Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 9550 av 10919 träffar
SFS-nummer · 1971:392 · Visa register
Växtförädlarrättslag (1971:392)
Departement: Justitiedepartementet L3
Utfärdad: 1971-05-27
Ändring införd: t.o.m. SFS 1997:308
Författningen har upphävts genom: SFS 1997:306
Upphävd: 1997-07-01 överg.best.
Allmänna bestämmelser 1 § Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläkten eller växtarter som anges i bilagan till denna lag. Lagen skall tillämpas även på växtsorter som är hybrider mellan de växtsläkten eller växtarter som anges i bilagan. Lag (1992:1690). 2 § Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinnehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt). Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands. Växtförädlarrätt får också förvärvas 1. av förädlare, som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter, eller av sådan förädlares rättsinnehavare, 2. av förädlare, som är medborgare i eller har hemvist i en sådan stat och som i annat fall än som anges under 1 har framställt en växtsort utomlands, eller av sådan förädlares rättsinnehavare. Växtförädlarrätt får förvärvas även i annat fall, om regeringen finner att det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen. Lag (1982:991). 3 § Växtsort registreras endast om den 1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen, 2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar, 3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken. Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom. Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln 1. här i riket före dagen för registreringsansökningen, 2. utomlands tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna gäller vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstammar, 3. utomlands tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna gäller annan växt än som avses under 2. Lag (1982:991). 4 § Växtförädlarrätt innebär, med de undantag som anges nedan, att ingen får utan samtycke av innehavaren av växtförädlarrätten (sortinnehavaren) utnyttja växtsorten yrkesmässigt genom att 1. framställa eller till Sverige föra in växtmaterial av sorten i syfte att materialet skall bjudas ut till försäljning för förökningsändamål eller på annat sätt tillhandahållas för sådant ändamål, 2. bjuda ut till försäljning eller på annat sätt tillhandahålla växtmaterial av sorten för förökningsändamål, 3. i de fall, då upprepad användning av växtmaterial av sorten är nödvändig för framställning av växtmaterial av annan sort, använda växtmaterial av sorten för sådan framställning och i syfte att det framställda materialet skall bjudas ut till försäljning för förökningsändamål eller på annat sätt tillhandahållas för sådant ändamål. I fråga om prydnadsväxter innebär växtförädlarrätten därjämte att ingen får utan sortinnehavarens samtycke använda plantor eller delar av plantor som förökningsmaterial för yrkesmässig framställning av snittblommor eller annat material för prydnadsändamål. Växtförädlarrätten omfattar inte utnyttjande av det material av en växtsort, som har bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av sortinnehavaren eller med dennes samtycke. lag (1992:1690). 5 § Har en växtsort angetts i en ansökan om skydd i en stat som är ansluten till konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter och söks registrering av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten (prioritetstiden), skall vid tillämpning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten, om sökanden yrkar det. Sådan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en annan främmande stat, om motsvarande prioritet från svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande lagstiftningen i huvudsak överensstämmer med konventionen. Har ansökan om skydd gjorts i flera främmande stater, räknas tolvmånadersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka handlingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrifter, får prioritet inte åtnjutas. Lag (1982:991). Registreringsansökan och dess handläggning 6 § Registrering enligt denna lag sker i växtsortregistret, som föres av statens växtsortnämnd. Vid registrering av växtsort skall även sortens benämning registreras. 7 § Ansökan om registrering av växtsort göres skriftligen hos växtsortnämnden. Ansökningen skall innehålla tydlig beskrivning av sorten med särskilt angivande av det eller de kännetecken som skiljer sorten från andra sorter samt förslag till benämning på sorten. I ansökningen skall förädlarens namn anges. Sökes registrering av annan än förädlaren, skall sökanden styrka sin rätt till sorten. Vid ansökningshandlingen skall fogas en av sökanden egenhändigt underskriven försäkran på heder och samvete att sorten, såvitt sökanden har sig bekant, icke före den dag då ansökningen göres eller enligt 5 § skall anses gjord blivit känd på sätt som enligt 3 § tredje stycket hindrar registrering. I samband med ansökningen skall sökanden tillhandahålla en för provning av sorten behövlig mängd växtmaterial därav. Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift. 8 § Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter. Sortbenämning får icke godtagas om den 1. består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande sort på detta sätt, 2. uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten, 3. strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning eller om den är ägnad att väcka förargelse, 4. kan förväxlas med sortbenämning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller föreslagits för införande i växtsortregistret eller annan officiell sortlista eller som användes på förökningsmaterial av sådan sort, 5. kan förväxlas med varumärke, namn, firma eller annan beteckning för vilken annan än sökanden åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag, 6. kan förväxlas med sådant varumärke för material av växtsort eller för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd. Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats eller sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sverige, om icke synnerliga skäl är däremot. Lag (1982:991). 9 § I samma ansökan får icke sökas registrering av två eller flera växtsorter. 10 § Sökande, som icke har hemvist i Sverige, skall ha ett här bosatt ombud, som äger företräda honom i allt som rör ansökningen. 11 § Har sökanden ej iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller föreligger annat hinder för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid yttra sig eller vidtaga rättelse. Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, avskrives ansökningen. Erinran härom skall tagas in i föreläggandet. 12 § Föreligger hinder för bifall till ansökningen även efter det yttrande avgivits och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökningen avslås, om ej anledning förekommer att ge sökanden nytt föreläggande. 13 § Påstår någon inför växtsortnämnden att han äger bättre rätt till växtsorten än sökanden och är saken tveksam, kan nämnden förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid påföljd att hans påstående annars lämnas utan avseende vid ansökningens fortsatta prövning. Är tvist om bättre rätt till sorten anhängig vid domstol, kan registreringsansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgöres. 14 § Visar någon inför växtsortnämnden att han äger bättre rätt till växtsorten än sökanden, skall nämnden överföra ansökningen på honom, om han yrkar det. Den som får en ansökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift. Om överföring yrkas, får ansökningen ej avskrivas, avslås eller bifallas, förrän yrkandet slutligt prövats. 15 § Är ansökningshandlingarna fullständiga och föreligger icke hinder för registrering, skall växtsortnämnden kungöra ansökningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invändning mot ansökningen. Invändning göres skriftligen hos växtsortnämnden inom tid som nämnden bestämmer. 16 § Växtsortnämnden skall föranstalta om prov med material av växtsorten, om ej detta av särskilda skäl anses onödigt. För proven skall erläggas fastställd avgift. 17 § Sedan tid för framställande av invändning mot ansökningen utgått och prov med material av växtsorten slutförts, tages ansökningen upp till fortsatt prövning. Vid denna prövning äger 11-14 §§ tillämpning. Sökanden skall beredas tillfälle att yttra sig över gjord invändning och utfört prov. 18 § Talan mot slutligt beslut av växtsortnämnden i ärende angående ansökan om registrering av växtsort får föras av sökanden, om beslutet gått honom emot. Mot beslut, varigenom ansökan bifallits trots att invändning framställts i behörig ordning, får talan föras av den som gjort invändningen. Återkallar invändaren sin talan, får denna likväl prövas, om särskilda skäl föreligger. Mot beslut, varigenom yrkande om överföring enligt 14 § bifallits, får talan föras av sökanden. Den som framställt yrkande om överföring får föra talan mot beslut varigenom yrkandet avslagits. 19 § Växtsortnämndens beslut enligt 18 § överklagas hos Statens jordbruksverk inom två månader från beslutets dag. Jordbruksverkets beslut får överklagas av sökanden, om det har gått honom emot. Verkets beslut överklagas hos Regeringsrätten inom två månader från beslutets dag. Lag (1992:1690). 