Regeringskansliets rättsdatabaser

FÖRSTA AVDELNINGEN Allmänna bestämmelser 1 kap. Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning meddelas bestämmelser om personal i grundskolan och gymnasieskolan. Bestämmelser som rör grundskolan finns även i grundskoleförordningen (1988:655). Bestämmelser som rör gymnasieskolan finns även i gymnasieförordningen (1987:743). Förordning (1988:701). 2 § För ledningen av verksamheten vid grundskolan finns rektorer, studierektorer och tillsynslärare. I grundskolan finns lärare, syofunktionärer och annan erforderlig personal. I gymnasieförordningen (1987:743) finns bestämmelser om den personal som skall finnas för ledningen av gymnasieskolan och i gymnasieskolan. Förordning (1987:709). 3 § har upphävts genom förordning (1988:701). 4 § Med kommun jämställes i förordningen kommunalförbund mellan kommuner och med landstingskommun kommunalförbund mellan landstingskommuner eller mellan en eller flera landstingskommuner och en eller flera kommuner som ej ingår i landstingskommun. 5 § I förordningen avses med skolstyrelse kommuns skolstyrelse enligt 2 kap. 4 § skollagen (1985:1100) och med utbildningsnämnd landstingskommuns utbildningsnämnd enligt 2 kap. 5 § samma lag. Om ej annat anges särskilt, avses i förordningen följande med nedan angivna ord: Arbetsenhet Klasser i grundskolan som har viss gemensam verksamhet. Klass Elever som i olika ämnen och ämnesgrupper regelmässigt undervisas gemensamt, även om de ej tillhör samma lärokurs eller årskurs. Lektion En tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas. Läsår Den del om 40 veckor (280 dagar) av ett redovisningsår då eleverna utbildas. Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år. Skola Grundskola eller gymnasieskola, om ej annat anges särskilt. Skolenhet En organisatorisk gemenskap av elever som undervisas antingen i ett eller i flera skolhus som ligger nära varandra. Styrelse för skola Skolstyrelsen i fråga om grundskola och kommuns gymnasieskola samt utbildningsnämnden i fråga om landstingskommuns gymnasieskola. Veckotimme En lektion i veckan i en årskurs. Årskurs Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår eller under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår. Förordning (1988:701). 6 § har upphävts genom förordning (1988:701). 7--7 d §§ har upphävts genom förordning (1987:709). 8 § har upphävts genom förordning (1988:701). 9 § Skolöverstyrelsen fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning. Förordning (1988:701). 2 och 3 kap. har upphävts genom förordning (1988:701). 4 kap. har upphävts genom förordning (1986:575). 5 och 6 kap. har upphävts genom förordning (1988:701). 7--9 kap. har upphävts genom förordning (1987:709). TREDJE AVDELNINGEN Personal 10 kap. Inledande bestämmelser 1 § Varje anställd vid grundskolan eller gymnasieskolan skall vinnlägga sig om gott samarbete med eleverna och deras föräldrar. 2 § Den som är anställd vid grundskola eller gymnasieskola och som tjänstgör vid skolenhet, vilken omfattar mer än en skolform, är skyldig att fullgöra en del av sin tjänstgöring vid annan skolform inom enheten än den vid vilken han är anställd. 3 § Anställd eller lärarkandidat som misstänker eller vet att han lider av tuberkulos eller som tidigare lidit av tuberkulos är skyldig att snarast underrätta skolläkare om förhållandet. 4 § har upphävts genom förordning (1976:938). 5 § Bestämmelser i denna förordning om personal gäller inte lärare som undervisar i inbyggd utbildning i gymnasieskolan. Förordning (1987:709). 11 kap.har upphävts genom förordning (1985:587). 12 kap. Skolledare och biträdande skolledare i grundskolan Allmänna bestämmelser 1 § För ledningen av grundskolan är anställda rektorer som skolledare. Som biträdande skolledare får anställas studierektorer och tillsynslärare. Förordning (1985:1103). Rektorer och studierektorer 1 a § Tjänster som rektor och studierektor inrättas som lönetjänster med beteckningen r (heltidstjänster). Förordning (1988:1044). 2 § Tjänster som rektor och studierektor inrättas av skolstyrelsen inom ramen för de skolledningsresurser som kommunen erhåller enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m., om inte något annat följer av 7 a § samma förordning. Det skall alltid finnas minst en tjänst som rektor. Förordning (1986:583). 2 a--3 §§ har upphävts genom förordning (1985:1103). 4 § har upphävts genom förordning (1978:988). 5 § har upphävts genom förordning (1985:1103). 6 § Behörig till tjänst som rektor eller studierektor är den som är behörig till en tjänst som lärare eller syofunktionär vid någon skolform som ingår i arbetsområdet. Om det finns synnerliga skäl, får den som inte har sådan behörighet förordnas. Förordning (1988:1044). 7 § Inom sitt arbetsområde skall rektor 1. under skolstyrelsen och skolchefen ha den omedelbara ledningen av verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmelser, 2. vara förman för personalen och tillse att denna fullgör sina åligganden, 3. främja samarbetet mellan hemmen och grundskolan, 4. i samråd med skolläkare vaka över de hygieniska förhållandena i skolan, 5. meddela erforderliga ordningsföreskrifter samt 6. fullgöra de övriga uppgifter som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller skolstyrelsens särskilda beslut. 8 § I fråga om utbildningen skall rektor särskilt 1. taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök, 2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem, 3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får handledning, 4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen, 5. samråda med lärare om de förhållanden rektorn har iakttagit samt lämna råd och anvisningar, 6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt samt 7. verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. 9 § I fråga om skolförvaltningen skall rektor särskilt 1. besluta i ärenden, som skolstyrelsen med stöd av 2 kap. 7 § skollagen (1985:1100) jämfört med 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen (1977:179) uppdrar åt honom, 2. när så påfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna eller vid sammanträde som skolchefen utlyst, 3. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar, 4. lämna skolstyrelsen erforderligt biträde beträffande skolskjutsar och skolsociala uppgifter, 5. ha tillsyn över lokaler och inventarier samt 6. förestå rektorsexpeditionen och ha bestämda mottagningstider. Förordning (1986:575). 10 § Studierektor skall biträda en eller flera rektorer med ledningen av verksamheten inom deras arbetsområden främst i vad avser uppgifter av pedagogisk art. Närmare bestämmelser om studierektors arbetsområde meddelas av skolstyrelsen efter förslag av berörda rektorer och studierektor. 11 § Om kommunens skolväsende under skolstyrelsens förvaltning omfattar ett lägre poängtal än 130, är rektor skyldig att även vara skolchef. Förordning (1985:587). 12 § har upphävts genom förordning (1976:938). 13 § Rektor eller studierektor får endast tillfälligt och i den mån det är oundgängligen nödvändigt åtaga sig mer undervisning vid sådan skolform som ingår i rektors eller studierektors arbetsområde än som ingår i hans undervisningsskyldighet. 14 § Studierektors undervisning förläggs i regel till hans arbetsområde. 15 § Bestämmelse om lärares skyldighet äger motsvarande tillämpning på rektor och studierektor, när de fullgör undervisningsskyldighet. 16 § Länsskolnämnden kan medge att den pedagogiska ledningen förstärkes på annat sätt än genom anställande av studierektor, om detta ej medför högre kostnader för statsverket än om studierektor är anställd. Tillsynslärare 17 § Tjänster som tillsynslärare inrättas som arvodestjänster. Skolstyrelsen bestämmer arbetsområdet för dem. Förordning (1985:1103). 18 § Arvodestjänster som tillsynslärare inrättas av skolstyrelsen inom ramen för de skolledningsresurser som kommunen erhåller enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m., om inte något annat följer av 7 a § samma förordning. Förordning (1986:583). 19 § Behörig till tjänst som tillsynslärare är den som har anställning utan tidsbegränsning på en lönetjänst som lärare eller syofunktionär vid grundskolan i kommunen. Om det finns synnerliga skäl, får skolstyrelsen på en sådan tjänst förordna någon annan lärare eller syofunktionär vid kommunens grundskola. Förordning (1988:1044). 20 § Tillsynslärare skall inom sitt arbetsområde biträda rektor med ledningen av verksamheten samt utföra förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret. Skolstyrelsen skall meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna paragraf. Förordning (1985:1103). 21 § Skolstyrelsen skall för den som innehar en arvodestjänst som tillsynslärare bestämma om nedsättning i undervisningsskyldigheten i tjänsten som lärare eller om minskning av omfattningen av arbetet som syofunktionär. Förordning (1985:1103). 13 kap. Skolledare och biträdande skolledare i gymnasieskolan Allmänna föreskrifter 1 § För ledningen av gymnasieskolan är anställda dels rektorer som skolledare, dels studierektorer som biträdande skolledare. I gymnasieförordningen (1987:743) finns föreskrifter om gymnasieenheter av typ A och typ B. Förordning (1987:709). Organiserande av tjänster 2 § För ledningen av varje gymnasieenhet av typ A eller typ B skall det finnas en tjänst som rektor. Tjänsten inrättas som lönetjänst med beteckningen r (heltidstjänst). Om det finns särskilda skäl, får det efter medgivande av länsskolnämnden finnas en gemensam tjänst som rektor vid en landstingskommuns gymnasieskola för ledningen av två eller flera gymnasieenheter. Förordning (1988:1044). 2 a § har upphävts genom förordning (1987:709). 3 § Tjänst som rektor vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola inrättas av styrelsen för skolan. Arbetsområdet för rektor bestäms av styrelsen för skolan. Styrelsen för skolan får besluta att arbetsområdet för rektor skall omfatta även kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet. Förordning (1988:1044). 4 § Om skolväsendet i en kommun har mindre omfattning än 130 poäng, får styrelsen för skolan ålägga rektor att även vara skolchef. Förordning (1987:709). 4 a § har upphävts genom förordning (1987:709). 5 § För att biträda en eller flera rektorer får styrelsen för skolan inrätta tjänster som studierektor. Tjänsterna inrättas som lönetjänster med beteckningen r (heltidstjänster). Sådana tjänster får inrättas inom ramen för de skolledningsresurser som får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt gymnasieförordningen (1987:743). Förordning (1988:1044). 6 § För att biträda rektor vid en gymnasieenhet skall det finnas minst så många tjänster som studierektor som anges vid olika poängtal i följande sammanställning. _______________________________________________________________________ Poängtal för en gymnasieenhet Minsta antal enligt 4 kap. 4 § gymnasie- tjänster förordningen (1987:743) _______________________________________________________________________ -- 25,5 -- 26-- 49,5 1 50-- 69,5 2 70-- 89,5 3 90-- 109,5 4 110--129,5 5 130--149,5 6 150--169,5 7 170--189,5 8 190-- 9 _______________________________________________________________________ Förordning (1987:709). Åligganden 7 § Inom sitt arbetsområde skall rektor 1. under styrelsen för skolan och skolchefen ha den omedelbara ledningen av verksamheten och tillse att denna fortgår enligt gällande bestämmelser, 2. vara förman för personalen och tillse att denna fullgör sina åligganden, 3. främja samarbetet mellan hemmen och gymnasieskolan, 4. i samråd med skolläkare vaka över de hygieniska förhållandena vid skolenheten, 5. åstadkomma de kontakter med näringslivet i orten som behövs för utbildningen, 6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt samt 7. meddela erforderliga ordningsföreskrifter samt 8. fullgöra de övriga uppgifter, som åvilar rektor enligt gällande föreskrifter eller särskilt beslut av styrelsen för skolan. Förordning (1987:709). 8 § I fråga om utbildningen skall rektor särskilt 1. taga initiativ till förbättringar och främja pedagogiska försök, 2. tillse att lärare anställes och fördela arbetet mellan dem, 3. främja lärarnas fortbildning och tillse att mindre erfarna lärare får handledning, 4. tid efter annan närvara vid lärarnas undervisning samt taga kännedom om elevernas arbeten och om betygsättningen, 5. samråda med lärare om de förhållanden rektorn har iakttagit samt lämna råd och anvisningar, 6. ha tillsyn över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen samt sörja för att dessa användes på ett lämpligt sätt samt 7. verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Rektor för en gymnasieenhet som har både gymnasieskola och vuxenutbildning skall även lämna de studerande i vuxenutbildningen upplysningar och råd om studieformen vid kurserna. Förordning (1987:709). 9 § I fråga om skolförvaltningen skall rektor särskilt 1. besluta i ärenden, som styrelsen för skolan med stöd av 2 kap. 7 § skollagen (1985:1100) jämfört med 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen (1977:179) uppdrar åt honom, 2. när så påfordras närvara och vara föredragande vid sammanträde med styrelsen för skolan eller avdelning av styrelsen eller vid sammanträde som skolchefen utlyst, 3. deltaga i sammanträden rörande skolväsendet som statlig myndighet anordnar, 4. lämna styrelsen för skolan erforderligt biträde beträffande skolskjutsar och skolsociala uppgifter, 5. ha tillsyn över lokaler och inventarier samt 6. förestå rektorsexpeditionen och ha bestämda mottagningstider. Förordning (1987:709). 9 a § har upphävts genom förordning (1987:709). 10 § Rektor för en gymnasieenhet som har utbildning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring skall även 1. handha förvaltningen av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård, om styrelsen för skolan bestämmer det, 2. handha planering och ledning av försöksverksamhet vid skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård, om inte styrelsen för skolan befriar rektor från dessa åligganden. Förordning (1987:709). 11 § Studierektor skall biträda en eller flera rektorer med ledningen av verksamheten inom deras arbetsområden främst i vad avser uppgifter av pedagogisk art. Närmare föreskrifter om studierektors uppgifter meddelas av styrelsen för skolan efter förslag av berörda rektorer och av studierektor själv. Förordning (1987:709). 11 a § har upphävts genom förordning (1987:709). Behörighet 12 § Behörig till tjänst som rektor eller studierektor är den som är behörig till en tjänst som lärare eller syofunktionär vid någon skolform som ingår i gymnasieenheten. Om det finns synnerliga skäl, får den som inte har sådan behörighet förordnas. Förordning (1988:1044). Undervisningsskyldighet m. m. 13 § Styrelsen för skolan skall besluta i fråga om rektors och studierektors undervisningsskyldighet. Rektors undervisningsskyldighet får överstiga tio veckotimmar endast om det följer av tredje stycket eller det finns synnerliga skäl. Studierektors undervisningsskyldighet får inte överstiga 15 veckotimmar. Rektor vid en gymnasieskola där studievägarna omfattar mindre än 10,5 poäng får fullgöra en högre undervisningsskyldighet än tio veckotimmar, om styrelsen för skolan beslutar det. Förordning (1987:709). 13 a § har upphävts genom förordning (1987:709). 14 § Rektor eller studierektor får endast tillfälligtvis och i den mån det är oundgängligen nödvändigt åta sig mer undervisning vid sådan skolform som ingår i arbetsområdet än som följer av beslut om undervisningsskyldigheten enligt 13 §. Undervisningsskyldigheten får fullgöras genom att rektor eller studierektor ersätter lärare vid förfall för denne. För rektor eller studierektor som är behörig till tjänst som syofunktionär får undervisningsskyldigheten bytas ut mot arbetsuppgifter som avses i 16 a kap. 5 §. Förordning (1987:709). 15 § Bestämmelser om lärares skyldigheter skall tillämpas på rektorer och studierektorer, när de fullgör undervisning. Förordning (1978:709). 16 § En huvudman får tillskjuta kommunala medel till kostnader för nedsättning av undervisningsskyldigheten för rektor eller studierektor eller, i fall som avses i 14 § tredje stycket, minskning av de arbetsuppgifter som avses där, om kostnaderna inte täcks av statsbidrag. Förordning (1987:709). 17--39 §§ har upphävts genom förordning (1987:709). 14 kap. Gemensamma bestämmelser om lärare Tjänster som lärare 1 § I grundskolan och gymnasieskolan anställs lärare på lönetjänster som lärare eller på arvodestjänster som timlärare. En lärare får välja anställning som timlärare i stället för anställning på en lönetjänst, dock inte en tjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160. Ett sådant val skall avse ett helt redovisningsår eller den del av redovisningsåret som läraren är anställd. Föreskrifter om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommunen finns i förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun. Förordning (1988:1044). 2 § Anställning som lärare avser tjänstgöring vid grundskolan respektive gymnasieskolan i kommunen eller, i fråga om landstingskommuns gymnasieskola, vid denna skolform i landstingskommunen. Tjänstgöringen skall vara tills vidare förlagd till en viss skolenhet. Om det är lämpligt, kan en del av tjänstgöringen förläggas till andra skolenheter för den skolform vid vilken läraren är anställd. Sådana lärare vid grundskolan som avses i 15 kap. 1 § första stycket 22 och 8 § är anställda för tjänstgöring i kommunen vid grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Tjänstgöringen får förläggas till flera skolenheter. Tjänstgöring vid gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning utgör därvid fyllnadstjänstgöring. Förordning (1985:587). 3 § Förläggningen av tjänstgöringen för en lärare med en tjänst som tillsatts med konstitutorial eller med sådant förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas får ändras av styrelsen för skolan -- om det fordras med hänsyn till omorganisation av skolväsendet, -- om det på någon annan grund med hänsyn till skolväsendets behov finns särskilda skäl till ändring, eller -- om läraren begärt förflyttning till någon annan skolenhet och det finns särskilda skäl till ändring. Förordning (1988:1044). 4--7 § har upphävts genom förordning (1982:694). Allmänna behörighetsvillkor 8 § Som allmänna villkor för behörighet till en lönetjänst som lärare gäller att sökanden skall dels vara fri från sjukdom och handikapp som medför olämplighet för tjänsten, dels ha god förmåga att undervisa och gott sätt att behandla eleverna. Förordning (1988:1044). Allmänna åligganden 9 § Lärare är skyldig att undervisa i det eller de ämnen som ingår i hans tjänst. Lärare är skyldig att undervisa även i annat eller andra ämnen eller del av annat ämne, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning och om det erfordras. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. Lärare är dessutom skyldig att undervisa i tillvalskurser om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. Undervisning som en lärare fullgör enligt andra och tredje styckena inräknas i hans tjänst. 9 a § Lärare i grundskolan är skyldig att fullgöra följande uppgifter: 1. Medverka i fria aktiviteter, om läraren kan anses ha förutsättningar för detta och om det behövs. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. 2. Besöka arbetsplatser där elever har praktisk arbetslivsorientering. Besöken genomförs inom ramen för den av skolstyrelsen för rektors arbetsområde fastställda resursen för sådana besök. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. Sådan medverkan och sådana besök inräknas i lärarens tjänst. Förordning (1984:45). 10 § Det åligger lärare att 1. vaka över elevernas uppförande och ordning under lektioner, raster och i övrigt, när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn, samt medverka i skolans friluftsverksamhet, 2. deltaga i konferenser, studiedagar, föräldramöten och övriga föreskrivna sammanträden och möten, 3. biträda vid inskrivning av elever och vid prövningar, 4. under och i anslutning till undervisningen vårda skolanläggningens utbildningsmateriel och inventarier, 5. medverka i samarbetsnämnd och 6. biträda rektor med att övervaka ordningen vid elevhem i den omfattning som styrelsen för skolan bestämmer. 11 § Den undervisningsskyldighet som åligger lärare på grundskolans högstadium eller lärare i gymnasieskolan får ökas under en del av läsåret och minskas under en annan del av läsåret. Det sammanlagda antalet veckotimmar under ett läsår får dock ej ändras härigenom. 12 § Lärare är skyldig att vara klassföreståndare. Uppgiften att vara klassföreståndare kan fördelas på flera lärare. Förordning (1987:709). 13 § Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass eller en särskild undervisningsgrupp. Han skall gå rektor till handa i frågor som rör klassen eller gruppen och fullgöra de övriga uppgifter som åvilar honom enligt gällande föreskrifter. Det åligger klassföreståndaren särskilt att 1. ha tillsyn över elevernas skolgång samt söka kontakt med föräldrarna, om elev försummar skolgången, och anmäla förhållandet till rektor, om rättelse ej vinnes, 2. ge akt på elevernas hälsa och, om elev bör komma under läkarkontroll, underrätta skolsköterska eller skolläkare därom, 3. föra betygskatalog samt 4. delta i klassråd. 13 a § Lärare i grundskolan är skyldig att fullgöra följande arbetsuppgifter (specialfunktioner), nämligen 1. leda den pedagogiska planeringen i ett eller flera ämnen, 2. lämna lärare råd och anvisningar, 3. handleda mindre erfarna lärare, 4. främja lärares fortbildning, 5. leda elevvårdsarbetet inom en arbetsenhet, 6. samordna planeringen av den pedagogiska verksamheten inom en arbetsenhet, 7. tillse att åtgärder som har beslutats inom en arbetsenhet verkställs, 8. anpassa ämnesinstitution på ändamålsenligt sätt, 9. ansvara för att ämnesinstitution kan utnyttjas för avsett ändamål. Specialfunktionerna enligt första stycket 1--4 skall omfatta en eller flera arbetsenheter, en eller flera årskurser eller ett eller flera stadier. De får även omfatta annan skolenhet än den till vilken läraren har sin övriga lärartjänstgöring förlagd. Beslut om att en lärare skall fullgöra en eller flera specialfunktioner fattas av skolstyrelsen. Beslutet skall avse högst ett läsår. Specialfunktionerna skall fullgöras i samarbete med övriga berörda arbetstagare i skolan. Skolstyrelsen meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna paragraf. 13 b § En lärare i gymnasieskolan är skyldig att fullgöra specialfunktioner, om det uppdras åt honom eller henne. Med specialfunktioner avses sådana uppgifter av främst pedagogisk art för planering, samordning och utveckling som skall fullgöras vid gymnasieskolan för att verksamheten där skall fungera enligt läroplanen och andra författningar. Specialfunktioner skall också omfatta ansvar för gemensam utrustning, varvid särskild vikt skall läggas vid skötseln av dels ämnesinstitutioner i sådana naturvetenskapliga och tekniska ämnen som finns på tre och fyraåriga linjer, dels datasalar. Styrelsen för skolan beslutar om en lärare skall fullgöra specialfunktioner. Specialfunktioner skall fullgöras i samarbete med övriga berörda arbetstagare i gymnasieskolan. Förordning (1987:709) 14 § Lärare är skyldiga att biträda vid lärarutbildning och utbildning av syofunktionärer som är förlagd till skolenheten. Förordning (1989:144). Fyllnadstjänstgöring 15 § I tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan får ingå tjänstgöring som lärare vid annan skola eller läroanstalt än den vid vilken läraren är anställd (fyllnadstjänstgöring), om det föreskrivs i denna förordning eller andra bestämmelser som regeringen meddelar. I förordningen (1990:108) om fyllnadstjänstgöring i vissa fall för lärare och kyrkomusiker föreskrivs om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker och om kyrkomusikers fyllnadstjänstgöring som lärare. Förordning (1990:279). 16 § Fyllnadstjänstgöring får förekomma om tjänsten som lärare omfattar, fyllnadstjänstgöringen inräknad, minst 40 procent av heltidstjänstgöring. Förordning (1988:701). 17 § Fyllnadstjänstgöring skall omfatta helt läsår, hel termin eller annan avgränsad undervisningsperiod under ett redovisningsår eller kalenderhalvår. Bestämmelse om skyldigheter för lärare vid en skolform gäller även annan lärare, i den mån han fullgör fyllnadstjänstgöring vid skolformen. 18 § Om fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst, skall i tjänsten i första hand inräknas tjänstgöringen vid den skola där tjänsten är inrättad. En lärare med en tjänst som tillsatts med konstitutorial skall, om det inte finns särskilda skäl till avvikelse, ha företräde till tjänstgöring vid den skola där tjänsten är inrättad framför 1. i tjänsten yngre sådana lärare, 2. lärare som är förordnade tills vidare eller har tidsbegränsat förordnande, 3. lärare vid andra skolor eller läroanstalter. Andra stycket gäller också för lärare med ett sådant förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas. Förordning (1989:647). 19 § I fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring skall rektorerna gemensamt bestämma tjänstgöringstider. Kan de ej enas, avgöres frågan av skolchefen, om skolorna står under förvaltning av samma skolstyrelse, och i annat fall av länsskolnämnden. 20 § Vid beräkning av fyllnadstjänstgöringens omfattning anses en veckotimme under helt läsår om 40 veckor motsvara 37 lektioner och en veckotimme under vardera av hösttermin och vårtermin av sådant läsår 18,5 lektioner. Vidare anses 37 lektioner motsvara en veckotimme under helt sådant läsår och 18,5 lektioner en veckotimme under en sådan termin. 21 § Lärare är ej skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring som föranleder kortare sommarledighet än 45 dagar i följd eller fyllnadstjänstgöring på annan ort, om resorna medför betydande olägenhet för honom. Organiserande av tjänster som lärare 22 § Verksamheten vid grundskola eller gymnasieskola bör organiseras så, att det kan inrättas tjänster som lärare med full tjänstgöring eller med minst 40 procent av heltidstjänstgöring. Länsskolnämnden skall verka för att tjänstgöringen ordnas på lämpligt sätt. Nämnden kan därvid väcka förslag om att tjänst förenas med fyllnadstjänstgöring. Skall fyllnadstjänstgöring ingå i tjänst som lärare, inrättas tjänsten i regel vid den skola, till vilken större delen av den med tjänsten förenade tjänstgöringen skall hänföras. Förordning (1988:701). 23 § Rektorerna vid statliga och vid statsunderstödda kommunala, landstingskommunala och enskilda läroanstalter i en kommun skall årligen senast den 25 april enligt skolchefens bestämmande sammanträda för att planlägga lärarnas tjänstgöring under närmast följande läsår. Ifrågasättes fyllnadstjänstgöring vid sådan läroanstalt i annan kommun, kallas även skolchefen i den kommunen samt den rektor som beröres. Om det är lämpligt får i stället en delegation med företrädare för rektorerna sammanträda. De lärare som beröres skall beredas tillfälle att genom representanter framlägga sina önskemål. 24 § För varje läsår beslutar styrelsen för skolan hur lärares fyllnadstjänstgöring skall organiseras. Berör fråga om fyllnadstjänstgöring skola eller läroanstalt som ej står under styrelsens förvaltning och kan ej enighet uppnås, skall frågan underställas länsskolnämnden. Tjänstgöringsbetyg m. m. 25 § Lärare har rätt att få tjänstgöringsbetyg. För lärare som under läsåret tjänstgjort högst 60 dagar får i stället utfärdas intyg om tjänstgöringens art och omfattning. Sådana betyg och intyg utfärdas av rektor inom två veckor från det läraren begärt det. Förordning (1988:1044). Tjänstgöring för vissa äldre lärare 26 § En lärare som under redovisningsåret uppnår eller har uppnått 55 års ålder får efter beslut av styrelsen för skolan inom ramen för sin lärartjänst till en del utföra även andra arbetsuppgifter inom kommunal verksamhet än undervisning och därmed sammanhängande uppgifter, om 1. läraren har påtagliga svårigheter att fullgöra den undervisning som följer med tjänsten eller har hög sjukfrånvaro som sannolikt skulle minska om lärarens undervisning minskades, och 2. läraren är villig att åta sig tjänstgöringen. Om arbetsuppgifterna hänför sig till någon annan kommunal nämnds område krävs att styrelsen för skolan och den berörda kommunala nämnden kommer överens om tjänstgöringen. Förordning (1989:647). 27--30 §§ har upphävts genom förordning (1982:694). 15 kap. Lärare i grundskolan Allmänna föreskrifter Tjänster som lärare 1 § I grundskolan finns tjänster som lärare 1. för klass på lågstadiet, 2. för klass på mellanstadiet, 3. för specialundervisning i årskurserna 1--6, 4. för specialundervisning i årskurserna 4--9, 5. i idrott, 6. i musik, 7. i bild, 8. i trä- och metallslöjd, 9. i textilslöjd, 10. i hemkunskap, 11. i barnkunskap, 12. i dels bild, dels trä- och metallslöjd, 13. i dels bild, dels textilslöjd, 14. i dels hemkunskap, dels trä- och metallslöjd, 15. i dels hemkunskap, dels textilslöjd, 16--18. i två eller tre av följande ämnen på högstadiet, nämligen svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska, tyska, franska, finska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik, 19. i följande ämnen på högstadiet, nämligen dels matematik och teknik, dels fysik eller kemi, 20. i maskinskrivning, 21. i två av ämnena idrott, musik, bild, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap och barnkunskap i en annan kombination än som gäller för tjänster som lärare 12--15, 22. i hemspråk, 23. i dels ett av ämnena idrott, musik, hemkunskap, trä- och metallslöjd, textilslöjd eller barnkunskap, dels ett eller två av ämnena svenska, engelska, matematik, biologi, kemi, religionskunskap, samhällskunskap, historia eller geografi. Tjänsterna betecknas i denna förordning med tjänstens nummer enligt första stycket. Det som avgör om en tjänst skall hänföras till 16, 17 eller 18 är de behörighetsvillkor som gäller för tjänsten. Tjänsterna som lärare 1--23 finns som lönetjänster. Förordning (1988:1044). 2 § I grundskolan inrättas tjänster som lärare i den omfattning som fordras för att uppehålla undervisningen. Tjänster som lärare 3 och 4 får inrättas för skolans behov av specialutbildade lärare för specialundervisning som anordnas inom arbetsenheten eller klassen och i särskilda undervisningsgrupper. Tjänster som lärare 22 inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Förordning (1988:701). 3 § har upphävts genom förordning (1982:694). 