Post 9587 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1970:943 ·
Visa register
Lag (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad: 1970-12-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:449
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag är tillämplig på arbete som en arbetstagare
utför i arbetsgivarens hushåll. Lagen gäller dock inte om
arbetstagaren är medlem av arbetsgivarens familj, utom i det
fall arbetstagaren är personlig assistent enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
För arbetstagare som inte har fyllt 18 år
gäller endast 11–14, 24 och 25 §§.
En överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som
strider mot denna lag är inte bindande för arbetstagaren.
Lag (2016:249).
1 a § Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts
av en central arbetstagarorganisation får det göras avvikelser
från 11 a-11 c §§, under förutsättning att avtalet inte
innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för
arbetstagarna än som följer av Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och
förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, i den
ursprungliga lydelsen.
Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en
central arbetstagarorganisation får det också göras avvikelser
från 10, 11 d och 11 e §§, under förutsättning att avtalet
respekterar det övergripande skydd för arbetstagare som avses
i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152, i den
ursprungliga lydelsen.
En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt
första eller andra stycket får tillämpa avtalet även på
arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i sådant arbete
som avses med avtalet. Lag (2022:449).
Ordinarie arbetstid
2 § Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan
i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.
Innefattar arbetet tillsyn av barn eller annan hushållsmedlem, som
icke kan taga vård om sig själv, får den ordinarie arbetstiden
förlängas i den mån de medlemmar av hushållet, som har ansvaret för
att tillsynsbehovet blir tillgodosett, är ur stånd att utöva tillsynen
till följd av förvärvsarbete utanför hemmet eller till följd av
nedsatt arbetsförmåga. Sådan förlängning får ske med högst 12 timmar i
veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.
I arbetstiden inräknas ej uppehåll i arbetet, under vilket
arbetstagaren fritt förfogar över sin tid och icke är skyldig att
stanna kvar på arbetsstället.
Vecka räknas från och med måndag eller annan dag enligt vad som
tillämpas för arbetsstället.
Övertid
3 § När särskilda skäl föreligger, får övertid tagas ut med högst 48
timmar under en tid av fyra veckor, dock högst 300 timmar under ett
kalenderår.
Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan
ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid
likställas med fullgjord ordinarie arbetstid. Lag(1982:675)
4 § Om det oundgängligen behövs på grund av olyckshändelse eller akut
sjukdomsfall eller annan sådan omständighet, som ej kunnat förutses,
får övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.
5 § I fråga om skyldighet för arbetstagare att utföra arbete på
övertid gäller vad som kan anses vara överenskommet mellan parterna.
Arbetstagare är dock skyldig att utföra övertidsarbete i fall som
avses i 4 §, om han ej har giltigt hinder.
6 § Arbetsgivare skall föra behövliga anteckningar om övertid.
Arbetstagare har rätt att själv eller genom annan taga del av
anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som
företräder arbetstagaren.
7 § Arbetstagare har rätt till särskild ersättning för övertid.
Ersättningen skall utgå i pengar eller, om parterna är ense därom,
som ledighet under ordinarie arbetstid.
Ledigheten skall motsvara vad som kan anses skäligt med hänsyn till
övertidsarbetets art. Om arbetstagaren icke tagit ut ledigheten när
anställningen upphör, skall ersättning i stället utgå i pengar.
Skydd mot ohälsa m.m.
8 § Arbetsmiljölagen (1977:1160) gäller för arbete i
arbetsgivarens hushåll. Lag (2008:296).
9 § Arbetstagare skall åtnjuta behövlig ledighet för nattvila. I denna
skall såvitt möjligt ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.
Arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet
varje vecka. Ledigheten skall såvitt möjligt förläggas till
veckoslut.
Avvikelse får göras från första och andra styckena i fall som avses
i 4 §. Lag (1978:340).
10 § En arbetsgivare som anlitar en arbetstagare till arbete
annat än tillfälligt ska minst två veckor i förväg lämna
besked till arbetstagaren om ändringar i den ordinarie
arbetstidens förläggning. Ett sådant besked får dock lämnas
kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som
inte har kunnat förutses ger anledning till det.
Lag (2022:449).
Anställningsavtalets ingående och upphörande m.m.