20 § Bifalles ansökan om registrering av växtsort och vinner beslutet härom laga kraft, skall sorten tagas in i växtsortregistret och registreringen kungöras. Beslut att avskriva eller avslå ansökan som kungjorts enligt 15 § skall kungöras, sedan beslutet vunnit laga kraft. Växtförädlarrättens giltighetstid 21 § Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registrering bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om registrering vann laga kraft. Lag (1982:991). Användande av sortbenämning 22 § Den som yrkesmässigt utbjuder till försäljning eller eljest tillhandahåller förökningsmaterial av växtsort, för vilken registrering skett, skall därvid använda den för sorten registrerade benämningen även sedan skyddstiden för sorten utgått eller växtförädlarrätten eljest upphört. Registrerad benämning på sort eller en med denna förväxlingsbar benämning får ej användas för annan sort av samma eller närstående växtart eller för material av sådan sort, så länge registreringen av benämningen består. Årsavgifter 23 § För växtförädlarrätt skall för varje kalenderår räknat från och med året efter det, då ansökan om registrering bifallits, erläggas fastställd årsavgift, om annat icke bestämts med stöd av 49 §. Årsavgift förfaller till betalning första dagen av det kalenderår den avser. Årsavgift för år, som börjat innan växtsorten registrerats eller inom två månader därefter, förfaller dock först två månader efter dagen för registreringen. Årsavgift får ej erläggas innan registrering skett och ej heller tidigare än sex månader före det kalenderår avgiften avser. Årsavgift får, med den förhöjning som är fastställd, erläggas inom sex månader efter förfallodagen. Efterkontroll 24 § För kontroll av beständigheten hos registrerad växtsort kan växtsortnämnden förelägga sortinnehavaren att tillhandahålla nämnden förökningsmaterial av sorten samt erforderliga handlingar och upplysningar. Licens, överlåtelse m.m. 25 § Har sortinnehavaren medgivit annan rätt att yrkesmässigt utnyttja registrerad växtsort (licens), får denne överlåta sin rätt vidare endast om avtal träffats därom. Ingår licensen i en rörelse får den dock överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav, om ej annat avtalats. I sådant fall svarar överlåtaren alltjämt för att licensavtalet fullgöres. 26 § Har växtförädlarrätt övergått på annan eller har licens upplåtits eller överlåtits, skall på begäran och mot fastställd avgift anteckning därom göras i växtsortregistret. Visas att licens som antecknats i registret upphört att gälla, skall anteckningen avföras. Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om tvångslicens. I mål eller ärende om växtförädlarrätt anses den som sortinnehavare, vilken senast blivit införd i växtsortregistret i denna egenskap. 27 § Förses icke marknaden med förökningsmaterial av registrerad växtsort på skäliga villkor och i den omfattning som är påkallad med hänsyn till folkhushållet eller eljest från allmän synpunkt, kan den som vill här i riket yrkesmässigt utnyttja sorten få tvångslicens därtill, om godtagbar anledning till underlåtenheten saknas. Tvångslicens innefattar även rätt att av sortinnehavaren få förökningsmaterial av sorten i den omfattning som är skälig. 28 § Tvångslicens får icke meddelas annan än den som kan antagas ha förutsättningar att utnyttja växtsorten på godtagbart sätt och i överensstämmelse med licensen. Tvångslicens utgör icke hinder för sortinnehavaren att själv utnyttja sorten eller att upplåta licens. Tvångslicens kan övergå till annan endast tillsammans med rörelse vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts skola ske. 29 § Tvångslicens meddelas av rätten, som även bestämmer i vilken omfattning växtsorten får utnyttjas samt fastställer vederlaget och övriga villkor för licensen. När väsentligt ändrade förhållanden påkallar det, kan rätten på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor för denna. Växtförädlarrättens upphörande m.m. 30 § Erlägges ej årsavgift enligt 23 §, är växtförädlarrätten förfallen från och med ingången av det år för vilket avgift icke erlagts. 31 § Har växtsort registrerats i strid mot 1 eller 2 § eller mot 3 § första stycket 1 eller tredje stycket och föreligger alltjämt hindret, skall rätten på talan därom häva registreringen. Registreringen får dock icke hävas på den grund att den som fått registreringen varit berättigad till endast viss andel i växtförädlarrätten. Talan som grundas på att växtsort registrerats för annan än den som är berättigad därtill enligt 2 § får föras endast av den som påstår sig vara berättigad till sorten. Talan skall väckas inom ett år efter det att käranden fått kännedom om registreringen och de övriga omständigheter på vilka talan grundas. Var sortinnehavaren i god tro när sorten registrerades eller när växtförädlarrätten övergick på honom, får talan icke väckas senare än tre år efter registreringen. I övriga fall får talan föras av var och en som lider förfång av registreringen och, om det är påkallat från allmän synpunkt, av myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1982:991). 32 § Har växtsort registrerats för annan än den som är berättigad därtill enligt 2 §, skall rätten på talan av den berättigade överföra registreringen på honom. Talan skall väckas inom tid som anges i 31 § andra stycket. 