4 § En tjänst som lärare enligt något av numren 16--18 omfattar, om inte annat följer av andra--fjärde styckena, dels en ämnesgrupp om två ämnen, dels ett tredje ämne, enligt följande nämligen Ämnesgrupp Tredje ämne svenska och religionskunskap historia eller geografi svenska och historia geografi svenska och svenska som engelska, tyska, franska andraspråk eller finska svenska samt engelska eller tyska eller franska eller finska historia eller geograf engelska och tyska franska, finska, samhällskunskap, historia eller geografi engelska och franska tyska, finska, samhälls- kunskap, historia eller geografi engelska och finska tyska, franska, samhälls- kunskap, historia eller geografi tyska och franska engelska, samhälls- kunskap, historia eller geografi religionskunskap och historia samhällskunskap eller geografi samhällskunskap och historia religionskunskap eller geografi samhällskunskap och geografi historia samhällskunskap och matematik geografi Ämnesgrupp Tredje ämne historia och geografi religionskunskap eller samhällskunskap geografi och biologi kemi biologi och kemi matematik, fysik eller geografi matematik och fysik kemi eller geografi matematik och kemi fysik, geografi eller biologi kemi och fysik matematik eller geografi En tjänst får omfatta endast en ämnesgrupp enligt första stycket. Om särskilda skäl föreligger, får ämnena kombineras på annat sätt än som anges i första stycket. Om synnerliga skäl föreligger, får en tjänst omfatta endast ett av de ämnen som anges i första stycket. Förordning (1985:587). 4 a § En tjänst som lärare 16 får för den som har genomgått försöksverksamhet med breddad ämneslärarutbildning inom den samhällsorienterande eller matematisk-naturorienterande sektorn som anordnas vid vissa högskoleenheter omfatta dels en ämnesgrupp om två ämnen, dels ytterligare ett eller två ämnen, enligt följande: Ämnesgrupp Ytterligare ämnen svenska och engelska tyska, franska eller finska samhällskunskap och historia och geografi religionskunskap biologi och fysik matematik och kemi biologi och kemi fysik och matematik biologi och matematik fysik och kemi Förordning (1989:647). 5 § En tjänst som lärare 23 omfattar någon av följande ämnesgrupper om två eller tre ämnen, nämligen Ämnesgrupp idrott och engelska idrott och biologi idrott och kemi idrott och matematik musik och engelska musik och historia musik och matematik musik och svenska hemkunskap och biologi hemkunskap och kemi hemkunskap och matematik hemkunskap och samhällskunskap trä- och metallslöjd samt engelska trä- och metallslöjd samt matematik textilslöjd och engelska textilslöjd och matematik barnkunskap och svenska idrott, biologi och kemi idrott, kemi och matematik barnkunskap, biologi och kemi barnkunskap, svenska och historia barnkunskap, svenska och geografi barnkunskap, religionskunskap och historia barnkunskap, religionskunskap och samhällskunskap Förordning (1987:709). 6--7 §§ har upphävts genom förordning (1982:694). 8 § Utöver vad som följer av 2 § får det inrättas tjänster som lärare med numren 1--23 för lärarvikarie. Sådana tjänster får inrättas i den omfattning som krävs för att tillgodose ett stadigvarande behov av ersättare för lärare. Sådana tjänster inrättas respektive dras in från och med den 1 januari och den 1 juli. När en tjänst skall dras in får den dock behållas så lång tid därefter som fordras för att bringa innehavarens anställning på tjänsten att upphöra. Förordning (1988:1044). 9 § har upphävts genom förordning (1982:694). 10 § I fråga om en tjänst som lärare enligt något av numren 12--15 och 21 skall vid tillsättningstillfället gälla att minst hälften av antalet veckotimmar, dock lägst åtta, skall avse det ena av tjänstens två ämnen under förutsättning att 1. en tjänst som lärare i enbart detta ämne tillhör en högre lönegrad än en tjänst som lärare i enbart det andra ämnet, 2. tjänsten som lärare enligt något av numren 12--15 och 21 har hänförts till den högre lönegraden. Förordning (1988:1044). 10 a § I fråga om en tjänst som lärare 23 skall vid tillsättningstillfället gälla att minst en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten skall avse ett ämne eller ämnen som anges i 4 §. Förordning (1988:1044). 11 § har upphävts genom förordning (1975:269). 12 § har upphävts genom förordning (1982:694). 13 § Skolstyrelsen beslutar efter förslag av rektor vilka ämnen som skall ingå i tjänst som lärare enligt något av numren 16--19, 21 och 23. Förordning (1988:1044). 14 § har upphävts genom förordning (1982:694). Särskilda behörighetsvillkor 15 § För behörighet till en tjänst som lärare enligt något av numren 1--23 fordras att sökanden uppfyller de särskilda villkor som anges i bilaga 1 till denna förordning. Skolöverstyrelsen skall meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av bilaga 1. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om anställning av lärare från andra nordiska länder. Förordning (1989:718). 16 § har upphävts genom förordning (1988:1044). 17 § För tjänst som lärare enligt något av numren 1--4 gäller särskilda villkor för behörighet att undervisa i vissa ämnen enligt bestämmelser som meddelas av regeringen. 18 § Förvärvar innehavaren av en tjänst som lärare 17 behörighet för en tjänst som lärare 16 i minst två av tjänstens ämnen, skall skolstyrelsen efter ansökan förordna honom på en tjänst som lärare 16 från och med närmast följande kvartal. Innehavaren av en tjänst som lärare 18 skall efter ansökan förordnas på en tjänst som lärare 16, om han i vad avser teoretisk utbildning uppfyller villkoren för behörighet till tjänst som lärare 16 i en kombination av ämnen som anges i 4 § första eller andra stycket och minst två av dessa ämnen sammanfaller med de ämnen som ingår i hans tjänst som lärare 18. Förordnandet gäller från och med kalendermånaden närmast efter den då ansökan har getts in till skolstyrelsen. Andra stycket skall också tillämpas på innehavaren av en tjänst som lärare 19. Förordning (1988:1044). 19 § har upphävts genom förordning (1982:694). 19 a § Den som innehar en tjänst som lärare enligt något av numren 5--15 får av skolstyrelsen efter ansökan förordnas på en tjänst som lärare 23. Förordnandet får meddelas om följande tre villkor är uppfyllda, nämligen 1. läraren uppfyller de särskilda behörighetsvillkoren för tjänst som lärare 23, 2. läraren har under närmast föregående hela läsår med minst en tredjedel och högst två tredjedelar inräknat undervisning i ett ämne eller ämnen som avses i 4 § och 3. vid tidpunkten för förordnandet på tjänst som lärare 23 minst en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten avser ett ämne eller ämnen som anges i 4 §. Förordnandet meddelas från och med den 1 juli. Förordning (1988:1044). 20 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden efter framställning från skolstyrelsen medge den som söker eller innehar en lönetjänst som lärare befrielse från särskilda behörighetsvillkor för tjänsten. Ingår i en tjänst som lärare fyllnadstjänstgöring vid en skolform där det för något av tjänstens ämnen fordras utbildning utöver den som i allmänhet krävs för innehav av tjänst i ämnet, får länsskolnämnden medge att fyllnadstjänstgöring får fullgöras av lärare som inte uppfyller nämnda speciella villkor. Förordning (1989:793). Behörighetsförklaring m. m. 21 § Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen förklara den som i fråga om utbildning eller tjänstgöring inte uppfyller de villkor för behörighet som anges i bilaga 1 eller i bestämmelser som avses i 17 § för visst slag av tjänst som lärare behörig till sådant slag av tjänst. En sådan behörighetsförklaring får meddelas endast om 1. sökanden inom eller utom landet har genomgått utbildning eller har fyllgjort tjänstgöring, som motsvarar vad som fordras för behörighet till ifrågavarande slag av tjänst som lärare eller 2. bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till sökandens meriter i övrigt. Förordning (1988:1044). 21 a § Den som med godkänt resultat har gått igenom avslutande praktisk-pedagogisk utbildning till ämneslärare om 40 poäng, skall, utan hinder av att han inte uppfyller de villkor i vad avser teoretisk utbildning som anges i bilaga 1 för visst slag av tjänst som lärare, anses behörig till sådant slag av tjänst i de ämnen utbildningen avser utan en sådan förklaring som avses i 21 §. Förordning (1988:1044). Tjänstgöring 22 § För tjänst som lärare 1 gäller att 1. tjänstgöringen i regel skall förläggas till viss klass eller arbetsenhet på lågstadiet, 2. läraren skall tjänstgöra i klass som omfattar årskurserna 3 och 4 om särskilda skäl föreligger, 3. läraren är skyldig att meddela specialundervisning och särskild undervisning, 4. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på mellanstadiet, om det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid skolenheten samt 5. läraren får till en del tjänstgöra i årskurs 4, om det behövs för att underlätta elevernas övergång från årskurs 3 till årskurs 4. Första stycket 1 gäller ej innehavare av sådan tjänst som lärare 1 för lärarvikarie som avses i 8 §. 23--24 §§ har upphävts genom förordning (1978:588). 25 § För tjänst som lärare 2 gäller att 1. tjänstgöringen i regel skall förläggas till viss klass eller arbetsenhet på mellanstadiet eller till viss klass som omfattar såväl årskurs 3 som en eller flera årskurser på mellanstadiet, 2. läraren är skyldig att meddela specialundervisning och särskild undervisning, 3. läraren är skyldig att till en del tjänstgöra på låg- och högstadierna, om det påkallas med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid skolenheten samt 4. läraren får till en del tjänstgöra i årskurserna 3 eller 7, om det behövs för att underlätta elevers övergång från årskurs 3 till årskurs 4 eller från årskurs 6 till årskurs 7. Första stycket 1 gäller ej innehavare av sådan tjänst som lärare 2 för lärarvikarie som avses i 8 §. 26 § För tjänst som lärare 3 gäller att 1. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till särskild undervisningsgrupp eller avse specialundervisning inom arbetsenhet, klass eller annan undervisningsgrupp, 2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning samt 3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas tjänstgöring som konsulent i specialundervisning, om skolstyrelsen medger det. 27 § För tjänst som lärare 4 gäller att 1. tjänstgöringen helt eller huvudsakligen skall förläggas till särskild undervisningsgrupp eller avse specialundervisning inom arbetsenhet, klass eller annan undervisningsgrupp, 2. tjänstgöringen kan avse särskild undervisning samt 3. i tjänsten kan efter medgivande av läraren inräknas tjänstgöring som konsulent i specialundervisning, om skolstyrelsen medger det. Förordning (1984:209). 27 a § har erhållit beteckningen 39 § genom förordning (1981:986). 28 § I tjänst som lärare enligt något av numren 5--15 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra stycket 1. undervisning som anordnas vid grundskolan utöver gällande timplaner och andra föreskrifter, om undervisningen avser ämne eller ämnen som ingår eller kan inräknas i tjänsten, 2. särskild undervisning, 3. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 § första stycket 5--11, om i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars undervisning i tjänstens ämne eller ämnen och om skolstyrelsen medger det, varvid skolstyrelsen skall bestämma det antal veckotimmar som tjänstgöringen skall anses motsvara samt 4. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal, som skolstyrelsen av särskilda skäl bestämmer för en viss tjänst. Förordning (1984:209). 29 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § och 9 a § är innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 5--15 skyldig att 1. meddela undervisning som avses i 28 § 1, 2. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning, samt 3. i fråga om innehavare av tjänst 5, leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras. Beslut enligt första stycket 2 fattas av rektor efter samråd med läraren. Förordning (1984:209). 30 § I tjänst som lärare enligt något av numren 16--19 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra stycket 1. undervisning på mellanstadiet, 2. särskild undervisning samt 3. specialundervisning. Undervisning i de ämnen som anges i 1 § första stycket 5--11 samt undervisning enligt första stycket 1 och 3 får tillhopa omfatta högst en tredjedel av tjänstens timtal, om ej skolstyrelsen av särskilda skäl bestämmer ett högre timtal för en viss tjänst. Förordning (1984:209). 31 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § och 9 a § gäller att innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 16--19 är skyldig att meddela 1. undervisning på mellanstadiet och 2. specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut enligt första stycket fattas av rektor efter samråd med läraren. 32 § I tjänst som lärare 20 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra stycket inräknas specialundervisning. Innehavare av tjänst som lärare 20 är skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. 33 § För tjänst som lärare 21 äger 28 och 29 §§ motsvarande tillämpning. Därvid tillämpas de bestämmelser som gäller för tjänster i vartdera av de ämnen som ingår i tjänsten 21. 33 a § I tjänst som lärare 22 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra stycket inräknas studiehandledning på hemspråket och särskild undervisning. I tjänst som lärare 22 ingår socialt kontaktarbete för elever som deltar i undervisning i hemspråk eller meddelas studiehandledning på hemspråket. 33 b § I tjänst som lärare 23 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket och 9 a § andra stycket 1. särskild undervisning, 2. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 § första stycket 5--11, om i tjänsten ingår minst tio veckotimmars undervisning i det ämne eller de ämnen konsulenttjänstgöringen avser och om skolstyrelsen medger det, varvid skolstyrelsen skall bestämma det antal veckotimmar som tjänstgöringen skall anses motsvara och 3. specialundervisning. Undervisning enligt första stycket 3 får omfatta högst hälften av tjänstens timtal. Om särskilda skäl föreligger, får skolstyrelsen bestämma ett högre timtal för viss tjänst än som anges i andra stycket. 33 c § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § och 9 a § gäller att innehavare av tjänst som lärare 23 är skyldig att 1. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning samt 2. i fråga om innehavare av tjänst vari ingår ämnet idrott, leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras. Beslut enligt första stycket 1 fattas av rektor efter samråd med läraren. 34 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 och 9 a §§ eller av bestämmelser i detta kapitel gäller att innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 1 och 2 är skyldig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. Undervisning som en lärare fullgör enligt första stycket inräknas i hans tjänst. Förordning (1985:587). 34 a § har upphävts genom förordning (1986:575). Fyllnadstjänstgöring 35 § I tjänst som lärare enligt något av numren 1--4 får ingå fyllnadstjänstgöring inom grundskolan i annan kommun och inom grundutbildning för vuxna. I tjänst som lärare 3 eller 4 får dessutom ingå fyllnadstjänstgöring inom gymnasieskolan. I sådan tjänst som lärare 3 eller 4 som omfattar undervisning av talskadade elever får ingå fyllnadstjänstgöring vid förskola 1. om förskollärare vid förskola i motsvarande omfattning medverkar med förskollärarinsatser i årskurs 1 vid grundskolan i den kommun där fyllnadstjänstgöringen fullgörs och 2. om berörda kommunala nämnder kommer överens härom. Förordning (1986:575). 36 § I tjänst som lärare enligt något av numren 5--23 får, om inte annat följer av andra stycket, ingå fyllnadstjänstgöring 1. vid grundskolan i annan kommun eller vid gymnasieskola för vilken en kommun eller landstingskommun är huvudman eller vid sådan kommunal högskoleutbildning som inte avser vårdområdet, 2. inom grundutbildning för vuxna och vid kommunal vuxenutbildning, dock med den begränsning som följer av femte stycket, 3. vid sådan annan statsunderstödd läroanstalt där lärarnas anställnings- och avlöningsvillkor fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, 4. vid annan statsunderstödd läroanstalt, om länsskolnämnden medger det, samt 5. vid statlig läroanstalt. I sådan tjänst som lärare 5--23 för lärarvikarie som avses i 8 § får ingå fyllnadstjänstgöring vid grundskolan i annan kommun. I tjänst som lärare 6 får utöver vad som följer av första stycket ingå fyllnadstjänstgöring vid kommunal musikskola. Detsamma gäller tjänst som lärare 23, om musik ingår i tjänsten. I tjänst som lärare 22 får utöver vad som följer av första stycket ingå fyllnadstjänstgöring vid förskolan i den egna kommunen under förutsättning att berörda kommunala nämnder kommer överens härom. I tjänst som lärare enligt något av numren 16--19 får ingå fyllnadstjänstgöring inom grundutbildning för vuxna i en omfattning som tillsammans med sådan undervisning som avses i 30 § andra stycket uppgår till högst en tredjedel av tjänstens timtal, om inte skolstyrelsen av särskilda skäl bestämmer ett högre timtal för en viss tjänst. Förordning (1986:575). 37 § Fyllnadstjänstgöring enligt 36 § får åläggas lärare, även om sådan tjänstgöring vid tillsättningen ej ingått i tjänsten. Lärare får dessutom åläggas fyllnadstjänstgöring vid annan läroanstalt, som avses i 36 §, än den läroanstalt där han skulle tjänstgöra när tjänsten tillsattes. 38 § har upphävts genom förordning (1984:45). Nedsättning av undervisningsskyldigheten 39 § Skolstyrelsen får nedsätta undervisningsskyldigheten för sådan innehavare av tjänst som lärare vilken fullgör specialfunktioner som avses i 14 kap. 13 a §. I andra fall får skolstyrelsen nedsätta undervisningsskyldigheten på tjänst som lärare enligt något av numren 1--4 med högst åtta veckotimmar, om särskilda skäl föreligger. För sådan innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 1--4, vilken är assistent inom den psykiska barna- och ungdomsvården, gäller i stället för andra stycket att skolstyrelsen skall nedsätta undervisningsskyldigheten till lägst hälften. 40--42 §§ har upphävts genom förordning (1973:417). Organiserande av tjänster som lärare 43 § Vid inrättande av tjänster som lärare 1--4 med mindre än full tjänstgöring skall beaktas främst skolans bästa. Förordning (1988:1044). 44 § En lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola får inom ramen för sin anställning fullgöra undervisning i musik i grundskolan, om läraren är behörig till en tjänst som lärare 6 eller till en tjänst som lärare 23 vari ingår musik. 45 § I 16 kap. 44 a § finns föreskrifter om vilken lägsta omfattning sådan undervisning i kommunal musikskola som räknas in i vissa tjänster som lärare i grundskolan och gymnasieskolan skall ha. 46 § har upphävts genom förordning (1982:694). 47 § Undervisning i ämnen som anges i 1 § 16--18 samt i engelska på mellanstadiet får ingå som fyllnadstjänstgöring i sådan tjänst som lärare vid gymnasieskolan vilken avses i 16 kap. 1 § under något av numren 152--161 och 167--169 eller i tjänst som lärare i jämförbara ämnen vid annan statlig eller statsunderstödd läroanstalt, om länsskolnämnden medger det. 48 § har upphävts genom förordning (1985:1103). 49--56 §§ har upphävts genom förordning (1981:986). 16 kap. Lärare i gymnasieskolan Allmänna föreskrifter Tjänster som lärare 1 § I gymnasieskolan finns tjänster som lärare i beklädnadsteknik med huvudsaklig inriktning på gren för 101. damkläder, 102. herrkläder, i bygg- och anläggningsteknik med huvudsaklig inriktning på gren för 103. bergteknik, 104. betongteknik, 105. byggnadsplåtslagare, 106. byggnadsträteknik, 107. gatu-, väg- och ledningsteknik, 108. golvläggare, 109. murare, 110. målare, 111. värme- och sanitetsmontörer, i el-teleteknik med huvudsaklig inriktning på gren för 112. elektriker, 113. kontorsmaskinreparatörer, 114. styr- och reglermekaniker, 115. telemontörer, 116. telereparatörer, i fordonsteknik med huvudsaklig inriktning på gren för 117. bilmekaniker, 118. flygmekaniker, 119. maskinmekaniker, 120. reservdelspersonal, 120 a. transportteknik, i livsmedelsteknik på gren för livsmedelsproduktion med huvudsaklig inriktning på variant för 121. bageri och konditori, 122. charkuteri, 122 a. livsmedelsprocessindustri, i livsmedelsteknik på gren för storhushåll och restaurang med huvudsaklig inriktning på variant för 123. restaurang, 124. serveringsteknik, 125. storhushåll, i processteknik med huvudsaklig inriktning på gren för 126. byggnadsämnesteknik, 127. kemiteknik, 128. livsmedelsteknik, 129. metallurgi, 130. pappers- och pappersmasseteknik, i träteknik med huvudsaklig inriktning på gren för 131. båtbyggare, 132. modellsnickare, 133. verkstadssnickare, i verkstadsteknik med huvudsaklig inriktning på gren för 134. järnbruksyrken, 135. plåt- och svetsmekaniker, 136. verkstadsmekaniker, 137. i ett eller flera av ämnena maskinskrivning, kontorskunskap, maskinskrivning och kontorskunskap, praktiskt sekreterararbete och stenografi, 138. i minst ett av ämnena distributionskunskap samt konsument- och varukunskap, 139. i ett eller flera av jordbruksämnena animalieproduktion, växtodling samt lantbruksmaskiner och byggnadsunderhåll eller i ett eller flera av trädgårdsämnena markbyggnad, frilandsodling, växthusodling, växtodling och maskinlära, 140. i ett eller flera av jordbruksämnena animalieproduktion, växtodling, lantbruksmaskiner och byggnadsunderhåll samt lantbruksekonomi eller i ett eller flera av trädgårdsämnena markbyggnad, frilandsodling, växthusodling, växtodling och maskinlära, 141. i ett eller flera av ämnena bostads/miljökunskap, produktionsteknik, kostkunskap och konsumentkunskap, 142. i textilkunskap som avser sömnad, 143. i textilkunskap som avser vävning, 144. i textilkunskap som avser sömnad och vävning, 145. i vårdkunskap, 146. i minst ett av ämnena barnkunskap samt barn- och ungdomskunskap, 147. i ett eller flera av ämnena maskinlära, skogsproduktion, drivning, mätnings- och virkeslära samt naturvård, 148. i ett eller flera av ämnena maskinlära, skogsproduktion, drivning, mätnings- och virkeslära samt naturvård, 149. i idrott, 150. i musik, 151. i bild, 152. i ett, två eller tre av följande ämnen på treårig eller fyraårig linje, nämligen svenska, engelska, tyska, franska, allmän språkkunskap, latin, historia, religionskunskap, filosofi, psykologi, samhällskunskap, socialkunskap, matematik, fysik, kemi, biologi och naturkunskap samt, om skolöverstyrelsen beslutar det enligt 6 § för en viss tjänst som lärare, finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska och kinesiska, 153. i ett, två eller tre av ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, tyska, franska, finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska, kinesiska, allmän språkkunskap, latin, historia, religionskunskap, filosofi, psykologi, samhällskunskap, socialkunskap, matematik, fysik, kemi, kemi M, B och El, kemi K, biologi, naturkunskap, datakunskap, energi- och mätteknik, hälsokunskap och miljövårdsteknik, 154. i ett eller två av följande ämnen på treårig eller fyraårig linje, nämligen företagsekonomi, företagsekonomi Te, distribution, redovisning, förvaltning och rättskunskap, 155. i ett eller två av ämnena företagsekonomi, företagsekonomi Te, distribution, redovisning, förvaltning och rättskunskap, 156. i ett eller två av följande ämnen på fyraårig linje, nämligen teknologi, konstruktion M, energi, produktion M, reglerteknik M, elteknik M, byggteknik, konstruktion B, produktion B, hus- och stadsplanering, anläggning, VVS, elteknik B, ellära, elektronik, reglerteknik El, telekommunikation, systemteknik, elmaskiner, elanläggning, elkraft, maskinteknik El, fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi, analytisk och fysikalisk kemi, apparatteknik, teknisk kemi och elteknik K, 157. i ett eller två av ämnena teknologi på fyraårig linje, teknologi M, teknologi El och K, kontruktion M, energi, produktion M, reglerteknik M, elteknik M, byggteknik, konstruktion B, produktion B, husbyggnad, hus- och stadsplanering, anläggning, VVS, elteknik B, ellära, elektronik på fyraårig linje, elektronik Elk, elektronik Elt, reglerteknik El, telekommunikation, systemteknik, elmaskiner, elanläggning, elkraft, maskinteknik El, fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi, analytisk och fysikalisk kemi, fysikalisk kemi med analys, kemiteknik, apparatteknik, teknisk kemi och elteknik K, 158. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 152 och ett är ämne enligt 154, 159. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 153 och ett är ämne enligt 155, 160. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 152 och ett är ämne enligt 156, 161. i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 153 och ett är ämne enligt 157. I gymnasieskolan finns även tjänster som lärare i andra ämnen än som anges i 101--161. I dessa tjänster ingår ett ämne eller ämnen vilka är jämförbara med ämnen som anges i 101--139 och 141--147 och som avser specialkurser inom följande områden, nämligen 162. industri och hantverk och därmed till sin art jämförligt område, 163. jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, 164. vårdyrken, 165. husligt arbete, 166. handels- och kontorsyrken. Vidare finns tjänster som lärare 167-- 169. i två eller tre av ämnena svenska, engelska, tyska, franska, historia, religionskunskap, samhällskunskap, matematik, fysik, kemi och biologi, 170. i två eller flera av följande ämnen på studievägar som skolöverstyrelsen bestämmer, nämligen matematik, fysik, kemi, teknologi och byggteknik samt, enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar, fackteori inom ämnen som anges i 101--136 eller inom jämförbart ämne, 171. i minst ett av ämnena företagsekonomi, företrädesvis på tvåårig linje, och ekonomikunskap, 172. i fackteori inom ämnen som anges i 101--136 eller inom jämförbart ämne enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar, 173. i ett eller flera av ämnena maskinskrivning, kontorskunskap, praktiskt sekreterararbete och stenografi, 174. i ämne eller ämnen inom apoteksutbildning, 175. i ämnen på tvåårig konsumtionslinje enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar, 176. i trä- och metallslöjd, 177. i två av ämnena idrott, musik, bild, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap och barnkunskap. Vidare finns tjänster som lärare i de ämnen som skolöverstyrelsen bestämmer och som ingår i specialkurser för utbildning 178. av arbetsterapeuter, 179. av fritidspedagoger, 180. i ADB-teknik, 181. av sjukgymnaster. Vidare finns tjänster som lärare 182. i dels ett eller två av ämnena konsumentkunskap, bostads/miljökunskap, kostkunskap, trä- och metallslöjd, textilkunskap som avser sömnad eller vävning, idrott, musik, barnkunskap eller barn- och ungdomskunskap, dels ett av ämnena svenska, engelska, historia, religionskunskap, samhällskunskap, matematik, kemi eller biologi, 183. i ett, två eller tre av ämnena musikhistorisk orientering, allmän musiklära, ensemble, klaverinstrument, sång, knäppinstrument, stråkinstrument med inriktning mot violin och viola, träblåsinstrument med inriktning mot tvärflöjt, träblåsinstrument med inriktning mot klarinett och saxofon samt rörelse och, om skolöverstyrelsen beslutar det enligt 21 § tredje stycket för en viss tjänst som lärare, andra karaktärsämnen på tvåårig musiklinje, 184. i ett eller flera av ämnena maskinteknik Du, el- och reglerteknik, eldriftteknik, fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på maskintjänst och fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på däckstjänst, 185. i social servicekunskap, 186. i dels social servicekunskap, dels att av ämnena psykologi, samhällskunskap och socialkunskap. Förordning (1989:144). 2 § De tjänster som avses i 1 § betecknas i denna förordning med tjänstens nummer enligt 1 §. Tjänsterna finns som lönetjänster. Tjänsterna som lärare 152, 154, 156, 158 och 160 inrättas därvid som lönetjänster med beteckningen r (heltidstjänster). Förordning (1988:1044). 3 § har upphävts genom förordning (1982:694). 4 § I gymnasieskolan inrättas tjänster som lärare i den omfattning som fordras för att uppehålla undervisningen. Antalet lönetjänster som lärare 152, 154, 156, 158 och 160 skall sammanlagt vara detsamma som antalet ordinarie lektorstjänster under redovisningsåret 1970/71. Skolöverstyrelsen skall fördela tjänster som avses i andra stycket mellan länsskolnämnderna. Länsskolnämnden beslutar om fördelning av tjänsterna mellan kommuner vars gymnasieskola omfattar tre- eller fyraåriga linjer. Skolöverstyrelsen skall meddela de föreskrifter som behövs för fördelningen av tjänsterna. Styrelsen för skolan beslutar enligt 14 kap. 2 § om tjänstgöringens förläggning till en eller flera skolenheter med tre- eller fyraåriga linjer. Förordning (1988:1044). 5 § En tjänst som lärare 152 omfattar någon av följande grupper om två ämnen, nämligen dels svenska, dels engelska, tyska, franska, historia, religionskunskap eller filosofi, dels engelska, dels tyska, franska eller latin, dels tyska, dels franska, dels latin, dels tyska eller franska, dels religionskunskap, dels historia, dels psykologi, dels socialkunskap, dels samhällskunskap, dels historia, psykologi, socialkunskap eller matematik, dels matematik, dels fysik eller kemi, dels kemi, dels fysik eller naturkunskap, dels biologi, dels kemi eller naturkunskap. En tjänst som lärare 152 får även omfatta någon av följande grupper om tre ämnen, nämligen dels engelska, franska eller tyska, dels latin, dels allmän språkkunskap, dels psykologi, dels samhällskunskap, dels socialkunskap, dels kemi, dels biologi, dels naturkunskap. En tjänst som lärare 152 får även omfatta ett ämne som anges i första eller andra stycket. 6 § Skolöverstyrelsen får besluta att i en tjänst som lärare 152 får ingå 1. dels ett eller två av de ämnen som anges i 5 § första stycket, dels ett av ämnena finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska och kinesiska, 2. dels ett annat av de ämnen som anges i 5 § första stycket än svenska, dels filosofi, 3. dels två av de ämnen som anges i 5 § första stycket, dels filosofi. 