Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Ansökan om tillstånd till expropriation och om förlängning eller förkortning av tid som avses i 3 kap. 6 § första stycket expropriationslagen (1972:719) göres hos regeringen. Förordning (1979:808). 2 § Ansökan om tillstånd till exproporiation skall åtföljas av så fullständig beskrivning av det tillämnade företaget som i varje särskilt fall behövs för att behovet av expropriation skall kunna bedömas. Om det inte är uppenbart obehövligt, skall ansökningen också åtföljas av karta med fullständig beskrivning över det område som beröres av expropriationen. 3 § Sedan ansökningshandlingarna överlämnats till länsstyrelsen, skall kommun och statlig myndighet som kan ha intresse av saken beredas tillfälle att yttra sig. 4 § Fråga om tillstånd till expropriation avgöres av länsstyrelsen, om 1. Regeringen särskilt beslutat detta eller 2. ansökan om tillstånd till expropriation icke bestrides av sakägare och ej heller kommun eller statlig myndighet motsätter sig bifall till ansökningen. Första stycket 2 äger icke tillämpning, om expropriationsansökningen har samband med koncessionsfråga, vars prövning ankommer på regeringen, eller regeringen särskilt föreskriver att länsstyrelsen ej får pröva tillståndsfrågan. Första stycket 2 äger ej heller tillämpning i fall som avses i 3 kap. 6 § sista stycket exproriationslagen (1972:719). Förordning (1979:808). 5 § När länsstyrelse har avgjort fråga om tillstånd till expropriation med stöd av 4 §, skall länsstyrelsen underrätta regeringen om beslutet. Förordning (1979:808). 6 § Om tillstånd söks till expropriation för elektriska anläggningar ska bestämmelserna i 3-5 §§ om länsstyrelse tillämpas på Energimarknadsinspektionen, om inte annat följer av andra stycket. Om någon begär tillstånd att genom expropriation ta en fastighet i anspråk med nyttjanderätt eller servitutsrätt för elektriska starkströmsledningar med en spänning av högst 145 kilovolt mellan två ledare, ska Energimarknadsinspektionen pröva tillståndsfrågan även om någon sakägare, kommun eller statlig myndighet motsätter sig bifall till ansökningen, om inte regeringen i särskilda fall beslutar annat. Ska ledningen dras fram inom ett område, för vilket det finns detaljplan, och kommunen motsätter sig bifall till ansökningen, får ansökningen dock inte prövas av inspektionen. Inspektionen får inte heller pröva tillståndsfrågan, om expropriationsansökningen har samband med en koncessionsfråga som ska prövas av regeringen eller om det gäller sådant fall som avses i 3 kap. 6 § sista stycket expropriationslagen (1972:719). Förordning (2007:1334). 7 § Har upphävts genom förordning (2010:1988). 8 § När stämning utfärdas i ett expropriationsmål, ska domstolen skriftligen underrätta inskrivningsmyndigheten om målet för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Första stycket gäller inte om målet avser endast upphävande av en särskild rätt som inte är inskriven. Förordning (2010:1988). 9 § Avskrivs helt eller delvis ett expropriationsmål, om vilket underrättelse har lämnats enligt 8 §, och vinner beslutet laga kraft, skall domstolen genast underrätta inskrivningsmyndigheten om beslutet för borttagande av anteckningen i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Förordning (2000:315). 10 § Om särskild rätt som är inskriven skall lämnas orubbad enligt 1 kap. 3 § expropriationslagen (1972:719), skall domstolen så snart frågan blivit slutligt avgjord underrätta inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Förordning (2000:315). 11 § Har egendom övergått på den exproprierande enligt 6 kap. 10 § expropriationslagen (1972:719), skall domstolen, så snart den löseskilling eller intrångsersättning som hänför sig till egendomen blivit slutligt bestämd, underrätta inskrivningsmyndigheten om löseskillingens eller intrångsersättningens storlek. 12 § När samtliga frågor i saken slutligt avgjorts, skall domstolen till lantmäterimyndigheten utan dröjsmål lämna över dels karta och beskrivning som avses i 5 kap. 10 § expropriationslagen (1972:719), dels sådana utdrag av handlingarna i målet och domstolens dom att det av dem framgår vad expropriationen innebär i de hänseenden som anges i nämnda lagrum. På kartan skall tecknas bevis att den har legat till grund för expropriationen. Första stycket äger motsvarande tillämpning, när dom om medgivande till kvalificerat förhandstillträde har vunnit laga kraft. Förordning (1995:1427). 13 § Göres anmälan till inskrivningsmyndigheten att expropriationsrätten är förverkad och sker anmälningen inom tre månader från förverkandet, skall inskrivningsmyndigheten genast underrätta länsstyrelse som avses i 6 kap. 1 § första stycket expropriationslagen (1972:719) om anmälningen. 