33 § Har sortinnehavaren ej efterkommit föreläggande av växtsortnämnden enligt 24 § och utgör underlåtenheten hinder för tillförlitligefterkontroll av växtsorten, skall nämnden avföra sorten ur registret. Finnes registrerad växtsort icke ha bibehållit det eller de kännetecken som vid registreringen skilde sorten från andra sorter, skall växtsortnämnden avföra sorten ur registret. 34 § Om sortinnehavaren skriftligen hos växtsortnämnden avstår från växtförädlarrätten, skall nämnden avföra växtsorten ur registret. Är växtförädlarrätt utmätt, belagd med kvarstad eller tagen i anspråk genom betalningssäkring eller är tvist om överföring av registrering anhängig, får sorten icke på begäran av sortinnehavaren avföras ur registret så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består eller tvisten icke blivit slutligt avgjord. Lag (1981:818). 35 § Har sortbenämning registrerats i strid mot denna lag och föreligger alltjämt skälet mot registrering, skall växtsortnämnden registrera ny benämning för växtsorten. Detsamma gäller om registrerad sortbenämning uppenbarligen blivit ägnad att vilseleda allmänheten eller blivit stridande mot allmän ordning eller ägnad att väcka förargelse. Sortinnehavare skall i fall som avses i första stycket beredas tillfälle att föreslå ny benämning. Registrerad benämning på sort, för vilken skyddstiden utgått eller växtförädlarrätten eljest upphört, får på sortinnehavarens begäran eller då anledning därtill eljest föreligger efter prövning av växtsortnämnden avföras ur växtsortregistret, om benämningen icke längre användes. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 36 § Gör någon intrång i en växtförädlarrätt och sker det uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, skall han dömas till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 36 a § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket endast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt. Lag (1994:236). 36 a § På yrkande av sortinnehavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten får domstolen vid vite förbjuda den som gör intrång i växtförädlarrätten att fortsätta intrånget. Om käranden visar sannolika skäl för att intrång förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget förringar värdet av ensamrätten till växtsorten, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas skall svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs skall domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande skall bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller tredje stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud. Lag (1996:849). 37 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i en växtförädlarrätt skall betala skälig ersättning för utnyttjandet av växtsorten samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek skall hänsyn tas även till sortinnehavarens intresse av att intrång inte begås och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Den som gör intrång i en växtförädlarrätt utan uppsåt eller oaktsamhet, skall betala ersättning för utnyttjande av sorten, om och i den mån det är skäligt. Rätten till ersättning för intrång i en växtförädlarrätt preskriberas, om talan inte väcks inom fem år från det skadan uppkom. Lag (1994:236). 38 § På yrkande av den som har lidit intrång i en växtförädlarrätt kan domstolen efter vad som är skäligt till förebyggande av fortsatt intrång besluta att växtmaterial med avseende på vilket intrång föreligger skall lämnas ut mot lösen till den som har lidit intrånget eller förstöras samt att ett föremål vars användande skulle innebära intrång skall på visst sätt ändras eller förstöras. Vad som nu har sagts gäller inte mot den som i god tro har förvärvat materialet eller särskild rätt till detta och inte själv gjort intrång i växtförädlarrätten. Egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen kan antas att ett brott enligt 36 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet. Trots vad som sägs i första stycket kan domstolen på yrkande besluta att innehavare av material som avses där skall få förfoga över materialet mot skälig ersättning och på skäliga villkor i övrigt. Bestämmelserna i första--tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse enligt 36 andra stycket. Lag (1994:236). 39 § Utnyttjar någon yrkesmässigt växtsort, som avses med ansökan om registrering, äger vad som sägs om intrång i växtförädlarrätt motsvarande tillämpning, om ansökningen leder till registrering. Till ansvar får dock icke dömas, och ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan ansökningen kungjorts enligt 15 § får bestämmas endast enligt 37 § andra stycket. Bestämmelsen i 37 § tredje stycket äger icke tillämpning, om ersättningstalan väckes senast ett år efter det växtförädlarrätten registrerades. 