institutionsföreståndare i gymnasieskolan får finnas kvar så lång tid
efter utgången av juni 1987 som kan fordras för att få innehavarnas
anställning på tjänsterna att upphöra, om inte något annat följer av
punkt 8.
3. För den som vid utgången av juni 1987 innehar en ordinarie tjänst som
rektor eller studierektor vid en skolenhet med gymnasieskola i en kommun
eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987
avse ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid kommunens eller
landstingskommunens gymnasieskola. Styrelsen för skolan skall bestämma
rektors eller studierektors arbetsområde.
4. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan
tidsbegränsning på en arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet
typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller landstingskommun skall
förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som
rektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om
a. tjänsten som rektor ryms inom ramen för de skolledningsresurser som
får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt 16 kap. 7
§ gymnasieförordningen (1987:743),
b. rektorn uppfyller villkoren för behörighet till sådan tjänst enligt
13 kap. 12 § och
c. rektorn önskar få ett sådant förordnande.
Styrelsen för skolan skall bestämma rektors arbetsområde.
5. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan
tidsbegränsning på en extra tjänst som biträdande rektor vid särskild
skolenhet typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller landstingskommun
skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst
som studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola,
om den biträdande rektorn önskar få ett sådant förordnande.
6. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan
tidsbegränsning på en arvodestjänst som studierektor vid en skolenhet
med gymnasieskola i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet
från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som studierektor vid
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om
a. tjänsten som studierektor ryms inom ramen för de skolledningsresurser
som får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt 16
kap. 7 § gymnasieförordningen (1987:743) och
b. studierektorn önskar få ett sådant förordnande.
7. Den som önskar få en tjänst enligt punkterna 4--6 skall anmäla det.
Anmälan ställs till länsskolnämnden och ges in till styrelsen för
skolan.
8. Den som den 30 juni 1987 innehar en arvodestjänst som huvudlärare
eller institutionsföreståndare i gymnasieskolan med förordnande tills
vidare får behålla arvodestjänsten om
a. villkoren för att tjänsten skall få finnas enligt 16 kap. 45, 46 och
49 §§ i deras lydelse vid utgången av juni 1987 är uppfyllda och
b. högst fem år återstår till dess innehavaren uppnår nedre gränsen inom
den pensioneringsperiod som gäller för honom eller henne.
9. Den som med stöd av punkt 8 innehar en arvodestjänst som huvudlärare
eller institutionsföreståndare är skyldig att fullgöra sådana
specialfunktioner i 14 kap. 13 b § som motsvarar de uppgifter som ingår
i arvodestjänsten i den omfattning som styrelsen för skolan bestämmer.
Föreskrifterna i 18 kap. 11 § skall tillämpas på sådana huvudlärare och
institutionsföreståndare.
10. Vid ledighet på en arvodestjänst som avses i punkt 2 får vikarie
inte förordnas på tjänsten.
11. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före
ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
12. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av
regeringen hänvisas till en föreskrift i skolförordningen (1971:235) som
har ersatts genom en föreskrift i gymnasieförordningen (1987:743)
tillämpas i stället den nya föreskriften.
1988:1044
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988.
2. Vid tillsättning av tjänster som lärare före den 1 mars 1989 gäller
äldre föreskrifter i 17 kap. 31 och 38--42 §§.
3. Om en ordinarie lärartjänst har förts över stat med stöd av 17 kap.
36 § i dess äldre lydelse och den tjänstledige läraren återgår till den
över stat förda tjänsten, skall motsvarande lönetjänst återföras på stat
på det sätt som länsskolnämnden bestämmer.
1989:144
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989.
2. Om förfarande har inletts före ikraftträdandet för att tillsätta en
tjänst som rektor, studierektor eller lektor eller ett långtidsvikariat
på en sådan tjänst skall tjänsten eller vikariatet tillsättas enligt
äldre föreskrifter.
3. Tjänster som lärare 153 och 182 får utöver de ämnesgrupper som anges
i 16 kap. 7 och 20 §§ även omfatta någon av följande grupper av ämnen
för den som före den 1 juli 1988 antingen har genomgått utbildning som
ger behörighet till dessa tjänster eller har påbörjat sådan utbildning,
nämligen
-- dels svenska, dels svenska som andraspråk, dels engelska, tyska,
franska eller finska (tjänst som lärare 153),
-- dels kemi, dels biologi, dels naturkunskap (tjänst som lärare 153),
-- dels ett av ämnena konsumentkunskap och bostads/miljökunskap, dels
biologi, kemi, matematik eller samhällskunskap (tjänst som lärare 182).
För dessa ämnesgrupper gäller därvid de behörighetsvillkor som anges i
bilaga 2 i sin lydelse vid utgången av juni 1989.
4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
1989:793
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1989.
2. Ärenden enligt 15 kap. 20 §, 16 kap. 31 § första stycket och 16 a
kap. 3 § som kommit in till länsskolnämnden före ikraftträdandet
handläggs enligt äldre föreskrifter.
3. Om en sökande till en tjänst som lärare enligt något av numren 152,
154, 156, 158 och 160 före ikraftträdandet har ansökt hos
länsskolnämnden om befrielse från särskilda behörighetsvillkor och
nämnden inte har fattat beslut i ärendet före ikraftträdandet, skall
nämnden med eget yttrande överlämna ansökningen till styrelsen för
skolan för beslut.
4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av
beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
1990:279
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. I fråga om överklagande
av beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas äldre
bestämmelser.