Post 9919 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1966:756 ·
Visa register
Radioansvarighetslag (1966:756);
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1966-12-30
Författningen har upphävts genom: SFS 1991:1559
Upphävd: 1992-01-01
1 § Denna lag gäller yttrandefriheten i ljudradio- och
televisionsprogram (radioprogram) som svenskt programföretag får sända
med stöd av tillstånd enligt 5 § första eller andra stycket radiolagen
(1966:755). Lagen gäller också yttrandefriheten i radioprogram till
allmänheten som förmedlas från annat svenskt programföretag genom
satellitsändning som utgår från Sverige.
Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande för
offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag samt
anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggörande.
Bestämmelserna i 2 § första stycket samt 4, 5 och 7--9 a §§ äro ej
tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning
av dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning
som anordnas av annan än programföretaget.
I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning. Lag
(1991:143).
2 § Missbruk av yttrandefriheten i radioprogram medför ansvar och
skadeståndsskyldighet endast när gärningen innefattar
yttrandefrihetsbrott. Vad som sagts nu gäller även förverkande av
egendom och annan särskild rättsverkan av brott.
Med yttrandefrihetsbrott i radioprogram avses i denna lag framställning
eller offentliggörande, som enligt 7 kap. 4 eller 5 §
tryckfrihetsförordningen skulle ha varit att anse som tryckfrihetsbrott,
om gärningen begåtts genom tryckt skrift. Som yttrandefrihetsbrott i
radioprogram anses också sådan olaga våldsskildring i rörliga bilder som
avses i 16 kap. 10 b § brottsbalken. Yttrandefrihetsbrott föreligger
endast om programmet blivit sänt.
Bestämmelse i brottsbalken eller annan lag om påföljd för brott, som
avses i andra stycket, eller om förverkande av egendom eller annan
särskild rättsverkan av sådant brott gäller även när brottet är att anse
som yttrandefrihetsbrott i radioprogram. Lag (1988:837).
2 a § Utan hinder av denna lag gäller vad som föreskrivs i
annan lag om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen
används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller
tobaksvaror eller vid marknadsföring till barn. Lag (1991:1067).
2 b § Vad som föreskrivs i 7 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen om att
gärningar inte skall anses som tryckfrihetsbrott, därför att de begås
genom meddelanden där det brottsliga är dolt, gäller också i fråga om
1. reklamfinansierad television,
2. sökbar text-TV.
Vad som i den i första stycket angivna föreskriften sägs om
tryckfrihetsbrott skall därvid i stället avse yttrandefrihetsbrott. Lag
(1991:1067).
3 § För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift
att förebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot
programutgivarens vilja.
Programutgivare skall ha hemvist i Sverige. Han får inte vara underårig
eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annan
tjänsteman hos företaget som denne har bemyndigat. Den som har sådant
bemyndigande får dock inte meddela förordnande för annan än den som
programföretagets chef tidigare förordnat till programutgivare. Lag
(1991:143).
3 a § Till programutgivare bör förordnas endast person som har sådana
insikter i rättsordningen och sådan erfarenhet av programverksamhet att
han självständigt kan bedöma frågor om missbruk av yttrandefriheten i
radioprogram. Programutgivarna bör ej vara flera än som är nödvändigt
för att de skall kunna följa programverksamheten och i mån av behov
kontrollera programmen.
Förordnande för programutgivare skall avse visst program eller en viss
grupp av program. Lag (1991:143).
3 b § Hos programföretaget skall det föras ett eller flera register, där
det före sändningen av program skall antecknas vem som är
programutgivare. Vidare skall för varje särskilt program antecknas
beräknad tidpunkt för sändningens början och formen för sändningen
(direktsändning eller sändning av inspelat program). Har beslut
meddelats enligt 4 § andra stycket, skall också antecknas namn,
födelsetid och bostadsadress beträffande var och en som avses med
beslutet.
I registret skall även antecknas bemyndigande enligt 3 § tredje stycket
att förordna programutgivare. Av anteckningen skall tydligt framgå
vilken omfattning bemyndigandet har.