11 § Avtal om anställning i husligt arbete skall upprättas
skriftligen, om arbetsgivaren eller arbetstagaren begär det. Lag
(1982:85).
11 a § En arbetsgivare ska lämna skriftlig information till en
arbetstagare om alla villkor som är av väsentlig betydelse för
anställningsförhållandet.
Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter:
1. arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress,
anställningens tillträdesdag samt arbetsplats eller, om det
inte finns någon fast eller huvudsaklig arbetsplats, uppgift
om att arbetet ska utföras på olika platser,
2. en kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens
arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel,
3. om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad
tid samt
a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som
gäller,
b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag
eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska
upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som
anställningen avser,
4. begynnelselön och andra löneförmåner, som ska anges
separat, och hur ofta och på vilket sätt lönen ska betalas ut,
5. längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller
arbetsvecka eller, om detta inte går att fastställa på grund
av hur arbetsgivaren förlägger arbetstiden, uppgift om
anställningens arbetstidsmått på annat sätt,
6. vad som ska gälla för övertidsarbete och ersättning för
sådant arbete, i förekommande fall,
7. minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens
förläggning samt i förekommande fall
a) att förläggningen kommer att variera mellan olika klockslag
och dagar,
b) regler för skiftbyte,
8. uppgift om rätt till utbildning som tillhandahålls av
arbetsgivaren, i förekommande fall,
9. längden på arbetstagarens betalda semester,
10. de bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska
följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet,
11. att arbetsgivaravgifter betalas till staten samt uppgift
om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av
arbetsgivaren, och
12. tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
Information enligt första stycket och andra stycket 1-7 ska
lämnas så snart som möjligt, dock senast den sjunde
kalenderdagen efter det att arbetstagaren har börjat arbeta.
Information enligt andra stycket 8-12 ska lämnas senast en
månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta.
Vissa uppgifter får, om det är lämpligt, lämnas i form av
hänvisningar till lagar, andra författningar eller
kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Det gäller
uppgifterna i
1. andra stycket 3 a,
2. andra stycket 3 b i fråga om förutsättningar för
anställningens upphörande,
3. andra stycket 5 i fråga om uppgifter om längd på en normal
arbetsdag eller arbetsvecka, och
4. andra stycket 4, 6, 7 b och 8-11.
Lag (2022:449).
11 b § Om en arbetstagare sänds utomlands för att arbeta
längre än fyra på varandra följande veckor ska arbetsgivaren
före avresan lämna skriftlig information till arbetstagaren
enligt 11 a §, om det inte redan har skett.
Arbetsgivaren ska före avresan även lämna skriftlig
information som innehåller åtminstone följande uppgifter:
1. vilket land eller vilka länder som arbetet ska utföras i
och anställningstiden utomlands,
2. den valuta som lönen ska betalas i,
3. de kontantersättningar och naturaförmåner som följer av
arbetet, och
4. om ersättning för hemresa betalas ut och, om så är fallet,
villkoren för hemresa.
De uppgifter som avses i andra stycket 2 får, om det är
lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till bestämmelser i
lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar
dessa frågor. Lag (2022:449).
11 c § Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett
beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren och ändringen gäller någon av
de uppgifter som arbetsgivaren har informerat om, eller skulle
ha informerat om, ska arbetsgivaren lämna skriftlig
information om ändringen så snart som möjligt, dock senast den
dag då ändringen ska börja tillämpas. Lag (2022:449).
11 d § Om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning begär
en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad,
eller om en arbetstagare som är anställd tills vidare begär en
högre sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren lämna ett
skriftligt svar till arbetstagaren inom en månad efter
begäran. I det skriftliga svaret ska skälen för arbetsgivarens
ställningstagande anges.
En förutsättning för att arbetstagaren ska ha rätt till ett
skriftligt svar är att han eller hon när begäran görs har
varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex
månader.
Om arbetstagaren gör en ny begäran inom tolv månader från den
senaste begäran är arbetsgivaren inte skyldig att lämna ett
skriftligt svar, under förutsättning att den senaste begäran
gav rätt till ett skriftligt svar enligt andra stycket.
Lag (2022:449).