7 § En tjänst som lärare 153 omfattar någon av följande grupper om två ämnen, nämligen dels svenska, dels engelska, tyska, franska, finska, latin, historia, religionskunskap eller filosofi, dels svenska som andraspråk, dels svenska, engelska, tyska, franska, finska eller samhällskunskap, dels engelska, dels tyska, franska, finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska, kinesiska, latin eller samhällskunskap, dels tyska, dels franska, finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska, kinesiska eller latin, dels franska, dels finska, spanska, portugisiska, italienska, ryska, grekiska, kinesiska eller latin, dels religionskunskap, dels historia, filosofi eller samhällskunskap, dels psykologi, dels filosofi eller socialkunskap, dels samhällskunskap, dels historia, psykologi, socialkunskap, matematik eller biologi, dels matematik, dels fysik eller kemi, dels fysik, dels naturkunskap, dels kemi, dels fysik, biologi eller naturkunskap, dels biologi, dels naturkunskap, dels datakunskap, dels samhällskunskap, matematik, fysik eller kemi. En tjänst som lärare 153 får även omfatta någon av följande grupper om tre ämnen, nämligen dels engelska, franska eller tyska, dels latin, dels allmän språkkunskap, dels engelska, franska eller tyska, dels latin, dels grekiska, dels psykologi, dels samhällskunskap, dels socialkunskap, dels kemi, dels biologi, dels miljövårdsteknik eller hälsokunskap, dels fysik, dels matematik eller kemi, dels energi- och mätteknik. Om särskilda skäl föreligger, får en tjänst som lärare 153 omfatta en annan kombination av två ämnen än som anges i första stycket eller endast ett ämne. Om synnerliga skäl föreligger, får en tjänst som lärare 153 omfatta en annan kombination av tre ämnen än som anges i andra stycket. Vid tillämpning av denna paragraf anses kemi, kemi M, B och El samt kemi K som samma ämne. Förordning (1989:144). 8 § En tjänst som lärare 154 omfattar två ämnen med inbördes samhörighet eller ett ämne. Vid tillämpning av första stycket anses företagsekonomi och företagsekonomi Te som samma ämne. 9 § En tjänst som lärare 155 omfattar två ämnen med inbördes samhörighet eller, om särskilda skäl föreligger, ett ämne. Vid tillämpning av första stycket anses företagsekonomi och företagsekonomi Te som samma ämne. 10 § En tjänst som lärare 156 omfattar två ämnen med inbördes samhörighet eller ett ämne. Vid tillämpning av första stycket anses elteknik M, elteknik B och elteknik K som samma ämne. I en tjänst som lärare 156 får ingå teknologi på fyraårig linje endast om tjänsten omfattar 1. endast teknologi, 2. dels teknologi, dels konstruktion M, energi eller produktion M, 3. dels teknologi, dels två av ämnena konstruktion M, energi och produktion M. Ämneskombination enligt tredje stycket 3 får förekomma, endast om särskilda skäl föreligger. 11 § En tjänst som lärare 157 omfattar två ämnen med inbördes samhörighet eller, om särskilda skäl föreligger, ett ämne. Vid tillämpning av första stycket anses var och en av följande ämnesgrupper som ett ämne, nämligen 1. elteknik M, elteknik B och elteknik K, 2. elektronik, elektronik Elk och elektronik Elt, 3. teknologi på fyraårig linje, teknologi M samt teknologi El och K. I en tjänst som lärare 157 får ingå teknologi på fyraårig linje endast om tjänsten omfattar 1. endast teknologi, 2. dels teknologi, dels matematik, konstruktion M, energi eller produktion M, 3. dels teknologi, dels två av ämnena matematik, konstruktion M, energi och produktion M. Ämneskombination enligt tredje stycket 1 eller 3 får förekomma endast om särskilda skäl föreligger. 12 § En tjänst som lärare 158 omfattar dels samhällskunskap eller matematik, dels ett ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 154. Företagsekonomi och företagsekonomi Te anses som ett ämne. 13 § En tjänst som lärare 159 omfattar någon av följande två grupper om två ämnen, nämligen dels samhällskunskap eller matematik, dels ett ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 155, dels datakunskap, dels företagsekonomi. Företagsekonomi och företagsekonomi Te anses som ett ämne. Förordning (1989:144). 14 § En tjänst som lärare 160 omfattar någon av följande två grupper om två ämnen, nämligen dels matematik, dels ett ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 156, dels kemi eller fysik, dels ett angränsande ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 156. Vid tillämpning av första stycket anses elteknik M, elteknik B och elteknik K som samma ämne. 15 § En tjänst som lärare 161 omfattar någon av följande två grupper om två ämnen, nämligen dels matematik, dels ett ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 157, dels kemi eller fysik, dels ett angränsande ämne som kan ingå i en tjänst som lärare 157. Vid tillämpning av första stycket anses var och en av följande ämnesgrupper som ett ämne, nämligen 1. kemi, kemi M, B och El samt kemi K, 2. elteknik M, elteknik B och elteknik K, 3. elektronik, elektronik Elk och elektronik Elt, 4. teknologi på fyraårig linje, teknologi M samt teknologi El och K. 16 § Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen besluta att en tjänst som lärare enligt något av numren 152, 154, 156, 158 och 160 skall omfatta en annan grupp av två ämnen än som anges för tjänsten i 5, 8, 10, 12 eller 14 §. Bestämmelserna i 8 § andra stycket, 10 § andra stycket, 12 § andra stycket och 14 § andra stycket skall tillämpas. Om synnerliga skäl föreligger, får skolöverstyrelsen besluta att en tjänst som lärare enligt något av numren 154, 156, 158 och 160 skall omfatta en grupp av tre ämnen och en tjänst som lärare 152 en annan grupp av tre ämnen än som anges i 5 § andra stycket. Bestämmelserna i 8 § andra stycket, 10 § andra stycket, 12 § andra stycket och 14 § andra stycket skall tillämpas. 17 § Kan en tjänst som lärare omfatta ett eller flera alternativa ämnen, bestäms tjänstens ämne eller ämnen av styrelsen för skolan efter förslag av rektor utom i fall som anges i 6 och 16 §§. 18 § Beslutas att tjänst skall omfatta mer än ett ämne, får i beslutet föreskrivas att undervisningsskyldigheten skall avse även företrädesvis visst ämne. 19 § Varje viktigare ämne på treårig eller fyraårig linje som anges i 1 § 152, 154 och 156 och i vilket undervisning anordnas vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola bör där vara företrätt av tjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160. 20 § En tjänst som lärare 182 omfattar någon av följande grupper om två eller tre ämnen, nämligen dels kostkunskap, dels samhällskunskap, matematik, kemi eller biologi, dels trä- och metallslöjd eller textilkunskap som avser sömnad eller textilkunskap som avser vävning, dels engelska eller matematik, dels idrott, dels engelska, matematik, kemi eller biologi, dels musik, dels svenska, engelska, historia eller matematik, dels ett eller två av ämnena barnkunskap och barn- och ungdomskunskap, dels svenska, religionskunskap eller biologi, dels konsumentkunskap, dels bostads/miljökunskap, dels samhällskunskap, matematik, kemi eller biologi. I fråga om en sådan tjänst gäller att vid tillsättningstillfället minst en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten skall avse ett sådant ämne enligt 7 § som kan ingå i tjänsten. Förordning (1989:144). 21 § En tjänst som lärare 183 omfattar någon av följande grupper om två eller tre ämnen, nämligen Ämnesgrupp två eller tre av ämnena musikhistorisk orientering, allmän musiklära och ensemble, klaverinstrument och ensemble, sång och ensemble, knäppinstrument och ensemble, stråkinstrument med inriktning mot violin och viola samt ensemble, träblåsinstrument med inriktning mot tvärflöjt samt ensemble, träblåsinstrument med inriktning mot klarinett och saxofon samt ensemble. En tjänst som lärare 183 får omfatta ett av ämnena allmän musiklära, klaverinstrument, sång, knäppinstrument och rörelse. Skolöverstyrelsen får besluta att en tjänst som lärare 183 får omfatta ensemble och ett eller flera andra karaktärsämnen på tvåårig musiklinje än sådana karaktärsämnen som avses i första och andra styckena. Förordning (1984:209). 22 § En tjänst som lärare 184 omfattar ämnen enligt någon av följande punkter, nämligen 1. maskinteknik Du, 2. minst ett av ämnena el- och reglerteknik och eldriftteknik, 3. antingen fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på maskintjänst samt maskinteknik Du eller enbart fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på maskintjänst, 4. fartygsteknik med huvudsaklig inriktning på däckstjänst. 23 § har upphävts genom förordning (1982:694). 24 § har upphävts genom förordning (1975:269). 25 § I fråga om en tjänst som lärare 177 skall vid tillsättningstillfället gälla att minst hälften av antalet veckotimmar, dock lägst åtta, skall avse det ena av tjänstens två ämnen under förutsättning att 1. en tjänst som lärare i enbart detta ämne tillhör en högre lönegrad än en tjänst som lärare i enbart det andra ämnet, 2. tjänsten som lärare 177 har hänförts till den högre lönegraden. 25 a § har upphävts genom förordning (1982:694). 26 § I fråga om en tjänst som lärare 186 gäller att vid tillsättningstillfället minst en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten skall avse psykologi, samhällskunskap eller socialkunskap. Förordning (1988:1044). I gymnasieskolan finns utöver tjänster som anges i 1 § 1. särskilda lönetjänster som lärare, 2. andra tjänster som lärare som regeringen bestämmer. För tjänster som avses i första stycket meddelar regeringen särskilda bestämmelser. Förordning (1988:1044). Särskilda behörighetsvillkor 28 § För behörighet till en tjänst som lärare enligt något av numren 101--186 fordras att sökanden uppfyller de särskilda villkor som anges i bilaga 2 till denna förordning. Skolöverstyrelsen skall meddela de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av bilaga 2. Skolöverstyrelsen bestämmer särskilda behörighetsvillkor i fråga om teoretisk utbildning för tjänst som avses i 6 eller 16 § och utbildning för tjänst som avses i 21 § tredje stycket. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om anställning av lärare från andra nordiska länder. Förordning (1989:718). 29 § För tjänst som lärare 145 gäller följande särskilda villkor för behörighet att undervisa i vissa moment enligt följande, nämligen 1. för undervisning i huvudmomentet psykiatrisk hälso- och sjukvårdslära i årskurs 2 på den tvååriga vårdlinjen fordras att läraren i den utbildning som föregår lärarutbildningen har specialinriktning på psykiatrisk hälso- och sjukvård eller att han förvärvat motsvarande specialinriktad yrkeserfarenhet, 2. för undervisning i den del av ämnet vårdkunskap som förekommer inom varianten för barnsjukvård i årskurs 2 på den tvååriga vårdlinjen fordras att läraren i den utbildning som föregår lärarutbildningen har specialinriktning på barnsjukvård eller att han förvärvat motsvarande specialinriktad yrkeserfarenhet. 30 § Förvärvar innehavaren av en tjänst som lärare 168 behörighet för en tjänst som lärare 167 i minst två av tjänstens ämnen, skall styrelsen för skolan efter ansökan förordna honom på en tjänst som lärare 167 från och med närmast följande kvartal. Innehavaren av en tjänst som lärare enligt något av numren 169 och 170 skall efter ansökan förordnas på en tjänst som lärare 167, om han i vad avser teoretisk utbildning uppfyller villkoren för behörighet till tjänst som lärare 167 i en kombination av ämnen som anges i 1 § 167--169 och minst två av dessa ämnen sammanfaller med de ämnen som ingår i hans tjänst som lärare 169 eller 170. Förordnandet gäller från och med kalendermånaden närmast efter den då ansökan har getts in till styrelsen för skolan. Förordning (1988:1044). 30 a § Den som innehar en tjänst som lärare enligt något av numren 141--144, 146, 149, 150, 176 eller 177 får av styrelsen för skolan efter ansökan förordnas på en tjänst som lärare 182. Förordnandet får meddelas om följande tre villkor är uppfyllda, nämligen 1. läraren uppfyller de särskilda behörighetsvillkoren för tjänst som lärare 182, 2. läraren har under närmast föregående hela läsår med minst en tredjedel och högst två tredjedelar inräknat undervisning i ett ämne som avses i 7 § och 3. vid tidpunkten för förordnandet på tjänst som lärare 182 minst en tredjedel och högst två tredjedelar av undervisningen i tjänsten avser ett ämne enligt 7 § som kan ingå i tjänsten. Förordnandet meddelas från och med den 1 juli. Förordning (1988:1044). 31 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden efter framställning från styrelsen för skolan medge den som söker eller innehar en lönetjänst som lärare med något annat nummer än 152, 154, 156, 158 eller 160 befrielse från särskilda behörighetsvillkor för tjänsten. Ingår i en tjänst som lärare fyllnadstjänstgöring vid en skolform där för något av tjänstens ämnen fordras utbildning utöver den som i allmänhet krävs för innehav av tjänst i ämnet, får länsskolnämnden medge att fyllnadstjänstgöring får fullgöras av lärare som inte uppfyller nämnda speciella villkor. Förordning (1989:793). Behörighetsförklaring m. m. 32 § Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen förklara den som i fråga om utbildning eller tjänstgöring inte uppfyller de villkor för behörighet, som anges i bilaga 2 för visst slag av tjänst som lärare, behörig till sådant slag av tjänst. En sådan behörighetsförklaring får meddelas endast om 1. sökanden inom eller utom landet har genomgått utbildning eller har fullgjort tjänstgöring, som motsvarar vad som fordras för behörighet till ifrågavarande slag av tjänst som lärare eller 2. bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till sökandens meriter i övrigt. Förordning (1988:1044). 32 a § Den som med godkänt resultat har gått igenom avslutande praktisk-pedagogisk utbildning till ämneslärare om 40 poäng, skall, utan hinder av att han inte uppfyller de villkor i vad avser teoretisk utbildning som anges i bilaga 2 eller i bestämmelser som avses i 28 § andra stycket för visst slag av tjänst som lärare, anses behörig till sådant slag av tjänst i de ämnen utbildningen avser utan en sådan förklaring som avses i 32 §. Förordning (1988:1044). Tjänstgöring 33 § I tjänst som lärare enligt något av numren 101--139 kan inräknas specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för en viss tjänst. Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numret 101--139 är skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. För tjänst som lärare enligt något av numren 101--139 gäller att läraren skall föra anteckningar för material-, tids- och arbetskontroll samt biträda rektor vid utförande av kostnadsberäkningar m. m. för arbetsuppgifter, som påräknas kunna tillföras skolan. Förordning (1988:1044). 33 a § I tjänst som lärare 140 kan inräknas specialundervisning med högst en tredjedel av tjänstens timtal eller med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för en viss tjänst. Föreskrifterna i 33 § andra och tredje styckena skall tillämpas. Förordning (1988:1044). 33 b § För tjänst som lärare enligt något av numren 141--147 äger 33 § motsvarande tillämpning. 33 c § För tjänst som lärare 148 äger 33 a § motsvarande tillämpning. 34 § I tjänst som lärare enligt något av numren 149--151 kan inräknas utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket 1. undervisning som anordnas vid gymnasieskolan utöver gällande timplaner och andra föreskrifter, om undervisningen avser ämne eller ämnen som ingår eller kan inräknas i tjänsten, 2. särskild undervisning, 3. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 § första stycket 149--151 eller 177, om i tjänsten ingår minst 15 veckotimmars undervisning i tjänstens ämne eller ämnen och om styrelsen för skolan medger det, varvid styrelsen för skolan skall bestämma det antal veckotimmar som tjänstgöringen skall anses motsvara, samt 4. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst. 35 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § är innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 149--151 skyldig att 1. meddela undervisning som avses i 34 § 1, 2. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning, samt 3. i fråga om innehavare av tjänst 149, leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras. Beslut enligt första stycket 2 fattas av rektor efter samråd med läraren. 36 § I tjänst som lärare enligt något av numren 152--161 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas 1. särskild undervisning samt 2. specialundervisning med högst en tredjedel av tjänstens timtal eller med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst. Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 152--161 är skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. 37 § För tjänst som lärare enligt något av numren 162--166 äger 33 § motsvarande tillämpning. 38 § I tjänst som lärare enligt något av numren 167--175 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas 1. särskild undervisning samt 2. specialundervisning med högst en tredjedel av tjänstens timtal eller med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst. Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 167--175 är skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. 39 § För tjänst som lärare 176 eller 177 tillämpas 34 §, 35 § första stycket 1 och 2, 35 § andra stycket samt, i fråga om tjänst i vilken ingår idrott, 35 § första stycket 3. 40 § I tjänst som lärare enligt något av numren 178--181 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas 1. särskild undervisning, i den mån ej skolöverstyrelsen med hänsyn till tjänstens särskilda beskaffenhet förordnar annat, samt 2. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst. Innehavare av tjänst som lärare enligt något av numren 178--181 är skyldig att meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning. Beslut härom fattas av rektor efter samråd med läraren. 40 a § I tjänst som lärare 182 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas 1. undervisning som avses i 34 § 1, 2. särskild undervisning, 3. specialundervisning med högst hälften av tjänstens timtal eller med det högre timtal som styrelsen för skolan av särskilda skäl bestämmer för viss tjänst samt 4. tjänstgöring som konsulent i grundskolan i ämne som anges i 1 § första stycket 149--151 eller 177, om i tjänsten ingår minst tio veckotimmars undervisning i det ämne eller de ämnen som konsulenttjänstgöringen avser och om styrelsen för skolan medger det, varvid styrelsen för skolan skall bestämma det antal veckotimmar som tjänstgöringen skall anses motsvara. 40 b § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § är innehavare av tjänst som lärare 182 skyldig att 1. meddela undervisning som avses i 34 § 1, 2. meddela specialundervisning, om läraren kan anses ha förutsättningar att meddela sådan undervisning samt 3. i fråga om innehavare av tjänst vari ämnet idrott ingår, leda planläggningen och övervakningen av elevernas friluftsverksamhet, om det påfordras. Beslut enligt första stycket 2 fattas av rektor efter samråd med läraren. 40 c § I tjänst som lärare 183 kan utöver vad som följer av 14 kap. 9 § fjärde stycket inräknas 1. undervisning som avses i 34 § 1 samt 2. särskild undervisning. 40 d § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § är innehavare av tjänst som lärare 183 skyldig att meddela undervisning som avses i 34 § 1. 40 e § För tjänst som lärare 184 skall 40 § tillämpas på motsvarande sätt. 40 f § Föreskrifterna i 40 § skall tillämpas för tjänst som lärare 185. Förordning (1984:738). 40 g § Föreskrifterna i 40 a § 1--3 och 40 b § första stycket 1 och 2 samt andra stycket skall tillämpas på tjänst som lärare 186. Förordning (1988:1044). 41 § Utöver vad som följer av 14 kap. 9 § eller av bestämmelser i detta kapitel har vissa lärare i gymnasieskolan särskild skyldighet att undervisa i ämne eller ämnen som ej ingår i tjänsten, om rektor prövar en sådan anordning lämplig med hänsyn till skolans behov och lärarens förutsättningar. Sådan skyldighet avser följande lärare och ämnen, nämligen Lärare i Ämne idrott, musik, bild eller svenska dramatik idrott, biologi eller produktion M ergonomi bild eller textilkunskap formgivning musik eller bild konst- och musikhistoria Om särskilda skäl föreligger, kan skolöverstyrelsen bestämma att skyldighet som avses i första stycket skall gälla även andra lärare och ämnen än som anges i andra stycket. Undervisning som en lärare fullgör enligt andra stycket eller bestämmelse som avses i tredje stycket inräknas i hans tjänst. 41 a § har upphävts genom förordning (1987:709). Fyllnadstjänstgöring 42 § I tjänst som lärare vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola får ingå fyllnadstjänstgöring 1. vid grundskolan eller vid gymnasieskola för vilken annan kommun eller landstingskommun är huvudman eller vid sådan kommunal högskoleutbildning som inte avser vårdområdet, om inte regeringen föreskriver annat, och för vilken annan kommun eller landstingskommun är huvudman, 2. vid kommunal vuxenutbildning, 3. vid sådan annan statsunderstödd läroanstalt där lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, 4. vid annan statsunderstödd läroanstalt, om länsskolnämnden medger det, samt 5. vid statlig läroanstalt. I tjänst som lärare enligt något av numren 150 och 183 får utöver vad som följer av första stycket ingå fyllnadstjänstgöring vid kommunal musikskola. Detsamma gäller tjänst som lärare 182, om musik ingår i tjänsten. Förordning (1985:587). 43 § Fyllnadstjänstgöring enligt 42 § får åläggas lärare, även om sådan tjänstgöring vid tillsättningen ej ingått i tjänsten. Lärare får dessutom åläggas fyllnadstjänstgöring vid annan läroanstalt, som avses i 42 §, än den läroanstalt där han skulle fyllnadstjänstgöra när tjänsten tillsattes. Organiserande av tjänster som lärare 44 § Undervisning i ämne i gymnasieskolan får som fyllnadstjänstgöring inräknas i tjänst som lärare vid annan gymnasieskola eller vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt. En lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola får inom ramen för sin anställning fullgöra undervisning i gymnasieskolan 1. i musik och i sådana karaktärsämnen som avses i 21 § första och andra styckena, om läraren är behörig till en tjänst vid gymnasieskolan, i vilken ämnet eller ämnena ingår, 2. i andra karaktärsämnen på tvåårig musiklinje än sådana som avses i 21 § första och andra styckena. Förordning (1984:625). 44 a § Den undervisning i kommunal musikskola i en kommun som räknas in i tjänster som lärare 6, 23, 150, 182 och 183 skall sammanlagt ha lägst samma omfattning som den undervisning som lärare vid kommunal musikskola med stöd av 15 kap. 44 § och 44 § i detta kapitel fullgör i grundskolan och gymnasieskolan i samma kommun, frånsett undervisning i karaktärsämnen på tvåårig musiklinje. Förordning (1984:625). Nedsättning av undervisningsskyldigheten 45 § Om en lärare fullgör specialfunktioner som avses i 14 kap. 13 b § får styrelsen för skolan sätta ned lärarens undervisningsskyldighet. */k/ Förordning (1987:709). */-k/ 46--49 §§ */-k/*/k/ har upphävts genom förordning (1987:709). /r2/ 16 a kap. Syofunktionärer /r3/ Tjänster som syofunktionär 1 § */-k/ I grundskolan och gymnasieskolan finns det lönetjänster och arvodestjänster som syofunktionär. Sådana tjänster inrättas i den omfattning som fordras för att uppehålla skolans studie- och yrkesorientering. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ /r3/ Behörighet 2 § Behörig till tjänster som syofunktionär är den som 1. har genomgått sådan utbildning om 120 poäng som från och med höstterminen 1984 anordnas för syofunktionärer på studie- och yrkesorienteringslinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller 2. före den 1 juli 1986 har genomgått utbildning i studie- och yrkesorientering om 40, 60 eller 120 poäng på studie- och yrkesorienteringslinjen enligt högskoleförordningen eller med godkänt betyg genomgått kurs i studie- och yrkesvägledning om två terminer vid tidigare lärarhögskola eller 3. före den 1 juli 1971 antingen har genomgått av skolöverstyrelsen anordnad terminskurs i yrkesvägledning eller, vad avser utbildning före år 1957, av arbetsmarknadsstyrelsen anordnad längre kurs för yrkesvalslärare eller 4. före den 1 juli 1971 har av skolöverstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen förklarats äga utbildning som är likvärdig med sådan utbildning som avses i punkt 3. */k/ Förordning (1984:209). */-k/ 3 § Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden efter framställning från styrelsen för skolan medge den som söker eller innehar en lönetjänst som syofunktionär befrielse från de behörighetsvillkor som anges i 2 §. Förordning (1989:793). 4 § Skolöverstyrelsen får förklara den som inte uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 2 § behörig till tjänst som syofunktionär, om 1. det finns särskilda skäl för det och 2. sökanden har genomgått utbildning som motsvarar vad som fordras för behörighet till tjänst som syofunktionär eller bristen i behörigheten är av mindre vikt med hänsyn till meriterna i övrigt. */k/ Förordning (1984:209) */-k/. /r3/ Tjänstgöring 5 § I tjänster som syofunktionär ingår skolans studie- och yrkesorientering. I sådana tjänster får därutöver efter beslut av styrelsen för skolan ingå 1. undervisning som har anknytning till studie- och yrkesorientering, 2. uppgifter inom ramen för a) uppföljningsinsatser som avses i förordningen (1983:583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år, b) planeringsrådets verksamhet, c) intagningsnämndens verksamhet och 3. uppgifter i andra fall inom sådan kommunal verksamhet som har anknytning till studie- och yrkesorientering. */k/ Förordning (1984:209). */-k/ 6 § Den som innehar en tjänst som syofunktionär får efter beslut av styrelsen för skolan inräkna undervisning i ett ämne som kan ingå i tjänster som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan, om syofunktionären har genomgått studiekurser i ämnet om sammanlagt 40 poäng eller, såvitt gäller svenska, 60 poäng på någon ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263) eller motsvarande utbildning. */k/ Förordning (1984:209). */-k/ 7 § En syofunktionär är skyldig att biträda vid utbildning av syofunktionärer som är förlagd till skolenheten. Bestämmelser om lärares skyldighet skall tillämpas på en syofunktionär som fullgör undervisningsskyldighet. Förordning (1989:144). /r3/ Fyllnadstjänstgöring 8 § */-k/ I en lönetjänst som syofunktionär vid grundskolan får ingå fyllnadstjänstgöring 1. vid grundskolan i annan kommun eller vid gymnasieskola för vilken en kommun eller landstingskommun är huvudman, 2. vid grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning, 3. vid särskola och 4. vid statliga skolor. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 9 § */-k/ I en lönetjänst som syofunktionär vid gymnasieskolan får ingå fyllnadstjänstgöring 1. vid grundskolan eller vid gymnasieskola för vilken en annan kommun eller landstingskommun är huvudman och 2. vid sådan utbildning och sådana skolor som avses i 8 § 2--4. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 10 § Ingår fyllnadstjänstgöring i en tjänst, skall i tjänsten i första hand inräknas tjänstgöringen vid den skolform där tjänsten är inrättad. */k/ Förordning (1984:209). */-k/ 11 § */-k/ Verksamheten vid grundskolan eller gymnasieskolan bör organiseras så, att det kan inrättas tjänster som syofunktionär med full tjänstgöring eller med minst 40 procent av heltidstjänstgöring. Skall fyllnadstjänstgöring ingå i en tjänst, inrättas tjänsten i regel vid den skolform, där större delen av den med tjänsten förenade tjänstgöringen skall fullgöras.*/k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 12 § Styrelsen för skolan beslutar hur syofunktionärers fyllnadstjänstgöring skall organiseras och förläggas. */k/ Förordning (1984:209). */-k/ 13 § Fyllnadstjänstgöring enligt 8 och 9 §§ får åläggas syofunktionärer, även om sådan tjänstgöring inte ingick i tjänsten när den tillsattes. */k/ Förordning (1984:209). */-k/ /r2/ 17 kap. Tillsättning av tjänster /r3/ Inledande bestämmelser 1 § Tjänster i grundskolan och gymnasieskolan som rektor, biträdande skolledare, lärare och syofunktionär står öppna för såväl män som kvinnor, om inte annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar. Vid tillsättning av tjänster i grundskolan och gymnasieskolan gäller inte följande föreskrifter i lagen (1982:80) om anställningsskydd och anställningsförordningen (1965:601): Tjänst Lagen om anställnings- Anställnings- skydd förordningen tjänst som rektor eller biträdande skolledare 4 § första stycket samt 8--14 §§ 5, 6 och 28 §§ tjänst som lärare 4 § första stycket samt 7 a, 7 b och 8---14 §§ 5, 6 och 28 §§ tjänst som syofunk- tionär 4 § första stycket samt 8-14 §§ 5 och 6 §§ Vid tillsättning av tjänster i grundskolan och gymnasieskolan gäller 9 § första stycket 3, 5 och 7 samt andra stycket anställningsförordningen i sin lydelse vid utgången av mars 1990. Förordning (1990:279). 1 a § */k/ har upphävts genom förordning (1975:269). */-k/ 2 § Om en tjänst enligt 17, 23 eller 29 § skall kungöras ledig och om inte annat är särskilt föreskrivet, skall styrelsen för skolan utfärda kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet i nämnda tidningar. Kungörelsen skall anslås på styrelsens anslagstavla. När en styrelses beslut om tillsättning av en tjänst enligt detta kapitel skall tillkännages genom anslag eller genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, skall anslaget eller kungörelsen innefatta underrättelse om vad den som vill överklaga beslutet skall iaktta och uppgift om skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Om verkan av ansökan till en kungjord tjänst finns föreskrifter i 4 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning. Förordning (1990:279). 3 § har upphävts genom förordning (1989:144). 4 § har upphävts genom förordning (1989:144). 5 § har upphävts genom förordning (1989:144). 6 § Finns det ingen behörig sökande till en tjänst som rektor, studierektor eller sådan lärare som avses i 28 §, skall tjänsten på nytt kungöras ledig. Kommer det inte heller då någon behörig sökande till tjänsten, bestämmer styrelsen för skolan hur det skall förfaras med den. I andra fall än som avses i första stycket kan, om särskilda skäl föreligger, styrelsen besluta att tjänsten skall kungöras ledig på nytt. Har i fråga om tjänst som kungjorts ledig angivits särskilda villkor och uppfyller ingen sökande villkoren, får tjänsten på nytt kungöras ledig. Förordning (1989:144). 7 § När en tjänst kungörs ledig på nytt enligt 6 §, anses den som sökt tjänsten vid det föregående tillfället och inte återkallat sin ansökan kvarstå som sökande. Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för skolan föreskriva att sökande som inte återkallat sin ansökan och som önskar kvarstå som sökande, skall meddela detta till styrelsen före ansökningstidens utgång. Föreskriften skall framgå av kungörelsen, om inte styrelsen på annat sätt underrättat varje kvarstående sökande om föreskriften. Förordning (1989:144). 8 § Återkallelse av ansökan skall vara skriftlig. Förordning (1989:144). 9 § har upphävts genom förordning (1989:144). 10 § har upphävts genom förordning (1989:144). 