Regeringskansliets rättsdatabaser

Inledande bestämmelse 1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på arbetarskyddsstyrelsen. Uppgifter 2 § Styrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om arbetarskydd, utom i fråga om arbete som är att hänföra till skeppstjänst. Styrelsen är chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Styrelsen svarar för ett informationssystem om arbetsskador. Vid styrelsen finns en delegation för hybrid-DNA-frågor, en forskningsdelegation och en företagshälsovårdsdelegation. Närmare bestämmelser om delegationerna finns i särskilda instruktioner för dessa. Förordning (1985:327). 3 § Det åligger styrelsen särskilt att leda, samordna och övervaka verksamheten på arbetarskyddets område, ha den centrala tillsynen över arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningens efterlevnad, meddela föreskrifter, råd och anvisningar om arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningens tillämpning, bedriva informations- och utbildningsverksamhet på arbetarskyddets område, handlägga arbetsmedicinska frågor, i den mån handläggningen ej ankommer på annat statligt eller statsunderstött organ. Inom sitt verksamhetsområde har styrelsen den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen (1985:426) om kemiska produkter och i anslutning därtill meddelade föreskrifter. Styrelsen får meddela förordnande enligt 2 § andra stycket arbetstidslagen (1982:673), såvitt gäller skeppstjänst på fartyg som ej tillhör staten. Styrelsen skall varje år före den 1 oktober till chefen för arbetsmarknadsdepartementet lämna berättelse om styrelsens och underlydande organs verksamhet under det senaste året. Förordning (1985:851). 4 § På det arbetsmedicinska området har styrelsen särskilt att undersöka olika arbetssituationers krav på människan och hur människans arbetsförmåga påverkas av sådana faktorer som arbetsteknik, utrustning och miljö, undersöka personer, som är utsatta för yrkessjukdomsrisker, för att utröna avvikelser från det normala hälsotillståndet, verkställa yrkeshygieniskt tekniska arbetsplatsundersökningar, utreda fall där yrkessjukdom misstänkes föreligga och vid behov föreslå åtgärder för att undanröja hälsorisker, fungera som centralt dokumentations-, informations- och konsultationsorgan för myndigheter, institutioner, företag och enskilda m.fl. i yrkeshygieniska, yrkesmedicinska, yrkestoxikologiska, arbetsfysiologiska och arbetspsykologiska frågor, i frågor om yrkesmedicin och yrkesdermatologi medverka inom sjukvård, undervisning och forskning vid karolinska sjukhuset, taga initiativ till experimentellt utrednings-, utvecklings- och forskningsarbete, samt utbilda tekniker, läkare och annan personal. 5 § För uppdrag som styrelsen utför genom sin forskningsavdelning och för uttag som styrelsen efter beställning gör ur informationssystemet om arbetsskador utgår ersättning, om ej annat föreskrives. Ersättning utgår enligt grunder som fastställes av styrelsen efter samråd med riksrevisionsverket. Förordning (1981:939). Organisation 6 § Ledamöter av styrelsen är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, en överdirektör, som är styrelsens vice ordförande, och högst nio andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. För var och en av de ledamöter som regeringen utser särskilt finns en ersättare. Av de särskilt förordnade ledamöterna utses två efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, en efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation, en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR, två efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningenarnas förtroenderåd och en efter gemensamt förslag av statens avtalsverk, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Ersättarna för ledamöterna utses i samma ordning. Förordning (1976:459). 7 § Generaldirektören är chef för styrelsen. Överdirektören är generaldirektörens ställföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen en tillsynsavdelning, en forskningsavdelning samt en administrativ avdelning. Varje avdelning förestås av en avdelningschef. Inom tillsynsavdelningen finns en samordningsbyrå, en allmän byrå, en maskinbyrå, en byggnadsbyrå, en kemibyrå, en materialteknisk byrå samt en enhet för medicinska och sociala frågor. Inom administrativa avdelningen finns en kanslibyrå, en lagbyrå, en planerings- och utredningsbyrå och en arbetstidsbyrå samt därutöver en utbildningssektion och en informationssektion. Varje byrå förestås av en byråchef eller överingenjör. Inom forskningsavdelningen finns en medicinsk, en kemisk, en teknisk, en arbetsfysiologisk, en arbetspsykologisk och en yrkestoxikologisk enhet. Var och en av dessa enheter förestås av en professor. Inom den medicinska enheten finns en yrkesmedicinsk och en yrkesdermatologisk sektion. Cheferna för dessa sektioner är även överläkare vid Karolinska sjukhuset. Till forskningsavdelningen hör en filial bestående av en medicinsk, en kemisk, en teknisk och en arbetsfysiologisk enhet. Den medicinska enheten förestås av en professor. Övriga enheter förestås var och en av en laborator. Förordning (1981:939). 