Vid varje anteckning i registret skall anmärkas när anteckningen har
gjorts.
Register som avses i första stycket skall hållas tillgängligt för
allmänheten. Lag (1991:143).
4 § Programutgivare är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i radioprogram
för vilket han är förordnad.
Beträffande program som direktsändes kan dock den som skall förordna
programutgivare besluta, att i stället var och en som framträder i
programmet själv skall bära ansvaret för yttrandefrihetsbrott som han
begår. Om beslutet skall före sändningen underrättelse lämnas till de
berörda och anteckning göras i ett sådant register som avses i 3 b §.
Har sådana åtgärder försummats beträffande någon av dem som skall
framträda i programmet, är beslutet utan verkan mot honom.
Har programutgivare ej förordnats eller uppgift härom ej registrerats
före sändningen, vilar det ansvar för yttrandefrihetsbrott i programmet
som programutgivaren skulle ha burit i stället på den som haft att
förordna programutgivare. Lag (1991:143).
5 § Ansvar för yttrandefrihetsbrott i radioprogram eller för medverkan
till sådant brott får ej ådömas annan än den som är ansvarig enligt 4 §.
Den som lämnat meddelande för offentliggörande i radioprogram eller
anskaffat uppgift eller underrättelse för att offentliggöra den i
radioprogram eller för att lämna meddelande som nyss sagts är fri från
ansvar och skadeståndsskyldighet. Om sådant förfarande under motsvarande
förhållanden skulle ha kunnat föranleda ansvar eller
skadeståndsskyldighet enligt tryckfrihetsförordningen, må dock dömas
till ansvar eller skadeståndsskyldighet. Lag (1977:1018).
6 § För skada på grund av yttrandefrihetsbrott i radioprogram svarar den
som är ansvarig för brottet enligt 4 §. Om brottet hänför sig till
program eller del av program som består i sådan direktsändning som avses
i 1 § andra stycket, åligger skadeståndsskyldigheten gärningsmannen
eller, om flera medverkat till brottet, gärningsmannen och övriga
medverkande i förening.
Programföretaget är skyldigt att jämte den för brottet ansvarige ersätta
skadan.
Skadeståndsskyldighet får ej åläggas annan än den som är ansvarig för
skadan enligt första eller andra stycket.
7 § Fråga som rör missbruk av yttrandefriheten i radioprogram bedömes
efter samma grunder som gälla för bedömningen av missbruk av
tryckfriheten enligt 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.
Den som är ansvarig för innehållet i radioprogram enligt 4 § första
eller tredje stycket skall anses ha haft kännedom om innehållet och
medgivit att programmet sändes.
I mål om ansvar eller skadestånd eller om förverkande av egendom eller
annan särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i
radioprogram får fråga ej väckas om vem som, utan att vara ansvarig för
brottet eller skadeståndsskyldig enligt denna lag, författat eller
framställt programmet, framträtt i detta eller lämnat meddelande för
offentliggörande i programmet.
Fråga om vem som är ansvarig för brott som avses i 5 § andra stycket
andra punkten får utan hinder av tredje stycket i förevarande paragraf
handläggas i samma rättegång som mål som angives där. Lag (1977:1018).
8 § Mål om ansvar eller skadestånd eller om förverkande av egendom eller
annan särskild rättsverkan på grund av yttrandefrihetsbrott i
radioprogram upptages av Stockholms tingsrätt. Om det är lämpligt med
hänsyn till utredningen, kostnader och andra omständigheter, kan sådant
mål upptagas även av annan tingsrätt som är behörig att pröva
tryckfrihetsmål.
Beträffande rättegången äga i övrigt 12 kap. och 14 kap. 1-.3 §§
tryckfrihetsförordningen samt lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa
bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål, jämte anslutande
föreskrifter, motsvarande tillämpning. De som äro jurymän för
tryckfrihetsmål äro behöriga att medverka även i mål som avses i denna
paragraf.