11 § Den myndighet som skall tillsätta en viss tjänst får besluta att tjänsten inte skall tillsättas, om det finns skäl för detta. Förordning (1990:279). 12 § har upphävts genom förordning (1990:279). /r3/ Lönetjänst som rektor 13 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/ 14 § En lönetjänst som rektor vid grundskolan eller gymnasieskolan tillsätts med förordnande tills vidare av styrelsen för skolan. Om skolväsendet i en kommun eller landstingskommun enligt beslut skall omorganiseras inom två år från den tidpunkt då en tjänst som rektor skall tillträdas och omorganisationen medför en sådan minskning av skolledningsresurserna för ifrågavarande skolform att tjänsten inte ryms inom ramen för den del av dessa som får användas till tjänster som rektor och studierektor, får vikarie förordnas på tjänsten för bestämd tid eller tills vidare längst till viss tidpunkt. Förordning (1989:144). 15 § */-k/ I 4 kap. 3 § andra och tredje styckena lagen (1976:600) om offentlig anställning finns det föreskrifter om sakliga grunder vid tjänstetillsättning. När nämnda lagrum tillämpas på en tjänst som rektor, gäller som befordringsgrunder särskilt insikter, erfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis fordras för att utöva tjänsten. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 16 § */k/ har upphävts genom förordning (1975:269). */-k/ 17 § */-k/ Om en tjänst som rektor blir ledig, skall tjänsten kungöras ledig. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 18 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/ 19 § Tillkännagivande om beslut om förordnande av rektor skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar. Förordning (1989:144). 20 § har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/ 21 § har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/ 22 § */k/ har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/ /r3/ Lönetjänst som studierektor 23 § En lönetjänst som studierektor vid grundskolan eller gymnasieskolan tillsätts med förordnande tills vidare av styrelsen för skolan. Därvid skall 14 § andra stycket samt 15, 17 och 19 §§ tillämpas. Förordning (1989:144). 24 § */k/ har upphävts genom förordning (1982:694). */-k/ 25 § har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/ 26 § har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/ /r3/ Arvodestjänst som biträdande skolledare 27 § Arvodestjänst som tillsynslärare vid grundskolan tillsätts med förordnande tills vidare av skolstyrelsen. Arvodestjänst ledigförklaras genom anslag på styrelsens anslagstavla och i skolenhet som berörs. Anslaget skall innehålla uppgift om den dag när anslaget skedde. Tillkännagivande om tillsättning skall genast anslås i samma ordning. */k/ Förordning (1985:1103). */-k/ /r3/ Lönetjänster som lärare 152, 154, 156, 158 och 160 28 § En lönetjänst som lärare 152, 154, 156, 158 eller 160 tillsätts av styrelsen för skolan. Styrelsen får efter att ha inhämtat yttrande från länsskolnämnden tillsätta en sådan tjänst med en sökande som inte uppfyller de särskilda behörighetsvillkoren för tjänsten, om det finns särskilda skäl och bristen i behörigheten är av mindre vikt med hänsyn till sökandens meriter i övrigt. Förordning (1989:793). 29 § När en tjänst skall tillsättas, skall tjänsten kungöras ledig om den inte skall tillsättas genom förflyttning. Skolöverstyrelsen får föreskriva att vakanta tjänster skall kungöras lediga genom en samlingsannons. */k/ Förordning (1985:758). */-k/ 30 § Vakanta tjänster skall kungöras lediga minst en gång vartannat år. Skolöverstyrelsen får medge undantag, om det finns särskilda skäl. Länsskolnämnden skall se till att sådant ledigkungörande sker. */k/ Förordning (1985:587). */-k/ 31 § */-k/ I 4 kap. 3 § andra och tredje styckena lagen (1976:600) om offentlig anställning finns det föreskrifter om sakliga grunder vid tjänstetillsättning. När nämnda lagrum tillämpas på lärartjänster som avses i 28 § gäller i följande ordning som befordringsgrunder särskilt 1. kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på någon annan grund kan vara av betydelse vid utövandet av tjänsten och 2. längden av väl vitsordad tjänstgöring. Vid bedömningen av den första befordringsgrunden skall särskild vikt fästas vid doktorsexamen, vid betyget i licentiatexamen och vid disputationsprov för doktorsgrad. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 32 § */-k/ Den som samtidigt söker flera tjänster som avses i 28 § skall skrifligen anmäla vilka tjänster som söks och i vilken ordning sökanden vill komma i fråga till dem. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 33 § En tjänst skall tillsättas med förordnande tills vidare. Den som tillsätts på en tjänst skall förordnas att vara lektor. Förordnandet får inte utfärdas, förrän tillsättningsbeslutet vunnit laga kraft. */k/ Förordning (1985:587). */-k/ 34 § Tillkännagivande om beslut om tillsättning av en tjänst skall snarast möjligt införas i Post- och Inrikes Tidningar. Förordning (1989:144). 35 § */-k/ En tjänst tillträds efter det att tillsättningsbeslutet vunnit laga kraft. Tillträdesdagen är närmast följande 1 januari eller 1 juli, om något annat inte bestäms vid tillsättningen. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 36 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/ /r3/ Andra lärartjänster 37 § Andra lönetjänster som lärare än sådana som avses i 28 § samt arvodestjänster som timlärare tillsätts av styrelsen för skolan enligt 38--49 §§, om något annat inte följer av särskilda föreskrifter som regeringen meddelar. Förordning (1990:279). 38 § I 4 kap. 3 § andra och tredje styckena lagen (1976:600) om offentlig anställning finns det föreskrifter om sakliga grunder vid tjänstetillsättning. När nämnda lagrum tillämpas på lärartjänster, gäller, om inte något annat följer av 39 §, i följande ordning som befordringsgrunder särskilt 1. kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till tjänsten eller på någon annan grund kan vara av betydelse vid utövandet av tjänsten, 2. längden av väl vitsordad tjänstgöring. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 39 § Som befordringsgrunder vid tillsättning av en tjänst som lärare 22 gäller 1. kunskaper i hemspråket, 2. kunskaper i svenska, 3. utbildning som är av betydelse för tjänsten, 4. insikter, erfarenhet och övriga egenskaper som företrädesvis behövs för att utöva tjänsten. Vid tillämpning av första stycket 4 skall företräde ges den som har god kännedom om det svenska samhällslivet. I övrigt skall 40 § tillämpas. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 40 § Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om meritvärdering vid tillsättning av tjänst som lärare. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 41 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/ 42 § Till en tjänst som lärare kommer i första hand i fråga den som har föreskriven examen eller utbildning för tjänsten eller som på någon annan grund är behörig till tjänsten. Står en sådan lärare inte till förfogande får någon annan lärare förordnas. Vid tillsättning av en tjänst som lärare 16--18 och 153 tillämpas dock första stycket första meningen, om inte annat följer av 38 § och de föreskrifter som avses i 40 §. Därvid skall emellertid den som uppfyller villkoren i 47 b § första stycket komma i fråga före den som inte uppfyller nämnda villkor. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 43 § */k/ har upphävts genom förordning (1976:682). */-k/ 44 § När en tjänst som lärare skall tillsättas, skall styrelsen för skolan anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen. Anmälan enligt första stycket fordras ej 1. när fråga är om förordnande för någon, som redan är eller omedelbart dessförinnan har varit anställd som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan i kommunen eller landstingskommunen, i de fall som anges i föreskrifter som har meddelats av skolöverstyrelsen, 2. när fråga är om anställning för kortare tid än högst två veckor i följd, 3. när länsskolnämnden för visst fall av särskilda skäl medger undantag eller 4. när fråga är om förordnande för lärare 22 vid grundskolan för den som under föregående kalenderhalvår har varit anställd som lärare i hemspråksträning vid förskolan och anställningen har avsett minst halv tjänstgöring. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 45 § I fråga om anmälan och ansökan i fall som avses i 44 § och handlingar som skall inges gäller bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Även sökande som anmält sig på annat sätt än genom den offentliga arbetsförmedlingen kan komma i fråga till tjänsten. 46 § Styrelsen för skolan skall upprätta en förteckning över de sökande och deras meriter. Styrelsen för skolan skall bereda rektor tillfälle att yttra sig i ärende om tillsättning av en tjänst som lärare. Ingår i tjänsten fyllnadstjänstgöring vid en skola eller läroanstalt som inte står under styrelsens förvaltning skall även rektorn vid den skolan eller läroanstalten beredas tillfälle att yttra sig. 46 a § */-k/ En lärare skall förordnas på en lönetjänst om 1. tjänstgöringen omfattar minst 40 procent av heltidstjänstgöring och minst sju dagar samt 2. läraren inte har valt anställning som timlärare. Kravet på minst sju dagar skall anses vara uppfyllt av en lärare vars tjänstgöring omfattar tiden från och med måndag till och med fredag i samma vecka. Om villkoren enligt första stycket 1 inte är uppfyllda, skall läraren förordnas som timlärare. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 47 § I förordnande på en tjänst som lärare anges om tjänsten avser heltidstjänstgöring (heltidstjänst) eller deltidstjänstgöring (deltidstjänst). I förordnande på deltidstjänst anges den bråkdel av heltidstjänst som deltidstjänsten avser. Den som utses till innehavare av en lönetjänst som lärare 16, 140, 148, 153, 155, 157, 159, 161 eller 167 förordnas att vara adjunkt. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 47 a § En lönetjänst som lärare skall tillsättas med förordnande tills vidare om följande villkor är uppfyllda: 1. Läraren skall uppfylla de allmänna och särskilda behörighetsvillkoren för tjänsten. 2. Tjänstgöringen kan beräknas börja vid terminens början eller senast den åttonde dagen av terminen och pågå hela den återstående delen av terminen. Villkoret skall anses vara uppfyllt av en lärare som förordnas från en tidpunkt under terminen, om a) läraren under hela den förflutna delen av terminen eller högst sju dagar mindre varit förordnad på motsvarande tjänst och b) mer än tre månader återstår av den beräknade tjänstgöringstiden. Förordnandet får endast omfatta sådan undervisning eller verksamhet som kan inräknas i tjänsten. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 47 b § Vid tillämpningen av 47 a § första stycket 1 skall följande gälla i fråga om en tjänst som lärare 16--18 och 153: 1. Minst hälften av timunderlaget för tjänsten skall utgöras av undervisning i sådana ämnen som ingår i en tjänst till vilken läraren är behörig. 2. Läraren skall, om tjänsten omfattar två eller flera ämnen, vara behörig till en tjänst vari ingår minst två av dessa ämnen. Om dessa villkor inte är uppfyllda meddelas förordnande tills vidare längst till viss tidpunkt under läsåret för en lärare som är behörig till en tjänst som lärare enligt något av numren 16--18 och 153. Timunderlaget för tjänsten får omfatta annan undervisning än den som ingår i en tjänst till vilken läraren är behörig om styrelsen för skolan bedömer att läraren har förutsättningar att meddela undervisningen. Sådan annan undervisning får dock uppgå till högst hälften av timunderlaget. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 47 c § Förordnande tills vidare skall gälla från ingången av det kalenderhalvår när tjänstgöringen börjar. Innehar läraren vid ingången av kalenderhalvåret en statligt reglerad tjänst, skall förordnandet gälla från den senare tidpunkt då förordnandet på den tidigare tjänsten upphör enligt 7 kap. 13 § lagen (1976:600) om offentlig anställning eller tjänstledighet beviljas från den tidigare tjänsten. Innehar läraren vid ingången av kalenderhalvåret anställning som förskollärare som omfattar mer än halv tjänstgöring, skall förordnandet gälla från den senare tidpunkt då anställningen som förskollärare upphör eller tjänstledighet beviljas från anställningen som förskollärare. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 47 d § Om villkoren enligt 47 a § inte är uppfyllda skall förordnandet meddelas tills vidare dock längst till viss tidpunkt under terminen, om inte annat följer av 47 b, 47 e, 47 f, 47 i eller 47 j §. */k/ Förordning (1984:794). */-k/ 47 e § En lärare som före den nya anställningen har varit anställd minst fyra hela terminer i en följd i en kommun och vars tjänstgöring har omfattat minst 40 procent av heltidstjänstgöring får i samma kommun förordnas på en lönetjänst tills vidare längst till viss tidpunkt under läsåret. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 47 f § En timlärare som uppfyller villkoret i 47 a § första stycket 1 får förordnas tills vidare längst till viss tidpunkt under läsåret. 47 g § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/ 47 h § */k/ har upphävts genom förordning (1988:1044). */-k/ 47 i § Om en lärare förordnas på en lönetjänst från en tidpunkt under terminen, får förordnandet inte begränsas till kortare tid än kalenderhalvårets slut, om a) villkoret enligt 47 a § första stycket 1 är uppfyllt, b) läraren under hela den förflutna delen av kalenderhalvåret varit förordnad på motsvarande tjänst och c) tjänstgöringen kan beräknas omfatta hela den återstående delen av terminen. Den sammanlagda tjänstgöringen enligt första stycket b och c anses omfatta en hel termin även om terminens dagantal underskrids med högst sju dagar. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 47 j § En lärare skall anställas på en lönetjänst med förordnande tills vidare utan hinder av att villkoret enligt 47 a § första stycket 2 inte är uppfyllt, om 1. läraren anställs under en termin på grund av att han har företrädesrätt till återanställning enligt 21 § förordningen (1984:762) om turordning vid uppsägning av vissa lärare med statligt reglerad anställning i kommun m. m. och 2. tjänstgöringen kan beräknas pågå den återstående delen av terminen och hela följande termin. Första stycket skall också tillämpas när en lärare i fall som avses i 11 § förordningen (SÖ-FS 1984:49) om vissa åtgärder i fråga om anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare förordnas på en tjänst som lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan i en annan kommun än den där lärarens tidigare anställning har upphört. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 48 § Innan slutligt beslut meddelas om förordnande på en tjänst som lärare, skall styrelsen för skolan förvissa sig om att den som styrelsen ämnar utse är beredd att mottaga förordnandet samt, när så är föreskrivet, infordra läkarintyg från honom. Tillkännagivande av beslut om tillsättning av en tjänst som lärare eller beslut att inte tillsätta en sådan tjänst skall genast anslås på styrelsens anslagstavla med uppgift om den dag när anslaget skedde. Meddelande om beslutet och uppgift som nämnts nu skall samma dag sändas med posten till varje sökande och, i fall som avses i 44 §, till arbetsförmedlingen. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 49 § */-k/ En tjänst som lärare tillträds utan hinder av att tillsättningsbeslutet inte har vunnit laga kraft. Har den som styrelsen för skolan utsett tillträtt tjänsten och blir efter överklagande någon annan förordnad, skall för denne gälla den tillträdesdag skolöverstyrelsen bestämmer. Om särskilda skäl föreligger, får överstyrelsen bestämma att tillträde skall ske under pågående termin eller kurs. Avser förordnandet endast en termin, får överstyrelsen bestämma att klaganden i stället skall förordnas för nästföljande termin, om han så önskar och skolan har behov av läraren. */k/ Förordning (1988:1044). /r3/ Ändring i omfattningen av lärartjänster som avses i 37 § 49 a § För innehavaren av en tjänst som lärare kan tjänstens omfattning ökas eller minskas endast genom att anställningen på tjänsten upphör och att läraren förordnas på en annan tjänst som lärare. I fråga om upphörande av anställning i fall som avses i första stycket gäller vad som föreskrivs om anställnings upphörande i lagen (1982:80) om anställningsskydd, om inte annat följer av tredje stycket eller av bestämmelser som avses där eller av föreskrifter om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Av 7 kap. 2, 12 och 13 §§ lagen (1976:600) om offentlig anställning framgår dels att uppsägning eller begäran om entledigande är giltig endast om den har skett skriftligen, dels att anställning upphör när en arbetstagare erhåller viss annan anställning. Fråga om anställnings upphörande prövas av styrelsen för skolan. I stället för 7 § andra stycket lagen om anställningskydd gäller 49 b § i detta kapitel. */k/ Förordning (1988:1044). 49 b § Om en lärare som innehar en tjänst som lärare med förordnande tills vidare skiljs från sin tjänst på grund av att han inte längre kan beredas undervisning av hela den omfattning som hans förordnande avser, skall läraren erbjudas en annan tjänst som lärare enligt 14--16 kap. Om en lärare som innehar en tjänst som lärare med förordnande tills vidare längst till viss tidpunkt skiljs från sin tjänst på grund av att han inte längre kan beredas undervisning av hela den omfattning som hans förordnande avser och gäller skiljandet från en tidigare tidpunkt än den till vilken hans förordnande längst gäller, skall läraren erbjudas en annan tjänst som lärare enligt 14--16 kap. Erbjudandet skall avse en tjänst med förordnande tills vidare längst till den tidpunkt till vilken hans tidigare förordnande längst gällde. Erbjudande enligt första eller andra stycket skall avse den undervisning som kan beredas läraren. Därvid medräknas undervisning i det eller de ämnen i vilka läraren vid uppsägningen är skyldig att undervisa. Tillsättning av tjänst efter erbjudande enligt första eller andra stycket sker utan lediganmälan till den offentliga arbetsförmedlingen. Förordnande på tjänsten skall avse tiden från och med dagen efter den då anställningen på den tidigare tjänsten upphör. */k/ Förordning (1988:1044). 49 c § Förordnas en lärare, som innehar en lönetjänst som lärare med deltidstjänstgöring (den första tjänsten), att vid sidan av denna tjänst inneha en arvodestjänst som timlärare (den andra tjänsten) skall samtidigt därmed prövas om tjänsterna kan sammanföras till en lönetjänst som lärare. Sådan sammanföring skall ske om följande fem villkor är uppfyllda: 1. Läraren innehar den första tjänsten med förordnande tills vidare och har inte sagts upp. 2. Båda tjänsterna avser anställning vid samma skolform med samma kommun eller landstingskommun som arbetsgivare. 3. Tjänstgöringen på den andra tjänsten kan beräknas vara från början av ett läsår till läsårets slut eller längre tid. 4. Tjänstgöringen i den andra tjänsten kan inräknas i en tjänst med samma nummer som den första tjänsten enligt 14--16 kap. med undantag för dels 14 kap. 9 § andra--fjärde styckena och 9 a §, 15 kap. 22 § 4, 25 § 3, 26 § 3, 27 § 3, 28 § 4, 30 § första stycket 1, 31 § första stycket 1, 35--37 §§, 16 kap. 34 § 3 och 39 § i vad den hänvisar till 34 § 3, dels 16 kap. 42 och 43 §§. 5. Läraren i vad avser utbildning är behörig till en sådan tjänst som motsvarar den tjänst som uppstår genom sammanföringen. Vid tillämpningen av andra stycket 3 anses tjänstgöring omfatta ett helt läsår även om läsårets dagantal underskrids med högst sju dagar. Sammanföring enligt denna paragraf sker utan lediganmälan. Om villkoren enligt andra stycket endast uppfylls för en del av den andra tjänsten skall sammanföringen avse endast denna del. Om den första och den andra tjänsten tillsammans omfattar mer än en heltidstjänst skall sammanföringen avse endast den första tjänsten och den del av den andra tjänsten som tillsammans med den första tjänsten avser heltidstjänstgöring. På den sammanförda tjänsten meddelas förordnande tills vidare. Om sammanföringen berör endast en del av den andra tjänsten ges läraren dessutom nytt förordnande enligt 47 f § på den del av den andra tjänsten som ej berörs av sammanföringen. Den första och andra tjänsten upphör, när de sammanförs. Avser sammanföringen enligt femte stycket bara en del av den andra tjänsten upphör den andra tjänsten endast till denna del. Beslut om sammanföring verkställs utan hinder av att beslut om tillsättande av den andra tjänsten ej har vunnit laga kraft. Om beslutet att förordna läraren på den andra tjänsten upphävs genom beslut som har vunnit laga kraft återgår läraren till den första tjänsten från och med den dag då detta senare beslut har vunnit laga kraft. Genom detta beslut upphör den sammanförda tjänsten. I stället för sammanföring enligt denna paragraf får läraren välja anställning som timlärare på den andra tjänsten. Sådant val skall avse ett helt läsår. Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte i fråga om sådana tjänster som lärare som avses i 15 kap. 8 §. */k/ Förordning (1988:1044). 50--51 §§ */k/ har upphävts genom förordning (1987:709). */-k/ /r3/ Tjänster som syofunktionär 51 a § När en tjänst som syofunktionär skall tillsättas, skall styrelsen för skolan anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen. En sådan anmälan behövs inte när länsskolnämnden för ett visst fall av särskilda skäl medger undantag. Även en sökande som har anmält sig på något annat sätt än genom den offentliga arbetsförmedlingen kan komma i fråga till tjänsten. */k/ Förordning (1984:209). 51 b § Styrelsen för skolan skall bereda rektor tillfälle att yttra sig i ett ärende om tillsättning av en tjänst som syofunktionär. Ingår i tjänsten fyllnadstjänstgöring vid en skola eller läroanstalt som inte står under styrelsens förvaltning skall även rektorn vid den skolan eller läroanstalten beredas tillfälle att yttra sig. */k/ Förordning (1984:209) 51 c § En lönetjänst som syofunktionär tillsätts av styrelsen för skolan med förordnande tills vidare, om syofunktionären är behörig till tjänsten. I annat fall skall syofunktionären anställas på en lönetjänst med förordnande tills vidare dock längst till utgången av det redovisningsår då tjänstgöringen började. Om tjänstgöringen omfattar mindre än 40 procent av heltidstjänstgöring skall syofunktionären anställas på en arvodestjänst med förordnande tills vidare dock längst till utgången av det redovisningsår då tjänstgöringen började. */k/ Förordning (1988:1044). 51 d § Innan beslut meddelas om förordnande på en tjänst som syofunktionär, skall styrelsen för skolan förvissa sig om att den som styrelsen ämnar utse är beredd att mottaga förordnandet samt, när så är föreskrivet, infordra läkarintyg från honom. Tillkännagivande om beslut om tillsättning av en tjänst som syofunktionär eller beslut att inte tillsätta en sådan tjänst anslås genast på styrelsens anslagstavla med uppgift om den dag när anslaget skedde. Meddelande om beslutet och uppgift som nämnts nu sänds samma dag med posten till varje sökande och, i fall som avses i 51 a §, till arbetsförmedlingen. */k/ Förordning (1984:209). 51 e § Föreskrifterna om sammanföring av tjänster i 49 c § skall tillämpas på syofunktionärer. Därvid betraktas tjänsten som syofunktionär som den första tjänsten. */k/ Förordning (1984:209). 52 § */k/ har upphävts genom förordning (1986:575). */-k/ 53 § */k/ har upphävts genom förordning (1978:588). */-k/ 54 § */k/ har upphävts genom förordning (1986:575). */-k/ /r3/ Övrig personal 55 § Annan personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än som avses ovan i 1--51 d §§ anställs av styrelsen för skolan, om inte något annat följer av beslut enligt 3 kap. 14 § 2 kommunallagen (1977:179) eller av bestämmelser som regeringen meddelar. */k/ Förordning (1984:209). /r2/ 18 kap. Övriga bestämmelser /r3/ Ledighet, vikariat och anställnings upphörande /r4/ Rektor och studierektor 1--2 §§ */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). */-k/ 3 § För rektor och studierektor vid grundskolan och gymnasieskolan gäller följande: 1. Semester förläggs till ferietid, om det är möjligt. Styrelsen för skolan skall meddela beslut om förläggningen. 2. Andra ledigheter än semester beviljas av styrelsen för skolan. 3. Vikarie förordnas av styrelsen för skolan, om det behövs. Till vikarie på tjänst som rektor för tid när rektor har semester bör sådan studierektor förordnas som biträder rektor med ledningen av verksamheten inom rektors arbetsområde, i den mån studierektorn är skyldig att utöva rektorstjänsten enligt förordningen (1985:537) med särskilda bestämmelser för skolledare, biträdande skolledare och lärare inom skolväsendet. Förordning (1989:144). 4 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). /r4/ Syofunktionärer 5 § För syofunktionärer vid grundskolan eller gymnasieskolan gäller att 1. semester förläggs till den tid som styrelsen för skolan bestämmer, 2. andra ledigheter än semester beviljas av styrelsen för skolan. */k/ Förordning (1984:209). */-k/ /r4/ Lärare 6 § */-k/ Lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan som har lönetjänster som har tillsatts med förordnande tills vidare eller med konstitutorial har rätt att åtnjuta ferier under den tid av året som inte utgör läsår, om inte något annat följer av denna förordning eller andra bestämmelser som regeringen meddelar. Ferier åtnjuts dock inte av lärare som har anvisats andra arbetsuppgifter än undervisning och medverkan i fria aktiviteter. */k/ Förordning (1988:1044). 7 § För lärare vid grundskolan eller gymnasieskolan gäller att 1. förläggningen av semester bestäms av styrelsen för skolan, 2. tjänstledighet beviljas av styrelsen, om inte något annat följer av 3 eller av andra bestämmelser som regeringen meddelar särskilt, 3. rektor får bevilja lärare ledighet för sjukdom under kortare tid, högst två veckor i följd. 7 a § I 17 kap. 32 och 33 §§ gymnasieförordningen (1987:743) föreskrivs att rektor avgör i vad mån ersättare behövs för undervisningen, när en lärare eller någon annan som har undervisningsskyldighet är ledig under kortare tid från tjänstgöring i gymnasieskolan. */k/ Förordning (1987:882). */-k/ 7 b § När en lärare eller en sådan rektor eller studierektor som har undervisningsskyldighet är ledig från tjänstgöring i grundskolan, avgör rektor hur undervisningen skall uppehållas under de två första dagarna av ledigheten. */k/ Förordning (1985:587). */-k/ 8 § Vid kortare ledighet på tjänst som lärare skall undervisningen i första hand fullgöras av lärare som avses i 15 kap. 8 §. I övrigt anställer styrelsen för skolan lärare på lönetjänster som lärare eller på arvodestjänster som timlärare, om det behövs för att uppehålla undervisningen. Styrelsen får i stället förordna vikarie i den utsträckning skolöverstyrelsen bestämmer. I fråga om långtidsvikariat meddelar regeringen särskilda bestämmelser. Vid tillfälligt förfall för lärare uppehålls undervisningen i första hand av lärare som avses i 15 kap. 8 § och i övrigt på det sätt rektor bestämmer. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ 8 a § Den som innehar en lönetjänst som lärare med förordnande tills vidare får inte sägas upp till tidigare tidpunkt än kalenderhalvårets slut, om tjänstgöringen upphör vid en termins utgång. Vid tillämpningen av första stycket anses tjänstgöring omfatta en hel termin även om terminens dagantal underskrids med högst sju dagar. */k/ Förordning (1988:1044). */-k/ /r4/ Särskilda bestämmelser om uppsägning m. m. 8 b § För personal som avses i 17 kap. 1--51 d §§ skall styrelsen för skolan fullgöra de uppgifter som enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd ankommer på arbetsgivaren i samband med uppsägning. När sådan personal är anställd för begränsad tid prövas fråga om att anställningen inte skall fortsätta av styrelsen för skolan. När styrelsen för skolan fullgör uppgifter som avses i andra stycket skall den även fullgöra de övriga uppgifter som enligt lagen om anställningsskydd ankommer på arbetsgivaren i samband med att tidsbegränsad anställning inte skall fortsätta. Förordning (1989:144). 8 c § Fråga om anställnings upphörande enligt 7 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig anställning prövas av länsskolnämnden beträffande den som innehar en lönetjänst som lärare som tillsatts med konstitutorial eller med sådant förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas. Förordning (1989:144). /r4/ Övrig personal 9 § Styrelsen för skolan beslutar om ledighet, vikariat eller skiljande från tjänst för annan personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än som avses i 1--8 §§, om ej annat följer av beslut enligt 3 kap. 14 § 2 kommunallagen (1977:179) eller av bestämmelse som regeringen meddelar. /r4/ Gemensamma bestämmelser om vikariat 9 a § Att vikariat på tjänster i grundskolan eller gymnasieskolan som rektor eller studierektor i fall av omorganisation kan tillsättas med tidsbegränsat förordnande följer av 17 kap. 14 och 23 §§. Vikariat på sådana tjänster som avses i detta stycke och som tillsätts av andra anledningar än omorganisation får också tidsbegränsas. Vikariat på tjänster som tillsynslärare eller syofunktionär och sådana vikariat på tjänster som lärare som avses i 8 § första stycket tredje meningen får tidsbegränsas. */k/ Förordning (1987:709). 9 b § Sådana vikariat på tjänster som rektor eller studierektor i grundskolan eller gymnasieskolan som varar längre tid än en vecka skall ledigförklaras i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer. Första stycket gäller inte när 1. vikariatet är ett långtidsvikariat eller 2. en studierektor med stöd av 3 § andra stycket förordnas till vikarie på en tjänst som rektor. */k/ Förordning (1987:709). /r3/ Disciplinansvar m. m. 10 § */k/ har upphävts genom förordning (1985:587). 