11 e § En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att
under anställningen ha en anställning hos en annan
arbetsgivare.
Första stycket gäller dock inte om den andra anställningen
1. är arbetshindrande,
2. konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som
kan orsaka skada, eller
3. på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet.
En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare på grund av
att arbetstagaren under anställningen har en anställning hos
en annan arbetsgivare. Lag (2022:449).
12 § Anställningsavtalet gäller tills vidare, om inte annat har
avtalats. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av
arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss
uppsägningstid. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara
skriftlig.
För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid
av en månad. Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit
anställd hos arbetsgivaren minst fem år, har arbetstagaren rätt till
en uppsägningstid av två månader. Om en arbetstagare har varit
anställd hos arbetsgivaren minst tio år, har arbetstagaren rätt till
en uppsägningstid av tre månader.
En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en
arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen
tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetet kan anses
utfört i ett och samma hushåll. Om det sker flera sådana byten av
anställning, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos
alla arbetsgivarna. Lag (1982:85).
12 a § En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att
under uppsägningstiden behålla sin lön och andra
anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några
arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än
tidigare.
Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för
arbetad tid, skall med sådan tid jämställas tid under vilken
arbetstagaren uppbär förmåner enligt första stycket.
Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver
stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav,
får arbetsgivaren från förmåner enligt första stycket avräkna
inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i
annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna
inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde
ha förvärvat i annan godtagbar anställning. Aktivitetsstöd som
utgår efter beslut av arbetsmarknadsmyndighet får avräknas i
den mån bidraget avser samma tid som anställningsförmånerna och
har beviljats arbetstagaren efter uppsägningen.
Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare rätt till
skälig ledighet från anställningen med bibehållna
anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på
annat sätt söka arbete. Lag (2000:1361).
12 b § En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin
anställning, om arbetsgivaren eller någon medlem av dennes hushåll i
väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.
En arbetsgivare får genom avskedande avbryta anställningen med
omedelbar verkan, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden
mot arbetsgivaren.
Som grund för en anställnings upphörande enligt första eller andra
stycket får inte åberopas enbart omständigheter som har varit kända
mer än en vecka innan anställningen frånträddes eller avskedandet ägde
rum.
Avskedande skall vara skriftligt. Arbetsgivaren är skyldig att på
arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund
för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren
begär det. Lag (1982:85).
13 § Arbetstagare, som på grund av sjukdom eller olycksfall blir ur
stånd att utföra sina sysslor, får utan hinder därav nyttja bostad,
som ingår i arbetstagarens löneförmåner, så länge anställningen
består.
14 § När anställningsavtal uppsagts eller upphört utan uppsägning
skall arbetsgivaren på begäran lämna arbetstagaren intyg angående
anställningen.
Intyget skall innehålla besked om arbetsuppgifternas art och
anställningstiden. Har anställningen varat mer än en månad skall, om
arbetstagaren begär det, dessutom lämnas vitsord rörande skicklighet,
arbetsvillighet och ordning i arbetet samt upplysning om vem som sagt
upp avtalet och, ifall uppsägningen gjorts av arbetsgivaren, rörande
anledningen därtill.
Tillsyn
15 § Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att 2-4, 6, 9 och
10 §§ följs. Då gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i
arbetstidslagen (1982:673) om tillsyn. Undersökningar på
arbetsställen får dock göras endast på begäran av en part
eller om det annars finns särskild anledning. Lag (2022:449).
16 § Har upphävts genom lag (1980:209).
17 § Arbetsmiljöverket får meddela de förelägganden eller
förbud som behövs för att denna lag ska följas.
Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med
vite. Lag (2013:612).
18 § Arbetsmiljöverkets beslut enligt 17 § får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten. Lag (2013:612).
Ansvar, sanktionsavgift och skadestånd
19 § En arbetsgivare som inte rättar sig efter ett
föreläggande eller förbud enligt 17 § döms till böter. Detta
gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats
med vite.
Till böter döms också den arbetsgivare som uppsåtligen lämnar
en oriktig eller vilseledande uppgift i en anteckning som
avses i 6 §.
En gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud
enligt 17 § ska inte medföra straffansvar enligt andra
stycket. Lag (2013:612).