Bestämmelserna i första och andra styckena gälla även mål angående
ansvar eller skadeståndsskyldighet på grund av brott som avses i 5 §
andra stycket andra punkten och som ej gäller det sätt på vilket uppgift
eller underrättelse anskaffats. Är fråga om brott, varigenom någon
anskaffat uppgift eller underrättelse men ej offentliggjort denna i
radioprogram eller meddelat den till annan för sådant offentliggörande
skall dock vad nyss sagts gälla endast om det är uppenbart att
anskaffandet skett för offentliggörande i radioprogram.
Allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott i radioprogram väckes av
justitiekanslern. Sådant åtal skall väckas inom sex månader från det
programmet sändes. Justitiekanslern är åklagare även i annat mål som
skall handläggas i samma ordning som mål om yttrandefrihetsbrott i
radioprogram. Lag (1977:1018).
9 § Programutgivare, den som är eller har varit anställd hos
programföretaget eller annan som har tagit befattning med radioprogram
eller med nyhetsmeddelande för sådant program får ej röja vad han därvid
erfarit om vem som författat eller framställt program, framträtt i
program eller lämnat meddelande för offentliggörande i program, om ej
1. denne har samtyckt därtill;
2. i mål som sägs i 7 § tredje stycket fråga är, huruvida den, mot
vilken talan föres, enligt denna lag är ansvarig för brottet eller är
skadeståndsskyldig;
3. i fall som avses i 5 § andra stycket fråga är om sådant brott mot
rikets säkerhet som angives i 7 kap. 3 § första stycket 1
tryckfrihetsförordningen;
4. i fall som avses i 5 § andra stycket fråga är om brott enligt 7 kap.
3 § första stycket 2 eller 3 tryckfrihetsförordningen och rätten finner
det erforderligt att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är
tilltalad eller skäligen misstänkt för brottet har lämnat meddelandet;
5. rätten av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse finner det vara
av synnerlig vikt att uppgift i saken lämnas vid vittnesförhör eller
förhör med part under sanningsförsäkran.
Brott mot denna paragraf bestraffas med böter eller fängelse i högst ett
år. Åtal får väckas av åklagare endast om målsäganden angiver brottet
till åtal. Åklagare är justitiekanslern. Lag (1977:1018)
9 a § Myndighet eller annat allmänt organ får ej efterforska den som
författat eller framställt radioprogram, framträtt i sådant program
eller lämnat meddelande för offentliggörande i radioprogram i vidare mån
än som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som ej står i
strid med denna lag. Får efterforskning förekomma, skall därvid beaktas
den i 9 § första stycket angivna tystnadsplikten.
För efterforskning i strid med första stycket första punkten dömes till
böter eller fängelse i högst ett år. Åklagare är justitiekanslern. Lag
(1977:1018)
10 § För att säkerställa framtida bevisning om en sändnings innehåll
skall programföretaget göra en upptagning av varje program som sänds och
bevara denna minst sex månader från sändningen. Rätt att kostnadsfritt
ta del av en sådan upptagning och få en utskrift av vad som har yttrats
i programmet har
1. justitiekanslern,
2. en enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott mot honom har
begåtts i programmet eller att han har lidit skada på grund av ett
yttrandefrihetsbrott i programmet, om det inte är uppenbart att han inte
berörs av programmet på sådant sätt att han kan vara målsägande.
I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar finns föreskrifter om skyldighet för programföretaget
att lämna upptagningar till arkivet för ljud och bild. Lag (1991:143).
11 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra
någon av sina skyldigheter enligt 3 b § fjärde stycket eller 10 § första
stycket döms till böter eller fängelse i högst ett år.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för brott som avses i
första stycket. Lag (1991:143).
Övergångsbestämmelser
1991:143
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
2. Genom lagen upphävs förordningen (1967:226) om tillämpningen av
radioansvarighetslagen (1966:756).
3. 1 § tillämpas i sin nya lydelse endast på radioprogram som sänts
efter ikraftträdandet.