Post 9459 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1973:137 ·
Visa register
Lag (1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m.m.
Departement: Utrikesdepartementet UDR
Utfärdad: 1973-03-02
Ändring införd: t.o.m. SFS 1995:29
Författningen har upphävts genom: SFS 2003:491
Upphävd: 2003-09-01
Allmänt ekonomiskt bistånd
1 § Svensk medborgare, som råkat i nöd eller annan svårighet i utlandet,
kan erhålla tillfälligt ekonomiskt bistånd av beskickning eller konsulat
enligt de närmare föreskrifter som meddelas av rege ringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.
Svensk medborgare, som är bosatt i utlandet och som på grund av ålder,
sjukdom eller annan omständighet är ur stånd att försörja sig, kan erhålla
varaktigt ekonomiskt bistånd av utrikesdepartementet enligt de närmare
föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Lag (1978:273).
2 § Den som har fått bistånd enligt 1 § skall återbetala det mottagna
beloppet till staten. I samband med återbetalning av bistånd enligt 1 §
första stycket skall också en avgift för biståndet betalas. Närmare
föreskrifter om avgiften meddelas av regeringen eller av den myndighet som
regeringen bestämmer. Om bistånd har lämnats till ett barn under 18 år är
även barnets vårdnadshavare skyldig att återbetala bistånds beloppet och
erlägga avgiften till staten.
Om en sjöman eller någon annan som är eller har varit anställd ombord på
ett svenskt fartyg har fått bistånd enligt 1 § för att täcka kostnader som
fartygets redare är ansvarig för enligt författning eller avtal, är även
redaren skyldig att återbetala biståndsbeloppet och erlägga avgiften till
staten.
Betalningsskyldighet enligt första stycket får jämkas eller efterges,
om särskilda skäl föreligger med hänsyn till den betalningsskyldiges
ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Lag (1982:28).
3 § Utrikesdepartementet prövar frågor om betalningsskyldighet enligt 2 §.
Lag (1982:28).
4 § Svensk medborgare, som är bosatt i Sverige och som anhållits, häktats
eller eljest berövats friheten genom beslut av domstol eller annan myndighet
i utlandet, är berättigad att av beskickning eller konsulat erhålla
ekonomiskt bistånd i den utsträckning som behövs för att han skall beredas
ett tillfredsställande rättsskydd.
Bistånd enligt första stycket utgår även till här bosatt svensk medborgare
som, utan att vara berövad friheten, i annat land lagföres för brott eller
är föremål för förfarande som avser hans avlägsnande från den främmande
staten, omhändertagande för vård eller annat frihets berövande, om påföljden
eller åtgärden skulle för honom innebära ett allvarligt ingrepp.
Bistånd som avses i första eller andra stycket får omfatta kostnad för
utredning och bevisning samt för ersättning till försvarare,
rättegångsbiträde, ombud eller tolk, om kostnaden uppkommit under
förundersökning, i rättegång eller i annat rättsligt förfarande. Föreligger
särskilda skäl får biståndet avse även annan kostnad.
När särskilda skäl föreligger, kan bistånd som avses ovan i denna paragraf
lämnas även till svensk medborgare som icke är bosatt i Sverige.
4 a § En i Sverige bosatt svensk medborgare, som i utlandet blivit utsatt för
våldsbrott, har rätt att av beskickning eller konsulat få ekonomiskt bistånd
i anslutning till brottet om det behövs för att han eller hon skall kunna ta
till vara sin rätt.
Bistånd enligt första stycket får omfatta kostnader för utredning och
bevisning samt för ersättning till ombud eller tolk. Lag (1994:58).
5 § Lämnas bistånd enligt 4 § för bestridande av kostnader i rättegång
eller under förundersökning om brott och dömes den som erhållit bistånd
för brottet, skall han till staten återbetala vad han mottagit.
Återbetalningsskyldigheten får dock jämkas eller efterges, om skäl härtill
föreligger med hänsyn till hans brottslighet eller personliga och
ekonomiska förhållanden.
Frikännes den som erhållit bistånd enligt 4 § för brottet skall han till
staten återbetala vad han mottagit endast i den mån särskilda skäl föreligger.
Nedlägges rättegång eller förundersökning om brott mot den som erhållit
bistånd enligt 4 § utan att skuldfrågan avgjorts genom dom, skall den som
erhållit bistånd, i den mån det med hänsyn till omständigheterna är skäligt,
till staten återbetala vad han mottagit. Detsamma gäller om skuldfrågan i
annat fall kan antagas ej komma att avgöras genom dom därför att den som
erhållit bistånd håller sig undan. Lag (1975:1303).
5 a § Den som fått bistånd enligt 4 a § skall till staten återbetala vad
han eller hon mottagit endast om det finns särskilda skäl. Lag (1994:58).
6 § Lämnas bistånd enligt 4 § för annat ändamål än för bestridande av
kostnader i rättegång eller under förundersökning om brott, skall den
som erhållit bistånd, i den mån det med hänsyn till omständigheterna
är skäligt, till staten återbetala vad han mottagit.
7 § Utrikesdepartementet prövar fråga om återbetalningsskyldighet
enligt 5 eller 6 §.
Bestämmelsen i 31 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken om att
kostnad i vissa fall skall stanna på staten gäller även belopp som
avses i 5 eller 6 §. Lag (1978:273).
Gemensamma bestämmelser
8 § I den utsträckning regeringen bestämmer, kan bistånd enligt
bestämmelserna i denna lag lämnas flykting eller statslös person som
är bosatt i Sverige. Lag (1975:1303).
9 § Bistånd enligt denna lag skall icke utgå, i den mån sådant bistånd
kan erhållas från annan stat enligt författning som gäller i den
staten eller enligt internationell överenskommelse.
10 § Lagakraftägande beslut om återbetalningsskyldighet får verk ställas
i den ordning som gäller för lagakraftägande dom. Lag (1978:273).
11 § Beslut i ärende som avses i denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:29).
Övergångsbestämmelser
1995:29
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats
före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.