40 § Har registrering av växtsort hävts genom dom som vunnit laga kraft, får icke dömas till straff, ersättning eller säkerhetsåtgärd enligt 36-39 §§. Föres talan om intrång i växtförädlarrätt och gör den mot vilken talan föres gällande att registreringen bör hävas, skall rätten på hans yrkande förklara målet vilande i avbidan på att frågan om registreringens hävande slutligt prövas. Är talan härom icke väckt, skall rätten i samband med vilandeförklaringen förelägga honom viss tid inom vilken talan skall väckas. 41 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 22 § dömes til böter. Han skall även ersätta uppkommen skada. Föreligger endast ringa oaktsamhet, skall ej dömas till ansvar. Ersättningen kan i sådant fall jämkas. Rättegångsbestämmelser 42 § Sortinnehavare eller den som på grund av licens får utnyttja växtsort kan föra talan om fastställelse, huruvida han på grund av registreringen åtnjuter skydd mot annan, i fall ovisshet råder om förhållandet och denna länder honom till förfång. Under samma villkor kan den som driver eller avser att driva verksamhet föra talan mot sortinnehavare om fastställelse, huruvida hinder föreligger mot verksamheten på grund av registreringen. Göres i mål som avses i första stycket gällande att registreringen bör hävas, äger 40 § andra stycket motsvarande tillämpning. 43 § Den som vill väcka talan om hävande av registrering av växtsort, om överföring av registrering eller om meddelande av tvångslicens skall anmäla detta till växtsortnämnden samt underrätta var och en som enligt växtsortregistret innehar licens att utnyttja sorten. Vill licenstagare väcka talan om intrång i växtförädlarrätten eller om fastställelse enligt 42 § första stycket, skall han underrätta sortinnehavaren därom. Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, när underrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress som antecknats i växtsortregistret. Visas icke, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett enligt första stycket, skall käranden ges tid därtill. Försitter han denna tid, får hans talan icke tagas upp till prövning. 44 § Finnes ej enligt rättegångsbalken behörig domstol för talan om bättre rätt till växtsort, om hävande av registrering av sort eller om överföring av sådan registrering om tvångslicens eller om fastställelse enligt 42 § väckes talan vid Stockholms tingsrätt. 45 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål som avses i 13, 29, 31, 32, 36-39 eller 42 § sändes till växtsortnämnden. Särskilda bestämmelser 46 § Sortinnehavare som icke har hemvist i Sverige skall ha ett här bosatt ombud med behörighet att för honom taga emot delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden om växtförädlarrätt med undantag av stämning i brottmål och av föreläggande för part att infinna sig personligen inför domstol. Ombud skall anmälas till växtsortregistret och antecknas i detta. Har sortinnehavare ej anmält ombud enligt första stycket, kan delgivning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes tillhonom med posten i betalt brev under hans i växtsortregistret antecknade adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske genom att handlingen hålles tillgänglig hos växtsortnämnden och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll kungöres i publikation som regeringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när vad nu sagts blivit fullgjort. Lag (1977:703). 47 § Regeringen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att 10 eller 46 § icke skall gälla i fråga om sådan sökande eller sortinnehavare som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud som anmälts hos växtsortnämnden och äger sådan behörighet som avses i nämnda paragrafer. Lag (1982:991). 48 § Annat slutligt beslut av Växtsortnämnden enligt denna lag än som avses i 18 § överklagas hos Jordbruksverket inom två månader från beslutets dag. Jordbruksverkets beslut överklagas hos Regeringsrätten inom två månader från beslutets dag. Lag (1992:1690). 49 § Avgifter enligt denna lag fastställes av regeringen eller, såvitt gäller avgifter för prov enligt 16 §, av myndighet som regeringen bestämmer. Vid fastställande av årsavgifter kan regeringen förordna att ett eller flera av de första åren skall vara avgiftsfria. Lag (1982:991). 50 § Regeringen kan förordna att undersökning av växtsort för vilken registering sökes får äga rum hos myndighet i annan stat eller hos internationell institution samt att den som söker registrering för sort, för vilken han tidigare sökt registrering i annan stat, skall vara skyldig att redovisa vad myndighet i den staten delgivit honom rörande prövningen av villkoren för registrering. Lag (1982:991). EG-växtförädlarrätt 51 § Den som ger in en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt till Växtsortnämnden för vidare befordran enligt artikel 49.2 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt skall betala en avgift med det belopp som regeringen bestämmer. Lag (1996:470). 