8 § För handläggning av vissa ärenden finns en arbetstidsnämnd. Arbetstidsnämnden består av generaldirektören, som är nämndens ordförande, chefen för arbetstidsbyrån, en tjänsteman inom styrelsen som generaldirektören bestämmer samt sex av arbetarskyddsstyrelsen särskilt utsedda ledamöter (partsrepresentanter). Av partsrepresentanterna utses tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare, två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare samt en efter gemensamt förslag av statens arbetsgivarverk, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. För partsrepresentanterna utses i samma ordning minst dubbla antalet suppleanter. När generaldirektören är hindrad att tjänstgöra som ordförande fullgöres hans åligganden av överdirektören. Vid hinder för både generaldirektören och överdirektören tjänstgör chefen för arbetstidsbyrån som ordförande. Förordning (1984:245). 8 a § Som rådgivande organ har styrelsen ett vetenskapligt råd. Ledamöter av rådets utses av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Ledamot av rådet åligger dels att på kallelse deltaga i utredning och handläggning av ärende som hör till hans vetenskapsgren eller verksamhetsområde, dels att av eget initiativ rikta styrelsens uppmärksamhet på sådana framsteg eller förhållanden inom grenen eller området som har särskild betydelse för styrelsens arbete. Vid hinder för ledamot av rådet får generaldirektören uppdraga åt annan lämplig person, som företräder samma vetenskapsgren eller verksamhetsområde, att fullgöra ledamotens åligganden. Förordning (1976:459). 9 § Hos styrelsen är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel. I mån av behov och tillgång på medel får styrelsen anlita experter och sakkunniga. 10 § Tjänsteman är skyldig att efter beslut av styrelsen tjänstgöra vid yrkesinspektionen. Ärendenas handläggning Styrelseärenden och generaldirektörsärenden 11 § I plenum, som består av styrelsens samtliga ledamöter, avgörs 1. viktigare frågor om arbetarskyddets omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad, 2. viktigare författningsfrågor, 3. viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, 4. frågor om förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra frågor av större ekonomisk betydelse, 5. rättstillämpningsfrågor av principiell betydelse eller större vikt, som ej skall handläggas i särskild ordning, 6. frågor om tillsättning av tjänst hos styrelsen, som är förenad med chefskap över sektion eller motsvarande och som ej utgör tjänst som anges i 28 § tredje eller fjärde stycket, samt tillsättning av tjänst som biträdande distriktschef vid yrkesinspektionen, 7. frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning, 8. frågor om annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande, 9. frågor om ersättningsgrunder enligt 5 §, 10. frågor om utseende av de ledamöter i forskningsdelegationen och arbetstidsnämnden som skall utses särskilt, 11. andra frågor som generaldirektören hänskjuter till plenum. Förordning (1984:245). 12 § I pleniärenden är styrelsen beslutför när ordföranden och minst fem andra ledamöter är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Är ett pleniärende så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan ordföranden och minst fem andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam i närvaro av den föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa plenum. Förordning (1986:838). föredragande till vars uppgifter ärendet hör. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa plenum. 13 § Ärende, som ej skall avgöras i plenum eller i särskild ordning, avgöres av generaldirektören ensam. 14 § I arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas åt annan tjänsteman än generaldirektören att avgöra ärende eller grupp av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på generaldirektören. 15 § När generaldirektören är hindrad att utöva sin tjänst, utövas den av överdirektören. Denne inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av visst ärende eller viss grupp av ärenden. 