11 § Beträffande rektor, biträdande skolledare, lärare och syofunktionärer vid grundskolan och gymnasieskolan prövas fråga om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan eller avstängning enligt 10--12 kap. och 13 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning av länsskolnämnden. För sådana arbetstagare prövas fråga om läkarundersökning och avstängning enligt 13 kap. 2 § nämnda lag av skolöverstyrelsen. */k/ Förordning (1987:709). /r3/ Bisysslor 12 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av styrelsen för skolan. */k/ Förordning (1985:587). /r5/ FJÄRDE AVDELNINGEN /r2/ 19 kap. Överklagande m. m. /r4/ Beslut av styrelsen för skolan 1 § Beslut av styrelsen för skolan i personalärenden enligt denna förordning eller enligt bestämmelser som avses i förordningen får överklagas hos skolöverstyrelsen, om beslutet gäller 1. fråga om att tillsätta en tjänst som rektor, biträdande skolledare, lärare eller syofunktionär, 2. ändring av tjänstgöringens förläggning för en lärare enligt 14 kap. 3 §, 3. en lärares eller syofunktionärs fyllnadstjänstgöring, 4. tjänstledighet, vikariat eller besked om bisyssla för rektor, biträdande skolledare, lärare eller syofunktionär. Beslut av styrelsen för skolan att inte tillsätta en tjänst som avses i första stycket 1 får inte överklagas. Att en myndighets beslut om läkarintyg, tandläkarintyg eller frågor om sjukledighet får överklagas hos statens trygghetsnämnd framgår av 25 § förordningen (1984:1013) om sjukvård m. m. i statligt reglerade anställningar. Förordning (1990:279). 2 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:701). 3 § */k/ har upphävts genom förordning (1988:701). /r4/ Beslut av länsskolnämnden 4 § Beslut av länsskolnämnden i personalärenden enligt denna förordning eller enligt bestämmelser som avses i förordningen får överklagas hos skolöverstyrelsen, om beslutet gäller 1. befrielse från särskilda behörighetsvillkor för en tjänst som lärare eller syofunktionär, 2. gemensam tjänst som rektor vid en landstingskommuns gymnasieskola för ledningen av flera gymnasieenheter, 3. en lärares fyllnadstjänstgöring. Beslut enligt första stycket 1 och 2 får överklagas endast av styrelsen för skolan. Förordning (1989:793). 5 § */-k/ Beslut av länsskolnämnden enligt 16 kap. 4 § om fördelning av tjänster som lektor mellan kommuner får inte överklagas. */k/ Förordning (1988:1044). /r4/ Beslut av skolöverstyrelsen 6 § */-k/ Beslut om skolöverstyrelsen enligt denna förordning har fattat som första instans får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av andra stycket eller av andra särskilda föreskrifter. Skolöverstyrelsens beslut om behörighetsförklaring enligt 15 kap. 21 §, 16 kap. 32 § eller 16 a kap. 4 § eller om fördelning av tjänster som lektor mellan länsskolnämnder enligt 16 kap. 4 § får inte överklagas. */k/ Förordning (1988:1044). 7 § Följande beslut som skolöverstyrelsen har fattat enligt denna förordning som andra instans får överklagas hos regeringen, nämligen 1. beslut med anledning av överklagande av beslut av styrelsen för skolan om tillsättning av en tjänst som rektor eller biträdande skolledare eller vikariat på en sådan tjänst, 2. beslut med anledning av överklagande av beslut av styrelsen för skolan om besked om bisyssla för rektor, biträdande skolledare, lärare eller syofunktionär. Att sådana beslut i ärenden om tjänstledighet som skolöverstyrelsen enligt denna förordning har meddelat som andra instans får överklagas hos statens arbetsgivarverk följer av tjänstledighetsförordningen (1984:111). Övriga beslut som skolöverstyrelsen har fattat enligt denna förordning som andra instans får inte överklagas. Förordning (1989:144). /r4/ Vissa gemensamma bestämmelser om överklagande 8 § Av 23 § förvaltningslagen (1986:223) följer att en skrivelse med överklagande skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. */k/ Förordning (1987:709). 9 § */k/ har upphävts genom förordning (1987:709). 10 § Ett överklagbart beslut om tjänstetillsättning, som skolöverstyrelsen har meddelat enligt denna förordning, får överklagas även av styrelsen för skolan. Förordning (1989:144). 10 a § */k/ har upphävts genom förordning (1982:590). /r4/ Övriga bestämmelser 11 § Har förordnande på anställning i strid mot denna förordning eller bestämmelser som har meddelats med stöd av förordningen tidsbegränsats, skall 4 kap. 7 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning tillämpas. */k/ Förordning (1987:709). Bilaga 1 Särskilda behörighetsvillkor för lönetjänster som lärare i grundskolan 1 Tjänst som lärare 1 (för klass på lågstadiet) 1.1 Godkänd genomgång av lågstadielärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller examen på lågstadielärarlinjen enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller småskollärarexamen eller folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser eller examen på mellanstadielärarlinjen enligt förordningen om lärarhögskolorna jämte vidareutbildning till lågstadielärare under en termin. 2 Tjänst som lärare 2 (för klass på mellanstadiet) 2.1 Godkänd genomgång av mellanstadielärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller examen på mellanstadielärarlinjen enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser eller examen på lågstadielärarlinjen enligt förordningen om lärarhögskolorna jämte vidareutbildning till mellanstadielärare under två terminer eller småskollärarexamen enligt äldre bestämmelser jämte vidareutbildning till mellanstadielärare under två terminer. 3 Tjänst som lärare 3 (för specialundervisning i årskurserna 1--6) 3.1 Villkor 1.1. 3.2 Tjänst för specialundervisning av hörselskadade elever: Speciallärarutbildning som omfattar 60 poäng eller motsvarande äldre utbildning för sådan undervisning eller examen efter tvåårig utbildning vid det tidigare dövlärarseminariet. Tjänst för specialundervisning av synskadade elever: Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng eller motsvarande äldre utbildning för sådan undervisning. Tjänst för specialundervisning av talskadade elever: Talpedagogutbildning som omfattar 40 poäng eller motsvarande äldre utbildning för sådan undervisning. Tjänst för annan specialundervisning: Speciallärarutbildning som omfattar 20 poäng eller, i fråga om utbildning som har påbörjats före utgången av juni 1981, 40 poäng eller motsvarande äldre utbildning för sådan undervisning. 4 Tjänst som lärare 4 (för specialundervisning i årskurserna 4--9) 4.1 Villkor 2.1 och 3.2. 5 Tjänst som lärare 5 (i idrott) 5.1 Godkänd genomgång av gymnastiklärarlinjen eller varianten med inriktning mot idrottslärare enligt högskoleförordningen (1977:263) eller gymnastiklärarexamen eller idrottslärarexamen vid gymnastik- och idrottshögskola eller gymnastiklärarexamen vid det tidigare gymnastiska centralinstitutet eller genomgång av fullständig gymnastiklärarkurs vid J. E. Arvedsons gymnastiska institut eller sydsvenska gymnastikinstitutet. 5.2 Behörig till tjänst som lärare 5 är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 23 i vilken idrott ingår. 6 Tjänst som lärare 6 (i musik) Villkoren enligt någon av de sju grupper av villkor som anges under 6.1, 6.2, 6.3, 6.4, 6.5, 6,6 och 6.7 skall vara uppfyllda. 6.1 Villkorsgrupp 1 6.1.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med sådana fördjupningsstudier som syftar till behörighet till tjänst som lärare 6 eller musiklärarexamen vid musikhögskola eller dels musiklärarexamen vid det tidigare musikkonservatoriet i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper motsvarande realexamen. 6.2 Villkorsgrupp 2 6.2.1 Godkänd genomgång av särskild utbildning av lärare i musik som anordnats av högskoleenhet eller tidigare lärarhögskola. 6.3 Villkorsgrupp 3 6.3.1 Godkänd genomgång av sådan fortbildningskurs för lärare i kommunal musikskola m. fl. som syftar till att ge behörighet för undervisning i musik i grundskolan. 6.4 Villkorsgrupp 4 6.4.1 Behörig till tjänst som lärare 6 är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 23 i vilken musik ingår. 6.5 Villkorsgrupp 5 6.5.1 Genomgång av dels kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musikhögskola, dels i anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning. 6.6 Villkorsgrupp 6 6.6.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot rytmik/ensemble och med tillvalskurs grundskola/gymnasieskola som omfattar 50 poäng. 6.7 Villkorsgrupp 7 6.7.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot instrument/ensemble eller rytmik/ensemble. 6.7.2 Genomgång av kurs i klassmetodik med praktik som omfattar 40 poäng och som anordnats på musiklärarlinjen. 7 Tjänst som lärare 7 (i bild) 7.1 Godkänd genomgång av teckningslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller avgångsbetyg från teckningslärarinstitutet eller dels genomgång av den tidigare högre undervisningskursen för teckningslärare vid tekniska skolan i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper motsvarande realexamen. 7.2 Behörig till tjänst som lärare 7 är även den som är behörig till tjänst som lärare 12 eller 13. 8 Tjänst som lärare 8 (i trä- och metallslöjd) 8.1 Godkänd genomgång av slöjdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller slöjdlärarexamen vid slöjdlärarseminariet (högre kompetens) eller av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning före den 1 januari 1963 meddelad behörighetsförklaring (högre eller lägre kompetens) som gäller träslöjd, metallslöjd, huvudsakligen träslöjd, huvudsakligen metallslöjd eller träslöjd och metallslöjd. 8.2 Behörig till tjänst som lärare 8 är även den som är behörig till tjänst som lärare 12 eller 14 eller till sådan tjänst som lärare 23 i vilken trä- och metallslöjd ingår. 9 Tjänst som lärare 9 (i textilslöjd) 9.1 Godkänd genomgång av textillärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av textillärarlinjens allmänna gren vid seminarium för huslig utbildning eller vid lärarhögskola eller, enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt. 9.2 Behörig till tjänst som lärare 9 är även den som är behörig till tjänst som lärare 13 eller 15 eller till sådan tjänst som lärare 23 i vilken textilslöjd ingår. 10 Tjänst som lärare 10 (i hemkunskap) 10.1 Godkänd genomgång av hushållslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av hushållslärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller, enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt. 10.2 Behörig till tjänst som lärare 10 är även den som är behörig till tjänst som lärare 14 eller 15 eller till sådan tjänst som lärare 23 i vilken hemkunskap ingår. 11 Tjänst som lärare 11 (i barnkunskap) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 11.1 och 11.2 skall vara uppfyllda. 11.1 Villkorsgrupp 1 11.1.1 Godkänd genomgång av barnavårdslärarlinjen eller pedagogik/metodiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977: 263) eller genomgång av barnavårdslärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller, enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt. 11.2 Villkorsgrupp 2 11.2.1 Godkänd genomgång av dels kurs för förskollärare i barn- och ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola, dels kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i nämnda kurs. 12 Tjänst som lärare 12 (i dels bild, dels trä- och metallslöjd) 12.1 Villkor 7.1 och 8.1. 13 Tjänst som lärare 13 (i dels bild, dels textilslöjd) 13.1 Villkor 7.1 och 9.1. 14 Tjänst som lärare 14 (i dels hemkunskap, dels trä- och metallslöjd) 14.1 Villkor 10.1 och 8.1. 15 Tjänst som lärare 15 (i dels hemkunskap, dels textilslöjd) 15.1 Villkor 10.1 och 9.1. 16 Tjänst som lärare 16 (i svenska, matematik m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de elva grupper av villkor som anges under 16.1, 16.2, 16.3, 16.4, 16.5, 16.6, 16.7, 16.8, 16.9, 16.12 och 16.13 skall vara uppfyllda. För tjänst i vilken ingår samhällskunskap eller religionskunskap är även den behörig som uppfyller villkoren enligt villkorsgrupp 16.10 respektive 16.11. 16.1 Villkorsgrupp 1 16.1.1 Godkänd genomgång av historisk-samhällsvetenskaplig, matematisk-naturvetenskaplig eller språkvetenskaplig ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen omfattar 160 poäng varav 120 poäng ämnesteoretiska studier eller i fall som avses i fjärde stycket 180 poäng varav 140 poäng ämnesteoretiska studier. De ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till omfattning fördela sig enligt följande alternativ. alternativ i tjänstens ämnen 1 40+40+40 2 60+40+20 Omfattar tjänsten två ämnen, skall poängtalet fördelas på kurser i tjänstens ämnen med 60+40 eller 40+40 poäng samt återstoden upp till 120 poäng i sådant ämne som kan ingå som tredje ämne i tjänsten enligt 15 kap. 4 §. Är ett av tjänstens ämnen svenska, skall kurserna i svenska omfatta 60 poäng. För engelska, tyska, franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap eller biologi som ingår i tjänsten krävs alltid kurser om sammanlagt 40 poäng. Är två av tjänstens tre ämnen svenska och svenska som andraspråk, skall kurserna i dessa ämnen tillsammans omfatta 100 poäng. För tjänstens tredje ämne krävs alltid kurser om sammanlagt 40 poäng. Omfattar tjänsten enbart svenska och svenska som andraspråk krävs utöver kurser om tillsammans 100 poäng i tjänstens ämnen även kurser om sammanlagt 40 poäng i ett sådant ämne som kan ingå som tredje ämne i tjänsten enligt 15 kap. 4 §. 16.2 Villkorsgrupp 2 16.2.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar studiekurser för utbildning av lärare om sammanlagt 120 poäng eller i fall som avses i sjunde stycket 140 poäng. Ingår två ämnen i tjänsten, skall poängtalet fördelas på studiekurser för tjänstens ämnen och ett eller två angränsande ämnen på grundskolans högstadium enligt något av följande tre alternativ, nämligen alternativ tjänstens ämnen angränsande ämnen 1 60+40 20 för ett ämne 2 40+40 40 för ett ämne 3 40+40 20 för vart och ett av två ämnen Är ett av tjänstens två ämnen svenska, skall poängtalet fördelas på studiekurser om 60 poäng för svenska, 40 poäng för det andra ämnet och 20 poäng för ett angränsande ämne på grundskolans högstadium. Ingår tre ämnen i tjänsten, skall poängtalet fördelas på studiekurser för tjänstens ämnen och angränsande ämne på grundskolans högstadium enligt något av följande tre alternativ, nämligen alternativ tjänstens ämnen angränsande ämne 1 40+40+40 -- 2 40+40+20 20 för ett ämne 3 60+40+20 -- Är ett av tjänstens tre ämnen svenska, skall poängtalet fördelas på studiekurser om 60 poäng för svenska och om 40 respektive 20 poäng för de två övriga ämnena. För engelska, tyska, franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap eller biologi som ingår i tjänsten krävs alltid en eller flera studiekurser om sammanlagt 40 poäng. Angränsande ämnen till ämnesgrupp enligt 15 kap. 4 § är dels ämne som där anges som tredje ämne för ämnesgruppen, dels följande ämnen, nämligen ämnesgrupp angränsande ämnen svenska och reli- samhällskunskap gionskunskap svenska och historia religionskunskap och samhällskunskap svenska och engelska tyska, franska, finska och samhällskunskap svenska och tyska engelska, franska, finska och samhällskunskap svenska och franska engelska, tyska, finska och samhällskunskap svenska och finska engelska, tyska, franska och samhällskunskap engelska samt svenska tyska, franska eller finska tyska och franska svenska religionskunskap svenska och historia Är två av tjänstens tre ämnen svenska och svenska som andraspråk, skall poängtalet fördelas på studiekurser om tillsammans 100 poäng för dessa ämnen och 40 poäng för tjänstens tredje ämne. Omfattar tjänsten enbart svenska och svenska som andraspråk krävs utöver studiekurser om tillsammans 100 poäng i tjänstens ämnen även studiekurser om 40 poäng i ett sådant ämne som kan ingå som tredje ämne i tjänsten enligt 15 kap. 4 §. 16.2.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna. 16.3 Villkorsgrupp 3 16.3.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina, vilken innefattar huvudämnen som motsvarar tjänstens ämnen. Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett huvudämne motsvarar i tjänsten ingående ämne och att minst betyget godkänd erhållits i examensämnen som motsvarar övriga i tjänsten ingående ämnen. Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne. Om sluttentamen som avlagts efter år 1956 avser examensämne, som i filosofisk ämbetsexamen utgör eller ingår i huvudämne, fordras även godkänd sluttentamen i sådant särskilt ämne eller godkänt prov i särskild kurs som enligt 16 § 1 mom. stadgan (1953:610) angående filosofiska examina skall ingå i filosofisk ämbetsexamen. Ingår tre ämnen i tjänsten, gäller denna bestämmelse endast två av ämnena. De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande sätt, nämligen ämne i tjänsten examensämnen svenska nordiska språk och litteraturhistoria med poetik franska romanska språk samhällskunskap statskunskap och nationalekonomi biologi botanik och zoologi. 16.3.2 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 16.4 Villkorsgrupp 4 16.4.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än stadgan (1953:610) angående filosofiska examina vilken innefattar examensämnen med minst betyget med beröm godkänd som motsvarar tjänstens ämnen. Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett examensämne med betyget med beröm godkänd motsvarar i tjänsten ingående ämne och att minst betyget godkänd erhållits i examensämnen som motsvarar övriga i tjänsten ingående ämnen. Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne. De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande sätt, nämligen ämne i tjänsten examensämnen svenska nordiska språk och litteraturhistoria med poetik franska romanska språk samhällskunskap statskunskap och nationalekonomi biologi botanik och zoologi. 16.4.2 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 16.5 Villkorsgrupp 5 16.5.1 Villkor 2.1. 16.5.2 Tillvalskurs på mellanstadielärarlinjen i ämne som ej avses i 16.5.3. Ämnet skall ingå i tjänsten. Omfattar tjänsten endast ämnesgrupp om två ämnen, skall dock tillvalskursen avse ämne som i 15 kap. 4 § anges som tredje ämne för ämnesgruppen. 16.5.3 Alternativ 1: Godkänd genomgång i vartdera av två ämnen av sådan kurs eller sådana kurser enligt högskoleförordningen (1977:263), som av linjenämnd förklarats likvärdiga med utbildningen i ämnet på ämneslärarlinjen, eller genomgång av studiekurs eller studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som är avsedda för utbildning av lärare och som i vartdera av två ämnen i tjänsten omfattar sammanlagt 40 poäng eller, för svenska 60 poäng. Alternativ 2: Minst fyra betygsenheter för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser, varav minst två betygsenheter i vartdera av två ämnen i tjänsten. I fråga om ämne i tjänsten och examensämnen gäller villkor 16.3.1 femte stycket. Om ämne motsvaras av två examensämnen, fordras minst en betygsenhet i vartdera examensämnet. Alternativ 3: Utbildning i ett av tjänstens ämnen enligt alternativ 1 och i ett andra av tjänstens ämnen enligt alternativ 2. Vad som under alternativen 1--3 gäller som krav på behörighet i svenska eller biologi skall anses uppfyllt även av den som genomgått två terminskurser i egentlig vidareutbildningskurs i ämnet före utgången av juni 1969. 16.5.4 Full tjänstgöring som lärare på grundskolans mellanstadium under minst sex terminer. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret 2.1 är uppfyllt. 16.5.5 Full tjänstgöring som lärare på grundskolans högstadium i ämne eller ämnen som anges i 15 kap. 1 § 16--19 under en termin. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret 16.5.4 är uppfyllt. Annan jämförlig tjänstgöring godtas enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 16.6 Villkorsgrupp 6 16.6.1 Villkor 16.5.1--16.5.3 och 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 16.7 Villkorsgrupp 7 16.7.1 Folkskollärarexamen eller avgångsbetyg från den treåriga kursen vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm. 16.7.2 Villkor 16.5.3. För den som avlagt folkskollärarexamen gäller dessutom dels att villkoren leder till behörighet endast till tjänst i två ämnen, dels att de skall vara uppfyllda före utgången av juni 1977. 16.7.3 Villkor 16.2.1 eller 16.3.1 eller 16.4.1 i fråga om de ämnen som ingår i tjänsten. För den som avlagt folkskollärarexamen gäller dessutom, att villkoren skall vara uppfyllda före utgången av juni 1977. 16.7.4 För den som har avgångsbetyg från den treåriga kursen vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm: Villkor 16.2.2. För den som avlagt folkskollärarexamen: Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser eller villkor 16.5.4 och 16.5.5. 16.8 Villkorsgrupp 8 16.8.1 Folkskollärarexamen. 16.8.2 Alternativ 1: Särskild ämnesutbildning vid genomgång av egentlig vidareutbildningskurs före utgången av juni 1969. Utbildningen skall avse två av tjänstens tre ämnen. Alternativ 2: Minst en betygsenhet för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser i vartdera av två av tjänstens tre ämnen. I fråga om ämne i tjänsten och examensämnen gäller villkor 16.3.1 femte stycket. Om ämne motsvaras av två examensämnen, fordras minst en betygsenhet i vartdera examensämnet. 16.8.3 Genomgång av studiekurs eller studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som är avsedda för utbildning av lärare och som i det tredje av tjänstens ämnen omfattar sammanlagt 40 poäng eller, för svenska, 60 poäng. 16.8.4 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser eller villkor 16.5.4 och 16.5.5. 16.9 Villkorsgrupp 9 16.9.1 Folkskollärarexamen. 16.9.2 Villkor 16.8.2. 16.9.3 Minst två betygsenheter i ett examensämne för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. 16.9.4 Villkor 16.3.1 eller 16.4.1 i fråga om de ämnen som ingår i tjänsten. Varje terminskurs i den särskilda ämnesutbildningen jämställs därvid med en betygsenhet för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Examensämnet får ej motsvara ämne som ingått i utbildningen enligt 16.9.2. 16.9.5 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser eller villkor 16.5.4 och 16.5.5. 16.10 Villkorsgrupp 10 för tjänst vari ingår samhällskunskap 16.10.1 Folkskollärarexamen. 16.10.2 Genomgång före utgången av år 1974 av terminskurs i yrkesvägledning av egentlig vidareutbildningskurs jämte vissa andra kurser eller motsvarande äldre utbildning. 16.10.3 Alternativ 1: Genomgång före utgången av juni 1969 av terminskurs i samhällskunskap av egentlig vidareutbildningskurs. Alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1977 av studiekurs i statskunskap om minst 20 poäng inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Alternativ 3: Minst en betygsenhet i statskunskap för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående de filosofiska examina eller äldre bestämmelser. 16.10.4 Alternativ 1: För tjänst i två ämnen. Villkor 16.8.3 eller 16.9.3 i fråga om ett annat ämne i tjänsten än samhällskunskap. Villkoren skall vara uppfyllda före utgången av juni 1977. Alternativ 2: För tjänst i tre eller två ämnen. Villkor 16.8.3 eller 16.9.3 i fråga om ett annat ämne i tjänsten än samhällskunskap samt tillvalskurs på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola i tjänstens tredje ämne. Omfattar tjänsten endast ämnesgrupp om två ämnen, skall tillvalskursen avse ämne som i 15 kap. 4 § anges som tredje ämne för ämnesgruppen. 16.10.5 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser eller villkor 16.5.4 och 16.5.5. 16.11 Villkorsgrupp 11 för tjänst vari ingår religionskunskap 16.11.1 Teologie kandidatexamen eller folkskollärarexamen eller avgångsbetyg från den treåriga kursen vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm. 16.11.2 Vissa betyg eller vissa kunskaper enligt fordringarna för filosofisk examen enligt de bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 16.11.3 Villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 16.12 Villkorsgrupp 12 16.12.1 Teoretisk utbildning: Behörighet i tjänstens ämnen till motsvarande eller högre tjänst i gymnasieskolan i vad avser någon kombination av ämnen enligt 15 kap. 4 § första eller andra stycket eller motsvarande äldre bestämmelser. Behörighetsvillkoren skall vara uppfyllda före den 1 juli 1985. 16.12.2 Godkänd genomgång av någon ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263) eller villkor 16.2.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 16.13 Villkorsgrupp 13 16.13.1 Godkänd genomgång av försöksverksamhet med breddad ämneslärarutbildning inom den samhällsorienterande eller matematisk-naturorienterande sektorn vid universitetet i Göteborg eller högskolan i Karlstad. Utbildningen omfattar 160--180 poäng, varav 120--140 poäng ämnesteoretiska studier. Om tjänsten omfattar svenska, skall kurserna i svenska omfatta 60 poäng och kurserna i vart och ett av de två andra ämnena 40 poäng. Om tjänsten omfattar fyra ämnen, skall poängtalet fördelas på kurser i tjänstens ämnen med 40+40+20+20 poäng. För samhällskunskap, religionskunskap eller biologi som ingår i tjänsten krävs alltid en eller flera studiekurser om sammanlagt 40 poäng. Anmärkning De villkor i fråga om praktisk-pedagogisk utbildning som angetts under 16.2.2 eller 16.5.4 och 16.5.5 skall anses vara uppfyllda även av den som uppfyller något av följande alternativ. Alternativ 1: En termin av praktisk lärarutbildning på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna i dess lydelse före den 1 juli 1974 eller motsvarande äldre utbildning. Alternativ 2: För den som med stöd av Kungl. Maj:ts bestämmelser den 4 september 1970 beträffande tjänster i befordringsgång som extra eller extra ordinarie lärare i läroämnen eller som extra ordinarie småskollärare eller folkskollärare före den 1 juli 1976 erhållit extra ordinarie tjänst som lärare 16 eller ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare 18 eller motsvarande äldre tjänst utan att uppfylla villkoret enligt alternativ 1: Villkor 1.2.2 och 1.2.3 i sin lydelse vid utgången av oktober 1988 skall vara uppfyllda. Alternativ 3: För den som före den 1 juli 1964 antingen erhållit tjänst som motsvaras av tjänst enligt befordringsgång 2 i bilaga 2 till Avd A 2 kap. tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU) eller innehaft anställning som timlärare, om läraren därvid haft sådan behörighet och tjänstgöringen varit av sådan art och omfattning att anställning i befordringsgången i stället kunnat komma i fråga: Villkor 1.2.2 och 1.2.3 i sin lydelse vid utgången av oktober 1988 skall vara uppfyllda. 17 Tjänst som lärare 17 (i svenska, matematik m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 17.1 och 17.2 skall vara uppfyllda. 17.1 Villkorsgrupp 1 17.1.1 Genomgång av den treåriga kursen vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm med betyg i avgångsbetyget i ämnen som motsvarar tjänstens ämnen. 17.2 Villkorsgrupp 2 17.2.1 Teoretisk utbildning, alternativ 1: Utbildning vid universitet, högskola eller i annan ordning enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. Teoretisk utbildning, alternativ 2: Behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen i de ämnen tjänsten omfattar. 17.2.2 En termin av praktisk lärarutbildning på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller motsvarande äldre bestämmelser. 17.2.3 Villkoren 17.2.1 och 17.2.2 skall vara uppfyllda före den 1 januari 1970. 18 Tjänst som lärare 18 (i svenska, matematik m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 18.1, 18.2 och 18.3 skall vara uppfyllda. För tjänst i vilken ingår samhällskunskap är även den behörig som uppfyller villkoren enligt en fjärde villkorsgrupp, 18.4. 18.1 Villkorsgrupp 1 18.1.1 Godkänd genomgång av mellanstadielärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263). Studier i två av tjänstens ämnen omfattande minst tillvalskurs på mellanstadielärarlinjen. Genomgång av kurs eller kurser omfattande minst 40 poäng eller för svenska 60 poäng i tjänstens tredje ämne. Kurs eller kurser skall av linjenämnd förklaras likvärdiga med utbildningen i ämnet på ämneslärarlinjen. 18.2 Villkorsgrupp 2 18.2.1 Villkor 2.1. 18.2.2 För den som avlagt examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola: Tillvalskurser på mellanstadielärarlinjen i två av tjänstens tre ämnen. För den som avlagt folkskollärarexamen: Lägst vitsordet med beröm godkänd i folkskollärarexamen i ämne som motsvarar ett av tjänstens tre ämnen samt tillvalskurs på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola i tjänstens andra ämne eller tillvalskurser på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola i två av tjänstens tre ämnen. 18.2.3 Alternativ 1: Godkänd genomgång i tjänstens tredje ämne av sådan kurs eller sådana kurser enligt högskoleförordningen (1977:263) som av linjenämnd förklarats likvärdiga med utbildningen i ämnet på ämneslärarlinjen, eller genomgång av studiekurs eller studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som är avsedda för utbildning av lärare i tjänstens tredje ämne och som omfattar 40 poäng eller, för svenska, 60 poäng. Alternativ 2: Minst två betygsenheter för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Betygsenheterna skall avse tjänstens tredje ämne. 18.3 Villkorsgrupp 3 18.3.1 Folkskollärarexamen. 18.3.2 Särskild ämnesutbildning enligt något av följande tre alternativ. Utbildningen skall vara fullgjord före den 1 juli 1977. Alternativ 1: En eller flera sådana studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna, som är avsedda för utbildning av lärare och som omfattar sammanlagt minst 40 poäng i ett eller två av tjänstens ämnen samt vissa andra kurser. Alternativ 2: Minst två betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser i examensämnen som motsvarar ett eller två av tjänstens ämnen samt vissa andra kurser. Alternativ 3: Egentlig vidareutbildningskurs i ämnen som ingår i tjänsten. 18.4 Villkorsgrupp 4 för tjänst vari ingår samhällskunskap 18.4.1 Folkskollärarexamen. 18.4.2 Villkor 16.10.2. 18.4.3 Alternativ 1: Genomgång före utgången av juni 1969 av terminskurs i samhällskunskap av egentlig vidareutbildningskurs. Alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1977 av studiekurs i statskunskap om minst 20 poäng inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Alternativ 3: Minst en betygsenhet i statskunskap för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. 19 Tjänst som lärare 19 (på högstadiet i dels matematik och teknik, dels fysik eller kemi) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 19.1, 19.2 och 19.3 skall vara uppfyllda. 19.1 Villkorsgrupp 1 19.1.1 Godkänd genomgång av sådan utbildning för tjänst som lärare 19 som omfattar 40 poäng. 19.2 Villkorsgrupp 2 19.2.1 Ingenjörsexamen vid tekniskt gymnasium. Om ämnet kemi ingår i tjänsten fordras examen på kemitekniskt, färgeri- och appreturteknisk eller cellulosateknisk linje. 19.2.2 Genomgång med godkänt betyg av lärarutbildning om två terminer. Utbildningen skall ha anordnats av skolöverstyrelsen eller yrkespedagogiskt institut före utgången av juni 1970. 19.2.3 Nöjaktig genomgång av kurs i praktisk-manuella moment och metodik för ämnet teknik för lärare i grundskolan i ämnen som anges i 15 kap. 1 § 16--19. Kursen skall omfatta en till två månader och ha anordnats av skolöverstyrelsen. 