20 § Om en arbetsgivare har överträtt 2, 3, 4 eller 9 §, ska
en sanktionsavgift tas ut. Avgiften tas ut av den
arbetsgivare i vars hushåll arbetet utförs. Avgiften ska
betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av
oaktsamhet.
Avgiften utgör för varje timme otillåten arbetstid och för
varje arbetstagare som har anlitats i strid med 2, 3, 4 eller
9 § en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken som gällde vid den tidpunkt då
överträdelsen skedde.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2013:612).
21 § Någon sanktionsavgift ska inte tas ut för en gärning som
omfattas av ett föreläggande eller förbud enligt 17 §.
Avgiften får sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är
ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till
omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.
Lag (2013:612).
22 § Arbetsmiljöverket prövar genom avgiftsföreläggande
frågor om sanktionsavgifter.
Avgiftsföreläggande innebär att den som bedöms vara ansvarig
enligt 20 § för en överträdelse föreläggs att godkänna
avgiften omedelbart eller inom viss tid.
När föreläggandet har godkänts, gäller det som domstols
lagakraftvunna avgörande om att avgift ska tas ut. Ett
godkännande som görs efter det att den tid som angetts i
föreläggandet har gått ut är dock utan verkan. Om
avgiftsföreläggandet inte har godkänts inom utsatt tid, får
Arbetsmiljöverket ansöka hos den förvaltningsrätt inom vars
domkrets avgiftsföreläggandet har utfärdats, om att avgift
ska tas ut.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten. Lag (2013:612).
23 § En sanktionsavgift får tas ut bara om ansökan har
delgetts den som avgiftsföreläggandet riktas mot inom fem år
från den tidpunkt då överträdelsen skedde.
Ett beslut om att avgift ska tas ut ska genast sändas till
länsstyrelsen. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen inom
två månader från det att beslutet vann laga kraft. En
upplysning om detta ska tas in i beslutet.
Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra
stycket, ska dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484)
om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och
dröjsmålsavgiften ska lämnas för indrivning enligt lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
En beslutad avgift bortfaller om verkställighet inte har
skett inom fem år efter det att avgörandet vann laga kraft.
Lag (2013:612).
24 § En arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter
enligt anställningsavtalet eller bryter mot någon av 5, 7
eller 11–14 §§ ska betala inte bara lön och andra
anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan
även ersättning för den skada som uppkommer.
En arbetstagare som inte uppfyller sina skyldigheter enligt
anställningsavtalet eller bryter mot någon av 5, 7, 11 eller
12–14 §§ ska betala ersättning för den skada som uppkommer.
Skadestånd enligt första eller andra stycket får avse både
ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för
den kränkning som avtals- eller lagbrottet innebär.
Skadestånd med anledning av person- eller sakskada bestäms
dock med tillämpning av allmänna skadeståndsregler.
Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt
falla bort. Lag (2018:1719).
25 § Den som vill kräva skadestånd enligt 24 § ska väcka
talan inom sex månader från tidpunkten för den skadegörande
handlingen. Om talan inte väcks inom den tiden, har parten
förlorat sin talan. Lag (2013:612).
Övergångsbestämmelser
1970:943
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971, då hembiträdeslagen
(1944:461) skall upphöra att gälla.
Intill utgången av år 1972 skall dock den i 2 § första stycket angivna
högsta genomsnittliga arbetstiden för vecka, i stället för 40 timmar,
utgöra 41 timmar 15 minuter.
Denna lag gäller även avtal som slutits för den 1 juli 1971.
2013:612
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser
som har skett före ikraftträdandet.
2018:1719
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2019.
2. För anställningsavtal som har ingåtts före den 1 mars 2019
och som fortfarande gäller ska arbetsgivaren, om
arbetstagaren begär det, inom en månad från begäran
skriftligen lämna sådan information som avses i 11 a §.
2022:449
1. Denna lag träder i kraft den 29 juni 2022.
2. För anställningsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet
gäller 11 a och 11 b §§ i den äldre lydelsen.
3. Om ett anställningsavtal har ingåtts före ikraftträdandet
ska arbetsgivaren dock på begäran av arbetstagaren lämna
kompletterande information enligt bestämmelserna i
11 a-11 c §§ i den nya lydelsen.