16 § Uppkommer hinder för såväl generaldirektören som överdirektören, fullgöres generaldirektörens åligganden av den avdelningschef generaldirektören bestämmer. 17 § I generaldirektörens och överdirektörens samtidiga frånvaro får ej fattas beslut av större vikt som kan anstå utan olägenhet, eller utan någonderas medgivande vidtagas åtgärd, som rubbar eller ändrar av styrelsen meddelade föreskrifter eller tillämpade grunder. 18 § Vid handläggning av ärende som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare bör styrelsen, om det behövs, bereda vederbörande arbetsgivare och arbetstagare tillfälle att yttra sig samt söka samråda med representanter för arbetsgivare och arbetstagare inom verksamhetsområdet. 19 § Ärende avgöres efter föredragning som ankommer på chefen för den avdelning, byrå, enhet eller sektion dit ärendet hör eller på särskilt förordnad föredragande. I arbetsordning eller genom särskilt beslut får medges att ärende som handlägges enligt 14§ avgöres utan föredragning. 20 § I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad. Sådan rätt gäller även för en ledamot i vetenskapliga rådet, vilken deltagit som rådgivare vid handläggningen av ett ärende. Förordning (1986:838). 21 § Under tjänsteresa eller vid annat tillfälle, när ärende är så brådskande att föredragande ej kan tillkallas, får generaldirektören utan föredragning meddela beslut som icke kan uppskjutas utan olägenhet. 22 § Generaldirektören, överdirektören, avdelningschef, chef för byrå, enhet eller sektion eller, efter beslut av generaldirektören, annan tjänsteman får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos styrelsen. Ärenden som handlägges i särskild ordning 23 § Arbetstidsnämnden handlägger viktigare ärenden som avser tillämpningen av arbetstidslagen (1982:673), bestämmelserna om arbetstid samt natt- och veckovila i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete, lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. Förordning (1982:903). 24 § Ärende, som handlägges av arbetstidsnämnden, avgöres efter föredragning, som ankommer på tjänsteman som generaldirektören bestämmer. Förordning (1973:564). 25 § Arbetstidsnämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra andra ledamöter är närvarande, bland dem minst två representanter för arbetsgivare och två för arbetstagare. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter närvara. Är ett ärende så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för behandling av ärendet, avgörs detta genom meddelanden mellan ordföranden och minst fyra andra ledamöter, bland dem minst två representanter för arbetsgivare och två för arbetstagare. Kan ärendet inte lämpligen avgöras på detta sätt, får ordföranden besluta ensam i närvaro av föredraganden. Beslut, som fattas enligt detta stycke, skall anmälas vid nästa sammanträde. Förordning (1986:838). 26 § Överdirektören och avdelningscheferna får närvara vid sammanträden med arbetstidsnämnden. 27 § Bestämmelserna i 14, 15 och 18 §§, 19§ första stycket andra punkten samt 20 och 22 §§ har motsvarande tillämpning på ärenden som handlägges i särskild ordning. I fall som avses i 18 § skall sammanslutning av arbetstagare alltid beredas tillfälle att yttra sig, om ej särskilda skäl föreligger. Förordning (1976:459). Tjänstetillsättning 28 § Generaldirektören och överdirektören förordnas av regeringen för högst sex år. Styrelsens övriga ledamöter och partsledamöterna i arbetstidsnämnden förordnas för högst tre år. Suppleanter förordnas för samma tid. Tjänst som professor eller laborator tillsätts i den ordning som regeringen bestämmer särskilt. Tjänst som chef för avdelning eller byrå vid styrelsen och tjänst som chef för distrikt vid yrkesinspektionen tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören. Övriga tjänster tillsätts och annan personal antas av styrelsen. Förordning (1980:794). Övriga bestämmelser 29 § Professor och laborator skall meddela undervisning inom området för sin kompetens i den omfattning styrelsen bestämmer, dock högst motsvarande universitetsprofessors undervisningsskyldighet. 30 § har upphört att gälla genom förordning (1980:687). 31 § Besked enligt 37§ andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av styrelsen i fråga om annan tjänst än tjänst som generaldirektör eller överdirektör. 32 § Mot styrelsens beslut i ärende om bidrag från medel, som från arbetarskyddsfonden har ställts till styrelsens förfogande för särskilda projekt och undersökningar inom arbetarskyddsområdet, får talan ej föras. Förordning (1977:1168).