19.3 Villkorsgrupp 3 19.3.1 Nöjaktig genomgång av sådan vidareutbildning till ämneslärare som anordnats vid yrkespedagogiskt institut i samband med övergången till 1969 års läroplan för grundskolan och som är avsedd för yrkeslärare och lärare i tekniska läroämnen. 20 Tjänst som lärare 20 (i maskinskrivning) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 20.1 och 20.2 skall vara uppfyllda. 20.1 Villkorsgrupp 1 20.1.1 Väl vitsordad anställning inom näringslivet eller den offentliga förvaltningen under minst tre år. Anställningen skall ha givit praktisk erfarenhet av väsentlig betydelse för tjänstens ämne. 20.1.2 Genomgång av lärarutbildning som omfattar omkring 15 veckor och som anordnats av skolöverstyrelsen eller yrkespedagogiskt institut. 20.2 Villkorsgrupp 2 20.2.1 Godkänd genomgång av handels- och kontorslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av sådan praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola under omkring 40 veckor för lärare inom handels- och kontorsyrken som ansluter sig till tjänstens ämne. 21 Tjänst som lärare 21 (i två av ämnena idrott, musik m. fl. ämnen) 21.1 Villkoren för tjänster som lärare 12--15 tillämpas. 22 Tjänst som lärare 22 (i hemspråk) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 22.1, 22.2 och 22.3 skall vara uppfyllda. 22.1 Villkorsgrupp 1 22.1.1 Godkänd genomgång av hemspråkslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263). 22.2 Villkorsgrupp 2 22.2.1 Villkoren 1.1 eller 2.1 eller behörighet till tjänst som lärare 16, 17 eller 18. 22.2.2 Väl vitsordade kunskaper i hemspråket. 22.3 Villkorsgrupp 3 22.3.1 Slutbetyg från förskoleseminarium eller examen vid lärarhögskolas förskollärarlinje. 22.3.2 Lämplighet för tjänsten ådagalagd genom föregående praktisk verksamhet. 22.3.3 Villkor 22.2.2. 23 Tjänst som lärare 23 ( i dels ett av ämnena idrott, musik m. fl. ämnen, dels ett eller två av ämnena engelska, biologi m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 23.1, 23.2 och 23.3 skall vara uppfyllda. 23.1 Villkorsgrupp 1 23.1.1 Genomgång av sådan variant av gymnastik-, musik-, slöjd-, textil-, hushålls- eller barnavårdslärarlinjen som högskoleenhet anordnar inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken om sammanlagt 160 poäng i dels gymnastik, musik, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap, barnkunskap eller barn- och ungdomskunskap, dels ett eller två andra ämnen. Poängtalet fördelas på kurser enligt något av följande fyra alternativ, nämligen alter- tjänstens stöd- praktisk-pedago- nativ ämnen ämne gisk utbildning 1 60+40 20 40 2 60+60 -- 40 3 80+40 -- 40 4 60+40+20 -- 40 Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två utbildningsämnen, fördelas poängtalet på kurser enligt något av följande fyra alternativ, nämligen alter- tjänstens stöd- praktisk-pedago- nativ ämnen ämne gisk utbildning 1 (40+20)+40 20 40 2 (40+20)+60 -- 40 3 (40+40)+40 -- 40 4 (60+20)+40 -- 40 Om följande ämnen ingår i tjänsten, krävs kurser om sammanlagt 60 poäng, nämligen tjänstens ämne kurser idrott gymnastik 60 poäng musik musik 60 poäng trä- och metallslöjd trä- och metallslöjd 60 poäng textilslöjd textilslöjd 60 poäng hemkunskap kostkunskap 40 poäng, miljö- och konsumentkunskap 20 poäng svenska svenska 60 poäng Stödämne är kurser i sådant ämne som utgör en värdefull komplettering till utbildning för tjänstens ämnen. Musikvetenskap får dock inte utgöra stödämne till tjänst vari musik ingår. Närmare bestämmelser om stödämnen meddelas av skolöverstyrelsen. 23.2 Villkorsgrupp 2 23.2.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar studiekurser om sammanlagt 120 poäng, vari ingår ämnesutbildning i musik med minst 60 poäng och studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens andra ämne om sammanlagt minst 40 poäng eller, för svenska, minst 60 poäng samt i visst fall studiekurs om 20 poäng för stödämne. Därvid tillämpas också bestämmelserna om stödämne i 23.1.1 femte stycket. 23.2.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser utbildning i metodik och praktik i musik och annat ämne. 23.3 Villkorsgrupp 3 23.3.1 Villkor 5.1 eller 6.1.1 eller 6.3.1 eller 6.5.1 eller 8.1 eller 9.1 eller 10.1. 23.3.2 Alternativ 1: Genomgång av sådan eller sådana studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som avser utbildning av lärare i tjänstens andra ämne och som omfattar sammanlagt minst 40 poäng eller, för svenska, 60 poäng. Alternativ 2: Minst två betygsenheter för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Betygsenheterna skall avse tjänstens andra ämne. Villkor 16.3.1 eller 16.4.1 i fråga om det ämne som avses i första stycket. 23.3.3 Alternativ 1: Tjänstgöring som lärare minst fem veckotimmar i ämne som avses i 23.3.2 under minst två terminer. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret 23.3.2 är uppfyllt. Alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1981 av särskild metodisk fortbildningskurs i ämne som avses i 23.3.2. Förordning (1989:647). Bilaga 2 Särskilda behörighetsvillkor för lönetjänster som lärare i gymnasieskolan 101 Tjänst som lärare 101 (i beklädnadsteknik: Damkläder) Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som anges under 101.1, 101.2, 101.3 och 101.4 skall vara uppfyllda. 101.1 Villkorsgrupp 1 101.1.1 Väl vitsordad yrkesskicklighet som förvärvats genom sju års allsidigt praktiskt arbete inom det yrkesområde som tjänsten avser. 101.1.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång före utgången av juni 1974 av lärarutbildning under omkring 33 veckor som anordnats av lärarhögskola, tidigare yrkespedagogiskt institut, skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av allmän yrkespedagogisk kurs under omkring fem veckor med vissa förberedande studier för lärare utan tidigare speciell pedagogisk utbildning, som skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning anordnat före den 1 juli 1965 samt tjänstgöring som heltidsanställd lärare under minst sju år. Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång av lärarutbildning före den 1 juli 1960 av det innehåll och den omfattning som då anordnades av tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. Lärarutbildning, alternativ 4: Genomgång av etapputbildning under sammanlagt omkring 63 veckor för yrkeslärare vid omskolningsverksamheten som anordnats av skolöverstyrelsen före den 1 januari 1969. 101.2 Villkorsgrupp 2 101.2.1 Genomgång av linjen för yrkeslärare i klädsömnad vid seminarium för huslig utbildning eller examen från högre kurs för utbildning av yrkeslärare i sömnad vid Fredrika-Bremerförbundets skola för kvinnlig utbildning eller vid Nordenfeltska skolan. 101.3 Villkorsgrupp 3 101.3.1 Godkänd genomgång av industri- och hantverkslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång efter den 30 juni 1974 av praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola under 40 veckor i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen. 101.4 Villkorsgrupp 4 101.4.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft extra tjänst som lärare 101 eller motsvarande extra tjänst som lärare enligt äldre bestämmelser: Villkor 101.1.1. 102-124 Tjänst som lärare enligt något av numren 102--124 (i beklädnadsteknik: herrkläder, i bygg- och anläggningsteknik, i el-teleteknik, i fordonsteknik och i livsmedelsteknik) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 102--124.1, 102--124.2 och 102--124.3 skall vara uppfyllda. 102-124.1 Villkorsgrupp 1 102-124.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2. 102-124.2 Villkorsgrupp 2 102-124.2.1 Villkor 101.3.1. 102-124.3 Villkorsgrupp 3 102-124.3.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft extra tjänst som lärare med samma nummer eller motsvarande extra tjänst som lärare enligt äldre bestämmelser: Villkor 101.1.1. 125 Tjänst som lärare 125 (i livsmedelsteknik: storhushåll) Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som anges under 125.1, 125.2, 125.3, 125.4 och 125.5 skall vara uppfyllda. 125.1 Villkorsgrupp 1 125.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2. 125.2 Villkorsgrupp 2 125.2.1 Villkor 101.3.1. 125.3 Villkorsgrupp 3 125.3.1 Godkänd genomgång av hushållslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av hushållslärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller, enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt. 125.3.2 Från och med den 1 juli 1975: minst ett års väl vitsordad yrkespraktik från storhushåll. 125.4 Villkorsgrupp 4 125.4.1 Utbildning, alternativ 1: Examen vid tidigare statsunderstött lanthushållningsseminarium. Utbildning, alternativ 2: Genomgång av extra lärarkurs för examinerade ekonomiföreståndare, anordnad i Uppsala budgetåret 1959/60 vid fackskolan för huslig ekonomi eller budgetåret 1964/65 vid seminariet för huslig utbildning. 125.5 Villkorsgrupp 5 125.5.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft extra tjänst som lärare 125 eller motsvarande extra tjänst som lärare enligt äldre bestämmelser: Villkor 101.1.1. 126--136 Tjänst som lärare enligt något av numren 126--136 (i processteknik, i träteknik och i verkstadsteknik) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 126--136.1, 126--136.2 och 126--136.3 skall vara uppfyllda. 126-136.1 Villkorsgrupp 1 126-136.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2. 126-136.2 Villkorsgrupp 2 126-136.2.1 Villkor 101.3.1. 126-136.3 Villkorsgrupp 3 126-136.3.1 För den som före utgången av juni 1976 innehaft extra tjänst som lärare med samma nummer eller motsvarande extra tjänst som lärare enligt äldre bestämmelser: Villkor 101.1.1. 137 Tjänst som lärare 137 (i maskinskrivning, kontorskunskap m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som anges under 137.1, 137.2, 137.3 och 137.4 skall vara uppfyllda. 137.1 Villkorsgrupp 1 137.1.1 Väl vitsordad anställning inom näringslivet eller den offentliga förvaltningen under minst tre år. Anställningen skall ha givit praktisk erfarenhet av väsentlig betydelse för tjänstens ämne eller ämnen. Om maskinskrivning ingår i tjänsten, fordras dessutom kompetensbevis eller motsvarande intyg i maskinskrivning. Om ämnet stenografi ingår i tjänsten, fordras dessutom dels kompetensbevis eller motsvarande intyg i stenografi, dels avgångsbetyg från gymnasieskola avseende fullständig studiekurs på treårig linje, tvåårig ekonomisk linje eller tvåårig social linje eller motsvarande kunskaper. 137.1.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång av lärarutbildning under omkring 15 veckor som efter den 1 juli 1965 anordnats av skolöverstyrelsen. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av allmän yrkespedagogisk kurs under omkring fem veckor med vissa förberedande studier för lärare utan tidigare speciell pedagogisk utbildning, som skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning anordnat före den 1 juli 1965 samt tjänstgöring som heltidsanställd lärare under minst sju år. Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång av etapputbildning under sammanlagt omkring 49 veckor för lärare i handelsyrken vid omskolningsverksamheten som skolöverstyrelsen anordnat före den 1 januari 1969. 137.2 Villkorsgrupp 2 137.2.1 Väl vitsordad anställning inom näringslivet eller den offentliga förvaltningen under minst två år. Anställningen skall ha givit praktisk erfarenhet av väsentlig betydelse för tjänstens ämne eller ämnen. Om maskinskrivning ingår i tjänsten, fordras dessutom kompetensbevis eller motsvarande intyg i maskinskrivning. Om ämnet stenografi ingår i tjänsten, fordras dessutom dels kompetensbevis eller motsvarande intyg i stenografi, dels avgångsbetyg från gymnasieskola avseende fullständig studiekurs på treårig linje, tvåårig ekonomisk linje eller tvåårig social linje eller motsvarande kunskaper. 137.2.2 Genomgång under omkring en termin av ämnesinriktad vidareutbildning som anordnats av skolöverstyrelsen för utbildning av lärare inom det ekonomiska området eller genomgång av kompletteringskurs i ämnen inom det ekonomiska området som anordnats av skolöverstyrelsen i samarbete med korrespondensinstitut. 137.2.3 Villkor 137.1.2. 137.3 Villkorsgrupp 3 137.3.1 Villkor 137.2.1. 137.3.2 Genomgång av lärarutbildning under omkring 15 veckor som före den 1 juli 1965 anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. 137.4 Villkorsgrupp 4 137.4.1 Godkänd genomgång av handels- och kontorslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola under omkring 40 veckor för lärare inom handels- och kontorsyrken i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen. 138 Tjänst som lärare 138 (i distributionskunskap samt konsument- och varukunskap) Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som anges under 138.1, 138.2, 138.3 och 138.4 skall vara uppfyllda. 138.1 Villkorsgrupp 1 138.1.1 Villkor 137.1.1 och 137.1.2. 138.2 Villkorsgrupp 2 138.2.1 Villkor 137.2.1, 137.1.2 och 137.2.2. 138.3 Villkorsgrupp 3 138.3.1 Villkor 137.2.1 och 137.3.2. 138.4 Villkorsgrupp 4 138.4.1 Villkor 137.4.1. 139 Tjänst som lärare 139 (i jordbruksämnen eller trädgårdsämnen) 139.1 Antingen godkänd genomgång av lantmästarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller lantmästarexamen (för lärare med undervisning huvudsakligen i jordbruksämnen) eller godkänd genomgång av trädgårdsteknikerlinjen enligt högskoleförordningen eller trädgårdsteknikerexamen (för lärare med undervisning huvudsakligen i trädgårdsämnen). 139.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång efter den 1 juli 1976 av praktisk pedagogisk utbildning vid lärarhögskolan om 20 veckor i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen eller lantbruksstyrelsen. 140 Tjänst som lärare 140 (i jordbruksämnen eller trädgårdsämnen) 140.1 Godkänd genomgång av agronomlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller agronomexamen (för lärare med undervisning huvudsakligen i jordbruksämnen) eller godkänd genomgång av hortonomlinjen eller landskapsarkitektlinjen enligt högskoleförordningen eller hortonomexamen eller landskapsarkitektexamen (för lärare med undervisning huvudsakligen i trädgårdsämnen) enligt kungörelsen (1971:432) om ändring i kungörelsen (1969:519) om utbildning vid lantbrukshögskolan eller enligt motsvarande äldre bestämmelser. 140.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång efter den 1 juli 1976 av praktisk pedagogisk utbildning i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen om 20 veckor. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor. 141 Tjänst som lärare 141 (bostads/miljökunskap m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 141.1, 141.2 och 141.3 skall vara uppfyllda. För tjänst i enbart ämnet produktionsteknik är även den behörig som uppfyller villkoren enligt en fjärde villkorsgrupp, 141.4. 141.1 Villkorsgrupp 1 141.1.1 Villkor 125.3.1 samt, om ämnet produktionsteknik ingår i tjänsten, 125.3.2. 141.2 Villkorsgrupp 2 141.2.1 Villkor 125.4.1. 141.3 Villkorsgrupp 3 141.3.1 Behörig till tjänst som lärare 141 i ett eller flera av ämnena bostad/miljökunskap, kostkunskap och konsumentkunskap är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken dessa ämnen ingår. 141.4 Villkorsgrupp 4 (för tjänst i enbart produktionsteknik) 141.4.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2. 142 Tjänst som lärare 142 (i textilkunskap som avser sömnad) Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som anges under 142.1, 142.2, 142.3, 142.4 och 142.5 skall vara uppfyllda. 142.1 Villkorsgrupp 1 142.1.1 Villkor 101.1.1 och 101.1.2. 142.2 Villkorsgrupp 2 142.2.1 Villkor 101.2.1. 142.3 Villkorsgrupp 3 142.3.1 Godkänd genomgång av textillärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av textillärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller vid lärarhögskola eller, enligt skolöverstyrelsens föreskrifter, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt. 142.4 Villkorsgrupp 4 142.4.1 Utbildning som vävlärare vid tidigare lärarutbildningsanstalt enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver samt genomgång av ettårig yrkeskurs i sömnad vid Föreningen Handarbetets vänners vävskola i Stockholm eller vid Stockholms stads yrkesskola. 142.5 Villkorsgrupp 5 142.5.1 Behörig till tjänst som lärare 142 är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken textilkunskap som avser sömnad ingår. 143 Tjänst som lärare 143 (i textilkunskap som avser vävning) 143.1 Genomgång av textillärarlinjens vävinriktade gren vid seminarium för huslig utbildning eller, enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt eller godkänd genomgång av dels textillärarlinje dels påbyggnadskurs/enstaka kurs i textilslöjd som avser vävning om 20 poäng. 143.2 Behörig till tjänst som lärare 143 är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken textilkunskap som avser vävning ingår. 144 Tjänst som lärare 144 (i textilkunskap som avser sömnad och vävning) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 144.1 och 144.2 skall vara uppfyllda. 144.1 Villkorsgrupp 1 144.1.1 Villkor 142.4.1. 144.2 Villkorsgrupp 2 144.2.1 Villkor 143.1. 145 Tjänst som lärare 145 (i vårdkunskap) 145.1 Legitimation som sjuksköterska (sjukskötare). 145.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av vårdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av lärarkurs om tre terminer vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1969 av lärarutbildningskurs under minst 15 veckor som anordnats vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång av avdelningssköterskekurs och före den 1 juli 1969 av fortsättningskurs under minst åtta veckor som anordnats vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Lärarutbildning, alternativ 4: Genomgång före den 1 juli 1970 av kurs under omkring 19 veckor för utbildning av lärare i vårdyrken som anordnats av skolöverstyrelsen eller av lärarkurs under omkring 19 veckor för utbildning av lärare i hälso- och sjukvård som anordnats av statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Lärarutbildning, alternativ 5: Genomgång av motsvarande äldre utbildning enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver. 146 Tjänst som lärare 146 (i barnkunskap samt barn- och ungdomskunskap) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 146.1 och 146.2 skall vara uppfyllda. 146.1 Villkorsgrupp 1 146.1.1 Godkänd genomgång av barnavårdslärarlinjen eller pedagogik/metodiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av barnavårdslärarlinjen vid seminarium för huslig utbildning eller, enligt vad skolöverstyrelsen därom föreskriver, genomgång av motsvarande utbildning vid tidigare lärarutbildningsanstalt. 146.2 Villkorsgrupp 2 146.2.1 Godkänd genomgång av dels kurs för förskollärare i barn- och ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola, dels kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i nämnda kurs. 147 Tjänst som lärare 147 (i maskinlära, skogsproduktion m. fl. ämnen) 147.1 Godkänd genomgång av skogsmästarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller examen vid statens skogsmästarskola, skogsinstitut eller tidigare skogsskola. 147.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång efter den 1 juli 1976 av praktisk pedagogisk utbildning vid högskoleenhet eller vid lärarhögskola om 20 veckor i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen eller utbildning som anordnats av skogsstyrelsen och som avser antingen yrkeslärarkurs eller lärarutbildning under minst 15 veckor. 148 Tjänst som lärare 148 (i maskinlära, skogsproduktion m. fl. ämnen) 148.1 Godkänd genomgång av jägmästarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller civiljägarmästarexamen enligt kungörelsen (1969:518) om utbildning vid skogshögskolan eller enligt motsvarande äldre bestämmelser. Krav på examen eller motsvarande som avses i första stycket anses uppfyllt även av den som har annan för undervisning i tjänstens ämne eller ämnen lämpad utbildning vid universitet eller högskola. 148.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång efter den 1 juli 1976 av praktisk pedagogisk utbildning vid högskoleenhet eller vid lärarhögskola om 20 veckor i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång före utgången av juni 1976 av lärarutbildning under minst 15 veckor. 149 Tjänst som lärare 149 (i idrott) 149.1 Godkänd genomgång av gymnastiklärarlinjen eller varianten med inriktning mot idrottslärare enligt högskoleförordningen (1977:263) eller gymnastiklärarexamen eller idrottslärarexamen vid gymnastik- och idrottshögskola eller gymnastiklärarexamen vid det tidigare gymnastiska centralinstitutet eller genomgång av fullständig gymnastiklärarkurs vid J. E. Arvedsons gymnastiska institut eller sydsvenska gymnastikinstitutet. 149.2 Behörig till tjänst som lärare 149 är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken idrott ingår. 150 Tjänst som lärare 150 (i musik) Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som anges under 150.1, 150.2, 150.3, 150.4 och 150.5 skall vara uppfyllda. 150.1 Villkorsgrupp 1 150.1.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med sådana fördjupningsstudier som syftar till behörighet till tjänst som lärare 150 eller musiklärarexamen vid musikhögskola eller dels musiklärarexamen vid det tidigare musikkonservatoriet i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper motsvarande realexamen. 150.2 Villkorsgrupp 2 150.2.1 Genomgång av dels kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musikhögskola, dels i anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning. 150.3 Villkorsgrupp 3 150.3.1 Behörig till tjänst som lärare 150 är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken musik ingår. 150.4 Villkorsgrupp 4 150.4.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot rytmik/ensemble och med tillvalskurs grundskola/gymnasieskola som omfattar 50 poäng. 150.5 Villkorsgrupp 5 150.5.1 Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med inriktning mot instrument/ensemble eller rytmik/ensemble. 150.5.2 Genomgång av kurs i klassmetodik med praktik som omfattar 40 poäng och som anordnats på musiklärarlinjen. 151 Tjänst som lärare 151 (i bild) 151.1 Godkänd genomgång av teckningslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller avgångsbetyg från teckningslärarinstitutet eller dels genomgång av den tidigare högre undervisningskursen för teckningslärare vid tekniska skolan i Stockholm, dels realexamen eller kunskaper motsvarande realexamen. 152 Tjänst som lärare 152 (i svenska, engelska m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de tre grupper av villkor som anges under 152.1, 152.2 och 152.3 skall vara uppfyllda. 152.1 Villkorsgrupp 1 152.1.1 Godkänd genomgång av historisk-samhällsvetenskaplig, matematisk-naturvetenskaplig eller språkvetenskaplig ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen omfattar 160 poäng varav 120 poäng ämnesteoretiska studier. De ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till omfattning fördela sig enligt följande alternativ alternativ i tjänstens ämnen 1 60 + 60 2 80 + 40 3 60 + 40 I alternativ 3 skall dessutom ingå 20 poäng i ämne som kan ingå i lärartjänst enligt 15 kap. 4 § eller 16 kap. 5 eller 6 §. Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap skall kurserna i detta ämne omfatta 60 poäng. Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de kurser för utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen tjänstens ämnen kurser dels engelska, franska engelska, franska eller eller tyska, dels latin, tyska 60 poäng samt latin dels allmän språkkun- 40 poäng och allmän språk- skap kunskap 20 poäng eller engelska, franska eller tyska 40 poäng samt latin 60 poäng och allmän språk- kunskap 20 poäng psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng kunskap sociologi 20 poäng kemi, biologi och kemi 40 poäng naturkunskap biologi 40 poäng fysik 20 poäng geovetenskap eller geografi 20 poäng 152.1.2 Doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar ett av tjänstens ämnen eller inom annat ämnesområde enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 152.2 Villkorsgrupp 2 152.2.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Ingår två ämnen i tjänsten, skall examen omfatta studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens ämnen och, i visst fall, en studiekurs som utgör en värdefull komplettering (stödämne) till utbildningen för tjänstens ämnen enligt något av följande tre alternativ, nämligen alternativ tjänstens ämnen stödämne 1 60 + 60 poäng -- 2 80 + 40 poäng -- 3 60 + 40 poäng 20 poäng Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap krävs alltid en eller flera studiekurser för utbildning av lärare i ämnet om sammanlagt 60 poäng. Ingår ett ämne i tjänsten, skall examen omfatta en eller flera studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens ämne och i ett sådant annat ämne som kan ingå i en tvåämnestjänst av samma slag samt, i visst fall, ett stödämne enligt något av alternativen i andra stycket med iakttagande av att studiekursen eller studiekurserna för tjänstens ämne skall omfatta sammanlagt 60 poäng. Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de studiekurser för utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen tjänstens ämnen studiekurser dels engelska, franska engelska, franska eller eller tyska, dels latin, tyska 60 poäng samt latin dels allmän språkkun- 40 poäng och allmän språk- skap kunskap 20 poäng eller engelska, franska eller tyska 40 poäng samt latin 60 poäng och allmän språk- kunskap 20 poäng psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng kunskap sociologi 20 poäng kemi, biologi och kemi 40 poäng naturkunskap biologi 40 poäng fysik 20 poäng geovetenskap eller geografi 20 poäng Närmare bestämmelser om stödämnen som avses i andra och fjärde styckena meddelas av skolöverstyrelsen. 152.2.2 Filosofie doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar ett av tjänstens ämnen. Doktorsexamen som avses i första stycket får ersättas av doktorsexamen inom annat ämnesområde enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 152.2.3 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser utbildning i metodik och praktik i anslutning till tjänstens ämne eller ämnen. I fråga om ett av tjänstens ämnen får läraren i stället för utbildning enligt första stycket ha avlagt särskilt prov eller under minst två terminer ha meddelat undervisning i ämnet eller jämförbara ämnen och därvid ådagalagt tillfredställande skicklighet. 152.3 Villkorsgrupp 3 152.3.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Examen skall omfatta minst betyget med beröm godkänd i det eller de examensämnen, som motsvarar i tjänsten ingående ämne eller ämnen. I examen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina skall nämnda examensämne eller examensämnen ingå som huvudämne eller huvudämnen. Ingår ämnet filosofi i tjänsten, fordras i examen inte högre betyg än godkänd i teoretisk filosofi, om huvudämnet är praktisk filosofi och teoretisk filosofi. I fråga om behörighet för den som avlagt filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser till tjänst i vilken allmän språkkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, socialkunskap eller naturkunskap ingår meddelar regeringen särskilda bestämmelser. De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i filosofisk examen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser med samma eller liknande benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande sätt, nämligen ämne i tjänsten examensämnen svenska nordiska språk och litte- raturhistoria med poetik franska romanska språk samhällskunskap statskunskap och national- ekonomi biologi botanik och zoologi filosofi teoretisk filosofi eller praktisk filosofi och teoretisk filosofi psykologi psykologi och pedagogik eller psykologi och teoretisk filosofi ryska slaviska språk eller ryska. Ingår i examen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina huvudämnet psykologi och teoretisk filosofi fordras minst betyget med beröm godkänd i ämnet psykologi. 152.3.2 Filosofie doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar tjänstens ämne eller, i fråga om tjänst som omfattar två eller tre ämnen, ett av tjänstens ämnen, eller filosofie licentiatexamen med minst betyget med beröm godkänd i det examensämne eller ett av de examensämnen som motsvarar tjänstens ämne eller ämnen. Doktorsexamen som avses i första stycket får ersättas av doktorsexamen inom annat ämnesområde enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. Motsvarande gäller om licentiatexamen. 152.3.3 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser utbildning i metodik och praktik i anslutning till tjänstens ämnen, eller fullständig praktisk lärarutbildning i tjänstens ämnen enligt äldre bestämmelser. I fråga om ett av tjänstens ämnen får läraren i stället för utbildning enligt första stycket ha avlagt särskilt prov eller under minst två terminer ha meddelat undervisning i ämnet eller jämförbara ämnen och därvid ådagalagt tillfredsställande skicklighet. 153 Tjänst som lärare 153 (i svenska, engelska m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de sex grupper av villkor som anges under 153.1, 153.2, 153.3, 153.4, 153.5 och 153.7 skall vara uppfyllda. För tjänst i vilken ingår religionskunskap är även den behörig som uppfyller villkoren enligt villkorsgrupp 153.6. 153.1 Villkorsgrupp 1 153.1.1 Godkänd genomgång av ämneslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen omfattar 160--220 poäng, varav 120--180 poäng ämnesteoretiska studier. De ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till omfattning fördela sig enligt följande alternativ, nämligen alternativ i tjänstens ämnen 1 60 + 60 2 80 + 60 3 80 + 80 I vart och ett av ämnena svenska, engelska, franska, tyska och samhällskunskap skall kurserna omfatta 80 poäng. Om tjänsten omfattar svenska och svenska som andraspråk, skall kurserna i dessa ämnen tillsammans omfatta 120 poäng. Ingår tre ämnen i tjänsten, skall examen omfatta de kurser för utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen tjänstens ämnen kurser dels engelska, engelska, franska eller franska eller tyska 80 poäng samt tyska, dels latin, latin 60 poäng och dels allmän språk- allmän språkkunskap kunskap 20 poäng dels engelska, engelska, franska eller franska eller tyska 80 poäng samt tyska, dels latin, latin och grekiska 100 dels grekiska poäng, varav 60 poäng i det ena ämnet och 40 poäng i det andra ämnet psykologi, sam- psykologi 60 poäng, sam- hällskunskap och hällskunskap 80 poäng socialkunskap och sociologi 20 poäng dels kemi, dels kemi 60 poäng, biologi biologi, dels mil- 60 poäng, miljövårdstek- jövårdsteknik eller nik eller hälsokunskap hälsokunskap 20 poäng dels fysik, dels fysik 60 poäng, matema- matematik eller tik eller kemi 60 poäng kemi, dels energi- samt energi- och mättek- och mätteknik nik 20 poäng 153.2 Villkorsgrupp 2 153.2.1 Godkänd genomgång av historisk-samhällsvetenskaplig, matematisk-naturvetenskaplig eller språkvetenskaplig ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen omfattar 160 poäng varav 120 poäng ämnesteoretiska studier eller i fall som avses i femte stycket 180 poäng varav 140 poäng ämnesteoretiska studier. De ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till omfattning fördela sig enligt följande alternativ alternativ i tjänstens ämnen 1 60 + 60 2 80 + 40 3 60 + 40 I alternativ 3 skall dessutom ingå 20 poäng i ämne som kan ingå i lärartjänst enligt 15 kap. 4 § eller 16 kap. 5 eller 6 §. Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap skall kurserna i detta ämne omfatta 60 poäng. Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de kurser för utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen tjänstens ämnen kurser dels engelska, franska engelska, franska eller tyska eller tyska, dels latin, 60 poäng samt latin 40 dels allmän språkkun- poäng och allmän språk- skap kunskap 20 poäng eller engelska, franska eller tyska 40 poäng samt latin 60 poäng och allmän språk- kunskap 20 poäng psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng kunskap sociologi 20 poäng 153.3 Villkorsgrupp 3 153.3.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Ingår två ämnen i tjänsten, skall examen omfatta studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens ämnen och, i visst fall, en studiekurs som utgör en värdefull komplettering (stödämne) till utbildningen för tjänstens ämnen enligt något av följande tre alternativ, nämligen alternativ tjänstens ämnen stödämne 1 60 + 60 poäng -- 2 80 + 40 poäng -- 3 60 + 40 poäng 20 poäng Är ett av tjänstens två ämnen svenska eller samhällskunskap krävs alltid en eller flera studiekurser för utbildning av lärare i ämnet om sammanlagt 60 poäng. Ingår ett ämne i tjänsten, skall examen omfatta en eller flera studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens ämne och i ett sådant annat ämne som kan ingå i en tvåämnestjänst av samma slag samt, i visst fall, ett stödämne enligt något av alternativen i andra stycket med iakttagande av att studiekursen eller studiekurserna för tjänstens ämne skall omfatta sammanlagt 60 poäng. Omfattar tjänst tre ämnen, skall examen omfatta de studiekurser för utbildning av lärare som anges i följande uppställning, nämligen tjänstens ämnen studiekurser dels engelska, franska engelska, franska eller eller tyska, dels latin, tyska 60 poäng samt latin dels allmän språkkun- 40 poäng och allmän språk- skap kunskap 20 poäng eller engelska, franska eller tyska 40 poäng samt latin 60 poäng och allmän språk- kunskap 20 poäng psykologi, samhälls- psykologi 40 poäng kunskap och social- samhällskunskap 60 poäng kunskap sociologi 20 poäng Närmare bestämmelser om stödämnen som avses i andra och fjärde styckena meddelas av skolöverstyrelsen. 153.3.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna. 153.4 Villkorsgrupp 4 153.4.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina, vilken innefattar huvudämnen som motsvarar tjänstens ämnen. Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras beträffande ett av ämnena endast betyget godkänd i det eller de examensämnen som motsvarar ämnet. Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst betyget med beröm godkänd i det ena examensämnet och minst betyget godkänd i det andra examensämnet. Omfattar tjänst endast ett ämne, fordras i filosofisk ämbetsexamen huvudämne, som motsvarar tjänstens ämne. Om sluttentamen som avlagts efter år 1956 avser examensämne, som i filosofisk ämbetsexamen utgör eller ingår i huvudämne, fordras även godkänd sluttentamen i sådant särskilt ämne eller godkänt prov i sådan särskild kurs som enligt 16 § 1 mom. stadgan (1953:610) angående filosofiska examina skall ingå i filosofisk ämbetsexamen. Ingår tre ämnen i tjänsten, gäller denna bestämmelse endast två av ämnena. De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande sätt, nämligen ämne i tjänsten examensämnen svenska nordiska språk och litte- raturhistoria med poetik franska romanska språk biologi botanik och zoologi filosofi teoretisk filosofi eller praktisk filosofi och teoretisk filosofi psykologi psykologi och pedagogik eller psykologi och teo- retisk filosofi ryska slaviska språk eller ryska Ingår i examen huvudämnet psykologi och teoretisk filosofi, fordras minst betyget med beröm godkänd i ämnet psykologi. I fråga om behörighet för den som avlagt filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina till tjänst i vilken allmän språkkunskap, samhällskunskap, socialkunskap eller naturkunskap ingår meddelar regeringen särskilda bestämmelser. 153.4.2 Villkor 153.3.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 153.5 Villkorsgrupp 5 153.5.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än stadgan (1953:610) angående filosofiska examina, vilken innefattar examensämnen med minst betyget med beröm godkänd som motsvarar tjänstens ämnen. Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras beträffande ett av ämnena endast betyget godkänd i det eller de examensämnen som motsvarar ämnet. Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst betyget med beröm godkänd i det ena examensämnet och minst betyget godkänd i det andra examensämnet. Omfattar tjänst endast ett ämne, fordras minst betyget med beröm godkänd i det examensämne som motsvarar tjänstens ämne eller, om tjänstens ämne motsvaras av två examensämnen, minst betyget med beröm godkänd i det ena examensämnet och minst betyget godkänd i det andra examensämnet. De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande sätt, nämligen ämne i tjänsten examensämnen svenska nordiska språk och litte- raturhistoria med poetik franska romanska språk biologi botanik och zoologi filosofi teoretisk filosofi eller praktisk filosofi och teoretisk filosofi psykologi psykologi och pedagogik eller psykologi och teo- retisk filosofi ryska slaviska språk eller ryska I fråga om behörighet för den som avlagt filosofisk ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än stadgan (1953:610) angående filosofiska examina till tjänst i vilken allmän språkkunskap, samhällskunskap, socialkunskap eller naturkunskap ingår meddelar regeringen särskilda bestämmelser. 153.5.2 Villkor 153.3.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 153.6 Villkorsgrupp 6 för tjänst vari ingår religionskunskap 153.6.1 Teologie kandidatexamen. 153.6.2 Vissa betyg eller vissa kunskaper enligt fordringarna för filosofisk ämbetsexamen enligt de bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 153.6.3 Villkor 153.3.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. 153.7 Villkorsgrupp 7 153.7.1 Teoretisk utbildning: Behörighet i tjänstens ämnen till motsvarande tjänst i grundskolan i vad avser någon kombination av ämnen enligt 16 kap. 7 § första eller andra stycket eller motsvarande äldre bestämmelser. Behörighetsvillkoren skall vara uppfyllda före den 1 juli 1985. 153.7.2 Godkänd genomgång av någon ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263) eller villkor 153.3.2 eller motsvarande äldre bestämmelser. Anmärkning De villkor i fråga om praktisk-pedagogisk utbildning som angetts under 153.3.2 skall anses vara uppfyllda även av den som uppfyller något av följande alternativ: Alternativ 1: En termin av praktisk lärarutbildning på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna i dess lydelse före den 1 juli 1974 eller motsvarande äldre utbildning. Alternativ 2: För den som med stöd av Kungl. Maj:ts bestämmelser den 4 september 1970 beträffande tjänster i befordringsgång som extra eller extra ordinarie lärare i läroämnen eller som extra ordinarie småskollärare eller folkskollärare före den 1 juli 1976 erhållit extra ordinarie tjänst som lärare 153 eller motsvarande äldre tjänst utan att uppfylla villkoren enligt alternativ 1: En anställningstid av 392 anställningsdagar och en tjänstgöringstid av 314 tjänstgöringsdagar enligt bestämmelserna om tillgodoräkning av sådan tid vid uppflyttning i befordringsgång i det kollektivavtal som gällde närmast före den 1 juli 1975. Fullgjord tjänstgöring som lärare skall vara väl vitsordad. Alternativ 3: För den som före den 1 juli 1964 antingen erhållit tjänst som motsvaras av tjänst enligt befordringsgång 2 i bilaga 2 till Avd. A 2 kap. tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU) eller innehaft anställning som timlärare, om läraren därvid haft sådan behörighet och tjänstgöringen varit av sådan art och omfattning att anställning i befordringsgången i stället kunnat komma i fråga: En anställningstid av 392 anställningsdagar och en tjänstgöringstid av 314 tjänstgöringsdagar enligt bestämmelserna om tillgodoräkning av sådan tid vid uppflyttning i befordringsgång i det kollektivavtal som gällde närmast före den 1 juli 1975. Fullgjord tjänstgöring som lärare skall vara väl vitsordad. 154 Tjänst som lärare 154 (i företagsekonomi, distribution m.fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 154.1 och 154.2 skall vara uppfyllda. 154.1 Villkorsgrupp 1 154.1.1 Godkänd genomgång av ekonomlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller ekonomexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. I fråga om godkänd genomgång av ekonomlinjen eller ekonomexamen gäller villkor 152.2.1 andra, fjärde och sjätte styckena i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar efter samråd med universitets- och högskoleämbetet. 154.1.2 Doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar tjänstens ämne eller, i fråga om tjänst som omfattar två ämnen, ett av tjänstens ämnen, eller ådagalagd lämplighet för tjänsten genom förtjänstfull praktisk och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området. 154.1.3 Villkor 152.2.3 eller godkänd genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning till ämneslärare om 40 poäng. 154.2 Villkorsgrupp 2 154.2.1 Utbildning, alternativ 1: Doktorsexamen inom ämnesområde som motsvarar tjänstens ämne eller, i fråga om tjänst som omfattar två ämnen, ett av tjänstens ämnen. Utbildning, alternativ 2: Licentiatexamen varvid erhållits minst betyget med beröm godkänd i tjänstens ämnen eller motsvarande ämnen. Utbildning, alternativ 3: Ekonomexamen med minst betyget med beröm godkänd i tjänstens ämnen eller motsvarande ämnen och ådagalagd lämplighet för tjänsten genom förtjänstfull praktisk och pedagogisk verksamhet samt vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap inom det ekonomiska området. 154.2.2 Villkor 152.3.3. 155 Tjänst som lärare 155 (i företagsekonomi, distribution m.fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 155.1 och 155.2 skall vara uppfyllda. 155.1 Villkorsgrupp 1 155.1.1 Antingen godkänd genomgång av ekonomlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263), filosofie kandidatexamen, ekonomexamen eller filosofisk-samhällsvetenskaplig examen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. I fråga om examen som anges i första stycket gäller villkor 152.2.1 andra, fjärde och sjätte styckena i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar efter samråd med universitets- och högskolämbetet. 155.1.2 Från och med den 1 juli 1987: Minst ett års väl vitsordad yrkespraktik av betydelse för tjänstens ämne eller ämnen. 155.1.3 Villkor 153.2.2. 155.2 Villkorsgrupp 2 155.2.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser, eller juridisk-samhällsvetenskaplig examen eller filosofisk-samhällsvetenskaplig examen enligt stadgan (1958:435) angående juridiska och samhällsvetenskapliga examina, eller ekonomexamen enligt äldre bestämmelser än kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna. Examen som anges i första stycket skall omfatta betyg i det eller de ämnen som motsvarar i tjänsten ingående ämnen. 155.2.2 Villkor 153.3.2 och 155.1.2. 156 Tjänst: som lärare 156 (i teknologi m.fl. ämnen) Villkoren enligt den grupp av villkor som anges under 156.1 skall vara uppfyllda. För tjänst som omfattar ett eller två av ämnena fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi samt analytisk och fysikalisk kemi är även den behörig som uppfyller villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 156.2 och 156.3. 156.1 Villkorsgrupp 1 156.1.1 Godkänd genomgång av linje enligt närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar inom sektorn för utbildning för tekniska yrken enligt högskoleförordningen (1977:263) eller civilingenjörsexamen, bergsingenjörsexamen eller arkitektexamen enligt kungörelsen (1969:332) om utbildning vid teknisk fakultet eller enligt stadgan (1964:535) angående högre tekniska examina eller avgångsexamen enligt stadgan (1942:987) angående tentamina och examina vid de tekniska högskolorna eller motsvarande examen enligt äldre bestämmelser. Examen eller motsvarande skall omfatta minst betyget med beröm godkänd i tjänstens ämne eller ämnen eller i motsvarande ämne eller ämnen. Krav på examen eller motsvarande och betyg som avses i första och andra styckena anses uppfyllt även av den som har annan likvärdig utbildning. 156.1.2 Alternativ 1: Särskild lämplighet för tjänsten ådagalagd genom vetenskapliga studier och vetenskapligt författarskap samt föregående praktisk och pedagogisk verksamhet. Alternativ 2: Minst fem års kvalificerad verksamhet inom tjänstens område efter det att villkoret 156.1.1 är uppfyllt. 156.1.3 Villkor 152.3.3 eller godkänd genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning till ämneslärare om 40 poäng. 156.2 Villkorsgrupp 2 156.2.1 Villkor 152.2.1, 152.2.2 och 152.2.3. 156.3 Villkorsgrupp 3 156.3.1 Villkor 152.3.1, 152.3.2 och 152.3.3. 157 Tjänst som lärare 157 (i teknologi m.fl. ämnen) 157.1 Teoretisk utbildning, alternativ 1: Villkor 156.1.1 eller för tjänst som omfattar ett eller två av ämnena fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi samt analytisk och fysikalisk kemi villkor 152.1.1 eller 152.2.1 eller 152.3.1. Teoretisk utbildning, alternativ 2: Behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen i de ämnen tjänsten omfattar. 157.2 Villkor 153.3.2. 158 Tjänst som lärare 158 (i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 152 och ett är ämne enligt 154) 158.1 Villkoren enligt 152 och 154 gäller i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 159 Tjänst som lärare 159 (i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 153 och ett är ämne enligt 155) 159.1 Villkoren enligt 153 och 155 gäller i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 160 Tjänst som lärare 160 (i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 152 och ett är ämne enligt 156) 160.1 Villkoren enligt 152 och 156 gäller i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 161 Tjänst som lärare 161 (i två eller tre ämnen av vilka ett är ämne enligt 153 och ett är ämne enligt 157) 161.1 Villkoren enligt 153 och 157 gäller i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 162--166 Tjänst som lärare 162--166 (i vissa ämnen i specialkurser) 162--166.1 De villkor enligt något av numren 101--139 och 141--147 som avser ämne vilket närmast motsvarar tjänstens ämne gäller i tillämpliga delar enligt de närmare bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 167 Tjänst som lärare 167 (i svenska, engelska m.fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de fem grupper av villkor som anges under 167.1, 167.2, 167.3, 167.4, och 167.5 skall vara uppfyllda. 167.1 Villkorsgrupp 1 167.1.1 Villkor 152.2.1 och 153.2.2. 167.2 Villkorsgrupp 2 167.2.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina, vilken innefattar huvudämnen som motsvarar tjänstens ämnen. Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett huvudämne motsvarar i tjänsten ingående ämne och att minst betyget godkänd erhållits i examensämnen som motsvarar övriga i tjänsten ingående ämnen. Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne. Om sluttentamen som avlagts efter år 1956 avser examensämne, som i filosofisk ämbetsexamen utgör eller ingår i huvudämne, fordras även godkänd sluttentamen i sådant särskilt ämne eller godkänt prov i sådan särskild kurs som enligt 16 § 1 mom. stadgan (1953:610) angående filosofiska examina skall ingå i filosofisk ämbetsexamen. Ingår tre ämnen i tjänsten, gäller denna bestämmelse endast två av ämnena. De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande sätt, nämligen ämne i tjänsten examensämnen svenska nordiska språk och litte- raturhistoria med poetik franska romanska språk samhällskunskap statskunskap och national- ekonomi biologi botanik och zoologi 167.2.2 Villkor 153.3.2. 167.3 Villkorsgrupp 3 167.3.1 Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre bestämmelser än stadgan (1953:610) angående filosofiska examina, vilken innefattar examensämnen med minst betyget med beröm godkänd som motsvarar tjänstens ämnen. Ingår tre ämnen i tjänsten, fordras att ett examensämne med minst betyget med beröm godkänd motsvarar i tjänsten ingående ämne och att minst betyget godkänd erhållits i examensämnen som motsvarar övriga i tjänsten ingående ämnen. Ingår i tjänsten ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst betyget godkänd i vartdera examensämnet. Dock fordras alltid minst betyget med beröm godkänd i ett examensämne som motsvarar i tjänsten ingående ämne. De ämnen som ingår i tjänst anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknande benämningar eller, om sådana benämningar ej finns, av examensämnen på följande sätt, nämligen ämne i tjänsten examensämnen svenska nordiska språk och litte- raturhistoria med poetik franska romanska språk samhällskunskap statskunskap och national- ekonomi biologi botanik och zoologi 167.3.2 Villkor 153.3.2 167.4 Villkorsgrupp 4 167.4.1 Examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser eller avgångsbetyg från den treåriga kursen vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm. 167.4.2 Antingen genomgång av sådana studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som är avsedda för utbildning av lärare och som omfattar sammanlagt minst 80 poäng, eller minst fyra betygsenheter för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. 167.4.3 Villkor 16.2.1 i bilaga 1 eller 167.2.1 eller 167.3.1 i fråga om de ämnen som ingår i tjänsten. 167.4.4 Villkor 153.3.2. 167.5 Villkorsgrupp 5 167.5.1 Examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser. 167.5.2 Särskild ämnesutbildning vid genomgång av egentlig vidareutbildningskurs. 167.5.3 Alternativ 1: Genomgång av en eller flera studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar sammanlagt minst 40 poäng. Studiekurserna skall vara avsedda för utbildning av lärare för ett ämne som avses i 16 kap. 1 § 167--169. Alternativ 2: Minst två betygsenheter i ett examensämne för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. 167.5.4 Villkor 16.2.1 i bilaga 1 eller 167.2.1 eller 167.3.1 i fråga om de ämnen som ingår i tjänsten. Varje terminskurs i den särskilda ämnesutbildningen jämställs därvid med en studiekurs om 20 poäng inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna eller en betygsenhet för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Studiekursen eller examensämnet får ej motsvara ämne som ingått i terminskurs av den särskilda ämnesutbildningen. 167.5.5 Villkor 153.3.2. 168 Tjänst som lärare 168 (i svenska, engelska m.fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de två grupper av villkor som anges under 168.1 och 168.2 skall vara uppfyllda. 168.1 Villkorsgrupp 1 168.1.1 Genomgång av den treåriga kursen vid tidigare högre lärarinneseminariet i Stockholm med betyg i avgångsbetyget i ämnen som motsvarar tjänstens ämnen. 168.2 Villkorsgrupp 2 168.2.1 Teoretisk utbildning, alternativ 1: Utbildning vid universitet, högskola eller i annan ordning enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. Teoretisk utbildning, alternativ 2: Behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen i de ämnen tjänsten omfattar. 168.2.2 Villkor 153.3.2. 168.2.3 Villkoren 168.2.1 och 153.3.2 skall vara uppfyllda före den 1 januari 1970. 169 Tjänst som lärare 169 (i svenska, engelska m.fl. ämnen) 169.1 Examen på mellanstadielärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna eller folkskollärarexamen enligt äldre bestämmelser. 169.2 Särskild ämnesutbildning, alternativ 1: En eller flera sådana studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna, som är avsedda för utbildning av lärare och som omfattar sammanlagt minst 40 poäng, samt vissa andra kurser. Särskild ämnesutbildning, alternativ 2: Minst två betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser samt vissa andra kurser. Särskild ämnesutbildning, alternativ 3: Egentlig vidareutbildningskurs. 170 Tjänst som lärare 170 (i matematik, fysik m.fl. ämnen) 170.1 Slutförd lärokurs med fullständig studiekurs på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser. Om ämnet kemi ingår i tjänsten, fordras genomgång av kemiteknisk gren eller för den som avlagt ingenjörsexamen vid tidigare tekniskt gymnasium examen på kemiteknisk, färgeri- och appreturteknisk eller cellulosateknisk linje. 170 Tjänst som lärare 170 (i matematik, fysik m. fl. ämnen) 170.1 Slutförd lärokurs med fullständig studiekurs på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser. Om ämnet kemi ingår i tjänsten, fordras genomgång av kemiteknisk gren eller för den som avlagt ingenjörsexamen vid tidigare tekniskt gymnasium examen på kemiteknisk, färgeri- och appreturteknisk eller cellulosateknisk linje. 170.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång med godkänt betyg av lärarutbildning om två terminer som anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av lärarutbildning inom ämnesområdet under omkring 15 veckor som före den 1 juli 1964 anordnats av tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång med godkänt betyg av dels lärarutbildning i tekniska ämnen under omkring 15 veckor, dels kompletteringskurs i fackämnen som i huvudsak motsvarar den ämnesmässiga delen av sådan lärarutbildning som anges under alternativ 1 och som anordnats av skolöverstyrelsen i samarbete med korrespondensinstitut. 171 Tjänst som lärare 171 (i företagsekonomi och ekonomikunskap) 171.1 Slutförd lärokurs med fullständig studiekurs på treårig ekonomisk linje i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser. 171.2 Lärarutbildning, alternativ 1: Genomgång med godkänt betyg av lärarutbildning om två terminer som anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. Lärarutbildning, alternativ 2: Genomgång av lärarutbildning inom ämnesområdet under omkring 15 veckor som före den 1 juli 1965 anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. Lärarutbildning, alternativ 3: Genomgång med godkänt betyg av dels lärarutbildning för handelslärare och blivande handelslärare under omkring 15 veckor, dels kompletteringskurs i fackämnen som i huvudsak motsvarar den ämnesmässiga delen av sådan lärarutbildning som anges under alternativ 1 och som anordnats av skolöverstyrelsen i samarbete med korrespondensinstitut. 172 Tjänst som lärare 172 (i fackteori inom vissa ämnen) 172.1 Teknisk utbildning eller annan teoretisk utbildning som skolöverstyrelsen prövar erforderlig. 172.2 Genomgång med godkänt betyg av lärarutbildning under omkring 15 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning. 173 Tjänst som lärare 173 (i maskinskrivning, kontorskunskap m. fl. ämnen) 173.1 Handelsutbildning eller annan teoretisk utbildning som skolöverstyrelsen prövar erforderlig. 173.2 Villkor 172.2. 174 Tjänst som lärare 174 (i ämne eller ämnen inom apoteksutbildning) 174.1 Godkänd genomgång av receptarielinjen eller apotekarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller receptarieexamen eller farmacie kandidatexamen. 174.2 Genomgång av lärarutbildning under omkring 15 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning eller godkänd genomgång av handels- och kontorslärarlinjen enligt högskoleförordningen. 175 Tjänst som lärare 175 (i ämnen på tvåårig konsumtionslinje enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar) 175.1 Villkor 125.3.1. 176 Tjänst som lärare 176 (i trä- och metallslöjd) 176.1 Godkänd genomgång av slöjdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller slöjdlärarexamen vid slöjdlärarseminariet (högre kompetens) eller av skolöverstyrelsen eller tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning före den 1 januari 1963 meddelad behörighetsförklaring (högre eller lägre kompetens) som gäller träslöjd, metallslöjd, huvudsakligen träslöjd, huvudsakligen metallslöjd eller träslöjd och metallslöjd. 176.2 Behörig till tjänst som lärare 176 är även den som är behörig till sådan tjänst som lärare 182 i vilken trä- och metallslöjd ingår. 177 Tjänst som lärare 177 (i två av ämnena idrott, musik m. fl. ämnen) 177.1 Villkor 149.1 för idrott, 150.1.1 eller 150.2.1 för musik, 151.1 för bild, 176.1 för trä- och metallslöjd, 142.3.1 för textilslöjd, 125.3.1 för hemkunskap och 146.1.1 för barnkunskap. 178 Tjänst som lärare 178 (i ämnen i specialkurs för utbildning av arbetsterapeuter) 178.1 Godkänd genomgång av arbetsterapeutlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller två-treårig arbetsterapeututbildning eller motsvarande utbildning enligt bestämmelser som skolöverstyrelsen meddelar. 178.2 Minst två års väl vitsordad yrkeserfarenhet som förvärvats efter utbildningen enligt 178.1. 178.3 Godkänd genomgång av vårdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av lärarutbildning för arbetsterapeuter under omkring 19 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen eller motsvarande utbildning. 179 Tjänst som lärare 179 (i ämnen i specialkurs för utbildning av fritidspedagoger) 179.1 Godkänd genomgång av fritidspedagoglinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av tvåårig specialkurs i gymnasieskolan för utbildning av fritidspedagoger eller motsvarande äldre utbildning. 179.2 Väl vitsordad anställning som fritidspedagog under minst tre år. Läraren skall därvid under minst ett läsår ha handlett elever från kurs för utbildning av fritidspedagoger. 179.3 Godkänd genomgång av pedagogik/metodiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263), eller lärarutbildning under minst 15 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen, eller motsvarande utbildning som skolöverstyrelsen godkänner. 180 Tjänst som lärare 180 (i ämnen i specialkurs för utbildning av ADB-personal) Behörighetsvillkor enligt de särskilda bestämmelser som regeringen meddelar. 181 Tjänst som lärare 181 (i ämnen i specialkurs för utbildning av sjukgymnaster) 181.1 Godkänd genomgång av sjukgymnastlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller legitimation som sjukgymnast. 181.2 Minst två års väl vitsordad yrkeserfarenhet som förvärvats efter legitimation. 181.3 Godkänd genomgång av vårdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) eller genomgång av lärarutbildning under omkring 19 veckor som anordnats av skolöverstyrelsen. 182 Tjänst som lärare 182 (i dels ett eller två av ämnena kostkunskap, trä- och metallslöjd m. fl. ämnen, dels ett av ämnena samhällskunskap, matematik m. fl. ämnen) Villkoren enligt någon av de fyra grupper av villkor som anges under 182.1, 182.2, 182.3 och 182.4 skall vara uppfyllda. 182.1 Villkorsgrupp 1 182.1.1 Godkänd genomgång av ämneslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen omfattar 160--200 poäng, varav 120--160 poäng ämnesteoretiska studier. De ämnesteoretiska studiernas sammanlagda kurser skall till omfattning fördela sig enligt följande alternativ, nämligen alternativ i tjänstens ämnen 1 60 + 60 2 80 + 60 3 80 + 80 I de praktisk-estetiska ämnena skall kurserna omfatta 80 poäng. I barnkunskap och barn- och ungdomskunskap skall dock kurserna omfatta sammanlagt 60 poäng. Om svenska, engelska eller samhällskunskap ingår i tjänsten, skall kurserna i ämnet omfatta 80 poäng. 182.2 Villkorsgrupp 2 182.2.1 Genomgång av sådan variant av gymnastik/idrotts-, musik-, slöjd-, textil-, hushålls- eller barnavårdslärarlinjen som högskoleenhet anordnar inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken om sammanlagt 160 poäng i dels konsumentkunskap, bostads/miljökunskap, kostkunskap, trä- och metallslöjd, textilkunskap som avser sömnad, textilkunskap som avser vävning, gymnastik/idrott, musik, barnkunskap eller barn- och ungdomskunskap, dels ett annat ämne. Poängtalet fördelas på kurser enligt något av följande fyra alternativ, nämligen alter- tjänstens stöd- praktisk-pedago- nativ ämnen ämne gisk utbildning 1 40 + 40 40 40 2 60 + 40 20 40 3 60 + 60 -- 40 4 80 + 40 -- 40 Om följande ämnen ingår i tjänsten, krävs kurser av viss omfattning, nämligen tjänstens ämne kurser bostads/miljökunskap, miljö- och konsument- konsumentkunskap kunskap 40 poäng kostkunskap kostkunskap 60 poäng trä- och metallslöjd trä- och metallslöjd 60 poäng textilkunskap som textilslöjd 60 poäng avser sömnad och påbyggnadskurs i textil- slöjd som avser sömnad om 20 poäng textilkunskap som textilslöjd 60 poäng och avser vävning påbyggnadskurs i textilslöjd som avser vävning om 20 po- äng idrott gymnastik/idrott 60 poäng musik musik 60 poäng svenska svenska 60 poäng samhällskunskap samhällskunskap 60 poäng barnkunskap barn- och ungdomskunskap 60 poäng barn- och ungdoms- barn- och ungdoms- kunskap kunskap 60 poäng Stödämne är kurser i sådant ämne som utgör en värdefull komplettering till utbildningen för tjänstens ämnen. Ämnet musikvetenskap får dock inte utgöra stödämne till tjänst vari musik ingår. Kurser i kostkunskap skall utgöra stödämne till tjänst vari bostads/miljökunskap och konsumentkunskap ingår och kurser i miljö- och konsumentkunskap skall utgöra stödämne till tjänst vari kostkunskap ingår. Närmare bestämmelser om stödämnen meddelas av skolöverstyrelsen. 182.3 Villkorsgrupp 3 182.3.1 Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som omfattar studiekurser om sammanlagt 120 poäng, vari ingår ämnesutbildning i musik med minst 60 poäng och studiekurser för utbildning av lärare i tjänstens andra ämne om sammanlagt minst 40 poäng, eller, för svenska, minst 60 poäng samt i visst fall studiekurs om 20 poäng för stödämne. Därvid tillämpas också bestämmelserna om stödämne i 182.2.1 fjärde stycket. 182.3.2 Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, som avser utbildning i metodik och praktik i musik och annat ämne. 182.4 Villkorsgrupp 4 182.4.1 Villkor 8.1 i bilaga 1 eller 141.1 eller 141.2 eller 142.3 eller 142.4 eller 143 eller 149 eller 150.1 eller 150.2. 