14 § När en expropriation som innebär att en fastighet har tagits i anspråk med äganderätt har blivit fullbordad, skall länsstyrelsen genast underrätta inskrivningsmyndigheten om detta förhållande för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Innebär expropriationen att fastighetsindelningen ändras eller att servitut bildas, ändras eller upphävs, skall underrättelse lämnas också till den lantmäterimyndighet inom vars område fastigheten är belägen. När en expropriation, som innebär att fastigheten har tagits i anspråk med endast nyttjanderätt eller servitutsrätt har fullbordats, skall länsstyrelsen genast underrätta lantmäterimyndigheten om detta förhållande för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del. Detsamma skall gälla om särskild rätt har upphävts eller begränsats genom expropriationen utan att fastigheten samtidigt har tagits i anspråk. Första-tredje styckena skall tillämpas på motsvarande sätt när en tomträtt eller en rättighet i tomträtt exproprieras. Förordning (2000:315). 15 § När förskott enligt 5 kap. 17 eller 20 § expropriationslagen (1972:719) har nedsatts eller anmälan skett att förskottet har betalats, skall länsstyrelsen genast lämna den domstol där expropriationsmålet är anhängigt uppgift om det belopp som nedsatts eller betalats. Detsamma gäller, när förskott som avses i 5 kap. 20 § expropriationslagen har uttagits enligt 6 kap. 13 § nämnda lag. 16 § När en anmälan görs enligt 6 kap. 10 § expropriationslagen (1972:719), skall länsstyrelsen genast underrätta den domstol där expropriationsmålet är anhängigt. I fråga om underrättelse till inskrivningsmyndigheten och lantmäterimyndigheten samt anteckning i fastighetsregistrets olika delar skall 14 § tillämpas. Förordning (2000:315). 16 a § Besväras fastighet av inteckning som ursprungligen har beviljats i fastighet med annan registerbeteckning, skall kungörelse som avses i 6 kap. 19 § expropriationslagen (1972:719) innehålla uppgift om varje tidigare registerbeteckning på fastighet vari inteckningen har gällt, dock ej beteckningen på fastighet från vilken inteckningen har avlyfts eller på avstyckning. Förordning (1979:808). 17 § Exproprieras en eller flera av gemensamt intecknade fastigheter eller en del av en intecknad fastighet eller en tomträtt och utfaller vid fördelning som avses i 6 kap. 18 § expropriationslagen (1972:719) betalning på pantbrevs belopp, tillämpas 13 kap. 20 § andra stycket utsökningsförordningen (1981:981). I fastighetsregistrets inskrivningsdel skall det antecknas med vilket belopp inteckningen efter fördelningen gäller i fastigheten eller tomträtten. Avser fördelningen förskott enligt 5 kap. 17 eller 20 § expropriationslagen och har egendomen ej övergått på den exproprierande enligt 6 kap. 10 § expropriationslagen, gäller första stycket även när i annat fall än som där nämns betalning utfaller på pantbrevs belopp. Förordning (2000:315). 18 § Har löseskilling eller intrångsersättning som tillkommer innehavare av fideikomissegendom nedsatts enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till expropriationslagen (1972:719), skall länsstyrelsen underrätta fideikomissnämnden om det. Förordnande som avses i nämnda övergångsbestämmelse meddelas av nämnden. 19 § Bildas, ändras eller upphävs servitut genom expropriation, skall uppgift om åtgärden införas i fastighetsregistrets allmänna del. Förordning (2000:315). 20 § Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrifter i expropriationslagen (1972:719) gäller 7-19 §§ denna kungörelse i tillämpliga delar. 21 § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt expropriationslagen (1972:719) i de fall som framgår av andra stycket. För ansökningsavgiftens storlek m. m. gäller bestämmelserna i 9--14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Ansökan om expropriationstillstånd (3 kap. 2 §) 8 Ansökan om nytt expropriationstillstånd (3 kap. 6 § andra stycket) 7 Förordning (1992:806). Övergångsbestämmelser 1972:727 1. Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1973. 2. Bestämmelserna i denna kungörelse om vad som skall iakttagas med anledning av expropriation av tomträtt äger motsvarande tillämpning vid expropriation av vattenfallsrätt som avses i 12 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken. 3. Återlöses exproprierad egendom med stöd av punkt 8 i övergångsbestämmelserna till expropriationslagen (1972:719), gäller bestämmelserna i denna kungörelse i tillämpliga delar. 4. I fall som avses i punkt 11 i övergångsbestämmelserna till expropriationslagen (1972:719) äger 1-6 §§ denna kungörelse ej tillämpning. 5. Bestämmelserna i 13-18 och 20 §§ denna kungörelse gäller ej i den mån motsvarande bestämmelser i lagen (1917:189) om expropriation äger tillämpning enligt punkt 15 i övergångsbestämmelserna till expropriationslagen (1972:719). 1995:1427 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.