52 § Vid intrång i en gemenskapens växtförädlarrätt tillämpas bestämmelserna i 36 § om ansvar för intrång i en växtförädlarrätt. Lag (1996:470). Bilaga Acer spp. Lönn Agrostis spp. Ven Allium spp. Lök Alopecurus pratensis L. Ängskavle Alstroemeria L. Perulilja Anethum graveolens L. Dill Apium graveolens L. Selleri Aronia spp. Aronia Asparagus officinalis L. Sparris Avena byzantina K. Koch Rödhavre Avena sativa L. Havre Begonia spp. Begonia Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef. Rödbeta Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef. Foderbeta Betula spp. Björk Brassica napus L. var. oleifera Metzg. Raps Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica nigra (L.) W. Koch Svartsenap Brassica oleracea L. Kål Brassica oleracea L. ssp. acephala DC. Fodermärgkål Brassica rapa L. var. oleifera Metzg. Rybs Brassica rapa L. var. rapa (L). Thell Rova Bromus arvensis L. Renlosta Bromus inermis Leyss. Foderlosta Camelina sativa (L.) Crantz Oljedådra Cannabis sativa L. Hampa Capsicum annuum L. Paprika Caragana spp. Ärtbuske Chaenomeles Lindl. Rosenkvitten Chrysanthemum spp. Krysantemum Clematis L. Klematis Cornus spp. Kornell, snöbär Crocosmia spp. Crocosmia Cucumis melo L. Melon Cucumis sativus L. Gurka Cynosurus cristatus L. Kamäxing Dactylis glomerata L. Hundäxing Daucus carota L. Morot Dianthus caryophyllus L. Nejlika Dracaena spp. Dracena Euonymus spp. Spindelträd Euphorbia spp. Julstjärna, Kristi törnekrona Festuca spp. Svingel Festulolium spp. Rajsvingel Ficus spp. Fikus Fragaria spp. Jordgubbar, smultron Glycine max (L.) Merrill Sojaböna Helianthus annuus L. Solros Hippophae spp. Havtorn Hordeum vulgare L. Korn Impatiens spp. Balsamin Kalanchoe Adans. Höstglöd, våreld Lactuca sativa L. Sallat Linum usitatissimum L. Lin Lolium spp. Rajgräs Lonicera spp. Try Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Lycopersicon esculentum P. Mill. Tomat Malus spp. (även grundstam) Äpple Medicago spp. Lusern Ornithopus sativus Brot. Seradella Papaver somniferum L. Vallmo Pastinaca sativa L. Palsternacka Pelargonium L'Hér. ex Ait. Pelargon Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A.W. Hill Persilja Petunia spp. Petunia Phalaris arundinacea L. Rörflen Phaseolus coccineus L. Rosenböna Phaseolus vulgaris L. Böna Philadelphus spp. Schersmin Phleum spp. Timotej Pisum sativum L. sensu lato Ärt Poa spp. Gröe Populus spp. Asp, poppel Potentilla spp. Fingerört, tok Prunus spp. (även grundstam) Körsbär, plommon, persika, aprikos Pyrus spp. (även grundstam) Päron Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner Rättika Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Rädisa Rhododendron spp. Azalea, rhodo- dendron Ribes spp. (även grundstam) Vinbär, krusbär Rosa spp. Ros, nypon Rubus spp. Hallon, björnbär Saintpaulia ionantha H. Wendl. Saintpaulia Salix spp. Pil, sälg, vide Scaveola aemula R. Br. Scaveola Secale cereale L. Råg Sinapis alba L. Vitsenap Solanum tuberosum L. Potatis Sorbus spp. Rönn Spinacia oleracea L. Spenat Spiraea spp. Spirea Streptocarpus x hybridus Voss Kornettblomma Syringa spp. Syrén Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver Triticosecale Wittmack Rågvete Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete Triticum durum Desf. Makaronivete Triticum turgidosecale Rågvete Tulipa L. Tulpan Vaccinium spp. Blåbär, lingon Verbena spp. Verbena Viburnum spp. Olvon Vicia faba L. var. major Harz. Bondböna Vicia faba L. var. minor Harz. Åkerböna Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker Zea mays L. Majs Lag (1996:470). Övergångsbestämmelser 1971:392 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971. Ansökan om registrering av växtsort, som tagits in i rikssortlistan under tiden den 1 juli 1968-den 30 juni 1971, skall vid tillämpning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med intagningen i rikssortlistan, om ansökan om registrering göres inom sex månader efter denna lags ikraftträdande. 1971:628 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972. 1977:703 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet. 1981:818 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Vad som sägs om kvarstad i 34 § i dess nya lydelse gäller även skingringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet. 1992:1690 Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 § den dag regeringen bestämmer och i övrigt den 1 januari 1993. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646). 1994:236 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Den gäller inte i fråga om intrång som har gjorts innan dess.