182.4.2 Alternativ 1: Genomgång av sådan eller sådana studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna som avser utbildning av lärare i tjänstens andra ämne och som omfattar sammanlagt minst 40 poäng eller, för svenska eller samhällskunskap, 60 poäng. Alternativ 2: Minst två betygsenheter för filosofisk ämbetsexamen enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. Betygsenheterna skall avse tjänstens andra ämne. Villkor 153.4.1 eller 153.5.1 i fråga om det ämne som avses i första stycket. 182.4.3 Alternativ 1: Tjänstgöring som lärare minst fem veckotimmar i ämne som avses i 182.4.2 under minst två terminer. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret 182.4.2 är uppfyllt. Alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1981 av särskild metodisk fortbildningskurs i ämne som avses i 182.4.2. 183 Tjänst som lärare 183 (i allmän musiklära m. fl. ämnen) 183.1 För tjänst i vilken ingår minst ett av ämnena musikhistorisk orientering och allmän musiklära skall villkoret 183.1.1 vara uppfyllt. För tjänst i enbart ämnena musikhistorisk orientering och allmän musiklära är även den behörig som uppfyller villkoret 183.1.2. För tjänst i enbart ämnet allmän musiklära är även den behörig som uppfyller villkoret 183.1.3. 183.1.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med obligatoriskt fördjupningsalternativ jämte tillvalskurs som syftar till behörighet till tjänst som lärare 150. Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) jämte praktisk-pedagogisk påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning. Utbildning, alternativ 3: Musiklärarexamen vid musikhögskola. 183.1.2 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av tvåämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av musikpedagogisk påbyggnadsutbildning i musikteori (teoripedagogutbildning). 183.1.3 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) jämte musikpedagogisk påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning. 183.2 För tjänst i vilken ingår ämnet klaverinstrument skall villkoret 183.2.1 vara uppfyllt. 183.2.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) innefattande såsom obligatoriskt fördjupningsalternativ instrumental fördjupning med piano som huvudinstrument. Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) jämte praktisk-pedagogisk påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning. Utbildning, alternativ 3: Godkänd genomgång av kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) jämte musikpedagogisk påbyggnadskurs eller motsvarande äldre utbildning. Utbildning, alternativ 4: Godkänd genomgång av musikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263), variant om 160 poäng som innefattar pedagogisk specialisering och har piano som huvudinstrument i fördjupningsutbildningen. Utbildning, alternativ 5: Musiklärarexamen vid musikhögskola. Utbildning, alternativ 6: Godkänd genomgång av musikpedagogutbildning i piano vid musikhögskola, Göteborgs musikkonservatorium, Malmö musikkonservatorium, Stockholms borgarskola, Framnäs folkhögskola, Folkliga musikskolan i Ingesund eller Örebro musikpedagogiska institut. 183.3 För tjänst i vilken ingår ett av ämnena sång, knäppinstrument, stråkinstrument med inriktning mot violin och viola, träblåsinstrument med inriktning mot tvärflöjt eller träblåsinstrument med inriktning mot klarinett och saxofon skall villkoret 183.3.1 vara uppfyllt. 183.3.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) innefattande såsom obligatoriskt fördjupningsalternativ fördjupning enligt följande, nämligen ämne som ingår i fördjupning tjänsten sång företrädesvis i sång knäppinstrument instrumental fördjupning med gitarr eller elgitarr som huvudinstrument stråkinstrument med instrumental fördjupning inriktning mot violin med violin eller viola som och viola huvudinstrument träblåsinstrument med instrumental fördjupning inriktning mot tvär- med tvärflöjt som huvud- flöjt instrument träblåsinstrument med instrumental fördjupning inriktning mot klarinett med klarinett eller saxofon och saxofon som huvudinstrument Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av musikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263), variant om 160 poäng som innefattar pedagogisk specialisering och har följande huvudämne eller huvudinstrument i fördjupningsutbildningen, nämligen ämne som ingår huvudämne eller huvud- i tjänsten instrument sång sång knäppinstrument gitarr eller elgitarr stråkinstrument med violin eller viola inriktning mot violin och viola träblåsinstrument med tvärflöjt inriktning mot tvär- flöjt träblåsinstrument med klarinett eller saxofon inriktning mot klari- nett och saxofon Utbildning, alternativ 3: Godkänd genomgång av musikpedagogutbildning vid musikhögskola, Göteborgs musikkonservatorium, Malmö musikkonservatorium, Stockholms borgarskola, Framnäs folkhögskola, Folkliga musikskolan i Ingesund eller Örebro musikpedagogiska institut enligt följande, nämligen ämne som ingår musikpedagog- i tjänsten utbildning sång sång knäppinstrument gitarr stråkinstrument med violin eller viola inriktning mot violin och viola träblåsinstrument tvärflöjt med inriktning mot tvärflöjt träblåsinstrument klarinett eller saxofon med inriktning mot klarinett och saxofon 183.4 För tjänst i rörelse skall villkoret 183.4.1 vara uppfyllt. 183.4.1 Utbildning, alternativ 1: Godkänd genomgång av ettämnesutbildning på musiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) innefattande såsom obligatoriskt fördjupningsalternativ fördjupningsutbildning i rytmik. Utbildning, alternativ 2: Godkänd genomgång av rytmikpedagogutbildning vid musikhögskolan i Malmö eller Dalcrozeseminariet i Stockholm. 184 Tjänst som lärare 184 (i maskinteknik Du m. fl. ämnen) 184.1 Godkänd genomgång av industri- och hantverkslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263). Utbildningen skall vara inriktad mot tjänstens ämne eller ämnen. 185 Tjänst som lärare 185 (i social servicekunskap) 185.1 Alternativ 1: Godkänd genomgång av sociala servicelinjen eller sociala omsorgslinjen inom kommunal högskoleutbildning. Alternativ 2: Godkänd genomgång av utbildning till föreståndare för ålderdomshem. Alternativ 3: Legitimation som sjuksköterska (sjukskötare) samt genomgång av antingen påbyggnadslinjen för sjuksköterskor för ålderdomshem och öppen åldringsvård eller sådan vidareutbildning till föreståndare för ålderdomshem och öppen åldringsvård som har anordnats vid sjuksköterskeskola före den 1 juli 1977. Alternativ 4: Socionomexamen på social linje i högskolan eller vid den tidigare socialhögskolan eller godkänd genomgång av motsvarande äldre utbildning, som universitets- och högskoleämbetet i det enskilda fallet godtar för antagning till vårdlärarlinjen med studieinriktning som anknyter till tjänstens ämne. 185.2 Minst två års sådan tjänstgöring med anknytning till tjänstens ämne, vilken universitets- och högskoleämbetet i det enskilda fallet godtar för antagning till vårdlärarlinjen med studieinriktning som anknyter till tjänstens ämne. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret 185.1 är uppfyllt. 185.3 Alternativ 1: Godkänd genomgång av vårdlärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) med studieinriktning som anknyter till tjänstens ämne. Alternativ 2: Genomgång av pedagogisk kurs under omkring 19 veckor för utbildning av lärare i vårdyrken som efter den 1 juli 1977 anordnats vid statlig högskoleenhet och före denna tidpunkt av skolöverstyrelsen, tidigare yrkespedagogiskt institut eller vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Alternativ 3: Genomgång av lärarkurs om tre terminer vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Alternativ 4: Villkor 145.2, alternativ 2, 3, 4 eller 5. 186 Tjänst som lärare 186 ( i dels social servicekunskap, dels ett av ämnena psykologi, samhällskunskap och socialkunskap) 186.1 Villkor 185.1--185.3. 186.2 Alternativ 1: Godkänd genomgång i tjänstens andra ämne av sådan kurs eller sådana kurser om minst 40 poäng eller för samhällskunskap 60 poäng enligt högskoleförordningen (1977:263), som av linjenämnd förklarats likvärdiga med utbildningen i ämnet på den före den 1 juli 1988 anordnade historisk-samhällsvetenskapliga ämneslärarlinjen. Alternativ 2: Genomgång av sådan studiekurs eller sådana studiekurser inom ramen för grundläggande utbildning enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de filosofiska fakulteterna, som är avsedda för utbildning av lärare i tjänstens andra ämne och som omfattar 40 poäng eller för samhällskunskap 60 poäng. 186.3 Alternativ 1: Tjänstgöring som lärare minst fem veckotimmar i psykologi respektive samhällskunskap eller socialkunskap under minst två terminer. Tjänstgöringen skall vara väl vitsordad och ha fullgjorts efter det att villkoret 186.2 är uppfyllt. Alternativ 2: Genomgång före den 1 juli 1981 av särskild metodisk fortbildningskurs i tjänstens andra ämne. Förordning (1989:647). Övergångsbestämmelser 1971:235 1. Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1971. 3. Förekommer i författning eller i annan bestämmelse hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den nya stadgan, tillämpas i stället den nya bestämmelsen, om ej annat anges särskilt. 21. I fråga om den som vid utgången av juni 1971 innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan och som skall kvarstå i tjänst under tid därefter skall konstitutorial eller förordnande på tjänsten avse motsvarande tjänst enligt 15 kap. 1 § första stycket eller 7 § första stycket. Detsamma gäller i fråga om långtidsvikariat på ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid grundskolan. Första stycket gäller ej tjänst som avses i punkt 4 första stycket och punkt 5 första stycket övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1970:78) om ändring skolstadgan (1962:439). 25. Om ledningen av sådan skolenhet med landstingskommuns gymnasieskola som omfattar endast studievägar med i huvudsak samma inriktning som tvåårig konsumtionslinje meddelar Kungl. Maj:t särskilda bestämmelser. I fråga om förordnande av skolledare och biträdande skolledare vid skolenhet med gymnasieskola meddelar Kungl. Maj:t särskilda övergångsbestämmelser. 26. Kungl. Maj:t meddelar särskilda övergångsbestämmelser rörande 1. lärare vid skola som byter huvudman med anledning av gymnasieskolans införande samt 2. den som vid utgången av juni 1971 innehar tjänst som lärare vid landstingskommuns lantbruksskola, lanthushållsskola eller skogsbruksskola och som skall kvarstå i tjänst under tid därefter. 27. Vid kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola skall fr. o. m. den 1 juli 1971 vara inrättade ordinarie tjänster för de lärare vilka vid utgången av juni 1971 innehar ordinarie tjänster som lärare vid kommunens yrkesskola, fackskola eller gymnasium respektive vid landstingskommunens yrkesskola och som skall kvarstå i tjänst under tid därefter. För lärare som avses i första stycket skall konstitutorial eller förordnande på tjänsten fr. o. m. den 1 juli 1971 avse anställning som lärare vid kommunens respektive landstingskommunens gymnasieskola i det eller de ämnen som anges i konstitutorialet eller förordnandet. ___________________________________________________________________ 33. Om extra ordinarie lärare under första halvåret 1971 är anställd tills vidare utan tidsbegränsning vid kommunens yrkesskola, fackskola eller gymnasium eller vid landstingskommuns yrkesskola och läraren beräknas kunna beredas fortsatt anställning den 1 juli 1971 på motsvarande tjänst vid kommunens respektive landstingskommunens gymnasieskola, skall läraren ej uppsägas från sitt förordnande som extra ordinarie lärare. Förordnandet skall från och med den 1 juli 1971 tills vidare gälla tjänst i motsvarande ämnen vid gymnasieskolan. Detsamma gäller i fråga om långtidsvikariat på ordinarie eller extra ordinare tjänst som lärare. 35. Lärare som avses i punkterna 27 och 31--33 är skyldig att undervisa i ämne eller ämnen i gymnasieskolan som närmast motsvarar det eller de ämnen som ingick i hans senaste tjänst vid yrkesskolan, fackskolan eller gymnasiet. Bestämmelse i den nya stadgan om lärare i sådant ämne i gymnasiekolan som avses i första stycket gäller även lärare som enligt första stycket skall undervisa i ämnet. 36. Lärare i gymnasieskolan som vid utgången av juni 1971 innehade ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid kommuns eller landstingskommuns yrkesskola är skyldig att deltaga i fortbildning enligt 23 kap. 28 § skolstadgan (1962:439) i dess lydelse vid utgången av juni 1971. 37. I fråga om tjänst som lärare enligt något av numren 16--18, 152--161 eller 167--169 får bestämmelserna om ämnen som tjänsten omfattar i 10 kap. 17 §, 14 kap. 19 och 20 §§ samt 18 kap. 21 § skolstadgan (1962:439) i dess lydelse vid utgången av juni 1969 tillämpas för sökande med utbildning enligt stadgan (1953:610) angående filosofiska examina eller äldre bestämmelser. 39. Den som enligt särskilda bestämmelser som gäller vid utgången av juni 1971 har eller förvärvar behörighet till viss tjänst som lärare vid grundskolan, kommunal yrkesskola, kommunal fackskola, kommunalt gymnasium eller landstingskommunal yrkesskola anses tills vidare behörig till motsvarande tjänst enligt den nya stadgan, även om han ej uppfyller de behörighetsvillkor som enligt den nya stadgan gäller för sistnämnda tjänst, i den mån ej Kungl. Maj:t förordnar annat. 42. Utöver vad som följer av det föregående äger följande författningsrum fortfarande tillämpning, nämligen 30 kap. 3 § skolstadgan (1962:439), punkt 10 övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1964:105) om ändring i skolstadgan den 6 juni 1962 (nr 439) samt punkterna 4--7 övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1970:78) om ändring i skolstadgan (1962:439) utom i vad avser hänvisning till bestämmelse i skolstadgan (1962:439) om kontaktarbete som är erforderligt för yrkesorientering. Hänvisning till författningsrum i punkterna 5 och 6 övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1970:78) om ändring i skolstadgan (1962:439) avser därvid skolstadgan (1962:439) i dess lydelse vid utgången av juni 1970. 44. Närmare föreskrifter för ikraftträdandet av den nya stadgan meddelas av skolöverstyrelsen. 1973:417 1. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1973. 3. Har innehavare av ordinarie tjänst som lärare 18 i samhällskunskap med yrkesvägledning i fråga om teoretisk utbildning förvärvat behörighet för ordinarie tjänst som lärare 16 i samhällskunskap och ytterligare ett ämne som jämte samhällskunskap kan ingå i ordinarie tjänst 16, skall han förordnas på extra ordinarie tjänst 16 från och med nästföljande månad. 1973:678 Denna kungörelse träder i kraft en vecka efter den dag, då kungörelsen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. För lärare som avses i punkt 21 andra stycket och punkt 27 andra stycket övergångsbestämmelserna till skolstadgan (1971:235) skall i fråga om specialundervisning bestämmelserna för närmast motsvarande lärare i 15 och 16 kap. skolstadgan äga tillämpning. 1974:481 1. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1974. 3. För innehavare av tjänst som avses i punkt 4 första stycket och punkt 5 första stycket övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1970:78) om ändring i skolstadgan (1962:439) skall i fråga om studie- och yrkesorientering bestämmelserna för närmast motsvarande lärare i 15 kap. skolstadgan (1971:235) äga tillämpning. 4. Bestämmelserna i 15 kap. 18 § andra stycket äger tillämpning även på innehavare av ordinarie tjänst som lärare i samhällskunskap med yrkesvägledning vilken i vad avser teoretisk utbildning uppfyller villkoren för behörighet till ordinarie tjänst som lärare 16 i en sådan kombination av ämnet samhällskunskap och annat eller andra ämnen som anges i 15 kap. 4 § första eller andra stycket. ---- 1978:588 1. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag, då förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk Författningssamling. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 1 juli 1978. 2. Genom förordningen upphävs a) provisoriska bestämmelser den 24 april 1970 om extra ordinarie tjänster som lärare i övningsämne och läroämne, b) provisoriska bestämmelser den 1 oktober 1971 om vissa extra ordinarie tjänster som lärare i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi, c) bestämmelser den 5 maj 1972 om tjänster för lärare i musik och annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan m. m. 3. För den som före den 1 januari 1981 uppfyller villkoren för behörighet enligt provisoriska bestämmelser den 24 april 1970 om extra ordinarie tjänster som lärare i övningsämne och läroämne, enligt provisoriska bestämmelser den 1 oktober 1971 om vissa extra ordinarie tjänster som lärare i textilslöjd, matematik och fysik eller kemi eller enligt bestämmelser den 5 maj 1972 om tjänster för lärare i musik och annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan m. m. får tjänst som lärare 23 eller 182 inrättas i den ämneskombination i vilken läraren var behörig till tjänst enligt nämnda bestämmelser. 4. Om lärare vid utgången av juni 1978 med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning innehar lärartjänst enligt bestämmelser som avses i punkt 2 skall förordnandet vid fortsatt tjänsteinnehav efter utgången av juni 1978 avse tjänst enligt något av numren 23 eller 182. 1980:531 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1980. 2. Tjänst som lärare 128 får inte inrättas eller återbesättas. 4. I en kommun, där konsumtionslinjens gren för storhushåll och restaurang har ersatts eller ersätts av varianten för storhushåll på den livsmedelstekniska linjens gren för storhushåll och restaurang, gäller följande med tillämpning tidigast från och med dagen för ikraftträdandet av denna förordning. En tjänst som lärare 125 i livsmedelsteknik på gren för storhushåll och restaurang med huvudsaklig inriktning på variant för storhushåll får tillsättas med en lärare som med konstitutorial eller förordnande innehar ordinarie tjänst som lärare 141, i vilken ämnet produktionsteknik ingår, eller som med förordnande tills vidare innehar extra ordinarie eller extra tjänst som lärare 141, i vilken ämnet produktionsteknik ingår utan att tjänsten har kungjorts respektive anmälts ledig till ansökan, om a) det behövs med hänsyn till organisationsändringen, b) läraren uppfyller villkoren för behörighet till tjänst som lärare 125 och c) läraren har undervisat i ämnet produktionsteknik. 1981:986 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982. 2. Den som den 30 juni 1982 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare i grundskolan med förordnande tills vidare får behålla arvodestjänsten om a) villkoren för att tjänsten skall få finnas enligt 15 kap. 48--49a och 56 §§ i deras lydelse före ikraftträdandet av denna förordning är uppfyllda och b) högst fem år återstår till dess innehavaren uppnår nedre gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för henne eller honom. 3. Den som med stöd av punkten 2 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare är skyldig att fullgöra sådana specialfunktioner i 14 kap. 13 a § som motsvarar de uppgifter som ingår i arvodestjänsten i den omfattning som skolstyrelsen bestämmer. 5. Vid ledighet på en arvodestjänst som avses i punkt 2 får vikarie inte förordnas på tjänsten. 1982:694 1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1982. Genom förordningen upphävs a) förordningen (SÖ-FS 1978:203) om inrättande av vissa ordinarie tjänster som lärare i kommuns grundskola, b) 1--15 §§ förordningen (SÖ-FS 1981:236) med provisoriska föreskrifter om tillsättning av tjänster som skolchefer i kommuner och som skolledare och biträdande skolledare i grundskolan och gymnasieskolan, m. m. 3. Om en skoldirektör, biträdande skoldirektör, rektor eller studierektor inträder i utövning av en ordinarie lärartjänst som har förts över stat med stöd av 14 kap. den upphävda 26 §, skall tjänsten återföras på stat i den ordning som styrelsen för skolan bestämmer. Första stycket tillämpas också när en ordinarie lärartjänst skall återföras på stat i fall som avses i 14 kap. de upphävda 28 och 29 §§. 4. Den som vid utgången av augusti 1982 innehar en extra ordinarie tjänst som lärare 172 eller 173 skall anses behörig till tjänsten, även om han inte uppfyller kravet på lärarutbildning under punkten 172.2.2 respektive 173.2.2 i bilaga 2. 1983:508 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983. 2. För en lärare som vid utgången av juni 1983 är förordnad tills vidare utan tidsbegränsning på en tjänst enligt förordningen (SÖ-FS 1980:80) om extra lärartjänster i vissa ämnen på tvåårig drift- och underhållsteknisk linje i gymnasieskolan skall förordnandet vid fortsatt tjänsteinnehav efter utgången av juni 1983 avse en tjänst som lärare 184. 1984:209 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1984. 3. Den som den 30 juni 1984 innehar kommunal anställning som syokonsulent med tillsvidareförordnande skall förordnas på en tjänst som syofunktionär vid grundskolan eller gymnasieskolan i kommunen om a. det finns sådant underlag för tjänsten som avses i 16 a kap.5 § första stycket och andra stycket 1 samt i förekommande fall 6 §, b. syokonsulenten uppfyller villkoren för behörighet till sådana tjänster enligt 16 a kap. 2 § och c. syokonsulenten önskar få ett sådant förordnande. Om styrelsen för skolan beslutar det får, utöver sådan verksamhet som avses i 5 § första stycket och andra stycket 1 samt i förekommande fall 6 §, verksamhet som avses i 16 a kap. 5 § andra stycket 2 och 3 samt fyllnadstjänstgöring enligt 16 a kap. 8 och 9 §§ utgöra underlag för tjänsten. 4. Den som den 30 juni 1984 innehar kommunal anställning som syokonsulent med tillsvidareförordnande och med tjänstgöring som omfattar minst 40 procent av heltidstjänstgöring men som inte uppfyller villkoren för behörighet i 16 a kap. 2 § skall i samma kommun förordnas på en extra tjänst som syofunktionär om villkoren i punkten 3 första stycket a och c är uppfyllda. Punkten 3 andra stycket skall också tillämpas. Förordnandet skall meddelas tills vidare dock längst till och med utgången av juni 1988. Om syofunktionären före den 1 juli 1988 uppfyller behörighetsvillkoren och skall kvarstå i tjänsten efter utgången av juni 1988, skall förordnande på tjänsten meddelas tills vidare. Villkoren i punkten 3 första stycket a och c skall också vara uppfyllda. Om det finns särskilda skäl, får efter medgivande av skolöverstyrelsen den som har förordnats enligt första stycket meddelas fortsatt förordnande tills vidare dock längst till och med utgången av juni 1989. Därvid skall tidsangivelserna i andra stycket tillämpas med ett års förskjutning framåt. 5. Den som den 30 juni 1984 innehar en tjänst som lärare vid grundskolan och som inräknar studie- och yrkesorientering i tjänsten med stöd av Kungl. Maj:ts bestämmelser den 20 december 1973 om anställnings- och tjänstgöringsförhållanden för yrkesvalslärarna i grundskolan efter utgången av juni 1974 m. m. får förordnas på en tjänst som syofunktionär vid grundskolan eller gymnasieskolan i kommunen om a. det finns sådant underlag för tjänsten som avses i 16 a kap. 5 § första stycket och andra stycket 1 samt i förekommande fall 6 §, b. yrkesvalsläraren uppfyller villkoren för behörighet till sådana tjänster enligt 16 a kap. 2 § och c. yrkesvalsläraren önskar få ett sådant förordnande. Punkten 3 andra stycket skall också tillämpas. 6. Förordnanden som avses i punkterna 3--5 får meddelas utan att tjänsterna anmäls lediga. 7. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sådana yrkesvalslärare i grundskolan som inte förordnas på tjänster som syofunktionär enligt punkten 5. 8. Studie- och yrkesorientering i skolan får efter utgången av juni 1984 endast utgöra underlag för statligt reglerade tjänster som syofunktionär, om inte något annat följer av andra stycket. Om en kommun inte hinner inrätta statligt reglerade tjänster för syofunktionärer från och med den 1 juli 1984, får skolans studie- och yrkesorientering efter utgången av juni 1984 utgöra underlag för kommunala tjänster för syokonsulenter under den tid som behövs för att inrätta och tillsätta statligt reglerade tjänster som syofunktionär. 1985:587 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985. 5. Den som den 30 juni 1985 innehar dels en ordinarie tjänst som skolchef eller biträdande skoldirektör eller en arvodestjänst som skolchef, dels en ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst som lärare och som i omedelbar följd får en kommunalt reglerad heltidstjänst som skolchef eller biträdande skolchef är, så länge han eller hon innehar den kommunalt reglerade tjänsten, tjänstledig från tjänsten som lärare utan särskilt beslut därom, dock längst till utgången av juni 1990. Detsamma gäller den som i fall som avses i punkt 2 blir innehavare av en tjänst som sägs där från och med den 1 juli 1985 eller senare Om lärartjänsten har förts över stat, får tjänsten återföras på stat till utgången av juni 1990 och på det sätt som skolstyrelsen bestämmer. 1986:575 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986. 4. De äldre bestämmelserna i 19 kap. gäller fortfarande, om beslut i första instans har meddelats före den 1 juli 1986. 1987:709 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987. 2. Arvodestjänster som rektor och studierektor, extra tjänster som biträdande rektor samt arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare i gymnasieskolan får finnas kvar så lång tid efter utgången av juni 1987 som kan fordras för att få innehavarnas anställning på tjänsterna att upphöra, om inte något annat följer av punkt 8. 3. För den som vid utgången av juni 1987 innehar en ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid en skolenhet med gymnasieskola i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. Styrelsen för skolan skall bestämma rektors eller studierektors arbetsområde. 4. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan tidsbegränsning på en arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som rektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om a. tjänsten som rektor ryms inom ramen för de skolledningsresurser som får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt 16 kap. 7 § gymnasieförordningen (1987:743), b. rektorn uppfyller villkoren för behörighet till sådan tjänst enligt 13 kap. 12 § och c. rektorn önskar få ett sådant förordnande. Styrelsen för skolan skall bestämma rektors arbetsområde. 5. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan tidsbegränsning på en extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om den biträdande rektorn önskar få ett sådant förordnande. 6. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan tidsbegränsning på en arvodestjänst som studierektor vid en skolenhet med gymnasieskola i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om a. tjänsten som studierektor ryms inom ramen för de skolledningsresurser som får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt 16 kap. 7 § gymnasieförordningen (1987:743) och b. studierektorn önskar få ett sådant förordnande. 7. Den som önskar få en tjänst enligt punkterna 4--6 skall anmäla det. Anmälan ställs till länsskolnämnden och ges in till styrelsen för skolan. 8. Den som den 30 juni 1987 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare i gymnasieskolan med förordnande tills vidare får behålla arvodestjänsten om a. villkoren för att tjänsten skall få finnas enligt 16 kap. 45, 46 och 49 §§ i deras lydelse vid utgången av juni 1987 är uppfyllda och b. högst fem år återstår till dess innehavaren uppnår nedre gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för honom eller henne. 9. Den som med stöd av punkt 8 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare är skyldig att fullgöra sådana specialfunktioner i 14 kap. 13 b § som motsvarar de uppgifter som ingår i arvodestjänsten i den omfattning som styrelsen för skolan bestämmer. Föreskrifterna i 18 kap. 11 § skall tillämpas på sådana huvudlärare och institutionsföreståndare. 10. Vid ledighet på en arvodestjänst som avses i punkt 2 får vikarie inte förordnas på tjänsten. 11. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. 12. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift i skolförordningen (1971:235) som har ersatts genom en föreskrift i gymnasieförordningen (1987:743) tillämpas i stället den nya föreskriften. 1988:1044 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1988. 2. Vid tillsättning av tjänster som lärare före den 1 mars 1989 gäller äldre föreskrifter i 17 kap. 31 och 38--42 §§. 3. Om en ordinarie lärartjänst har förts över stat med stöd av 17 kap. 36 § i dess äldre lydelse och den tjänstledige läraren återgår till den över stat förda tjänsten, skall motsvarande lönetjänst återföras på stat på det sätt som länsskolnämnden bestämmer. 1989:144 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1989. 2. Om förfarande har inletts före ikraftträdandet för att tillsätta en tjänst som rektor, studierektor eller lektor eller ett långtidsvikariat på en sådan tjänst skall tjänsten eller vikariatet tillsättas enligt äldre föreskrifter. 3. Tjänster som lärare 153 och 182 får utöver de ämnesgrupper som anges i 16 kap. 7 och 20 §§ även omfatta någon av följande grupper av ämnen för den som före den 1 juli 1988 antingen har genomgått utbildning som ger behörighet till dessa tjänster eller har påbörjat sådan utbildning, nämligen -- dels svenska, dels svenska som andraspråk, dels engelska, tyska, franska eller finska (tjänst som lärare 153), -- dels kemi, dels biologi, dels naturkunskap (tjänst som lärare 153), -- dels ett av ämnena konsumentkunskap och bostads/miljökunskap, dels biologi, kemi, matematik eller samhällskunskap (tjänst som lärare 182). För dessa ämnesgrupper gäller därvid de behörighetsvillkor som anges i bilaga 2 i sin lydelse vid utgången av juni 1989. 4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 1989:793 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1989. 2. Ärenden enligt 15 kap. 20 §, 16 kap. 31 § första stycket och 16 a kap. 3 § som kommit in till länsskolnämnden före ikraftträdandet handläggs enligt äldre föreskrifter. 3. Om en sökande till en tjänst som lärare enligt något av numren 152, 154, 156, 158 och 160 före ikraftträdandet har ansökt hos länsskolnämnden om befrielse från särskilda behörighetsvillkor och nämnden inte har fattat beslut i ärendet före ikraftträdandet, skall nämnden med eget yttrande överlämna ansökningen till styrelsen för skolan för beslut. 4. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 1990:279 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.